Inledning...5. Resultatredovisning Mål för politikområde skatt tull och exekution Organisationsstyrning Uppdrag...

Transkript

1 ULLVERKETS ÅRSREDOVISNING BUDGETÅRET 2004

2 GD har ordet Tullverket är en modern myndighet i takt med tiden. I samhället finns idag en mycket bred uppslutning kring vår ambition att så aktivt och effektivt som möjligt bekämpa narkotikasmugglingen. Tullverket ska också samla in lagstadgade skatter och avgifter när företag och privatpersoner handlar med utlandet. Detta ska ske med så få störningar för handelsflödet som möjligt. Tullverkets vilja att erbjuda enkla tullprocedurer är en av flera viktiga tillväxtfaktorer för svenska företag och för våra förenklingsambitioner finns det en bred politisk uppslutning. Därför kändes det som ett stort förtroende och en spännande utmaning för mig när jag i december 2004 tillträdde som Generaltulldirektör. Under mina båda företrädare Kjell Jansson och Göran Ekström genomgick Tullverket en omorganisation under Oavsett organisationsform har verksamheten alltid vilat på samma grund, en unik kompetens inom områdena logistik och varuflöden. Våra medarbetares kunskap om gränsöverskridande flöden löper som en röd tråd genom verksamheten, vare sig det handlar om att hitta ett parti amfetamin dolt i ett lönnfack i en lastbil eller stödja en företagare som vill förenkla sin tullhantering. I våra direktiv från regeringen är insatser mot narkotikasmuggling och den organiserade brottsligheten prioriterade. Inom ramen för detta har Tullverket under 2004 slagit rekord avseende beslagen av amfetamin, opium, kat och ecstacy. Båda de metoder som Tullverket använder för att mäta det samhällsekonomiska värdet av våra narkotikabeslag visade under 2004 på en ökning. De senaste årens trend mot färre men större beslag fortsatte vilket är ett resultat av en målmedveten satsning på att bekämpa den storskaliga och organiserade brottsligheten. Inom tullkriminalverksamheten har ett nytt projektbaserat arbetssätt inneburit att cirka 80 projekt startats under året med inriktning mot den organiserade brottsligheten. Härigenom har ett antal misstänkta personer kunnat identifierats som ingående i några av de större brottsnätverken i Sverige. För brottsbekämpningsprocessen innebar omorganisationen att kontrollverksamheten specialiserades till tre flöden, resenärer, godstrafik och flyg. Omorganisationen innebar temporär ovisshet och påfrestningar på personalen som trots detta lyckades mycket bra i sitt arbete, vilket inte minst beslagssiffrorna vittnar om. Analysen av omorganisationens effekter återstår att göra men redan nu finns tydliga indikationer på att brottsbekämpningsgrupperna nya sammansättning, givit en större flexibilitet och ökad uthållighet. Totalt har kontrollfrekvensen, det vill säga antalet kontroller, minskat vid våra gränser. Detta är främst en följd av förändrade införselregler från och med första januari För privatpersoner som reser från andra EU-länder finns numera inga definitiva nivåer för hur mycket tobak och alkohol som får tas in i landet för privat bruk. Den omfattning på kontrollinsatserna som var möjlig före de nya reglerna går alltså inte längre att upprätthålla. Samtidigt har möjligheterna för tulltjänstemännen påtagligt försvårats när det gäller att bedöma om en införsel av alkohol och tobak är illegal eller inte. I samband med omorganisationen togs Tullverkets regionala indelning bort. Istället utgår nu det operativa arbetet i Tullverket från ett antal kompetenscenter med ett nationellt ansvar.

3 Samtidigt med omorganisationen genomfördes också ett besparingsprogram vilket innebar att 340 personer sades upp i början av maj. Syftet med besparingarna var att komma till rätta med ett strukturellt underskott och på sikt frigöra resurser för offensiva satsningar på IT-stöd och kompetensutveckling. De verksamheter som främst berördes av personalminskningarna var administration och den ena av våra två huvudprocesser, Effektiv handel. För vår andra huvudprocess brottsbekämpning, var personalminskning däremot marginell. För Effektiv handels del var neddragningen också en effekt av att klareringsverksamheten minskade i omfattning när EU utvidgades den 1 maj Trots dessa besparingar har Effektiv handel under 2004 uppfyllt sina övergripande mål och de flesta delmål. Tullverket har målmedvetet fortsatt sitt förenklingsarbete genom satsningar på tullsystemet Servicetrappan. Systemet bygger på kvalitetssäkring av företagens tullrutiner vilket i sin tur leder till att företagen kan komma i åtnjutande av förenklad och billigare tullhantering. Under året certifierades 56 nya företag inom systemet vilket var färre än 2003, men ändå ett bra resultat med tanke på de påfrestningar som en omorganisation innebär. Totalt har det sedan starten i mars 2002 certifierats cirka 180 företag. Utvecklingen av säkerhetsmodulen Stairsec inom Servicetrappan är ett tydligt exempel på hur logistikkompetensen inom våra båda huvudprocesser skapar mervärde för svenskt näringsliv. Brottsbekämpningsprocessen arbetar idag i Göteborgs hamn med riskprofilering och kontrollarbete för att minska störningarna i den viktiga containertrafiken till USA. Är exportören dessutom Stairseccertifierad av Effektiv handel minskar risken för fördröjningar ytterligare när godset ska med container till USA. Genom Stairsec har Tullverket på ett innovativt sätt svarat upp mot en utmaning där nya tullmurar nu reses världen över. Men den här gången handlar inte hindren om att skydda inhemsk industri, utan om rigorösa säkerhetskontroller som bromsar upp godsflödena. Som nybliven generaldirektör har jag fått ansvaret för en myndighet som under flera år byggt upp ett gediget kunnande inom sin utvecklings- och IT-verksamhet. Satsningen på ett dygnet runt öppet tullkontor på vår webbplats har belönats både med IT -priset "Guldlänken" och fått toppbetyg av statskontoret. Dessa erfarenheter blir nu mycket viktiga att bygga vidare på när vi under 2005 intensifierar arbetet med att ta fram ett nytt IT-stöd till brottsbekämpningen. Samtidigt fortsätter utvecklingen av en ny handelsprocedur inom EU vilket kommer att kräva omfattande förändringar av de europeiska tullmyndigheternas IT-system. Sverige har härvidlag varit mycket aktivt och vi bedömer att vi fått gehör för flera av våra viktigaste ståndpunkter. Under året fortsätter också intrimningen av den nya organisationen och en löpande översyn får visa om det finns anledning av göra smärre justeringar. Avgörande är att kursen med Tullverket som en processtyrd, innovativ och serviceinriktad myndighet, ska ligga fast.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...5 Resultatredovisning...15 Mål för politikområde skatt tull och exekution...15 Verksamhetsgren in- och utförselrestriktioner Verksamhetsgrenen uppbörd...33 Övriga mål och återrapporteringskrav...60 Organisationsstyrning...62 Uppdrag...70 Sammanställning av väsentliga uppgifter...71 Finansiell redovisning...72 Noter...78 Bilaga Bilaga Bilaga

