Innehållsförteckning Resultatredovisning Finansiell redovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning Resultatredovisning Finansiell redovisning"

Transkript

1 Årsredovisning 2006

2

3 Innehållsförteckning Resultatredovisning Inledning Politikområde Skatt, tull och exekution Verksamhetsområde Tull Verksamhetsgren In- och utförselrestriktioner Verksamhetsgren Uppbörd Övriga mål och återrapporteringskrav Väsentliga uppgifter Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Redovisning mot inkomsttitlar Redovisning mot anslag Finansieringsanalys Noter

4 Resultatredovisning Inledning Tullverkets interna begrepp för verksamhetsindelning är processer. I resultatredovisningen används därför benämningarna Effektiv Handel i stället för verksamhetsgren Uppbörd, och Brottsbekämpning i stället för verksamhetsgren In- och utförselrestriktioner. Bedömning av uppfyllelse av mål i regleringsbrevet = Målet är uppfyllt. = Målet är delvis uppfyllt. x = Målet är ej uppfyllt. POLITIKOMRÅDE SKATT, TULL OCH EXEKUTION Eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter ska säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt, samtidigt som enkelhet ska eftersträvas och brottslighet motarbetas. Bidragit till att målet kan uppfyllas. Sid. 9 VERKSAMHETSOMRÅDE TULL Mål 1. Att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Målet har i huvudsak uppfyllts. Sid. 9 Mål 2. Att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs. Medverkat till att målet har uppfyllts. Sid. 9 Mål 3. Att vid fullgörande av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom Tullverket, samt tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras. Målet är uppfyllt. Sid. 9 VERKSAMHETSGREN IN- OCH UTFÖRSELRESTRIKTIONER Mål 1. För att förbättra urvalet av objekt i den fysiska kontrollverksamheten och därmed öka träffsäkerheten i arbetet ska arbetsmetoderna vidareutvecklas. Målet är uppfyllt. Sid. 15 Mål 2. För att förhindra illegal införsel av narkotika ska åtgärder beträffande narkotikasmugglingen ges högsta prioritet samt effektiviseras. Bekämpning av den organiserade narkotikasmugglingen ska därvid prioriteras. Målet är uppfyllt. Sid. 16 Målet är att mängden beslagtagen narkotika ska öka samtidigt som Tullverkets aktiviteter i preventivt syfte ska ha minst samma omfattning som tidigare. Mål 3. Åtgärder för förhindrande av storskalig eller frekvent införsel av alkoholoch tobaksvaror ska ges hög prioritet. Målet är uppfyllt. Sid. 20

5 VERKSAMHETSGREN UPPBÖRD Mål 1. Målet är att andelen rätt debiterad uppbörd för varor som förtullas ska öka för att långsiktigt uppgå till 100 procent och att 100 procent av den debiterade uppbörden ska betalas. All uppbörd såväl tull som importskatter och avgifter m.m. ska uppbäras lika effektivt. Första delen av målet är uppfyllt. Andra delen av målet är inte uppfyllt. Tredje delen är uppfyllt. Sid. 22 Mål 2. Myndigheten ska uppbära tullmedel på ett sådant sätt: att det från Europeiska kommissionen inte uppkommer fordringar för vilka otillräcklig säkerhet ställts, att de tidsfrister som framgår av regelverket följs på ett sådant sätt att Europeiska kommissionen inte kan ställa krav på Sverige avseende räntefordringar, att betalning av debiterad uppbörd sker i rätt tid. (Den genomsnittliga kredittiden från det att varan frigjorts till dess tullfaktura betalats ska vara högst 30 dagar. Även handläggning av ärenden för återbetalning ska ske så att återbetalning skett inom 30 dagar efter det att ansökan inkommit). x x x Delmålet är ej uppfyllt. Delmålet är ej uppfyllt. Delmålet är ej uppfyllt. Sid. 26 Mål 3. För att få god kvalitet på handelsstatistiken ska ärenden avseende import och export handläggas på ett sådant sätt att tillräckliga uppgifter inges till Statistiska centralbyrån (SCB) i rätt tid. För att få tillräckligt bra kvalitet på statistiken ska Tullverket samverka med SCB som är ansvarig myndighet för den totala utrikeshandelsstatistiken. Målet är uppfyllt. Sid. 30 Mål 4. Som ett led i att förbättra förutsättningarna för en effektiv och säker uppbörd, efterlevnad av införselrestriktioner samt god kvalitet på utrikeshandelsstatistiken ska Tullverket förbättra informationen till företagen, så att dessa från början kan lämna riktiga och fullständiga uppgifter i tulldeklarationerna. x Målet är ej uppfyllt. Sid. 31 Målet för Tullverket är att senast vid utgången av år 2006 ska minst 95 procent av de avlämnade tulldeklarationerna vara riktiga och fullständiga redan vid avlämnandet. Av deklarationerna får högst 2 procent ha fel med stor betydelse för avgifterna (avvikelse i avgift mer än kronor). Mål 5. För att säkerställa att fastställande av uppbörd sker på ett effektivt och rationellt sätt, ska Tullverket verka för att öka det elektroniska uppgiftslämnandet. Tullverket ska genom olika åtgärder göra det attraktivt för företagen att lämna tulldeklarationer elektroniskt. Detta ska ske genom utveckling av de nuvarande tekniska lösningarna, men också genom utvärdering och utveckling av alternativa lösningar. x Målet är ej uppfyllt. Sid. 32 Målet för Tullverket är att 100 procent av dokumenten vid utgången av år 2006 ska vara elektroniska. Mål 6. För att säkerställa en riktig uppbörd ska varuundersökning av importgods genomföras. För att urvalet av kontrollobjekt ska bli bättre och för att kontroller och varuundersökningar ska bli effektivare ska urvals- och kontrollmetoderna vidareutvecklas och effektiviseras. Målet är uppfyllt. Sid. 34 Mål 7. Tullverket ska för att säkerställa en riktig uppbörd samt för att bekämpa ekonomisk brottslighet använda efterkontroll genom eftergranskning och revision. Tullverket ska ytterligare utveckla och effektivisera urvalsoch kontrollmetoderna. Målet är uppfyllt. Sid. 36

6 Viktigare händelser under året Under året har en omfattande rekrytering skett till myndigheten. De flesta rekryteringar, cirka 80 personer, har avsett processen Brottsbekämpning. De nyrekryterade har genomgått grundutbildning. Även inom processen Effektiv Handel och vid IT-avdelningen har ett stort antal nyrekryteringar ägt rum främst för att möta kraven på resurser till Customs Trade System (CTS), som är det system som bland annat ska tillgodose kraven från Europeiska kommissionens införande av ett för unionen gemensamt elektroniskt tulldatasystem. Utbildningsinsatser kommer att inledas under våren Under 2006 genomfördes justeringar av Tullverkets organisation, dels inom brottsbekämpningsprocessen, dels inom administration och staber. Syftet med justeringarna har bland annat varit att ge brottsbekämpningen en klarare geografisk indelning för att förstärka kontaktytorna med samverkanspartners. För att kunna hantera större förändringar som kommer att komma på sikt inom tullområdet, både nationella behov av förändringar och internationella förändringar, har Tullverket arbetat intensivt inom ramen för projektet CTS. Projektet är omfattande och beräknas pågå till Utvecklingsprojektet Tiger, som ska stödja hela brottsbekämpningsverksamhetens arbete, från urval och kontroll, planering, analys och underrättelse, via spaning vidare till brottsutredning fick under 2006 temporärt avbrytas. Under 2007 kommer utvecklingen av systemet att påbörjas igen. Verksamhetens kostnader Verksamhetens driftkostnader ökade med knappt en procent jämfört med föregående år och uppgick till cirka tkr. Under 2005 hade myndigheten stora omställningskostnader som gör att jämförelsen haltar. Frånräknat dessa extraordinära poster ökade driftkostnaderna med cirka sex procent, vilket i huvudsak beror på att antalet anställda har ökat. Av de totala driftkostnaderna utgjorde löner och andra personalkostnader cirka 73 procent. Kostnader för lokaler minskade med cirka tkr, och utgjorde oförändrat cirka nio procent. Övriga driftkostnader ökade med cirka tkr, och utgjorde därmed cirka 13 procent av driftkostnaderna. En stor del av ökningen beror på ökat behov av IT-konsulter. Av- och nedskrivningar ökade med cirka tkr. Härav utgör cirka tkr en nedskrivning av under första halvåret upparbetade och aktiverade utvecklingskostnader för IT-stöd i brottsbekämpningsverksamheten. Nedskrivningen har skett till följd av att villkoren för aktivering inte längre är uppfyllda. Årets driftkostnader har påverkats av att utvecklingskostnader aktiverades till ett värde av cirka tkr, varav alltså cirka tkr samma år nedskrivits. Återstoden av aktiveringarna avsåg dataprogram som utvecklats i enlighet med Europeiska kommissionens beslut om att införa ett för unionen gemensamt elektronisk tulldatasystem. Utvecklingen bedrivs i Tullverket under benämningen Customs Trade System (CTS). Kostnadsfördelning per verksamhetsgren Av de totala verksamhetskostnaderna 1 avsåg 57 procent ( tkr) processen Brottsbekämpning, medan 43 procent ( tkr) avsåg processen Effektiv Handel. Utfallet är en förskjutning mot Brottsbekämpning jämfört med tidigare år. Huvudsakligen beror förskjutningen på att flertalet av de nyanställda har en verksamhetsinriktning mot Brottsbekämpning. Diagram 1: Verksamhetens kostnader fördelade på verksamhetsgrenar , tusental kronor (tkr). tkr Brottsbekämpning Effektiv Handel Förändringen i verksamhetsinriktning kan också avläsas i myndighetens redovisning av insatta resurser mätt i arbetad tid. 1 Utfallet 2006 har reducerats med tkr i syfte att öka jämförbarheten mellan åren. Se not 2 i den finansiella delen av årsredovisningen. 2 Utfallet 2005 har omräknats jämfört med vad som redovisades i årsredovisningen Se vidare information i not 2 i den finansiella delen av årsredovisningen.