5 INLEDNING Organisation Bakgrund Fram till och med 30 juni 2004 var Tullverket organiserat i ett Huvudkontor som övergripande ledde verksamheten samt i sex tullregioner som bedrev den operativa verksamheten. Den operativa verksamheten bestod av processerna Effektiv handel, Gränsskydd, Analys och Brottsutredning. Den 1 juli 2004 infördes Tullverkets nya organisation, och därmed förverkligades den processtyrda organisation som första steget togs till vid omorganisationen De viktigaste orsakerna till den nya organisationen är en kombination av både yttre och inre omständigheter samt en önskan om att förbättra teknik och arbetsmetoder för att effektivare kunna utföra Tullverkets uppdrag från riksdag och regering. Genom ett uppdragsstyrt och projektinriktat arbetssätt kan den stora kompetens som finns i organisationen tas till vara på bästa sätt och tullverksamheten bedrivas modernt, flexibelt och effektivt. Den 1 maj 2004 utvidgades EU med tio nya medlemsländer, och då handeln med dessa länder inte längre krävde några klareringsåtgärder påverkades verksamheten inom processen Effektiv handel genom minskat behov av tullnärvaro. Likaså påverkades Brottsbekämpningsprocessen på de orter som tidigare bedrivit trafik mot tredje land, då kontrollarbetet nu ska bedrivas utifrån helt nya förutsättningar och med stöd av en annan lagstiftning. De årliga rationaliseringskraven från regeringen och ytterligare krav på besparingar för att uppnå långsiktig balans i myndighetens budget, samt behovet av att skapa utrymme för prioriteringar av vissa verksamheter, bland annat en teknikutbyggnad, ledde tillsammans fram till den nya organisationen. Den nya organisationen föregicks närmast av utredningen Framtidens Tullverk och de slutsatser och rekommendationer som förts fram där, samt av de tidigare utredningarna kring kompetenscenter, analysarbete, EU-utvidgningen etcetera. Vidare studerades trafikflöden, företagskoncentration, arbetsvolymer och hotbilder i olika delar av landet. Detta resulterade i att antalet klareringsexpeditioner inne i landet minskades och att trafiken numera styrs till de expeditioner som finns i anslutning till de större trafikflödena. Förutsättningarna för att genomföra dessa förändringar har varit dels införandet av tullsystemet Servicetrappan och de förenklingar den medger för de kvalitetssäkrade företagen, dels de virtuella hjälpmedel som Tullverket tillhandahåller genom införandet av DVT, Det Virtuella Tullkontoret. Tullverkets organisation Tullverkets nya organisation utgår från myndighetens kärnverksamhet som delats in i de två huvudprocesserna Effektiv handel och Brottsbekämpning. De är i sin tur indelade i vardera två produktionsprocesser och ett antal delprocesser. Enkelt uttryckt så motsvarar de två huvudprocesserna de åtgärder Tullverket vidtar för att hantera den legala respektive den illegala handeln över våra gränser. Den tidigare geografiska indelningen av Sverige i olika tullregioner upphörde den 30 juni Sedan dess genomförs det operativa arbetet inom en process vid olika 5

6 kompetenscenter. Varje kompetenscenter svarar inom sitt ansvarområde direkt under processledningen för den operativa verksamheten inom hela riket. Ett kompetenscenter kan ha utlokaliserad verksamhet på olika platser i landet, men styrs och leds alltid från en och samma plats. Var finns Tullverket Brottsbekämpningens indelning i kompetenscenter baseras på trafikflödena gods, flyg respektive resande. Den operativa ledningen för de olika kompetenscentren leder de brottsbekämpningsgrupper som arbetar i respektive trafikflöde. Dessutom styr den operativa ledningen den del av brottsbekämpningen som arbetar med den organiserade brottsligheten, såsom utredare, spanare, analytiker med flera. Fast bemanning i Brottsbekämpningsprocessen återfinns i respektive kompetenscenter, den utlokaliserade verksamheten på huvudorterna samt på ytterligare 16 orter i landet. Effektiv handels kompetenscenter baseras på tullsystemet Servicetrappan och är indelade i kvalitetssäkrade operatörer, ombud samt övriga företag. Förutom den utlokaliserade verksamheten på huvudorterna, så finns inne i landet tio tullinformationskontor, där också kvalitetssäkring och kvalitetsuppföljning av företag sker. Tullklarering sker till övervägande delen elektroniskt, men kan också ske vid 15 tullklareringsexpeditioner runt om i landet, samt efter tidsbeställning på ytterligare tio orter. 6

7 Karta över tullnärvaro, se bilaga 1 7

8 Faktorer som påverkar resultatredovisningen Utvidgningen av EU har medfört att ett antal klareringsexpeditioner stängts, vilket inte uppfattas positivt av alla kunder. EU-utvidgningen har också medfört att förutsättningarna för kontrollen av en stor del av östersjötrafiken förändrats. Den har också fört med sig att kontrollen ska utföras enligt andra regler än tidigare mot de nya medlemsländerna. Sveriges undantag avseende beskattning av alkohol och tobak från andra EU-länder upphörde vid årsskiftet 2003/2004, vilket har påverkat kontrollfrekvenserna i trafiken. Tullverket fick en ny organisation den 1 juli Den ledde bl.a. till att personal sades upp, och många fick nya tjänster med delvis annat innehåll än tidigare. Förändringarna har varit stora och det tar tid att finna de tänkta formerna för arbetet, vilket får vissa konsekvenser för resultatet. Kostnaderna för den inrättade sidoorganisationen tas inte med i produktivitetsberäkningen. Återrapporteringskravet att jämföra olika delar av landet är går inte att uppfylla på grund av omorganisationen och på grund av införandet av en centraliserad datorstruktur, vilken genomfördes under våren Inom Brottsbekämpningsprocessen redovisas narkotikabeslag och samhällsnyttovärdet av narkotikabeslagen för första halvåret För Effektiv handel kan inga jämförelser gör, då den centraliserade datorstrukturen inte medger att ärenden kan hänföras till speciell del av landet. Finansdepartementet har informerats om detta. Kravet på jämförelser av olika dela av landet återfinns inte i regleringsbrevet för år En första redovisning görs av effektivitet och kvalitet. 8

9 Sammanfattning av måluppfyllelsen Mål enligt regleringsbrevet Målet för politikområdet enligt RB är att eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet skall eftersträvas och brottslighet motarbetas (myndigheter vars verksamhet skall bidra till målet är Skatteverket, kronofogdemyndigheterna, Tullverket och Kustbevakningen). (Sid. 15) Att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs. (Sid. 16) Att vid fullgörandet av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom Tullverket, samt tillhandahålla en god service så att den legitima handel med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras. (Sid. 20) För att förbättra urvalet av objekt i den fysiska kontrollverksamheten och därmed öka träffsäkerheten i arbetet skall underrätelseverksamheten och urvalsmetoderna vidareutvecklas. (Sid. 22) För att förhindra illegal införsel av narkotika skall tullkontroller beträffande narkotikasmuggling ges högsta prioritet samt effektiviseras. Bekämpning av den organiserade narkotikasmugglingen skall därvid prioriteras. Målet är att mängden beslagtagen narkotika skall öka samtidigt som Tullverkets aktiviteter i preventivt syfte skall ha minst samma omfattning som tidigare. (Sid. 25) Kontroller för förhindrande av storskalig införsel av alkoholoch tobaksvaror skall ges hög prioritet. (Sid. 30) Att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. (Sid. 33) Att vid fullgörandet av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringslivet, allmänhet och inom Tullverket, samt tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras. (Sid. 35) Måluppfyllelse enligt Tullverkets bedömning Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt 9

10 Målet är att andelen rätt debiterad uppbörd för varor som förtullas skall öka för att långsiktigt uppgå till 100 % och att 100 % av den debiterade uppbörden skall betalas. All uppbördsåväl tull som importskatter och avgifter m.m. skall uppbäras lika effektivt. (Sid. 36) Myndigheten skall uppbära tullmedel på ett sådant sätt; att det från Europeiska kommissionen inte uppkommer fordringar för vilka otillräcklig säkerhet ställts. (Sid. 43) att de tidsfrister som framgår av regelverket följs på ett sådant sätt att Europeiska kommissionen inte kan ställa krav på Sverige avseende räntefordringar, (Sid. 43) att betalning av debiterad uppbörd sker i rätt tid (den genomsnittliga kredittiden från det att varan frigjorts till dess tullfaktura betalts- skall vara högst 30 dagar även handläggning av ärenden för återbetalning skall ske så att återbetalning skett inom 30 dagar efter det att ansökan inkommit). (Sid. 43) För att få god kvalitet på handelsstatistiken skall ärenden avseende import och export handläggas på ett sådant sätt att tillräckliga uppgifter inges till Statistiska Centralbyrån (SCB) i rätt tid. För att få tillräckligt bra kvalitet på statistiken skall Tullverket samverka med SCB som är ansvarig myndighet för den totala utrikeshandelsstatistiken. (Sid. 48) Som ett led i att förbättra förutsättningarna för en effektiv och säker uppbörd, efterlevnad av införselrestriktioner samt god kvalitet på utrikeshandelsstatistiken skall Tullverket förbättra informationen till företagen, så att dessa från början lämnar riktiga och fullständiga uppgifter i tulldeklarationerna. Målet för Tullverket är att senast vid utgången av år 2005 skall minst 95 % av de avlämnade tulldeklarationerna vara riktiga och fullständiga redan vid avlämnandet. Av deklarationerna får högst 2 % ha fel med stor betydelse för avgifterna (avvikelse i avgift mer än kr eller mer än 25 % per deklaration). (Sid. 49) För att säkerställa att fastställandet av uppbörd sker på ett effektivt och rationellt sätt, skall Tullverket verka för att öka det elektroniska uppgiftslämnandet. Tullverket skall genom olika åtgärder göra det attraktivt för företagen att lämna tulldeklarationer elektroniskt. Detta skall ske genom utveckling Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Ej uppfyllt Ej uppfyllt Uppfyllt Ej uppfyllt Uppfyllt 10

11 av de nuvarande tekniska lösningarna, men också genom utvärdering och utveckling av alternativa lösningar, t.ex. Internet. (Sid. 51) Målet för Tullverket är att 100 % av dokumenten vid utgången av år 2006 skall vara elektroniska. För att säkerställa en riktig uppbörd skall varuundersökning av importgods genomföras. För att urvalet av kotrollobjekt skall bli bättre och för att kontroller och varuundersökningar skall bli effektivare skall urvals- och kontrollmetoderna vidareutvecklas och effektiviseras. (Sid. 53) Tullverket skall för att säkerställa en riktig uppbörd samt för att bekämpa ekonomisk brottslighet använda efterkontroll genom eftergranskning och revision. Tullverket skall ytterligare utveckla och effektivisera urvals- och kontrollmetoderna. (Sid. 55) Ej uppfyllt Uppfyllt 11

12 Verksamhetens kostnader Driftkostnaderna har ökat med ca 3,7 % jämfört med föregående år och uppgick därmed till tkr. Personalkostnaderna, som utgör ca 75 % av driftkostnaderna, har ökat med ca 2,2 %. Ökningen förklaras till största del av att myndigheten har kostnadsfört avsättningar för framtida utbetalningar av pensionsersättningar. Lönekostnaderna, exkl. arbetsgivar- och premieavgifter, har ökat med 1,1 %. Kostnader för lokaler utgör oförändrat 9 % av de totala kostnaderna. Kostnader för avskrivningar har ökat med ca 20 % beroende på att myndigheten har gjort stora investeringar i ny kontrollutrustning för containers. Övriga driftkostnader har ökat med ca tkr, vilket motsvarar ca 8 %. Bland de kostnadsslag som har ökat återfinns; revision, resor, data-/teleoch radiokommunikation samt transporttjänster. Bland de kostnadsslag som har minskat återfinns reparationer och underhåll. Till följd av de förändringar som skett i myndigheten, som beskrivs på annan plats, har också fördelningen av kostnaderna på verksamhetsgrenarna förändrats, så att In- och utförselrestriktioner detta år utgjorde 55 % (2002 och 2003: 51 %) av de totala kostnaderna medan Uppbörd utgjorde 45 % (49 %). I syfte att uppnå jämförbarhet med tidigare år i resultatredovisningen har de totala driftkostnaderna i den fortsätta redovisningen reducerats med 54 miljoner kronor; se närmare information under avsnitt Noter. miljoner kr 800,0 700,0 600,0 500,0 400,0 300,0 200,0 100,0 - Uppbörd 601,8 660,9 650,7 In- och utförselrestriktioner ,6 692,9 676,2 Diagram 1: Verksamhetens kostnader fördelade på verksamhetsgrenar , miljoner kronor Verksamhetens intäkter Tullverket finansieras huvudsakligen via anslagsmedel, som utgör 96 % av intäkterna. Övriga intäktskällor utgörs av offentligrättsliga avgifter, andra avgifter och ersättningar, uppdragsintäkter samt bidrag. Tabell 1: Verksamhetens intäkter (tkr) Anslagsmedel Avgifter, ersättningar mm Bidrag Totalt