7 Diagram 2: Arbetstid fördelade på processer , timmar*. Exklusive tid för administration etc. timmar Brottsbekämpning Effektiv Handel * Utfall Brottsbekämpning 2005 korrigerat med timmar jämfört med ÅR Genom att ställa kostnaderna per process 3 i förhållande till nedlagd tid erhålls en timkostnad för respektive process, som i resultatredovisningen används vid återrapportering av kostnader för prestationer etc. 3 Timkostnad i processen Brottsbekämpning: 630 kr/tim (2005: 606 och 2004: 600). Timkostnad i processen Effektiv Handel: 597 kr/tim (2005: 579 och 2004: 538). Tabell 1: Verksamhetens intäkter (tkr) Anslagsmedel Avgifter, ersättningar m.m Bidrag TOTALT Verksamhetens intäkter Tullverket finansieras huvudsakligen via anslagsmedel, som utgjorde 96,6 procent av intäkterna. Övriga intäktskällor utgörs av offentligrättsliga avgifter, uppdragsverksamhet, bidrag samt andra avgifter och ersättningar. De offentligrättsliga avgifter som myndigheten får disponera är förrättningsavgift, tullräkningsavgift samt vissa expeditions- och ansökningsavgifter. Dessa uppgick till tkr, vilket är en minskning med 32 procent jämfört med föregående år. Minskningen beror i första hand på att grunden för uttag av förrättningsavgifter ändrades den 1 oktober Förändringen innebar samtidigt ett positivt beteende bland deklaran- Tabell 2: Andra intäkter än anslag, fördelat per verksamhetsgren med särredovisning av offentligrättsliga avgifter och uppdragsverksamhet (tkr)* BUDGET 2006 ENLIGT RB FÖRÄNDRING 2005->2006 Brottsbekämpning % Effektiv handel % varav Offentligrättsliga avgifter Expeditions- och ansökningsavgifter % Tullförrättningsavgifter % Tullräkningsavgifter % Uppdragsverksamhet Kontroll av exportbidragsgods Jordbruksverket % Försäljning av vägavgiftsbevis Vägverket % Tjänster för Sjöfartsverket % Uppdrag för SCB % Övriga uppdrag % SUMMA % * Tabellens uppställning skiljer sig från föregående år. Utfall 2004 och 2005 avseende Vägavgiftsbevis och Övriga uppdrag är korrigerade jämfört med föregående år. Detaljerad uppföljning av avgiftsbelagd verksamhet enligt regleringsbrevet återfinns i not 4 i den finansiella delen av årsredovisningen. 7

8 terna, som lett till högre andel elektroniska dokument, och inlämning av pappersdokument på expeditionstid (jämför mål 5 under verksamhetsgren Uppbörd). Intäkter av uppdragsverksamhet avser i första hand ersättning för arbetsuppgifter som Tullverket utför på uppdrag av andra myndigheter. För Jordbruksverkets räkning utförs kontroll av exportbidragsgods m.m. och för Vägverkets räkning sker försäljning av vägavgiftsbevis för utländska fordon. Ersättningen från Jordbruksverket är reglerad till tkr i båda myndigheternas regleringsbrev. Årets intäkter uppgick till tkr, på grund av en periodisering i slutet av föregående år. Tullverkets kostnader för arbetsuppgifterna uppgick till tkr. Ersättning för försäljning av vägavgiftsbevis utgår med fem procent av försäljningsintäkterna enligt förordning (1997:1140) om vägavgift för vissa tunga fordon. Tullverkets ersättning uppgick 2006 till 305 tkr, vilket motsvarar cirka 16 procent av särkostnaderna för verksamheten. Övriga intäkter av avgifter och ersättningar utgörs av bland annat försäljning av tulldeklarationskurser och handböcker. Bidrag har erhållits i första hand från Europeiska kommissionen för genomförande och deltagande i internationella projekt och åtgärdsprogram samt från Kammarkollegiet och Länsarbetsnämnderna av arbetsmarknadspolitiska skäl. Det finansiella läget Utgifterna har under året underskridit tilldelat anslag med tkr. Därmed har anslagssparandet ökat från tkr till tkr. En betydande del av anslagssparandet har uppkommit med anledning av att Tullverket i årets regleringsbrev fick en utökning av anslaget med tkr, som delvis var villkorat till att användas för anställning av personal. Rekryteringsprocessen drog ut på tiden, vilket innebar att utgifterna inte motsvarar ett helt års förbrukning. I anslagssparandet ingår också vissa löneutbetalningar som har skjutits upp till 2007 till följd av att löneavtalet som löper från den 1 oktober 2006 inte är slutförhandlat. Det innehållna beloppet motsvarar uppskattningsvis tkr. I ett längre perspektiv utgör aktiveringar och nedskrivningar av utvecklingskostnader en betydande faktor som förklaring av förändringar i anslagssparandet alternativt utnyttjande av anslagskredit. Nedskrivningen av de under första halvåret aktiverade kostnaderna för IT-stöd i brottsbekämpningsverksamheten, som uppgick till cirka tkr, har inte lett till en motsvarande ökning av anslagsförbrukningen. Detta sker inte förrän under Tullverkets särkostnader för verksamheten uppgick till tkr (2005: tkr; 2004: tkr). Utfallet 2005 har räknats om, se not 2 i den finansiella delen av årsredovisningen. 5 Inkl tkr, som regeringen under 2005 disponerat men under 2006 ställt till myndighetens förfogande. 8

9 Politikområde Skatt, tull och exekution Mål Målet är att eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter ska säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet ska eftersträvas och brottslighet motarbetas. Myndigheter vars verksamhet ska bidra till målet är Skatteverket, kronofogdemyndigheterna, Tullverket och Kustbevakningen. Tullverket har genom sitt val av strategisk inriktning och betoning av enhetlighet på ett positivt sätt bidragit till att målet uppfylls. Bedömning av hur myndigheten bidragit till uppfyllandet av målet. Allt arbete inom Tullverket bedrivs med nationellt definierade ansvarsområden. Härigenom säkerställs en likformig tillämpning av tullagstiftningen. Detta i kombination med datoriserade tullrutiner och en hög grad av automatisering skapar enhetlighet och gör att verksamheten sker på ett ekonomiskt effektivt sätt. Därigenom läggs också grunden för en hög grad av rättssäkerhet. Samtliga tullbeslut, som produceras i tulldatasystemet (TDS), innehåller upplysningar om rätten till omprövning/överklagande av tullbeslut. Samtliga omprövningsärenden handläggs inom fastställd tid. Tullverket har under året fortsatt arbetet med att förenkla tullhanteringen och stor vikt har lagts vid att bekämpa den organiserade brottsligheten. Verksamhetsområde Tull Mål Att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs. Att vid fullgörandet av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom Tullverket, samt tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras. Målen har i huvudsak uppnåtts. När det gäller att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så ligger den andel av uppbörden som är korrekt och andelen inbetald uppbörd i förhållande till debiterad uppbörd på ungefär samma nivåer som tidigare år. Däremot har det skett en viss ökning av den befarade kreditförlusten. Sammantaget gör Tullverket bedömningen att den delen av målet i huvudsak har uppnåtts. Tullverkets verksamhet har utgjort ett betydande hinder för storskalig och organiserad smuggling. Träffprocenten har ökat i den fysiska kontrollverksamheten. Mängden beslagtagen narkotika, alkohol och tobak har ökat. Detta tillsammans med en utvecklad kvalitetssäkring av företagens tullrutiner gör att myndigheten medverkar till att bestämmelserna om in- och utförselrestriktionerna efterlevs. Tullverket har effektiviserat och underlättat tullprocedurerna genom ökad elektronisk uppgiftslämning, automatklarering, kvalitetssäkring och utökade webbtjänster. Denna effektivisering och förenkling bör, enligt Tullverkets bedömning, ha lett till minskade kostnader för alla parter. Under året har också informationen till företagen utvecklats på olika sätt. Tullverket gör därför bedömningen att de vidtagna åtgärderna har inneburit en god service och underlättat den legitima handeln. Beskrivning av verksamheterna samt redogörelse för åtgärder som vidtagits för att uppnå målen. För att fullfölja sina uppdrag har Tullverket indelat kärnverksamheten i två processer, Brottsbekämpning och Effektiv Handel. Brottsbekämpning Tullverkets brottsbekämpande verksamhet verkar för att hindra illegal införsel eller utförsel av varor i den gränsöverskridande trafiken och samtidigt uthålligt och målmedvetet ingripa mot storskalig och organiserad brottslighet i denna trafik. Högst prioriterat är insatser mot den illegala införseln av narkotika, följt av insatser mot smugglingen av alkohol- och tobaksvaror. Brottsbekämpningen ska medverka till att den legala handeln kan bedrivas utan att bli utsatt för illojal konkurrens. 9