13 Intäkter av avgifter, ersättningar m.m. utgörs bl.a. av offentligrättsliga avgifter (tullförrättningsavgift, tullräkningsavgift och ansökningsavgifter) som myndigheten får disponera. Denna intäktspost har minskat jämfört med föregående år bl.a. beroende på att uttaget av tullförrättningsavgifter har minskat med ca tkr, vilket huvudsakligen kan hänföras till att förtullning upphörde för gränsöverskridande trafik från de länder som blev medlemmar i EU den 1 maj. Tullverket utför vissa arbetsuppgifter på uppdrag av andra myndigheter, för vilka ersättning utgår. För Jordbruksverkets räkning utförs kontroll av exportbidragsgods, för Sjöfartsverkets räkning samlas farledsdeklarationer in, och för Skatteverkets räkning sker försäljning av vägavgiftsbevis för utländska fordon. Ersättningen från Jordbruksverket är reglerad till tkr i båda myndigheternas regleringsbrev. Kostnaderna för kontroll av exportbidragsgods uppgick till tkr, vilket är en minskning jämfört med föregående år då kostnaden uppgick till tkr 1. Ersättningen från Sjöfartsverket uppgick till tkr, vilket avser att täcka Tullverkets särkostnader, som uppgick till 946 tkr. Ersättningen för försäljning av vägavgiftsbevis utgår med 5 % provision av försäljningsintäkterna, enligt förordning (1997:1140) om vägavgift för vissa tunga fordon. För Tullverket innebär detta att ersättningen motsvarar ca 20 % av särkostnaderna för verksamheten. Övriga intäkter utgörs av försäljning av tulldeklarationskurser, handböcker m.m. Bidrag har erhållits i första hand från EU-kommissionen och Eurocustoms 2 för genomförande och deltagande i internationella projekt och åtgärdsprogram. Intäkternas fördelning per verksamhetsgren framgår av nedanstående tabell. Tabell 2: Intäkter, andra än anslag, fördelat per verksamhetsgren (tkr) Beräknat belopp enligt RB Förändring 2003->2004 Brottsbekämpning % Effektiv handel % varav Offentligrättsliga avgifter % Kontroll av exportbidragsgods % Insamling av farledsdeklarationer % Försäljning av vägavgiftsbevis % Övrigt % Övriga processer % varav Offentligrättsliga avgifter % Övrigt % Summa % 1 Tullverkets särkostnader för verksamheten uppgick till tkr (2003: tkr). 2 Eurocustoms är ett samarbetsorgan för tullmyndigheterna i EU som arbetar för att effektivisera tulladministrationen i andra länder, företrädesvis i länder som ansökt om att bli medlemmar i EU. 13

14 Det finansiella läget Myndighetens utgifter har under året underskridit summan av tilldelade medel och disponibla intäkter med ca 19 miljoner kronor, varav uppskattningsvis ca 6 miljoner kronor beror på ej utbetalda löner till följd av att löneavtalet som löper från 1 oktober inte är klart. Därmed har myndighetens utnyttjande av anslagskredit kunnat vändas till ett anslagssparande på ca 3 miljoner kronor. Under nästa år kommer myndigheten att ha mycket stora utgifter av engångskaraktär till följd av de stora uppsägningar som skett under Utgifterna utgörs dels av särskild pensionsersättning (för personer i åldern år), dels utbetalning av ogulden semesterlön. Följden av detta är att myndigheten under 2005 kommer att tvingas utnyttja hela eller delar av den beviljade anslagskrediten, medan utgifterna under 2006 förväntas kunna leda till en balans mellan utgifter och anslag. 14

15 RESULTATREDOVISNING Mål för politikområde skatt tull och exekution Övergripande mål Eftersträvade skatte-, tull- och avgiftsintäkter skall säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt, samtidigt som enkelhet skall eftersträvas och brottslighet motarbetas Återrapporteringskrav Bedömning av hur myndigheten bidragit till uppfyllandet av målet Inom den brottsbekämpande verksamheten har under året prioritering gjorts på den organiserade och storskaliga smugglingen. Detta har inneburit färre men ofta i det enskilda fallet större beslag. Totalt sett har mängden narkotika ökat. Cigarettbeslagen har minskat avsevärt, bl.a. som en följd av det inte är möjligt att beivra den illegala införseln av cigaretter från de nya EU-medlemmarna på samma sätt som innan de blev medlemmar. Beslagen av sprit fortsätter att minska. Samtidigt har ett nytt mönster utvecklats med en snabbt ökande trafik av mindre partier för privat bruk eller under förespegling av sådan. I själva verket kan det vara frågan om införsel för vidareförsäljning i landet. Beslagen av starköl ökar kraftigt. Utvecklingen av den samlade samhällsnyttan visar en stigande trend trots att beslagen av alkohol och cigaretter minskat. Fokuset på misstänkt organiserad brottslighet och storskalig smuggling har krönts med framgång i så motto att under året har ett 80-tal utredningar med anledning av storskaliga narkotikabeslag kunnat initieras. 35 fall av dessa har identifierats som organiserad brottslighet i enlighet med EU:s definition. Tullverket gör bedömningen att arbetet inom verksamhetsområdet har varit professionellt. Genom att utveckla urvalsmetoder och investera i tidsbesparande teknik och använda narkotikahundar har kontroller kunnat genomföras snabbt och till begränsade kostnader och besvär för allmänheten. Antalet skriftliga klagomål i samband med resandekontroller är få i förhållande till gjorda kontroller. Den totala uppbörden uppgick under året till drygt 47 mdr kr. Måluppfyllelsegraden uppgår till 99,8 %. Den befarade kreditförlusten ligger på 0,11 %, vilket är en ökning i förhållande till föregående år. Förändringen är en följd av flera stora efterkontroller, där företagen inte betalt. I samband med omorganisationen stängdes ett tjugotal klareringsexpeditioner med fast bemanning. Tullverket har vidtagit en rad åtgärder för att minimera företagens problem. Tullverket har fortsatt att prioritera den förebyggande verksamheten. I tullsystemet Servicetrappan har 56 företag certifierats och det kvalitetssäkrade flödet utgjorde 27 % av det totala flödet under sista kvartalet Andelen elektroniska ärenden fortsätter att öka. Vid utgången av år 2004 var 94 % av dokumenten elektroniska. För att ytterligare göra det attraktivt för företagen att lämna tulldeklarationer har Tullverket arbetat mycket med information och utbildning om elektroniskt uppgiftslämnande. Tullverket har också arbetat med att förbättra och vidareutveckla möjligheten att lämna uppgifter via Internet. 15

16 VERKSAMHETSGREN IN- OCH UTFÖRSELRESTRIKTIONER Övergripande mål 1 Att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs. Måluppfyllelse Tullverket bedömer att myndigheten uppfyller målet för verksamhetsgrenen på ett tillfredsställande sätt. Tullverket har fortsatt att prioritera ärenden där effekten antas blir störst. Den omorganisation som skett under året ska stödja detta mål och innebär att Tullverket närvarar vid gränsen med större grupper i gränsskyddsarbetet och att ytterligare resurser avdelats för att arbeta mot misstänkt organiserad brottslighet eller storskalig smuggling. Verksamheten är således inriktad både på att upptäcka och hindra illegal in- och utförsel av varor och att lagföra och ingripa mot personer som begår brotten. Återrapporteringskrav Beskrivning av verksamheten med angivande av hur myndigheten uppfyllt målet Tullverkets brottsbekämpning verkar för att minska handeln med illegala varor inom och utom landet genom att hindra och upptäcka illegal införsel eller utförsel av varor i den gränsöverskridande trafiken och samtidigt uthålligt och målmedvetet ingripa mot storskalig och organiserad brottslighet i denna trafik. Högst prioriterat är insatser mot den illegala införseln av narkotika, följt av insatser mot den organiserade eller storskaliga smugglingen av alkohol- och tobaksvaror. Brottsbekämpningsprocessen ska medverka till att den legala handeln kan bedrivas utan att bli utsatt för illojal konkurrens. Verksamheten har under året präglats av den omorganisation som trädde i kraft den 1 juli. Omorganisationen ledde till att personal sades upp på vissa orter och att samtliga personer som är kvar i organisationen fick nya tjänster, i många fall med delvis nytt innehåll. Osäkerheten både före och efter omorganisationen har oundvikligen medfört en viss nedgång i verksamheten. Under hösten har man dock inom ramen för gränsskyddsarbetet beslagtagit mycket narkotika, särskilt i Malmö och i Helsingborg. Dessa båda orter fortsätter att vara de platser i landet där de största smugglingsbrotten upptäcks och där hotbilden avseende storskalig smuggling är som störst. Resultatet för året avseende beslagtagna mängder, främst avseende narkotika, är med hänsyn till omständigheterna tillfredsställande. Kontrollfrekvensen i trafiken har även detta år fortsatt att minska vilket är en följd av att Sveriges undantag avseende beskattning av alkohol och tobak från andra EU-länder upphört från årsskiftet 2003/2004. Antalet presumtiva smugglare i trafikströmmarna över gränserna har minskat i takt med att privatpersoner successivt har fått ta in allt större mängder alkohol och tobak för eget bruk från andra EU-länder. Sådan införsel har med andra ord avkriminaliserats och behöver inte kontrolleras. Tullverkets kontroller har således i än högre grad riktats mot misstänkt narkotikasmuggling i större skala. Brottslingar som ägnar sig åt storskalig narkotikasmuggling är dock betydligt färre och svårare att upptäcka i 16

17 trafikströmmarna. Kontrollfrekvensen och utfallet av kontrollerna får med hänsyn härtill anses tillfredsställande. Tullverket är inom verksamhetsområdet in- och utförselrestriktioner fr.o.m. 1 juli 2004 organiserat i en brottsbekämpningsprocess med två produktionsprocesser som i sin tur består av delprocesser. Produktionsprocessen Storskalig och organiserad brottslighet Brottsbekämpningsprocessen Produktionsprocessen Övrig brottslighet Delprocesser * analys * spaning * brottsutredning Figur 1: Processindelning Delprocesser * analys * spaning * kontrollåtgärder * brottsutredning Under året har timmar redovisats inom verksamhetsområdet jämfört med år 2003 och år Minskningen mellan 2003 och 2004 förklaras av att personalen koncentrerats till de stora gränsorterna och att ca 50 personer vid inlandsorter sagts upp. Tabell 3: Redovisad tid (timmar) 2004 % 2003 % 2002 % Fysiska kontroller Analys Brottsutredning Ledning, planering Övrigt Utbildning Punktskattekontroll Förebyggande Totalt Brottsbekämpning Produktionsprocessen övrig brottslighet - gränsskyddsarbete Verksamheten består av övervakning och kontroll av den gränsöverskridande trafiken vid gränsorter i syfte att hindra och upptäcka illegal in- eller utförsel av varor. Den fysiska och synliga närvaron av tullpersonal vid gränsorterna har även en preventiv verkan och bidrar till allmänhetens uppfattning om ett effektivt gränsskydd mot illegala varor. Arbetet sker i brottsbekämpningsgrupper som arbetar huvudsakligen vid orter med omfattande gränstrafik och som är specialiserade på kontroller i flyg-, gods- och passagerartrafik. Även processen Effektiv handel medverkar i att förhindra in- och utförsel av varor genom att förebygga, upptäcka och rapportera misstänkta brott mot import- och exportrestriktioner. 17