10 Samtidigt ska den arbeta med prevention, dvs. genom förebyggande arbete bidra till brottsreducering. Arbetet utförs i huvudsak i trafikströmmarna över stora infarter såsom hamnar i Skåne, Stockholm och Göteborg samt Öresundsbron och de stora europavägarna från Norge. Totalt passerar utrikestrafik över cirka 100 hamnar, flygplatser och gränsvägar. Objekt som ska kontrolleras utgörs av fartyg, flyg, lastbilar, containrar, järnvägsgodsvagnar, personbilar, bussar och resandes bagage från länder inom och utanför EU. Sammanlagt uppgår antalet objekt till cirka 75 miljoner. Till detta kommer gods och varor som transporteras med dessa transportmedel. År 2006 har för brottsbekämpningsprocessens del präglats av den justering av organisationen som genomfördes i april. Parallellt har arbetet med att utveckla ett IT-stöd för verksamheten inletts, ett förändringsarbete som ännu bara har påbörjats och som kommer att pågå under flera år framåt. Två produktionsprocesser Gränsskyddet består av knappt 500 personer i 60 brottsbekämpningsgrupper som arbetar med övervakning och kontroll av den gränsöverskridande trafiken vid gränsorter i syfte att upptäcka och hindra illegal ineller utförsel av varor. Den synliga närvaron av tullpersonal vid gränsorterna har även en brottsförebyggande verkan, och den bidrar till allmänhetens uppfattning om ett effektivt gränsskydd mot illegala varor. Arbetet sker i brottsbekämpningsgrupper som huvudsakligen arbetar vid orter med omfattande gränstrafik. De är specialiserade på kontroller i flyg-, gods- respektive passagerartrafik. Den fysiska kontrollverksamheten i trafiken arbetar uppdrags- och kunskapsbaserat och har stöd i information om aktuell trafik- och hotbild. I arbetet eftersträvas bra och väl fungerande kontakter med företag såsom till exempel hamnar och rederier. Tullkriminalen är ett samlat begrepp för Tullverkets planering, genomförande och uppföljning av åtgärder mot organiserad brottslighet. Totalt arbetar cirka 290 personer med analys, spaning och brottsutredning avseende storskalig och organiserad smuggling samt ekobrott och miljöbrott på tullområdet. Verksamhetsinriktningen är att lagföra huvudmännen bakom tullbrottslighet, att minska lönsamhet av brottslig verksamhet och att påtagligt störa kriminella aktiviteter. Verksamheten är nationell och personalen har hela landet som arbetsfält och arbetar i grupper sammansatta efter varje ärendes behov. Arbetet bedrivs ärendebaserat och i projektform med underrättelseverksamhet, riktade spaningsinsatser mot kriminella aktiviteter samt brottsutredning som skapar underlag för lagföring av upptäckta brott. Ärenden initieras till exempel genom tullrevision, redan gjorda beslag, upptäckta brott, underrättelseuppslag, spaningsuppslag samt genom förfrågningar om samarbete från polis, skattebrottsenheter eller samarbetspartners i utlandet. Samarbete med andra myndigheter Den omorganisation som genomfördes den 1 juli 2004 innebar bland annat att Tullverkets organisation inte hade en klar geografisk indelning, varför andra myndigheter upplevde att det var svårt att hitta rätt kontakter. En organisationsjustering av Tullverkets brottsbekämpande verksamhet genomfördes den 1 april Ett skäl till justeringen var att återbygga förlorade och förstärka befintliga kontaktytor med samverkanspartners. Respektive kompetenscenter inom brottsbekämpningsprocessen fick ett geografiskt definierat område, inom vilket man skulle ansvara för externa kontakter. Bedömningen som kan göras är att samverkan med andra myndigheter har stärkts och förbättrats under En vidareutveckling måste dock kontinuerligt ske under de kommande åren. Framför allt gäller detta inom underrättelse- och tullkriminalverksamheten. Det brottsbekämpande arbetet sker i stor utsträckning tillsammans med andra myndigheter dels inom landet, dels med utländska tull- och polismyndigheter. Det operativa samarbetet består dels i utbyte av underrättelseinformation, dels i gemensamma spanings- och utredningsinsatser i projekt och ärenden avseende grov och organiserad brottslighet. Polisen är traditionellt en naturlig samarbetspartner för Tullverket i brottsutredningar, spaningsinsatser och på underrättelseområdet. Myndigheterna deltar ofta i varandras utbildningar och på olika temadagar m.m. Under 2006 har Tullverket även varit representerat i Rikskriminalpolisens operativa råd. Denna medverkan bedöms för Tullverkets del ha stor utvecklingspotential under Tullverket har även en sambandsman vid Rikskriminalpolisen. Denne fyller en viktig funktion vad gäller samverkan och informationsutbyte. När det gäller Kustbevakningen består det operativa samarbetet av gemensamma kontrollinsatser på land och till sjöss. Underrättelsesamarbetet med Kustbevakningen sker genom det gemensamma maritima underrättelsecentret i Karlskrona. Samarbete med Åklagarmyndigheten sker dagligen i förundersökningar rörande tullrelaterad brottslighet, till exempel smuggling, där Åklagarmyndigheten är för- 10

11 Tabell 3: Samhällsnyttovärde för narkotikabeslag (tkr). FÖRÄNDRING >2006 Narkotikabeslag % varav där smugglingen bedöms som organiserad % Enligt metoden "En gräns en myndighet" % Samällsnyttovärde Tullverkets metod % undersökningsledare. Därutöver har kontakterna med Åklagarmyndigheten och dess nya utvecklingscenter utvecklats under året med gemensamma besök, utbildning och utvecklingsprojekt samt temadagar angående skattebrott och alkoholsmuggling. Samarbetet med Skatteverket har skett främst inom det gemensamma arbetsområdet med punktskattepliktiga varor såsom alkohol, tobak och olja. Den under året särskilt uppmärksammade alkoholinförseln via Internet, och domstolprocesser avseende beskattningen av alkohol har varit gemensamma ämnen. Under året har ett systematiskt samarbete i projektform inletts som syftar till att ingripa mot transportledet i Internethandeln med alkohol. Av naturliga skäl är det grannländerna i Norden och runt Östersjön som är mest frekventa samarbetspartners utanför landet, men samarbete förekommer även med övriga EU-länder. I det internationella underrättelsesamarbetet har Tullverket överlämnat sådan information som lett till beslag av större kvantiteter. Samhällsnyttovärdet av sådana beslag kan beräknas till 350 miljoner kronor. Resultat Antalet beslag och omhändertaganden har ökat. Ett skäl till detta var tillslag mot den så kallade Internethandeln med alkohol, vilken förefaller i stort sett ha upphört i slutet av året. Tillgången på narkotika är enligt utomstående bedömare svårbedömd. Sjunkande priser i konsumtionsledet samtidigt som antalet beslag ökat pekar på en ökad tillgänglighet. Dock finns undersökningar som visar att under 2000-talet har konsumtionsökningen avstannat och enligt vissa källor till och med minskat1. Tullverkets brottsbekämpande åtgärder beslag av varor och ingripanden mot kriminella har under året i ökad utsträckning försvårat för varorna att nå den svenska illegala marknaden. Både antalet beslag, mängden beslagtagen narkotika och utslagna/stör- Tabell 4: Schablonberäknat skattebortfall av alkohol- och tobaksbeslag (tkr). FÖRÄNDRING >2006 Alkohol/tobak % da kriminella nätverk har ökat. Resultatet åskådliggörs i tabellerna 3 och 4 där beslagsmängderna omräknat i samhällsnyttovärde och skattebortfall visar en kraftig ökning för narkotika, men inte lika kraftig för alkohol. Samhällsnyttovärdet är ett mått på Tullverkets effektivitet vad gäller bekämpning av insmugglad narkotika, dopningsmedel och punktskattebelagda varor som alkohol och tobak. För beräkningen kan användas två olika modeller. Den ena som användes i SOU 1998:18 En Gräns en myndighet eller den andra, i Tullverket vedertagna, modellen Tullverkets metod för beräkning av samhällsnyttovärde. Skillnaderna i beräkningsgrunderna för dessa två modeller bygger i allt väsentligt på att utredningen begränsat antalet preparat till opiater, amfetamin, kokain och cannabis. I Tullverkets modell beräknas samhällsnyttovärdet på fler preparat såsom, LSD, ecstasy, kat, narkotiska läkemedel och dopningsmedel. Effektiv Handel Effektiv Handel verkar för den legala kommersiella godstrafiken. Syftet med processen är att genom kvalitetssäkring utveckla och vidmakthålla Tullverket som en effektiv länk i utrikeshandelskedjan, att på ett så smidigt sätt som möjligt ta in korrekt uppbörd, säkerställa att in- och utförselrestriktioner efterlevs och se till att underlag för utrikeshandelsstatistiken lämnas. Processen Effektiv Handel arbetar med kvalitetssäkring genom tullsystemet Servicetrappan. 1 CAN-rapport 98 Drogutvecklingen i Sverige 2006, sidan

12 Figur 1: Processindelning. PROCESSEN EFFEKTIV HANDEL Produktionsprocess: 1. Kvalitetssäkrat flöde Delprocesser Före gränspassage Vid gränspassage Efter gränspassage Produktionsprocess: 2. Övrigt flöde Delprocesser Före gränspassage Under gränspassage Efter gränspassage Två produktionsprocesser Vad som ryms i respektive delprocess kan översiktligt beskrivas på följande sätt: 1. Kvalitetssäkrat flöde Före gränspassage: Arbete med kvalitetssäkring av företagens tullrutiner inklusive säkerhetscertifiering och tecknande av överenskommelser med företag om samverkan mot tullbrottslighet. Vid gränspassage: Insatser som hänförs till gränspassagen för kvalitetssäkrade företags varor. Efter gränspassage: Löpande uppföljning av kvalitetssäkrade företags varuflöden och kvalitetsrevisioner. 2. Övrigt flöde Före gränspassage: Informationsinsatser av olika slag för att stödja företagens möjligheter att lämna korrekta uppgifter till Tullverket samt tillståndsfrågor och analysverksamhet. Under gränspassage: Tullklarering av varor i samband med gränspassage. Efter gränspassage: Eftergranskning och tullrevision. Ärendevolymer Totala ärendemängden har minskat obetydligt jämfört med Beträffande importärendena har en inbördes förändring av ärendemängden skett såtillvida att antalet förenklade deklarationer och deklarationer enligt normalförfarandet minskat medan antalet kompletterande deklarationer ökat. Orsaken kan tillskrivas ökningen av det kvalitetssäkrade flödet och användningen av lokalt klareringsförfarande. Den förenklade deklarationen ersätts då med en notering i företagets bokföring, som sedan följs av en kompletterande deklaration. Detta innebär en förenkling både för företagen och Tullverket eftersom färre elektroniska deklarationer behöver hanteras. Förändringen innebär att Tullverkets arbete för att öka det kvalitetssäkrade flödet har givit ett synligt och positivt resultat när det gäller importärendena. Under 2006 har antalet automatklarerade ärenden ökat marginellt, knappt en procentenhet. Beräkningen är gjord på totala ärendemängden, dvs. inklusive blankettärenden som inte kan komma ifråga för automatklarering. Av de ärenden som översänds till Tullverket elektroniskt, och för vilka klarering samtidigt begärs, automatklareras 90 procent. Den höga nivån är helt i linje med Tullverkets målsättning. Åtgärder som vidtagits för att uppnå målen Tullverket har prioriterat utveckling av metoder och manualer inom underrättelseområdet och teknikområ- Tabell 6: Andel automatklarerade och manuellt klarerade import- och exportärenden Automatklarerade 78% 84% 85% Manuellt klarerade 22% 16% 15% Tabell 5: Total ärendemängd (antal ärenden) FÖRÄNDRING 2005->2006 Förenklad deklaration, import % Normalförtulling, import % Kompletterande deklaration, import % Transitering, påbörjad i Sverige % Transitering, avslutad i Sverige % Exportdeklaration % TOTALT % 12

13 det. Exempel härpå är inrättandet av särskilda befattningar för strategisk analys samt implementering av hemlig teleövervakning. Samtidigt har ledarskapet inom Tullverkets brottsbekämpning gjorts tydligare. Genom en justering av organisationen har kontakter och operativ samverkan med andra brottsbekämpande myndigheter underlättats. Tullverket har under året arbetat intensivt för att hantera de större förändringar inom tullområdet som vi ser kommer på sikt. Dessa gäller nationella krav på förändringar, behov av modernisering av IT-systemen samt förändringar på internationell nivå. Tullverket bedömer att flera internationella förändringar kan medföra ökade kostnader för det svenska näringslivet, varför vi har arbetat för att påverka utvecklingen i en riktning som ligger i linje med vår vision om en modern och serviceinriktad tullmyndighet. Alla dessa långsiktiga förändringar av IT-stödet hanteras inom projektet CTS Customs Trade System, vilket beräknas pågå till minst I projektet ingår flera större delprojekt, bland annat ECS (Export Control System) och NU (Ny uppgiftslämning). ECS syftar till att begränsa bedrägerier i samband med indirekt export, dvs. då ett exporttullkontor och utförseltullkontor är belägna i två olika medlemsländer. Det nya uppgiftslämnandet är föranlett av den översyn som skett av enhetsdokumentet. Tullverket har under året fortsatt förberedelserna inför att det nya regelverket om godkända ekonomiska operatörer (AEO) ska börja gälla den 1 januari Det nya regelverket innebär att företag som har verksamhet som är berörd av tullagstiftningen kan ansöka om att få AEO-status. För att uppnå denna status måste företaget uppfylla ett antal villkor som rör laglydighet, bokföring, solvens och säkerhet/skydd. Den som blir AEO ska omfattas av lättnader och förenklingar. I den av Europeiska kommissionen ledda Tullkodexkommittén har det under hela året pågått ett arbete med att ta fram en förordning som ska reglera denna nya gemensamma modell för certifiering. Förordningen 1875/2006 publicerades slutligen den 19 december. Tullverket har varit engagerat i detta arbete med syfte att erfarenheter från Tullverkets modell med certifiering i Servicetrappan skulle beaktas vid införandet av den gemensamma modellen. Detta engagemang har också tagit sig uttryck i att Tullverket har deltagit i ett pilotprojekt tillsammans med ett företag inom ramen för det av Europeiska kommissionen samordnade pilotarbetet för införandet av AEO. Tullverket har i slutet av året tillsammans med några av de andra medlemsstaterna i EU inlett ett gemensamt arbete för att utbyta erfarenheter kring införandet av AEO. Under året har också ett utvecklingsprojekt arbetat med att genomföra en anpassning av kvalitetssäkringsarbetet till den gemensamma modellen för certifiering, AEO. Projektet innebär också en ny standard för kvalitetssäkringen. Tullverkets förberedelsearbete rörande AEO kommer att fortsätta under det kommande året. Tullverket har fortsatt arbetet med att förenkla tullhanteringen för de företag som vill delta i det kvalitetssäkringsarbete som bedrivs i samverkan med Tullverket och som medför möjligheten att bli certifierad i Servicetrappan. Tullverkets kvalitetssäkringsprocess syftar alltså både till att företagen ska kunna uppnå en certifiering och att få en enklare tullhantering. Certifieringarna resulterar i att en allt större mängd av varuflödet går i ett kvalitetssäkrat flöde. Certifieringarna ger förutsättningar för att de uppgifter som företagen lämnar är av hög kvalitet eftersom företaget i samverkan med Tullverket har kvalitetssäkrat sina rutiner, vilket innebär att Tullverket inte tar ut varorna för kontroll. Därmed minskar störningarna i varuflödet. Under slutet av 2006 har vi sett en ökning av det kvalitetssäkrade flödet, vilket också har varit en viktig målsättning under året. I december stod det kvalitetssäkrade flödet för 43 procent (27 procent 2005) av det totala flödet. Under året har Tullverket tagit emot 72 ansökningar (51 stycken 2005) om certifiering, de flesta genom spontana ansökningar från olika företag. Under samma period har vi genomfört 61 kvalitetssäkringar (43 stycken 2005) och 11 säkerhetscertifieringar (9 stycken 2005). Vid utgången av 2006 var totalt 237 företag certifierade. Tullverket har granskat effektiviteten i kvalitetssäkringsprocessen samt beslutat om förbättringar som i huvudsak ska genomföras nästa år. De flesta av dessa tar sikte på att korta arbetsprocessen för kvalitetssäkring med bibehållen kvalitet, samt att minska den interna administrationen kring arbetet. I december 2006 trädde förändringen om nytt uppgiftslämnande i kraft. Detta har hanterats inom ramen för projektet CTS. Näringslivet har deltagit i utvecklingen samt löpande fått information. Tullverket har informerat på ett stort antal träffar med företagen, vid utbildningar, i nyhetsbrev, i TullSvar, på klareringsexpeditionerna samt på tullverket.se. I den mån det har varit möjligt har vi också hjälpt företagen direkt, framförallt på klareringsexpeditionerna. Detta har föregåtts av en intern utbildning angående förändringarna. Tullverket har stängt klareringsexpeditionen i Högen under året. Stängningen föregicks av information till berörda företag. Dessa företag vänder sig nu till klareringsexpeditionerna i Svinesund eller Hån. 13

14 Den övriga informationen till företagen har vidareutvecklats, bland annat genom ett ökat utbud av broschyrer, informationsträffar och utbildningar. Viss information sker gemensamt med andra myndigheter, till exempel för nystartade företag. Tullverket har också effektiviserat sin informationstjänst, TullSvar, vilket har lett till kortare svarstider. Tullverket har också satsat på att informera om elektroniskt uppgiftslämnande eftersom detta medför lättnader både för företagen och för myndigheten. Tullverket har under året vidareutvecklat TID Tullverkets Internetdeklaration, i först hand för att anpassa TID till det nya uppgiftslämnandet. Samtidigt har vissa funktioner förbättrats, till exempel skapat möjligheter att i vissa lägen kopiera text för att återanvända senare samt förbättrat hjälptexterna. Översynen av tillståndsmallar har fortsatt inom ramen för ett projekt som syftar till att ta ett helhetsgrepp över hela tillståndsprocessen och informationen i samband med tillståndsgivning. Tullverket har under året omarbetat tio tillståndsmallar så att de är mer användarvänliga. Tullverket har idag generellt handläggningstider under tre veckor för alla tillstånd. Som ett led i att stärka konkurrensneutraliteten ytterligare har Tullverket under 2006 ökat antalet tullrevisioner jämfört med föregående år. Samarbetet inom olika delar av kärnverksamheten har förbättrats med syfte att planera gemensamma åtgärder för att bekämpa ekonomisk brottslighet. Tullverket har även arbetat för att stärka kopplingen mellan efterkontrollverksamheten och informationsverksamheten, så att fler företag som vi upptäcker gör fel kan få information och utbildning för att förbättra sig. När det gäller immaterialrättsintrång har under året 327 ansökningar från olika rättighetshavare handlagts och 660 ingripanden har gjorts. Tullverket har deltagit i en internationell aktion på detta område. För att sprida kunskapen om immaterialrättsintrång har riktad information förmedlats till Tullverkets tjänstemän inom SMT (Samverkan mot tullbrottslighet) på de tre huvudorterna Stockholm, Göteborg och Malmö. SWEDAC, the Swedish Board for Accreditation and Conformity Assessment, är ansvarig myndighet för samordningen av marknadskontrollen i Sverige. Samordningen sker bland annat i Marknadskontrollrådet som är en sammanslutning av myndigheter i vilken även Tullverket ingår. Tullverket har under året deltagit i Marknadskontrollrådets möten vad beträffar produktsäkerhetskontroll. Tillsammans med Konsumentverket, Arbetsmiljöverket och Sjöfartsverket arbetar Tullverket med att ta fram rutiner för samverkan kring kontroll av att produkter som importeras från tredje land är i överensstämmelse med reglerna för produktsäkerhet. Redovisning av hur företag och allmänhet ser på servicenivån och bemötandet. Tullverket har år 2006 genomfört enkäter i två omgångar för att mäta om företagskunderna är nöjda med den service vi ger till dem. Vi har valt att genomföra dessa inom områdena distansmötet (TullSvar), klareringsexpeditioner, kvalitetssäkring samt tillståndhantering. I varje enkät har vi mätt tillgänglighet, bemötande, effektivitet samt kompetens. Ett slumpmässigt urval av kunder har besvarat enkäterna, och dessa har i alla fyra områdena gett ett gott betyg till Tullverkets service. Via enkäterna har vi fått ett material att gå vidare med för att utveckla Tullverkets service och vårt bemötande ytterligare. Våra tre målgruppsägare (för grupperna ombud, certifierade operatörer respektive övriga företag) har under året fortsatt sitt arbete med att tillvarata kundernas åsikter, bland annat genom mindre enkäter. Även i dessa ger kunderna överlag Tullverket ett gott omdöme. Tullverket samarbetar också med näringslivet via flera olika samverkansgrupper som träffas regelbundet. Här får kunderna möjlighet att uttrycka sina åsikter och ta upp sina problem, vilket upplevs som positivt. Någon undersökning av hur allmänheten eller företag ser på brottsbekämpningsprocessens servicenivå och bemötande har inte gjorts under Däremot kan Tullverkets konstatera att antalet skriftliga klagomål som kommit in under året är få (se övriga mål och återrapporteringskrav sid 42). 14

15 Verksamhetsgren In- och utförselrestriktioner Mål 1 För att förbättra urvalet av objekt i den fysiska kontrollverksamheten och därmed öka träffsäkerheten i arbetet ska arbetsmetoderna vidareutvecklas. Målet är uppfyllt. Arbetsmetoderna har vidareutvecklats, se under Utveckling av arbetsmetoder, vilket lett till förbättrat urval och ökad träffsäkerhet. Antal rapporter avseende olovlig in- och utförsel och totalt. Antalet rapporter har ökat under året till följd av ökade insatser mot Internethandel av alkohol samt narkotikakontroll i postflödet (se tabell 7). Kostnad för kontrollen, totalt och genomsnittligt per kontroll. Träffsäkerheten i Tullverkets fysiska kontrollverksamhet mäts genom att ställa antalet rapporter om olovlig in- eller utförsel som upprättats i relation till antalet kontrollerade objekt. Resursinsatsen är i huvudsak oförändrad jämfört med Antalet kontrollerade objekt har däremot ökat på grund av dels insatser mot narkotika i postflödet, dels scannerkontroller av container och lastbilar. Antalet fysiska kontroller har ökat med tolv procent och antalet rapporter med 27 procent. Den genomsnittliga kostnaden per kontroll har således minskat samtidigt som träffprocenten har blivit bättre (se tabell 8). Träffprocenten har ökat under Förändringen i utfallet kan härledas till att urvalet av kontrollobjekt har förbättrats. Denna förbättring har sin grund i de åtgärder som har satts in för att utveckla arbetsmetoderna. Som exempel kan nämnas att kontrollgruppernas underrättelsefunktion har börjat finna sina arbetsformer Tabell 7: Totala antalet rapporter om olovlig in- och utförsel. FÖRÄNDRING >2006 Ordningsförelägganden* % Smuggling alkohol, tobak och andra varor % Smuggling narkotika och dopningsmedel % Summa rapporter med beslag % Övriga rapporter % TOTALT ANTAL RAPPORTER** % * Kan tillämpas vid smuggling av mindre mängder alkohol och tobak och brottet erkänns. ** Här ingår även beslag som sker i samband med bl.a. brottsutredning. Tabell 8: Total kostnad och genomsnittlig kostnad per kontroll i den fysiska kontrollverksamheten. FÖRÄNDRING >2006 Total kostnad för fysisk kontroll*/** (tkr) % Antal kontrollerade objekt % Antal rapporter om olovlig in- och utförsel % Genomsnittskostnad per kontroll, kr/st % Träff 4,4% 4,7% 5,3% 13% * 2005 års kostnader är omräknade, se not 2 i den finansiella delen. ** Här redovisas tid och resultat för kontrollvisitationer av transportmedel, godskontroll och kontroll av personers bagage. 15