18 Tabell 4: Trafikvolym Slag, tusen st Juli juni 2004 Juli juni 2003 Juli juni 2002 Förändring mellan de två senaste perioderna Resande % Transportmedel % Totalt % Trafikvolymen visar en viss ökning. I flygtrafiken har en ökning inom utrikestrafiken skett enligt Luftfartsverket och även i den landbaserade trafiken över Öresundsbron enligt Öresundsbrokonsortiet. Gränsskyddsarbetet innefattar även punktskattekontroller av transporter inom hela landet. Personalen kan också företräda norsk och finsk tullmyndighet enligt gränstullsamarbetsavtal, samt medverka i jakt- och fisketillsyn och i skyddet av utrotningshotade växter och djur. Inom de fjällnära gränsområdena ingår även medverkan vid fjällräddningsoperationer. Produktionsprocessen organiserad brottslighet - tullkriminalen Verksamheten ansvarar för åtgärder mot storskalig och organiserad smuggling samt ekobrott och miljöbrott på tullområdet. Verksamhetsinriktningen är att lagföra huvudmännen bakom tullbrottsligheten att minska lönsamhet av brottslig verksamhet att påtagligt störa kriminella aktiviteter Arbetet med att bekämpa denna typ av brottslighet kräver uthållighet och målmedvetenhet. I verksamheten ingår att arbeta i projektform med ärendeinriktad och operativ underrättelseverksamhet, riktade spaningsinsatser mot kriminella aktiviteter samt brottsutredning som skapar underlag för lagföring av upptäckta brott. Samverkan med andra För att nå effektivitet i arbetet med att minska otillåtna varor på den svenska marknaden sträcker sig samarbetet såväl utanför myndigheten som landets gränser. Tullverket satsar aktivt på samarbete med andra myndigheter i Sverige, med näringsliv och med myndigheter i andra länder. Exempel på sådant samarbete är: En gemensam maritim underrättelsecentral (MUC) som under året har inrättats tillsammans med polisen och Kustbevakningen. Syftet är att med en daglig samverkan mellan myndigheterna uppnå en effektivare brottsbekämpning, kontroll och kunskap om sjöfarten. Verksamheten är lokaliserad till Kustbevakningens lokaler i Karlskrona De överenskommelser om samarbete för att motverka smuggling som Tullverket träffar med företag och branschorganisationer som arbetar med gränsöverskridande trafik. Dessa överenskommelser, Samverkan Mot Tullbrottslighet (SMT) innebär att tull och näringsliv kommer överens om gemensamma åtgärder i kampen mot narkotika och andra brott mot tullagstiftningen. Överenskommelserna syftar till att utveckla samarbetet med företagen för att få deras stöd och engagemang mot smuggling. I anslutning till att företag kvalitetssäkras i Servicetrappan kommer de även att teckna SMT- överenskommelser med Tullverket. De tullsambandsmän som Tullverket har placerade på strategiskt viktiga platser i Europa, för närvarande i Tyskland, Polen, Lettland, Ryssland samt vid Europol i Haag. Dessa sambandsmän knyter kontakter med landets olika brottsbekämpande myndigheter och företräder ofta både svensk eller nordisk tull och polis. Det nordiska polis- och tullsamarbetet (PTN) som Tullverket deltar i sedan flera år. 18

19 Som en konsekvens av hotet om terroristattacker har kraven på säkerhet i det logistiska flödet ökat betydligt. Ambitionen är att skapa säkerhet och smidighet i alla transportvägar från det att varorna packas till det att de lastas av vid slutdestinationen. StairSec (samarbete med exportföretag) som är en del av Servicetrappan är det program för logistiksäkerhet som Tullverket under 2003 arbetat fram för att motverka hot i den internationella logistikkedjan. Samhällsnytta Tullverkets samhällsekonomiska värde av beslag har räknats fram enligt två alternativa modeller. En modell för beräkning av det samhällsekonomiska värdet, vilken Tullverket förordar, har tagits fram i ett myndighetsgemensamt projekt med deltagande från Tullverket, Alkoholinspektionen, Rikspolisstyrelsen och Folkhälsoinstitutet, se bilaga 2. Det samhällsekonomiska värdet beräknat enligt denna modell uppgår till ca mkr. Den andra modellen är, den s.k. Österbergmodellen som togs fram i utredningen "En Gränsen myndighet?" (SOU 1998:18), se bilaga 2. Båda modellerna visar att det samhällsekonomiska värdet av narkotikabeslag har ökat i jämförelse med Det schablonberäknade skattebortfallet på beslagtagen alkohol och beslagtagna cigaretter har dock kraftigt minskat. Tabell 5: Samhällsnyttovärde av Tullverkets narkotikabeslag (tkr) Förändring >2004 Enligt metoden "En gräns en myndighet" % Enligt Tullverkets metod % Antalet narkotikabeslag minskade under Dock ökade kvantiteten av beslagtagen amfetamin, opium samt ecstasy. Detta tillsammans med det faktum att beslag av övriga preparat var relativt lika jämfört med tidigare år innebar att samhällsnyttan blev högre 2004 än tidigare år. Tabell 6: Samhällsnyttovärde av Tullverkets narkotikabeslag per region jan-juni 2004 (tkr) ÖN/NN MR ÖR SR VR Jan-juni 2004 Totalt 2004 Enligt metoden "En myndighet en gräns" Enligt Tullverkets metod Anm. ÖN= Övre Norrlandsregionen NN= Nedre Norrlandsregionen ÖR= Östersjöregionen SR= Södra regionen VR= Västra regionen Av tabell 6 framgår att merparten av narkotikabeslagen sker i Skåne under första halvåret, dvs. där de största trafikflödena finns. Motsvarande beräkningar har inte kunnat ske för andra halvåret i och med att regionindelningen upphört. Vår bedömning är att samma proportioner gäller även andra halvåret. 19

20 Tabell 7: Schablonmässigt beräknat skattebortfall av Tullverkets alkohol- och tobaksbeslag (tkr) Förändring >2004 Alkohol/Tobak % Samhällsnyttovärdet för alkohol och tobak har minskat kraftigt under 2004 jämfört med tidigare år. Detta kan till stor del tillskrivas att Sveriges undantag avseende beskattning av privat införsel av alkohol och tobak från andra EU-länder upphörde från årsskiftet vilket innebär att resande kan medföra mer alkohol och tobak till Sverige legalt. Utvecklingen över tiden för den samlade samhällsnyttan visar en stigande trend trots att beslag av alkohol och cigaretter minskat Vår bedömning är att denna bild bäst åskådliggör hur framgångångsrikt Tullverket varit inom verksamhetsområdet. Totalt samhällsnyttovärde (Tullverkets metod) 250 Mkr Linjär (Mkr) Diagram 2: Totalt samhällsnyttovärde (Tullverkets metod) Övergripande mål 2 Att vid fullgörande av sina uppgifter verka för att kostnaderna för tullprocedurerna minimeras, både för näringsliv, allmänhet och inom Tullverket, samt tillhandahålla en god service så att den legitima handeln med tredje land underlättas i största möjliga utsträckning och att det legitima varuflödet inom EU inte hindras. Måluppfyllelse Tullverket bedömer att myndigheten inom den brottsbekämpande verksamheten tillhandahåller en god service vilken underlättar den legitima handeln med tredje land och minimerar störningarna i det legitima varuflödet inom EU. Under året har betydande investeringar gjorts i ny avancerad mobil utrustning för röntgen av container och lastbil. Detta ger en säkrare urvalsbedömning för kontroller och betydande tidsbesparing i kontrollerna 20

21 vilket i sin tur gynnar såväl Tullverket som företagen. Genom att bland annat urvalsmetoderna utvecklats, investeringar gjorts i tidsbesparande kontrollutrustning och användning av narkotikasökhundar utökats kan Tullverkets tjänstemän genomföra kontrollerna på ett snabbt och professionellt sätt och därigenom i största möjliga mån begränsa allmänhetens kostnader och besvär. Tullverket arbetar också med att upprätthålla en god servicenivå genom att utöka och förbättra informationen på Tullverkets hemsida samt direkt till trafikanterna. Under året har ett litet antal klagomål inkommit till Tullverket avseende gränsskyddsverksamheten. Vi anser att detta är ett gott resultat och gör bedömningen att målet är uppfyllt. Återrapporteringskrav Beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målet Den brottsbekämpande verksamheten inriktas på åtgärder mot objekt som kan leda till att brott upptäcks. Därigenom blir verksamheten mer kostnadseffektiv samtidigt som störningarna i trafikflödet kan minimeras. Förändringen som uppstått genom att Sveriges undantag avseende beskattning av privatinförsel av alkohol och tobak från andra EU-länder har upphört har lett till att kontrollbehovet och kontrollerna avseende efterlevnaden av införselbestämmelser avseende alkohol och tobak minskat. Antalet kontroller blir färre och störningarna för trafiken mindre. Tullverket strävar efter att tillhandahålla en god service genom att de kontroller som genomförs sker på ett professionellt sätt, vilket bl.a. innebär ett korrekt bemötande där hänsyn så långt som möjligt tas till den enskildes personliga integritet. Tullverket arbetar för att vidmakthålla en god servicenivå och arbetar kontinuerligt med denna viktiga fråga. Broschyren "Varför Du?" innehåller en kortfattad beskrivning av Tullverkets kontrollverksamhet dvs. uppgifter och prioriteringar samt en förklaring till varför kontroll sker. Vidare finns där hänvisningar till vilka den resande kan kontakta inom Tullverket om han eller hon vill framföra synpunkter eller klagomål. Denna broschyr utges på svenska och engelska och lämnas till resande som har blivit kontrollerade av Tullverket. För att underlätta för resande med sällskapsdjur från Danmark via Sverige till Bornholm har Tullverket infört en möjlighet att de inför resan kan lämna en elektronisk djurägarförsäkran för hund eller katt. Personer från Norge, Finland eller Danmark som avser att resa till Sverige medförande vapen från dessa länder för jakt eller tävling kan också via hemsidan lämna en elektronisk vapendeklaration innan resan. Resande behöver i dessa fall inte göra en anmälan till Tullverket vid gränspassagen utan kan, om de inte medför andra införselreglerade varor, obehindrat resa in i Sverige. Redovisning av hur företagen och allmänheten ser på servicenivån och bemötandet Antalet skriftliga klagomål avseende den brottsbekämpande verksamheten som inkommit under året bedöms vara färre än 100. Tullverket granskar ärendena löpande och gör en bedömning om klagomålen visar att Tullverket agerat felaktigt i något avseende. Antalet klagomål ska ställas i relation till omkring ca utförda resandekontroller. Vi anser att detta är ett gott resultat. 21

22 Delmål för verksamhetsgrenen In och utförselrestriktioner Delmål 1 För att förbättra urvalet av objekt i den fysiska kontrollverksamheten och därmed öka träffsäkerheten i arbetet skall underrättelseverksamheten och urvalsmetoderna vidareutvecklas. Måluppfyllelse Tullverket har under året fortsatt att vidareutveckla både urvalsmetoder och underrättelseverksamhet för att ytterligare öka förutsättningarna att upptäcka oegentligheter och brott i den gränsöverskridande trafiken. Målet är därmed uppfyllt. Trafikströmmarna fortsätter att öka samtidigt som antalet presumtiva smugglingsbrott i den gränsöverskridande trafiken enligt vår bedömning minskar. Det leder till att det är allt svårare att upprätthålla en träffrekvens jämförbar med tidigare år då den s.k. husbehovssmugglingen var mer vanligt förekommande i den gränsöverskridande trafiken. Enligt vår bedömning är det en varaktig utveckling och för att uppnå motsvarande träffrekvens krävs det mer förfinade och allt mer underbyggda urvalsmetoder i kontrollverksamheten. Ett minskat kontrollbehov avseende privat införsel av alkohol och cigaretter, en kvarstående hotbild i Östersjötrafiken och en satsning på storskalig smuggling har inneburit en högre styckekostnad per kontroll. För att uppnå målet har Tullverket bl.a. satsat på att utveckla arbetsmetodiken i gränsskyddsverksamheten, genomfört en ökad satsning på lokal underrättelseverksamhet, investerat i tekniska hjälpmedel såsom mobila röntgen för containers och lastbilar och fortsatt utvecklingen av ett elektroniskt ärendehanteringssystem med underrättelseregister. Förändringsarbetet har börjat under året och kommer att pågå under flera år framöver. Återrapporteringskrav Antal rapporter avseende olovlig in- och utförsel även i relation till antal kontroller total Tabell 8: Träffrekvens i den fysiska kontrollverksamheten Förändring Antal rapporter om olovlig in- och utförsel % Rapporter i % av antal kontroller % En närmare analys av utfallet 2004 ger vid handen att antalet kontrollerade objekt minskat med knappt hälften andra halvåret EU-utvidgningen och den fortsatta effekten av den ökade mängden alkohol som privatpersoner får införa från annat EU-land bedöms vara orsaken till denna förändring. Detta har i sin tur inneburit ett förändrat urval av kontrollobjekt med en ännu tydligare inriktning på narkotika och storskalig smuggling. 22