16 och att man i den uppdragsstyrda kontrollverksamheten tar hänsyn till när förhöjd risk föreligger för smuggling. Detta gäller i synnerhet för den frekventa illegala alkoholinförseln. En ytterligare orsak är att återkopplingen av underrättelseinformation, som bildar underlag för urvalsprofiler, från tullkriminalens projekt också har medverkat till att urvalsprocessen förbättrats under året. Under 2006 genomfördes en justering av organisationen inom gränsskyddsverksamheten så att respektive kompetenscenter har ett operativt ansvar för kontroller inom ett geografiskt område, dock med bibehållet nationellt trafikflödesansvar. De arbetsmetoder som infördes 2004 med projektstyrd tullkriminalverksamhet, uppdragsstyrd och projektinriktad kontrollverksamhet inom gränsskyddet har konsoliderats under 2006 och visar goda resultat. Under 2006 genomfördes ett projekt tillsammans med Polisen med syfte att Tullverket i egen regi skulle ta ansvar för teleavlyssning och teleövervakning. Resultatet blev positivt och Tullverket kommer därför från och med 2007 att genomföra telefonavlyssning och teleövervakning. Under 2006 har två strategiska analysbefattningar inrättats per kompetenscenter i Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessa analytiker utför strategiskt underrättelsearbete kopplat till respektive kompetenscenters trafikflödesansvar men i ett nationellt perspektiv. Verksamheten utförs på uppdrag från både process- och kompetenscenterledning. Utifrån en kontinuerlig bevakning av respektive trafikflöde produceras både aktuella hotbilder och en årlig strategisk analys av dessa flöden. Den strategiska underrättelseverksamheten ska även delta i arbete med Tullverkets nationella hotbild. Tullverket har under 2006 slutfört operation Fireball. Syftet med operationen var att kartlägga omfattningen av vapensmuggling till EU, i första hand från Östeuropa. Inom projektet arbetades fram en rad urvalskriterier för kommersiella sändningar som tillämpades under genomförandet av operationen. Erfarenheterna från denna operation och övriga operationer som Sverige deltagit i kommer att utnyttjas i den egna verksamheten. Det till alla delar största utvecklingsprojektet inom processen är systemet Tiger, som ska stödja hela verksamhetens arbete, från urval och kontroll, planering, analys och underrättelse, via spaning vidare till brottsutredning. Projektet fick under 2006 temporärt avbrytas sedan Datainspektionen haft invändningar mot systemutformningen med hänsyn till Personuppgiftslagen (1998:204). Under 2007 kommer utvecklingen av systemet att påbörjas igen, och inleds då med de utredningsrelaterade funktionerna. Mål 2 Utveckling av arbetsmetoder. För att förhindra illegal införsel av narkotika ska åtgärder beträffande narkotikasmugglingen ges högsta prioritet samt effektiviseras. Bekämpning av den organiserade narkotikasmugglingen ska därvid prioriteras. Målet är att mängden beslagtagen narkotika ska öka samtidigt som Tullverkets aktiviteter i preventivt syfte ska ha minst samma omfattning som tidigare. Målet är uppfyllt. Under året har en markant ökning av beslagtagen narkotika gjorts för flertalet preparat, medan en nedgång kan noteras för ett par preparat. När det gäller preventiva aktiviteter har insatsen minskat beträffande synligheten i trafiken, medan den ökat ifråga om informationsverksamhet och kvalitetssäkring. Det senare en avsiktlig förändring för att öka samarbetet med företag. Narkotikabekämpningen har under året haft högsta prioritet. Kontrollinsatser har styrts mot flöden och gränsorter som haft den tydligaste hotbilden vad gäller införsel av narkotika och dopningsmedel. Inom projektverksamheten vid tullkriminalen har narkotikaärenden prioriterats i första hand. Såväl antalet beslagstillfällen som beslagtagna mängder där smugglingen bedöms som organiserad har stadigt ökat under de tre senaste åren. Kvantiteter och typ av beslagtagen narkotika. Under 2006 har en markant ökning skett av beslagtagen mängd av opium, heroin, kokain, ecstasy och flunirazepam (rohypnol). I vissa fall är ökningen flera hundra procent. Däremot har det skett en nedgång av beslagtagen mängd av cannabis och amfetamin. Ökningen av antalet beslag har i huvudsak skett vid kontroll av postflödet. Dessa beslag består oftast av mindre mängder till skillnad från beslagen som sker i personbilsflödet eller i det kommersiella transportflödet. Tabell 9 visar mängden beslagtagen narkotika satt 16

17 i relation till föregående år. Förändringen, uttryckt i nedgång eller uppgång, kan vara resultat av en särskild inriktning eller prioritering på kort sikt. Långsiktigt arbete är inte lika lätt att upptäcka i förändringen mellan två år, spårbarheten är mindre. För att årsvisa jämförelser ska vara ändamålsenliga måste man även kunna sätta in resultat i ett längre perspektiv och redovisa förändringar över längre tidsperioder. Ett sådant exempel är att jämföra utvecklingen av amfetamin- och heroinbeslagen under Nedgången i amfetaminbeslagen mellan 2005 och 2006 måste ses i ett längre perspektiv. Det kan vara en temporär nedgång som kan förklaras med frånvaron av några få enskilda större beslag eller förändrade smugglingsvägar/-metoder, samt att vissa kriminella nätverk tillfälligt fått en nedgång i sin verksamhet. Den senare anledningen är trolig med hänsyn till att Tullverket under en följd av år styrt betydande resurser mot insmuggling av amfetamin från Estland, Litauen och framför allt Polen. Sedan 1999 har en kunskapsbas om smugglingsvägar och kriminella nätverk systematisk och metodiskt byggts upp. Det har fått ett direkt genomslag i Tullverkets resultat med en kontinuerlig uppgång av beslagtagen mängd amfetamin. Flera kriminella nätverk verksamma inom amfetaminhantering har också kunnat identifierats samt i vissa fall slagits bort från marknaden. En betydande del av arbetet har skett i samverkan med svensk polis och utländska myndigheter i de aktuella länderna. Utan en väl fungerande samverkan hade resultaten överhuvudtaget inte kunnat nås. Ökningen av heroinbeslagen är resultatet av att Tullverket under 2006 har haft en uttalad inriktning att styra resurser mot heroinsmugglingen. Det återstår dock att se om uppgången kan fortsätta över en längre tid eller om det rör sig om en tillfällig ökning. Den omfattande uppgången av beslagtagen mängd kokain, ecstasy och flunitrazepam (rohypnol) är resultat av ett fåtal mycket stora beslag. Vad gäller kokain gjordes två stora beslag i Göteborg under 2006, cirka kilo respektive 200 kilo. Det är viktigt att understryka att få stora beslag inte kan tas som intäkt för en utveckling mot ökad mängd beslagtagen narkotika. Men det är också viktigt att framhålla i det här sammanhanget att just dessa beslag är resultat av väl fungerande underrättelsearbete. Vad gäller dopningsmedel så är situationen likartad med ett rekordbeslag i Stockholm under februari I ett projekt inom tullkriminalverksamheten kunde tillslag göras mot en illegal fabrik i Stockholm som tillverkade dopningsmedel. Beslaget i sig är det enskilt största som någonsin har gjorts av Tullverket eller annan myndighet i Sverige. Antal beslagstillfällen. Antal beslagstillfällen där smugglingen bedöms som organiserad. Ökningen av antalet beslag har i huvudsak skett vid kontroll av postflödet. Dessa beslag består oftast av mindre mängder, till skillnad från beslagen som sker i Tabell 9: Narkotika- och dopningsbeslag FÖRÄNDRING 2005->2006 % FÖRÄNDRING 2005->2006 kg/st/l Cannabis (kg) % -368 Kat (kg) % -295 Opium (kg) % 17 Heroin (kg) % 57 Amfetamin (kg) % -72 Kokain (kg) % Ecstasy (tabl) % Flunitrazepam (tabl) % Dopningsmedel (tabl) % Dopningsmedel (L) 14,0 7,5 39,4 425% 31,9 17

18 Tabell 10: Antal narkotikabeslag och samhällsnyttovärde (tkr) FÖRÄNDRING 2005->2006 Narkotikabeslag % varav där smugglingen bedöms som organiserad % Enligt metoden "En gräns en myndighet" % Samhällsnyttovärde Tullverkets metod % personbilsflödet eller i det kommersiella flödet. Utvecklingen av de kriminella nätverken kan sägas vara konstant. Det rör sig om nätverk snarare än fasta organisationer där var och en har sin tilldelade arbetsuppgift. Bilden är den att det rör sig om grupper eller individer som från gång till annan tillsammans använder varandras kompetenser för att genomföra en smugglingsoperation. Stundens behov styr vem och vilka som samarbetar och bildar ett nätverk. Givetvis finns ett fåtal undantag som kan sägas vara mer fasta organisationer som har en längre livslängd och där mycket av den efterfrågade kompetensen finns inom gruppen. Flera nätverk är också verksamma inom flera områden, vilket märks i att de hanterar olika narkotiska preparat, men även högbeskattade varor som cigaretter och alkohol. Under 2006 har vidareutvecklingen av tullkriminalens organisation, arbetsmetoder och tekniska stöd fortsatt. Den 1 april 2006 genomfördes en justering av den befintliga brottsbekämpningsorganisationen, vilket medförde en förstärkt och tydligare ledning av tullkriminalverksamheten på operativ nivå. Organisationsjusteringen har även fått positiva konsekvenser i form av etablering av och förbättring av samverkansformer med utländska myndigheter, men framför allt med nationella samverkanspartners som olika polismyndigheter. Samtidigt har utvecklingen av projektverksamheten inom tullkriminalverksamheten fortsatt med oförminskad styrka. Projektverksamheten är en arbetsform som används för att mer systematiskt och metodiskt bekämpa de kriminella nätverk som är verksamma inom den organiserade smugglingen av narkotika. Arbetsformen innebär att tullkriminalens olika kompetenser (analys, spaning och brottutredning) används i samma ärende. Sättet att arbeta har till stor del varit effektivt. För tullkriminalverksamheten har som nämts nya arbetsmetoder utprovats under Här avses ett utvecklingsprojekt, avseende teleavlyssning och teleövervakning. Verksamheten bedömdes vara så pass effektiv och framgångsrik, att Tullverket beslutade att permanenta arbetsmetoden som en del av Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Varje enskilt ärende kräver beslut av domstol. Sammantaget har ovan beskrivna faktorer inverkat positivt på tullkriminalverksamheten. Genom en förbättrad operativ styrning i enskilda ärenden, upparbetade kontaktvägar för extern samverkan och nya arbetsmetoder, har 28 kriminella nätverk identifierats under 2006 (42 stycken 2005) och 23 kriminella nätverk (15 stycken 2005) bedöms vara utslagna eller har fått sin verksamhet allvarligt störd. Detta har också lett till en viss ökning av antalet beslag där smugglingen bedöms vara organiserad. Prioritering på nationell nivå inom tullkriminalverksamheten är ett förbättringsområde, detta görs idag genom tullkriminalens operativa råd där representanter från samtliga tullkriminalavdelningar deltar. Rådets uppgift, mandat och styrning från processledningen måste dock ses över för att möjliggöra en tydligare prioritering mellan ärenden och projekt. Syftet är att i ett nationellt perspektiv uppnå bästa möjliga resursoch kompetensutnyttjande. Med andra ord så är det viktigt att de olika tullkriminalavdelningarna ses som en nationell styrka som arbetar med rätt saker på rätt sätt. En jämförelse mellan Tullverkets beslag och Polisens 1 beslag visar att mängderna ligger i samma storleksordning. Att förändringar mellan åren i huvudsak följer varandra är en trend som fortsätter Kustbevakningen har i fyra fall samverkat med Tullverket vid narkotikabeslag och de beslagtagna mängderna ingår i Tullverkets redovisning. Tullverket gör färre antal beslag än Polisen, men de enskilda beslagen är i flera fall förhållandevis stora. De större beslagen i Tullverket sker i huvudsak vid eller i anslutning till gränspassering, då partierna vanligen fortfarande har en hög renhetsgrad inför kommande vidareförsäljning i mindre partier inne i landet. Be- 1 Uppgifterna om Polisens beslag är hämtade ur deras beslags- och analysregister. 18

19 Tabell 11: Beslag av Polisen, Tullverket och Kustbevakningen. ÅR FÖRÄNDRING > 2006 Cannabis polis % Cannabis tull % Total kg % Amfetamin polis % Amfetamin tull % Total kg % Heroin polis % Heroin tull % Total kg % Kokain polis % Kokain tull % Total kg % Ecstasy polis % Ecstasy tull % Total doser % Flunitrazepam polis % Flunitrazepam tull % Flunitrazepam kustbev % Total tabletter % Polisens uppgifter t.o.m. år 2005 är reviderade i januari 2007, uppgifter avseende 2006 är preliminära. slagtagen mängd narkotika av Tullverket, Polisen och Kustbevakningen ger endast en indikation på tillgången i landet, men de ger ingen säker bild av situationen på den svenska narkotikamarknaden. Beskrivning av vilka åtgärder som vidtas i preventivt syfte samt hur detta arbete kan förbättras ytterligare. Tullverket arbetar huvudsakligen med att försvåra genomförandet av brottsliga aktiviteter, genom att befinna sig på den potentiella platsen för brotten, men även med informationsverksamhet för att påverka attityder till droger och annan tullbrottslighet och på så sätt bidra till en minskad brottsbenägenhet och ökad acceptans för lagstiftning och restriktioner. Stora insatser görs genom en tydlig närvaro och synlighet i trafikflödena. Uniformerad personal som bemannar gränsöverfarter och där utför kontroller bidrar starkt till preventiva effekter. Vidare genomförs också aktiviteter för kvalitetssäkring i Servicetrappan/Stair- Sec och samverkansöverenskommelser med näringslivet mot tullbrottslighet (SMT). Den planerade externa informationsverksamheten riktad mot näringsliv och allmänhet har ökat under 2006 och uppgår till timmar. Den justering av organisationen som genomfördes under 2006 har bland annat lett till en ökad bemanning av de funktioner som ska svara för detta arbete vilket skett på bekostnad av synligheten i trafikflödena. Samverkan mot tullbrottslighet (SMT) innebär att tull och näringsliv kommer överens om gemensamma åtgärder mot narkotikasmuggling och andra brott mot tullagstiftningen. SMT-överenskommelserna sker dels inom ramen för kvalitetssäkringsarbetet i Servicetrappan, dels med andra företag som anses betydelsefulla för Tullverket ur brottsbekämpningssynpunkt. Antalet överenskommelser uppgick under 2006 till 245. StairSec är också en del av Servicetrappan och utgör ett program för logistiksäkerhet och för att möta hotet om terroristattacker samt att förebygga gränsöverskridande brottslighet. Ambitionen är att skapa säkerhet och smidighet i alla legala transportled från det att varorna packas till att de lastas av vid slutdestinationen. Under 2006 inleddes arbetet med att se över målgrupper, mål och strategier för Tullverkets antidrog- 19

20 Tabell 12: Antal timmar för förebyggande verksamhet. FÖRÄNDRING FÖREBYGGANDE VERKSAMHET >2006 Informationsverksamhet, kvalitetssäkring m.m % Synlighet i trafikflöden % arbete. Ambitionen är att under våren 2007 integrera informationen på nodrugs.se i tullverket.se. Den vänder sig i första hand till vuxna som arbetar med unga inom skolor, föreningar, idrottsrörelsen och övriga organisationer. Mål 3 Åtgärder för förhindrande av storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol- och tobaksvaror ska ges hög prioritet. Målet har uppfyllts. Tullverket har avsatt betydande resurser för bekämpningen av den frekventa alkoholsmugglingen. De beslagtagna mängderna av alkoholprodukter har ökat kraftigt jämfört med Insatserna har systematiserats för att få en långsiktig verkan. Detta har bland annat skett genom att ett större antal kontrolloperationer genomförts i samverkan med Polisen för att komma åt den frekventa införseln. Detta samarbete har skett i enlighet med de två myndigheternas gemensamma handlingsplan mot den illegala alkoholinförseln. Särskilda insatser mot den så kalllade Internetalkoholen har genomförts och bland annat därför har merparten av aktörerna på Internet avslutat sin verksamhet och införseln i denna form har näst intill upphört. Beslagtagna mängder och varuslag samt beslagsvärdet mätt som skattebortfall. De beslagtagna mängderna alkohol har ökat kraftigt 2006 beroende på de insatser som gjorts mot den frekventa införseln och mot Internetbeställd alkohol. Tullverket har tillsammans med Polisen en gemensam handlingsplan för att bekämpa den frekventa illegala införda alkoholen. Under 2006 genomfördes i nära samarbete med länspolisen i Skåne tio kontrollaktiviteter för att utveckla samarbetet och för att förhindra den frekventa alkoholsmugglingen. Tullverket har också genom handlingsplanen etablerat kontakt med övriga länspolisorganisationer, där målet är att vid en införsel av alkohol som betraktas som kommersiell ska polismyndigheten informeras på hemorten för att dessa ska ha kännedom att man på hemorten har en eller flera personer som hanterar större mängder illegal alkohol. Den frekventa införseln står idag för en betydande mängd av den totala beslagtagna alkoholen i Tullverket. I samarbete med Rikspolisstyrelsen kommer arbetet mot den frekventa illegala alkoholen fortsätta och intensifieras Enligt uppgift från Polisen kan de inte redovisa någon statistik. Tullverkets beslag av Internetbeställd alkohol har ökat kraftigt under Under året beslagtogs Tabell 13: Alkohol- och tobaksvaror, mängd och skattebortfall. ALKOHOLSLAG OCH MÅTTENHET FÖRÄNDRING 2005->2006 Sprit (L) % Starköl (L) % Vin (L) % Skattebortfall alkohol (tkr) % Cigaretter, st % Röktobak, kg % Skattebortfall tobaksvaror tkr * % TOTALT SKATTEBORTFALL % * Omräknat med tillägg för piptobak. 20

TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING 2005 1(86)

TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING 2005 1(86) TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING 2005 1(86) INNEHÅLLSFÖRTECKNING RESULTATREDOVISNING... 3 Sammanfattning av måluppfyllelsen... 3 Övergripande mål... 9 Verksamhetsgren In- och utförselrestriktioner... 19 Verksamhetsgren

Läs mer

2 ÅRSREDOVISNING 2007

2 ÅRSREDOVISNING 2007 Årsredovisning 2007 2 ÅRSREDOVISNING 2007 ÅRSREDOVISNING 2007 3 Innehåll Bedömning av uppfyllelse av mål i regleringsbrevet... 4 Tullverkets verksamhet... 7 Viktigare händelser under året.... 10 Politikområde

Läs mer

2 ÅRSREDOVISNING 2008

2 ÅRSREDOVISNING 2008 Årsredovisning 2008 2 ÅRSREDOVISNING 2008 ÅRSREDOVISNING 2008 3 Innehåll Uppfyllelse av mål i regleringsbrevet.... 4 Tullverkets verksamhet... 8 Viktigare händelser under året.... 13 Politikområde Skatt,

Läs mer

Tullverkets författningssamling

Tullverkets författningssamling Tullverkets författningssamling ISSN 0346-5810 Utgivare: Chefsjuristen Per Kjellsson, Tullverket, Box 12854, 112 98 Stockholm Tillkännagivande av Tullverkets processorganisation; beslutat den 22 juni 2004.

Läs mer

Innehåll. Underskrift... 89. Tabellbilaga Sammanställning av mått, indikatorer och nyckeltal... 93

Innehåll. Underskrift... 89. Tabellbilaga Sammanställning av mått, indikatorer och nyckeltal... 93 Årsredovisning 2009 2 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 9 3 Innehåll Generaltulldirektören har ordet...................... 4 Bedömning av uppfyllelse av målen i regleringsbrevet....