23 Kostnad för kontrollen, totalt och genomsnittligt per kontroll Tabell 9: Kostnad för kontroll Förändring Total kostnad för fysisk kontroll (tkr) % Antal utförda kontroller % Genomsnittskostnad per kontroll (kr) % Beräkningen av kontrollkostnader utgår från antalet timmar som redovisats för fysiska kontroller och det antal kontrollerade objekt som rapporterats. Under de senaste åren har antalet kontrollerade objekt minskat. Orsakerna till detta är i huvudsak två, dels inriktningen på storskalig och organiserad smuggling, dels den ökade mängd alkohol och tobak som privatpersoner får föra med sig från annat EU-land. En stor del av de kontroller som gjordes tidigare och där man fick "träff" återfanns i den gruppen vars införsel av alkohol och tobak numera är avkriminaliserad. Oaktat den minskande gruppen "husbehovssmugglare" är tidsinsatsen i stort oförändrad. Under året har EU utvidgningen därtill medfört att förutsättningarna för kontroll i en stor del av östersjötrafiken förändrats. Hotbilden avseende storskalig smuggling av främst narkotika och cigaretter från dessa nya EU-länder bedömdes emellertid vara oförändrad eller till och med något allvarligare. Tidsinsatsen avseende fysiskt kontrollarbete har mot bakgrund därav bibehållits och är i stort sett oförändrad. Mer tid har lagts ned på objekt som kan misstänkas för smuggling i större skala. Dessa objekt kräver ofta större insats vid genomsökning av fordon och godskollin. Vidare krävs ett långvarigt förberedelsearbete i form av underrättelsearbete och spaning. Efterföljande brottsutredningar har med åren och denna inriktning också blivit avsevärt mer komplicerade och tidsödande med flera misstänkta personer i samma ärende. Ett minskat kontrollbehov avseende privat införsel av alkohol och cigaretter, en kvarstående hotbild i östersjötrafiken och en satsning på storskalig smuggling har skett lett till en högre styckekostnad per kontroll. Beskrivning av hur underrättelseverksamheten och kontrollmetoderna vidareutvecklats Utveckling av underrättelseverksamheten I syfte att knyta underrättelseverksamheten närmare den operativa kontrollverksamheten och öka användningen av lokal information har numera varje brottsbekämpningsgrupp en eller flera personer inriktade på underrättelseverksamhet i kontrollarbetet. Ett övergripande mål med detta är att öka arbetet med lokal och operativ underrättelseverksamhet som skall bidra till att grupperna som helhet arbetar med stöd av aktuell och för gränsskyddsarbetet relevant information till stöd för ett ännu effektivare kontrollarbete. De utvalda tjänstemännen skall svara för att gruppens operativa information är tillgodosett och att det arbete som utförs dokumenteras enligt fastlagda normer. Dessa drygt 90 tjänstemän genomgick en särskilt framtagen introduktionskurs under försommaren. Tullverket har avsatt sex årsarbetskrafter för ett nationellt maritimt underrättelsecentrum (MUC) som inrättats i Karlskrona i samverkan med Kustbevakningen och Polisen. MUC möjliggör ett effektivt utnyttjande av berörda myndigheters kompetens för maritim underrättelseverksamhet. Genom centret skapas ett forum och ett exempel på operativ samverkan för att effektivisera den brottsbekämpande verksamheten. 23

24 Vid omorganisationen utsågs nationella specialister, med ansvar för metodutveckling av underrättelseverksamheten inom brottsbekämpningen. Detta arbete har under de första sex månaderna varit fokuserat på att planera och genomföra utbildningar. Deltagarna i denna utbildning har bildat en lärarpool som dels ska genomföra motsvarande utbildning, dels utarbeta och genomföra ytterligare utbildningar inom underrättelseområdet. De nationella specialisterna har även påbörjat utbyte avseende metodutveckling med andra myndigheter. Narkotikahundar I urvalet av kontrollobjekt är narkotikahundarna ett bra hjälpmedel och i den nya organisationen ska varje brottsbekämpningsgrupp ha tillgång till en hund. Under 2004 har 475 beslag gjorts efter markering av hund och samhällsnyttovärdet av den beslagtagen narkotika och dopningspreparat uppgår till ca 636 mkr. dvs. drygt hälften av det totala samhällsnyttovärdet. Utveckling av kontrollverksamheten återrapportering av uppdrag nr 7 Tullverkets anskaffning av mobil röntgenutrustning slutfördes under 2004 och togs i drift i juni i Göteborg samt i september i Skåne. Utrustningen i Göteborg används till ca 20 % för CSI-verksamheten, dvs. säkerhetskontroller av exportcontainrar till USA. Mobil röntgenutrustning är en förutsättning för att Göteborgs hamn ska inneha CSI-status och därmed främja skandinavisk export. I övrigt används utrustningen för importkontroller av containrar och lastbilar. Huvudsakligen har den använts i containerflödet i Göteborg, men även för kontroll av lastbilar. Vidare har den också använts i samband med punktskattekontroll på landsväg. I dessa sammanhang är röntgenutrustning mycket värdefull, eftersom det annars saknas kontrollfaciliteter för mer långtgående fysiska kontroller. Utrustningen i Skåne används huvudsakligen för kontroll av lastbilar i Ystad, Trelleborg, Malmö och Helsingborg. I Ystad, Trelleborg och Helsingborg finns utbildad personal. Utrustningen har ännu inte använts optimalt. Hittills har resultaten i form av beslag varit begränsade. Däremot innebär användandet att ett större antal kontroller kan genomföras och att kunskapen om det svårarbetade godsflödet på sikt därmed kan bli bättre. Att använda röntgenutrustning är både tids- och resursbesparande jämfört med enbart manuella kontroller. Som exempel kan nämnas en containerkontroll som genomfördes under förra året. Bilden från röntgenutrustningen indikerade att det fanns avvikande gods inne i containern. Eftersom man hade bilden att gå efter, behövde inte hela containern lossas, utan man kunde skapa en gång in till den plats som bilden indikerade. Där påträffades ca 12 kg dopningsmedel. Dessa kunde bytas ut och containern återlastas, varpå en bevisprovokation kunde genomföras. Detta spaningsarbete ledde till att mottagarna av smuggelgodset kunde gripas. Ett lika lyckat resultat hade troligen inte uppnåtts utan röntgenutrustning. 24