Läs mer

Tullverkets författningssamling

Tullverkets författningssamling Tullverkets författningssamling ISSN 0346-5810 Utgivare: Chefsjuristen Per Kjellsson, Tullverket, Box 12854, 112 98 Stockholm Tillkännagivande av Tullverkets organisation; beslutat den 6 september 2006.

Läs mer

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats. Ingen narkotika inga missbrukare Om det inte finns någon narkotika så finns det inte några missbrukare. Så enkelt är det i teorin, men verkligheten ser annorlunda ut. Narkotika måste bekämpas på många

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Rättsavdelningen Datum Dnr Karin Engstrand 2014-07-07 STY 2014-453 Tel. 08-405 03 53 Ert datum Er referens karin.engstrand@tullverket.

Rättsavdelningen Datum Dnr Karin Engstrand 2014-07-07 STY 2014-453 Tel. 08-405 03 53 Ert datum Er referens karin.engstrand@tullverket. Rättsavdelningen Datum Dnr Karin Engstrand 2014-07-07 STY 2014-453 Tel. 08-405 03 53 Ert datum Er referens karin.engstrand@tullverket.se Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om ändring i

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 STY-2013-452. Diarienummer: STY-2013-452. Diarienummer

Verksamhetsplan 2014 STY-2013-452. Diarienummer: STY-2013-452. Diarienummer Verksamhetsplan 2014 Diarienummer: STY-2013-452 Diarienummer STY-2013-452 Innehållsförteckning GENERALTULLDIREKTÖREN HAR ORDET... 3 UTGÅNGSPUNKTERNA FÖR PLANERINGEN AV VERKSAMHETSÅRET... 5 PLANERING FÖR

Läs mer

Nya tullregler i EU 1 maj 2016

Nya tullregler i EU 1 maj 2016 Nya tullregler i EU 1 maj 2016 Oslo den 19 oktober 2015 Kenneth Persson Tullverket Fyra huvudspår UCC (Unionstullkodexen) är beslutad Tillämpningsföreskrifterna (UCC DA/GA) beslut förväntas under hösten

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten Regeringsbeslut I 8 2014-12-18 Fi2014/4482 (delvis) Finansdepartementet Kronofogdemyndigheten Box 1050 17221 Sundbyberg Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING 2000

TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING 2000 RESULTATREDOVISNING... 4 1 INLEDNING... 4 1.1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 1.2 VERKSAMHETSINDELNING OCH ORGANISATION... 5 1.2.1 De operativa processerna... 5 1.2.2 Organisation... 5 1.2.2.1 Allmänt...5

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G 2014 ÅRSREDOVISNING 2 TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING 2014 3 Innehåll Innehåll...3 Generaltulldirektören har ordet...5 Om Tullverket...7 Ekonomiskt resultat...11 Viktiga händelser...14

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

TO 15 kap. Postförsändelser [2709]

TO 15 kap. Postförsändelser [2709] TO 15 kap. Postförsändelser [2709] 15 kap. Postförsändelser Allmänna bestämmelser 1 [2709] Icke-gemenskapsvaror som förts in till det svenska tullområdet med post förvaras hos Posten AB (publ) eller något

Läs mer

Diarienummer STY-2014-520

Diarienummer STY-2014-520 Diarienummer STY-2014-520 Innehållsförteckning GENERALTULLDIREKTÖRENS BUDSKAP... 4 VERKSAMHETSPLANEN VISAR PRIORITERINGARNA FÖR 2015... 5 Tullverket styrmodell... 6 VERKSAMHETSPLANENS STRATEGISKA DEL...

Läs mer

2 TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING 2013

2 TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING 2013 Årsredovisning 2013 2 TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING 2013 TULLVERKETS ÅRSREDOVISNING 2013 3 Innehåll Generaltulldirektören har ordet... 5 Om Tullverket... 7 Ekonomiskt resultat... 11 Viktiga händelser under

Läs mer

Betänkandet Kemikalieskatt SOU 2015:30

Betänkandet Kemikalieskatt SOU 2015:30 Rättsavdelningen Datum Dnr Mikael Jeppsson 2015-05-27 STY 2015-288 Tel. 08-405 02 84 Ert datum Er referens mikael.jeppsson@tullverket.se 2015-04-07 Fi2015/1931 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i tullagen (2000:1281); SFS 2011:296 Utkom från trycket den 29 mars 2011 utfärdad den 17 mars 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 1 kap. 1, 2 och 5,

Läs mer

Att arbeta på Tullverket

Att arbeta på Tullverket Detta är Tullverket Foto: Kristian Berlin Att arbeta på Tullverket Kunskapen om varuflödet och trafiken till och från utlandet är Tullverkets unika kompetens. Målet är att det legala varuflödet över gränserna

Läs mer

Inför valet till sveriges riksdag den 14 september har

Inför valet till sveriges riksdag den 14 september har - Val 2014 Inför valet till sveriges riksdag den 14 september har TULL-KUST riktat sig till de de nuvarande riksdagspartierna. Detta görs genom en enkät med fem frågor om tull - och kustbevakningsverksamheten.

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

2 ÅRSREDOVISNING 2012

2 ÅRSREDOVISNING 2012 Årsredovisning 2012 2 ÅRSREDOVISNING 2012 ÅRSREDOVISNING 2012 3 Innehåll Generaltulldirektören har ordet... 5 Om Tullverket... 7 Ekonomiskt resultat... 11 Viktiga händelser under året... 15 Utgiftsområde

Läs mer

Tulldag Malmö den 2 oktober 2012

Tulldag Malmö den 2 oktober 2012 Tulldag Malmö den 2 oktober 2012 1. Omprövning av tillstånd till förenklade förfaranden 2. Projekt Avi_ImEx elektronisk anmälan import / underrättelse export Berör alla företag som efter omprövning får

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden.

Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2004 för Revisorsnämnden. Regeringsbeslut 15 REGERINGEN 2003-12-18 Ju2003/10256 Justitiedepartementet Revisorsnämnden Box 24014 104 50 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2004 avseende Revisorsnämnden Riksdagen har beslutat

Läs mer

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Freight Sweden Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Bosse Jarestig / Roland Lundqvist EU-länder 27 st Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-29 Sida: 2 av 15 Sida: 3 av 15 Dnr: Af-2012/445712 Datum: 2013-11-29 Redovisning av vidtagna och planerade åtgärder för att säkerställa den ekonomiska

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Lotteriinspektionen

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Lotteriinspektionen 1^ REGERINGEN Regeringsbeslut 2014-12-22 LOTTERIINSPEKTIONEN Ink. 2014-12-29 Dnt: Fi2014/4555 (delvis) Finansdepartementet Lotteriinspektionen Box 199 64523 Strängnäs Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Baskontoplanens uppbyggnad

Baskontoplanens uppbyggnad 1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 1 Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Statens museer för världskultur (SMVK), daterad 2014-02-21. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

VISSA ANDRA TULLFÖRFATTNINGAR

VISSA ANDRA TULLFÖRFATTNINGAR VISSA ANDRA TULLFÖRFATTNINGAR Befogenheter vid gräns mot annat EU-land [4001] 1 Tullverkets befogenheter Lag (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska

Läs mer

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Skatteverkets årsredovisning 2010 Revisionsrapport Skatteverket 171 94 Solna Datum Dnr 2011-05-04 32-2010-0578 Skatteverkets årsredovisning 2010 Riksrevisionen har granskat Skatteverkets (SKV:s) årsredovisning, daterad 2011-02-21. Syftet

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2015-2017

Budgetunderlag för åren 2015-2017 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2015-2017 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2014:1562 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

SLUTRAPPORT ARBETSGRUPP 3 - NORRLAND

SLUTRAPPORT ARBETSGRUPP 3 - NORRLAND SLUTRAPPORT ARBETSGRUPP 3 - NORRLAND Dnr TV0-2008-490 2008-11-27 Innehållsförteckning 0. Sammanfattning... 3 1. Uppdrag...7 2. Nuläge/analys... 7 a. Metod...7 b. Verksamhet...8 c. Samverkan... 8 d. Ledning

Läs mer

Export av varor. Vad är export? FAKTABLAD. Europeiska Unionen

Export av varor. Vad är export? FAKTABLAD. Europeiska Unionen FAKTABLAD Export av varor Den här informationen vänder sig till dig som ska börja exportera varor till ett land utanför Europeiska Unionen (EU). Här kan du läsa om hur du kan lämna din exportdeklaration

Läs mer

Din personliga kontakt för rätt tullhantering

Din personliga kontakt för rätt tullhantering Din personliga kontakt för rätt tullhantering InfraNordic är AEO-certifierade enligt EU:s och Tullverkets regelverk. Snabba förändringar ökar kraven Vårt sätt att arbeta betyder snabbare och smidigare

Läs mer

Revisionsrapport. Genomförande av Kvalitetsmätning. Inledning 2008-06-11 32-2008-0580. Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm.

Revisionsrapport. Genomförande av Kvalitetsmätning. Inledning 2008-06-11 32-2008-0580. Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm. Revisionsrapport Tullverket Box 12 854 112 98 Stockholm Datum Dnr 2008-06-11 32-2008-0580 Genomförande av Kvalitetsmätning Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Tullverket (TV) granskat

Läs mer

Vad ingår i tullvärdet?

Vad ingår i tullvärdet? Vad ingår i tullvärdet? 2 VAD INGÅR I TULLVÄRDET? Den här broschyren vänder sig till dig som importerar varor och som behöver veta hur du ska räkna ut det värde, tullvärde, som du ska beräkna tullbeloppet

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen; SFS 2003:188 Utkom från trycket den 13 maj 2003 utfärdad den 30 april 2003. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

Effektiv Handel Datum Dnr Birgitta Axelsson 2012-08-28 STY 2012-512 Tel. 031-63 36 06 Ert datum Er referens birgitta.axelsson@tullverket.

Effektiv Handel Datum Dnr Birgitta Axelsson 2012-08-28 STY 2012-512 Tel. 031-63 36 06 Ert datum Er referens birgitta.axelsson@tullverket. Effektiv Handel Datum Dnr Birgitta Axelsson 2012-08-28 STY 2012-512 Tel. 031-63 36 06 Ert datum Er referens birgitta.axelsson@tullverket.se Konsekvensutredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning

Läs mer

Granskning av aktiverade utvecklingskostnader

Granskning av aktiverade utvecklingskostnader Granskning av aktiverade utvecklingskostnader inom ITT Genomförd på uppdrag av revisorerna i Region Skåne Oktober 2008 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte och metod...2 2 FÖREKOMSTEN

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

Tulltjänster. Effektiv tullhantering spar tid och pengar

Tulltjänster. Effektiv tullhantering spar tid och pengar Tulltjänster Effektiv tullhantering spar tid och pengar Om Tullhantering Tullhantering är något som många företag upplever som krångligt. Det är också en del av logistikkostnaderna där det kan finnas stor

Läs mer

Privat införsel av alkoholvaror och tobaksvaror

Privat införsel av alkoholvaror och tobaksvaror SKV 0 utgåva Privat införsel av alkoholvaror och tobaksvaror Alkoholskatt Tobaksskatt Den här broschyren riktar sig till dig som ska föra in alkohol- eller tobaksvaror för personligt bruk från ett annat

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Ska du börja importera kött?

Ska du börja importera kött? Ska du börja importera kött? Ska du börja importera kött? Den här broschyren vänder sig till dig som vill börja importera kött yrkesmässigt. Här får du information om vad du behöver tänka på. Kött är ett

Läs mer

2009 2008 2007 Legal varehandel Importangivelser antal, handel med lande udenfor 1.240.746 1.339.956 1.330.550

2009 2008 2007 Legal varehandel Importangivelser antal, handel med lande udenfor 1.240.746 1.339.956 1.330.550 Tullen i Danmark Efter vårt reportage om tullen vid Svinesund i Norge reste vi vidare till det som idag heter Copenhagen Airport och som då den grundlades 1925 var en av de första civila flygplatserna

Läs mer

Export av varor. Vad är export? Vissa varor särskilda bestämmelser. EU:s skatteområde. Europeiska Unionen

Export av varor. Vad är export? Vissa varor särskilda bestämmelser. EU:s skatteområde. Europeiska Unionen Export av varor Den här informationen vänder sig till dig som ska börja exportera varor till ett land utanför Europeiska Unionen (EU). Här kan du läsa om hur du kan lämna din exportdeklaration och om du

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten Regeringsbeslut 20 Försvarsdepartementet 2013-12-19 Fö2013/123/ESL (delvis) Fö2013/489/MFU Fö2013/1773/MFU m.fl. Se bilaga 1 Försvarsexportmyndigheten Box 56081 10217 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Revisionsrapport. Polisens årsredovisning 2008

Revisionsrapport. Polisens årsredovisning 2008 Revisionsrapport Rikspolisstyrelsen Box 12 256 102 26 Stockholm Datum Dnr 2009-04-02 32-2008-0596 Polisens årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Polisens årsredovisning, daterad 2009-02-12. Syftet

Läs mer

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar

Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar 2013:3 Arbetslöshetskassornas eget kapital och finansiella placeringar Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2012/673 Arbetslöshetskassornas eget

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR WORKSHOP FRAMTIDA TULLHANTERING

MINNESANTECKNINGAR WORKSHOP FRAMTIDA TULLHANTERING PROTOKOLL 1 (7) Kommunikationsavdelningen Datum Dnr Katarina Brodin 2015-03-16 STY 2013-721 Tel. 040-6613390 Ert datum Er referens katarina.brodin@tullverket.se 2013-03-04 Katarina Brodin MINNESANTECKNINGAR

Läs mer

Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen

Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för utveckling och förvaltning, IT-avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående

Läs mer

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen Vad? 21>1 Dagens 21 polismyndigheter, RPS och SKL slås samman Enig riksdag En enig riksdag bakom sammanslagningen Thomas Rolén

Läs mer

Åtgärder för verksamhetsutveckling med en budget i balans

Åtgärder för verksamhetsutveckling med en budget i balans Arbetsgruppen avseende ekonomi Budget i balans: Åtgärder för verksamhetsutveckling med en budget i balans 2008-01-29 Dnr TV0-2007-340 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1. Inledning 10 2. Uppdrag 10

Läs mer

Sameskolstyrelsens årsredovisning 2002

Sameskolstyrelsens årsredovisning 2002 R4 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1(8) Sameskolstyrelsen Box 155 962 24 JOKKMOKK Sameskolstyrelsens årsredovisning 2002 Riksrevisionsverket (RRV) har granskat Sameskolstyrelsens (SamS) årsredovisning,

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Regeringsbeslut I:11 Justitiedepartementet 2012-12-20 Ju2012/8171/Å Ju2012/8527/KRIM(delvis) Åklagarmyndigheten Box 5553 11485 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Riksdagen

Läs mer

KARANTÄNSBESTÄMMELSER M.M.

KARANTÄNSBESTÄMMELSER M.M. KARANTÄNSBESTÄMMELSER M.M. 1 Hot mot m.m. Hot mot [501] Lag (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot Inledande bestämmelser 1 [501] Denna lag innehåller bestämmelser för genomförande av Världshälsoorganisationens

Läs mer

Riktlinjer för bestämning av straffvärde

Riktlinjer för bestämning av straffvärde Riktlinjer för bestämning av straffvärde Narkotika Alkohol Tobak Antagna vid praxisdiskussion den mars Hovrätten över Skåne och Blekinge Hovrätten över Skåne och Blekinge Sida PM () Datum -- Riktlinjer

Läs mer

Export av varor. Vad är export? Vissa varor särskilda bestämmelser. EU:s skatteområde. Europeiska Unionen

Export av varor. Vad är export? Vissa varor särskilda bestämmelser. EU:s skatteområde. Europeiska Unionen Export av varor Den här informationen vänder sig till dig som ska börja exportera varor till ett land utanför Europeiska Unionen (EU). Här kan du läsa om hur du kan lämna din exportdeklaration och om du

Läs mer

Förslag till ändringar i tullordningen med anledning av EORI

Förslag till ändringar i tullordningen med anledning av EORI Förslag till ändringar i tullordningen med anledning av EORI Nuvarande lydelse 1 kap. Ombud Att anmälan till godkänd tullbehandling får göras genom ombud framgår av artikel 5 i förordning (EEG) nr 2913/92.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Samordningsförbundet i Norra Örebro län Sofint Granskning av årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Tullverkets författningssamling

Tullverkets författningssamling Tullverkets författningssamling ISSN 0346-5810 Utgivare: Chefsjuristen Ylva Ehrnrooth, Tullverket, Box 12854, 112 98 Stockholm Föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (TFS 1996:21) om Tullverkets

Läs mer

Tullverkets huvudkontor, Alströmergatan 39, Stockholm. Per-Anders Lorentzon, Sydsvenska handelskammaren Fredrik Edholm, Stockholms handelskammare

Tullverkets huvudkontor, Alströmergatan 39, Stockholm. Per-Anders Lorentzon, Sydsvenska handelskammaren Fredrik Edholm, Stockholms handelskammare PROTOKOLL 1 (7) Kommunikationsavdelningen Datum Dnr Katarina Brodin 2015-01-20 STY 2013-721 Tel. 040-6613390 Ert datum Er referens katarina.brodin@tullverket.se 2015-01-14 Katarina Brodin MINNESANTECKNINGAR

Läs mer

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Föreläsningens innehåll Vad är organiserad brottslighet? Lokalt arbete mot organiserad brottslighet- vad kan man göra? Lokala exempel Hur ska man göra? Att

Läs mer

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Revisionsrapport Folke Bernadotteakademin 872 64 SANDÖVERKEN Datum 2004-02-09 Dnr 32-2003-0783 Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Riksrevisionen har granskat verksamheten

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

Finska tullen 2014. Årsöversikt

Finska tullen 2014. Årsöversikt Finska tullen 2014 Årsöversikt Finska tullen främjar en smidig och lagenlig varuhandel verkställer varubeskattningen effektivt erbjuder kundinriktade tjänster skyddar samhället, miljön och medborgarna.

Läs mer

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter Revisionsrapport Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Box 27711 115 91 Stockholm Datum Dnr 2005-03-23 32-2004-0511 Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004 Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m.

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m. 2014-11-04 2014/2883 Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklkundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och

Läs mer

Beslut om ändring i arbetsordningen (STY 2012-603) för Tullverket

Beslut om ändring i arbetsordningen (STY 2012-603) för Tullverket Rättsavdelningen Datum Dnr Lena van Aarem 2014-12-15 STY 2014-866 Tel. 08-405 03 49 Ert datum Er referens lena.van.aarem@tullverket.se Beslut om ändring i arbetsordningen (STY 2012-603) för Tullverket

Läs mer

Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1. 1 Inledning... 2

Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1. 1 Inledning... 2 2 (2) Patentombudsnämndens årsredovisning 2014 Innehållsförteckning Patentombudsnämndens ordförande kommenterar året som gått... 1 1 Inledning... 2 2 Verksamhetsresultat... 2 2.1 Intäkter och kostnader

Läs mer

Tillsynsplan marknadskontroll 2013

Tillsynsplan marknadskontroll 2013 Handläggare Anne Marie Lindgren Marianne Runhage marknadskontroll 2013 1 (6) Godkänd av marknadskontroll 2013 Uppdrag Ett av Sveriges åtaganden som medlem i EU är att bedriva marknadskontroll till skydd

Läs mer

Om skattebrotten som kostat staten en halv miljard kronor Svensk Servicehandel & Fast Food

Om skattebrotten som kostat staten en halv miljard kronor Svensk Servicehandel & Fast Food Pengarna som gick upp i rök Om skattebrotten som kostat staten en halv miljard kronor Svensk Servicehandel & Fast Food Om Svensk Servicehandel & Fast Food Svensk Servicehandel & Fast Food är en branschorganisation

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juli 2012 B 1158-12 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DBO Ombud och offentlig försvarare: Advokat BJ Ombud och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Skatteverket; SFS 2003:1106 Utkom från trycket den 16 december 2003 utfärdad den 27 november 2003. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1

Läs mer

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2014 C(2014) 5136 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX om komplettering av förordning (EU) nr 514/2014 med avseende

Läs mer

Tullverkets författningssamling

Tullverkets författningssamling Tullverkets författningssamling ISSN 0346-5810 Utgivare: Chefsjuristen Per Kjellsson, Tullverket, Box 12854, 112 98 Stockholm Föreskrifter om ändring i Tullverkets föreskrifter och allmänna råd (TFS 2000:20)

Läs mer

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Läs dessa anvisningar samt dokumentet Så här bedömer Socialstyrelsen ansökningar om verksamhetsbidrag för social verksamhet innan ni lämnar

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv Regeringsbeslut I 9 Näringsdepartementet 2012-12-20 N2012/6241/KLS (slutligt) N2012/6073/ENT N2012/302/ENT m.fl. Se bilaga 1 Bolagsverket Stuvarvägen 21 85181 SUNDSVALL Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt; SFS 2012:676 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 15 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer