Nibbleslingan Två hjältar och tre revolutioner

Transkript

1 Nibbleslingan Två hjältar och tre revolutioner om ekologiskt kretsloppsjordbruk

2 Nibbleslingan om maten, livet och Östersjön Välkommen till Nibbleslingan! Här har vi försökt sammanfatta år av svensk jordbrukshistoria: vad hände på vägen, hur ser det ut i dag och hur ska jordbruket kunna vara hållbart i framtiden? Mycket av informationen är forskningsresultat från försök som gjorts på åkrarna runtom oss. Texterna är anpassade för 11 år och uppåt, men är tänkta att passa för alla som vill veta mer om ekologiskt kretsloppsjordbruk. Häftet är upplagt som en lärarhandledning, med förslag till svåra ord och tips om diskussioner och aktiviteter. Historien som du följer heter Två hjältar och tre revolutioner. Så här gör du Hemma/på skolan: Om du vill förberda dig och förstå mer av sammanhang och svåra ord innan du går Nibbleslingan, kan du ladda ner en rolig och pedagogisk Powerpointpresentation på Beras.se. Vid Nibble: Slingan börjar vid Beras sekretariat som du ser på kartan. Utanför sekretariatet ser det ut så här. Följ de gula låga pilarna västerut och läs texterna i detta häfte när du kommer till en gul stolpe med nummer på (båda finns på bilden). På flera platser finns stora skyltar med mer information om forskningen om ekologiskt kretsloppsjordbruk, som på bilden.

3 Informationsstolpar 1. Sveriges tre största miljöproblem 2. Masken 3. Kvävets kretslopp och havet 4. Kon 5. Gödselrevolutionen 6. Klöverrevolutionen 7. Konstgödsel och besprutning nästa revolution? 8. Vad är skillnaden? (Konventionellt kontra ERA) 9. Blev det effektivare? 10. Kretslopp och framtiden 11. Allt du behöver - vid Dina Mina 2000 m

4 Stolpe 1: Sveriges tre största miljöproblem Vid BERAS-sekretariatet. Tre av de miljöproblem man pratar mest om i Sverige är att klimatet blir varmare att den biologiska mångfalden minskar att Östersjön hotas av övergödning och miljögifter Alla tre kan man säga beror på att vi människor tar för mycket av det naturen har att ge, och inte ser till att ge tillbaka det vi tagit. En stor del av de här problemen beror på hur vi brukar jorden och producerar vår mat. Över hälften av de växthusgaser som släpps ut kommer från maskiner, transporter och industrier som har med matproduktion att göra. Mer än hälften av att kväve och fosfor som släpps ut i Östersjön och orsakar bottendöd kommer från jordbruket. En stor del av de gifter vi har i naturen i dag sprids från bekämpningsmedel som används i jordbruket. Det är dags att göra om jordbruket, så att vi

5 använder naturens resurser på ett hållbart sätt. På Nibble och flera andra gårdar till i Sverige och runt Östersjön håller forskare och jordbrukare tillsammans på att komma fram till hur det ska gå till. Vi är på väg mot lösningen på problemen följ de gula pilarna, så får du vet hur! Välkommen till Nibble Gård och Nibbleslingan! Svåra ord? Klimat, biologisk mångfald, producera, växthusgaser, kväve, bottendöd (tas upp senare i slingan)

6 Stolpe 2: Masken en klimathjälte Vid komposterna nära Vidarklinikens äppelträd. Daggmasken tar små döda växtbitar, drar ner dem i jorden och äter upp dem. Maskspillningen blir en blandning av jordkorn, mineraler och växtnäring en spillning där näringen är i en perfekt, ny form för att växterna ska kunna ta upp den igen. Då bildas ny näring och en ny organisk substans som kallas humus. Tillsammans med förmultnade växtdelar som är kvar bildar maskbajset det översta, viktiga lagret på marken som kallas matjorden. I humusrik jord stortrivs växterna de får all näring de behöver i en form som de kan ta upp och maskhålen ger dem luft runt rötterna så att de kan andas. Svampar, insekter och andra nedbrytare hjälper också till att göra jorden näringsrik humusrik jord kryllar av liv. I de växtdelar som maskarna och de andra nedbrytarna blandar in i jorden finns mycket kol som växterna tagit från luftens koldioxid. På det sättet minskar luftens koldioxid ju mer de jobbar. Det betyder: När maskarna får mycket växtrester och jorden får stallgödsel blir det mindre växthuseffekt, fler maskar och gladare växter!

7 På ekologiska gårdar använder man djurgödsel - inte konstgödsel eller bekämpningsmedel. Där kan det finnas tre gånger mer mask än på konventionella gårdar med bara spannmålsodling ungefär 100 gram per kvadratmeter i de översta 25 centimetrarna. Det betyder nära 8 miljoner daggmaskar per hektar. Med så mycket maskar i marken kan de skapa 50 ton humusjord per hektar och år om de får tillräckligt mycket att äta! Matjord med humus Alv Grund Titta på/diskutera: Komposterna är i olika stadier av ned-brytning lyft försiktigt och se hur långt de kommit. Andas växter/rötter? Hur hamnar luftens koldioxid som kol i växterna? Hur kommer koldioxiden tillbaka till luften? Svåra ord? Spillning, växthuseffekt, kvadratmeter, humus, konstgödsel, koldioxid, ekologisk, bekämpningsmedel, gödsel.

8 Stolpe 3: Kväve får växterna att växa Bortanför bikuporna, vid de stora informationsskyltarna Växter och vi människor är byggda av ungefär samma ämnen: mest kol, väte, kväve, fosfor och syre samt också ämnen i väldigt små mängden men väldigt viktiga s.k. spårämnen. Ett av de viktigaste ämnena som får växter att växa är kväve. Kväve finns i allt levande och dött, i gödsel och i luften som osynlig kvävgas. Jordbrukare använder kväve som gödselmedel så att växterna på åkern ska växa bättre. Men om man ger växterna mer kväve än de eller marken orkar ta upp, följer kvävet i stället med regnet ut i bäckar och åar till Östersjön. Där fångas kvävet upp av de små växtalgerna i vattnet, som växer så det knakar. Det blir algblomning algerna blir så många att syret i vattnet tar slut för andra växter och djur, som får svårt att klara sig i vattnet. Ju mer näring som läcker ut, desto värre blir det, och i dag är hälften av Östersjöns botten död. De geggiga algerna är inte så sköna eller nyttiga att bada i heller

9 Cyanobakterier i Östersjön sommaren 2005 Syrekoncentration tidvis mindre än 2 ml/l Syrekoncentration nästan alltid mindre än 2 ml/l = döda eller döende bottnar Titta på/diskutera: Vad finns det för ämnen i kroppen, och vilka får vi i oss när vi äter grönsaker eller kött? Var finns kvävet, och hur rör sig kvävet mellan luften och växterna? Var kommer soja från och vem odlar den? Har någon sett algblomningen? Svåra ord? mineraler, vitaminer, fosfor, kol, kvävgas, gödsel.

10 Stolpe 4: Kon hjälten med superkrafter! Mellan Vidarkliniken och vägskälet. Gården vi ser här framför oss heter Nibble gård en ekologisk kretsloppsgård! Här finns kor, som mest äter gräs och mjölkas två gånger om dagen. Om du skulle äta gräs, skulle mycket av gräset bara gå rakt igenom din mage utan att du skulle få i dig någon näring, även om du behöver de ämnen som finns i gräset. Kon har fyra magar, och tillsammans kan de bryta ner och använda näringen i de flesta växter runtom oss. Vi människor får sedan alla nyttigheter smart serverat i mjölkprodukter eller kött från korna. Korna ger oss också fina hagmarker där många djur och växter trivs. I kons bajs och kiss gödslet finns ju dessutom precis allt som växterna innehåller och behöver för att växa på nytt. Därför är det den bästa gödningen om du vill ha starka, goda, nyttiga grönsaker, frukter och säd från naturen

11 Kons fyra magar: 1) Våmmen 2) Nätmagen3) Bladmagen 4) Löpmagen Titta på/diskutera: Man skulle kunna kalla kon en miljöhjälte, när den får gå ute: den trampar ner växtdelar i jorden med sina vassa klövar. Varför det? Vad är det för skillnad på människan och kons magar, och vad gör korna när de ligger och tuggar? Vad händer när ängsmarkerna försvinner? Svåra ord? Bryta ner, näring, hagmark, gödning, äng, beta.

12 Stolpe 5: Gödselrevolutionen Väster om Nibble gård. De första människorna kom hit för ungefär år sedan. Deras djur betade i skogen på sommaren och fick hö och torkade löv från ängarna på vintern. Bönderna hade bara enkla hackor av sten, och när man ville ha mer åker brände man ner skog. Men näringen i jorden räckte bara några få år, så för att få mer mat och hö var man tvungen att bränna ny mark nästan vartannat år. Det kunde vara svårt att få maten att räcka till. Inte förrän år senare kom man på det: växterna blev större om de fick gödsel (kobajs)! Med gödsel fick man bättre skördar och mer mat. Vikingarna kretsloppsodlare? För tusen år sedan levde de flesta människor ett lugnt liv som jordbrukare, även om vi mest talar om de som byggde skepp och reste till andra länder för att handla och röva vikingarna. På sommaren gick böndernas djur och betade på ängs- och skogsmarker ibland långt från gården.

13 Under vintern hölls djuren hemma på gården i ladugårdar och stall och levde på det gräs och löv som bondfamiljerna samlat in från slåtterängarna och lagrat i ladorna. Gödslet från ladugården användes för att odla grönsaker, säd och rotfrukter. Men eftersom all näring kom från slåtterängarna och ingen näring lades tillbaka igen, blev det mindre och mindre näring kvar till åkrarna. Även om jordbruket var mer uthålligt än innan gödselrevolutionen, var det fortfarande inte hållbart i längden. Slåtteräng Gård Åker Näringen gick från slåtteräng och hagmarker till åkern. Därför sade man Äng är åkerns moder.

14 Titta på/diskutera: Stega upp en tidslinje. För tio steg sedan: Vad åt man, vilka kläder hade man? Prata inlandsis och markhöjning: Hur såg det ut här, hur mycket mark låg under vatten? Var förtöjde man vikingabåtarna? Vad skulle krävts för att vikingarna skulle bli kretsloppsbönder? Svåra ord? skördar, äng, bränna mark, befolkning, revolution, beta, jordbruk, hackor, uthållig, hållbar, säd, kretsloppsodlare. Plats för egna anteckningar: mer svåra ord, finurliga funderingar eller knepiga frågor att kolla upp när du/ni kommer hem:

15 Stolpe 6: Klöverrevolutionen Vid vägen till ängen. Ett av de viktigaste näringsämnena som får växterna att växa är kväve. Kvävet finns i allt levande och i gödsel, men det mesta kvävet finns som en osynlig gas i luften. Det går åt mycket energi för att göra om kvävet i luften så att den kan användas av växterna. Klövern samarbetar med små bakterier som kan binda kvävet kemiskt i luften. Växten lockar till sig bakterierna med växtsocker och byter det mot kväve. Byteshandeln sker i klöverns små rotknölar i jorden. När vallarna skördats är delar av klöverplantan med rötterna kvar i jorden och ger växtkraft till det som odlas efter klövern. Dessutom får korna mer att äta och ger mer gödsel som kan läggas på åkern för att ge ännu mer skörd. Att först odla klöver för att ge till djuren, och sedan plantera andra växter i den kväverika jorden kallas för att odla med växelbruk. När människorna i Sverige lärde sig det för lite mer än 200 år sedan var det en sensation: plötsligt kunde luftens kväve

16 ge större skördar utan gödsel från djuren. Befolkningen växte från två till sju miljoner på 150 år. Jordbruket var ett kretslopp där kvävet räckte till allt, till och med till arbetshästarna som man plöjde åkrarna med. Om man använder klöver och andra så kallade baljväxter på rätt sätt får jorden tjockare humuslager med mer näring och liv. Den biologiska mångfalden i jorden ökar och jorden binder kol, kväve och andra näringsämnen bättre. Näringsämnena är i en perfekt form för växterna att ta upp. Klövern har rotknölar med kvävefixerande bakterier i

17 År 2) Återigen klöver som ger kväve och bygger upp jorden. År 1) Klöver som ger kväve och bygger upp jorden. År 3) Grönsaker och rotfrukter som tar kväve. År 4) Spannmål som tar kväve. Gödsel och grönsaksrester från odlingen läggs också på år tre. Att först odla baljväxter som bygger upp jorden och sedan odla växter som använder kvävet kallas för växelbruk. Den här växtordningen kan man ha i ett enkelt växelbruk: Titta på/diskutera: Titta på klövern i klöverhålet - ser du knölarna? Svåra ord: Humus, revolution, rotknöl, växtföljd, grödor, befolkningen, jordbruk, växeljordbruk, kväve, sensation, baljväxt

18 Stolpe 7: Konstgödsel och besprutning nästa revolution? På raksträckan till Nibble gård För 80 år sedan kom forskare på hur man binder kvävet i luften kemiskt och gör det till ett vattenlösligt pulver. Pulvret kallas konstgödsel. Då växte grödorna bra utan stallgödsel eller vallodling. Stora industrier med energislukande maskiner byggdes. I andra fabriker tillverkades giftiga bekämpningsmedel att spruta på växterna för att döda ogräs, skadeinsekter och svampangrepp. Gifterna kallas bekämpningsmedel. Dessutom byggdes traktorer och andra maskiner, som var mycket starkare än hästarna. Då kunde lantbrukaren få mer att växa och det krävdes inte lika många som arbetade på gården längre. Allt var möjligt för att man hade olja, som kunde driva alla maskiner. Jättesmart tyckte många oljan var billig och när färre arbetade på gårdarna blev matpriserna lägre. En ny revolution började, med allt större, effektivare och mer specialiserade gårdar. Men kanske det var något man glömde?

19 Vad hände med jordens levande humuslager, och med de djur och växter runt åkrarna som också fick bekämpningsmedel i sig? Och vad hände när man lade på mer kväve på åkrarna än vad växterna och jorden kunde ta upp? Det konventionella jordbruket verkar effektivt, men vad är det som tappas på vägen?

20 Titta på/diskutera: Hur såg det ut här för 50 år sedan? Vad åt man, vad gjorde barnen? Svåra ord?: svampangrepp, bekämpningsmedel, humus, revolution, grödor, energislukande, skadeinsekter, konstgödsel, kväve, industri Det finns sätt att producera mat som är hållbart både för oss, djuren, naturen och havet.

21 Stolpe 8: Vad är skillnaden? Konventionellt kontra kretslopp Vid gården Vad händer med allt gödsel nu? För 60 år sedan producerade alla gårdar både spannmål och djur. Varje gård hade så många djur som gårdens hagar och åkrar räckte till och gödseln från gårdens djur lades på åkrarna. Nu används konstgödsel och bekämpningsmedel på nästan alla gårdar. Det kallas för konventionell odling. De flesta lantgårdar är antingen spannmålsgårdar eller djurgårdar. Fodergårdarna ligger oftast i Mellansverige och där används konstgödsel och gifter. Skörden körs med lastbilar till stora djurgårdar som ofta ligger i södra Sverige. För att djuren ska växa snabbare och ge mer mjölk, står korna mest inne och äter mer säd och soja i stället för bara gräs som de gjorde för femtio år sedan. Det är synd, för säd och soja skulle vi människor kunna äta direkt i stället. Mycket av sojan kommer från Brasilien, där regnskog skövlas för att ge plats åt odlingar. Det går också åt mycket olja för att forsla hit sojan över

22 halva jordklotet. Djuren på djurgårdarna växer och bajsar, men det är dyrt att köra gödslet med all näring i tillbaka till spannmålsgårdarna så att kvävet kan läggas ut på spannmålsåkrarna. I stället läggs gödslet ut på de mindre åkrarna som djurgårdarna har. Växterna och jorden kan inte binda allt kväve. Det blir för stora mängder att sprida på för små arealer när näring både från Sverige och Brasilien koncentreras på djurgårdarna. Kvävet dunstar i stället upp i luften eller följer med regnet ut i bäckar och åar till Östersjön, där växtalgerna växer och blir alldeles för många. Bottendöden sprider sig. Näring från både Brasilien och Mellansverige sprids på åkrarna i Södra Sverige som är för små för att kunna ta upp all kväve. Kvävet dunstar eller följer med regnet ut i Östersjön.

23 Specialiserad spannmålsgård (en genomsnittlig svensk gård enligt jordbruksverket) 150 kg 105 kg Förlust 45 kg Utsläpp av kväve per hektar och år På spannmålsgården används konstgödsel med 150 kg kväve i per hektar och år. Av det får man spannmål med 105 kg kväve i. Det betyder att 45 kg kväve per hektar, plus rester av bekämpningsmedel försvinner ut i den omgivande miljön Specialiserad djurgård (en genomsnittlig svensk gård enligt jordbruksverket) 200 kg 70 kg Förlust 130 kg Utsläpp av kväve per hektar och år På djurgårdarna är siffrorna de här. 130 kg kväve för varje hektar rinner med regnvattnet ner i Östersjön eller går upp i luften som miljöföroreningar.

24 Fortsättning stolpe 8: Ekologiska kretsloppsgårdar för djuren, naturen och människan Till vänster när du svängt höger från vägen, genom första grinden i hästhagen Nibble gård är en ekologisk kretsloppsgård. Här används inte bekämpningsmedel eller konstgödsel. Antalet kor är anpassade till hur mycket foder gården kan producera och deras gödsel läggs ut på åkrarna. 57 kg 22 kg Förlust 36 kg Eftersom kvävet går runt i ett kretslopp på gården är det inte mycket som behöver tas in eller som rinner iväg. Det kväve som tas in i cirkeln är från de kvävefixerande bakterierna.

25 2 Kon Konsument 1 Växelbruk 3 Kompost Kom 6 5 Humus 4 Så här går det till: 1. Växelbruk som bygger upp jordens humus och binder kol och kväve från luften ger foder till djuren och spannmål till oss 2. Kon ger oss mjölkprodukter och kött 3. Kons gödsel läggs i kompost. Då bildas humus. Innan gödseln läggs på komposten kan man producera biogas av den som räcker till gårdens alla maskiner. 4. Kompostjorden läggs på åkrarna så att humus-lagret byggs på. 5..så att växelbruket kan ge näringsrika skördar 6. Drömmen är också att kunna ge tillbaka den näring som vi tappat i livsmedelshanteringen plus den vi får i oss, utan att gifter från andra saker vi häller i häller i avloppen följer med.

26 Titta på/diskutera: Vad händer med ekosystemet när Östersjöns botten dör? Hur påverkar det oss? Svåra ord: skadeinsekter, pollen, pollinering, insektsmedel, bespruta, bekämpningsmedel, nikotin, biologisk mångfald, mjölkprodukter, livsmedelshantering Landskapet runt Nibble gård

27 Stolpe 9: Effektivitet, till vilket pris? Grinden vid hästhagens andra grind I dag kan en jordbrukare som använder olja och konstgödsel på en konventionell gård få större skördar än för 100 år sedan, och det behövs inte alls lika många som arbetar på gården längre. Men - det går åt tio gånger mer energi nu än det gjorde då för att producera samma mängd mat. - jordens humuslager minskar när grödor odlas som tar jordens näring utan att använda växelbruk med klövervall. Det betyder att jorden blir av med många viktiga näringsämnen (urlakas) och kan binda allt mindre kol och kväve. Klimatet blir varmare och Östersjön alltmer övergödd.

28 - om grödorna besprutas och pumpas upp med konstgödsel, utan att ge jorden alla andra ämnen som växterna behöver, blir växterna också mindre nyttiga för oss människor. - mängden insekter, fåglar och andra djur minskar hela tiden runtom jordbruken med oanade konsekvenser. I stora delar av världen har man till exempel problem med att allt färre bin kan pollinera frukt och grönsaker. Mängden mat vi får ut från de konventionella jordbruken i dag ser alltså ut att vara mycket, men vad händer om man räknar med allt runtomkring som försämras?

29 Stolpe 10: Kretsloppsgården och framtiden Sista svängen in mot land från vattnet För att få maten att räcka och jorden att hålla i framtiden så måste vi blanda gammal kunskap och ny teknik. Våra hjältar masken och kon måste vara med: masken för att förbättra jorden, och kon för att göra om näringen i växterna till saker vi kan äta och dessutom hålla hagarna öppna. Kvävet i gödslet som sprids på åkrarna måste vara i en mängd och i en form som bygger upp jordens humuslager och ger växterna vad de behöver. Näringen måste tillbaka till jorden, inte ut i Östersjön. Här på Nibble och några andra gårdar runt Östersjön har forskare och jordbrukare samarbetet i över 50 år för att få fram ett jordbruk som både producerar djurens foder, ger produkter från djuren och ger grönsaker eller brödsäd utan att använda nästan någon näring och energi utifrån. Energin från gårdens gödsel räcker till och med att köra gårdens traktorer med om man gör biogas av gödslet innan det komposteras och läggs ut på åkrarna.

30 Om du vill hjälpa havet, klimatet och den biologiska mångfalden kan du: Välja ekologiskt i stället för konventionellt odlad mat. Äta mer lokalproducerad mat, som inte blivit transporterad så långt Äta mindre kött, och rätt kött (se nästa skylt) Hör gärna av dig till BERAS-sekretariatet om du vill veta mer om forskningen. Nästa stopp, nummer 11, är den sista. Den visar ett experiment om hur vi ska äta för att påverka naturen mindre.

31 Stolpe 11: Allt du behöver Vid Dina 2000 kvadratmeter Om vi människor skulle dela all mark som kan odlas mellan oss i världen skulle det bli 1, kvadratmeter mark människor ungefär m 2 per person. Det är alltså det vi borde klara oss på för att leva ett hållbart liv här på jorden. Om man jämför människors sätt att leva och äta i olika delar av världen, är det stor skillnad på ytorna vi behöver för att odla vår mat. Svenskar behöver i genomsnitt m 2 per person, jämfört med en indier, som bara behöver m 2. Skillnaden beror framförallt på hur mycket kött vi äter och vilket kött vi äter. Grisar och höns lever oftast av spannmål och soja som odlas på stora ytor. Om vi i stället äter spannmålet direkt, så behöver vi inte slösa energin som djuret gör av med för att växa. Om vi äter kor som bara äter gräs kan vi få energi från hagar och vall som annars inte skulle användas. Trädgården du ser framför dig är ett experiment: den är m 2, och innehåller allt en

32 människa behöver äta för att klara sig ett år grönsaker, spannmål samt gräs och klöver till kor. Våra resultat visar att om vi svenskar skulle dra ner på köttet, äta mer lokalproducerad mat och inte slänga lika mycket mat skulle vi klara oss gott på m 2. Vall Vete/råg, lin/ärtor och havre/vete Vete och raps Köksträdgård med morötter, bönor, potatis och kryddor m.m. Här står du Titta på/diskutera: Hur lever människor på olika platser på jorden? Svåra ord?: Kvadratmeter, hållbart liv, ytor.

33 Svåra ord en sammanställning av alla ord i häftet Dessa ord kan man vid behov gå igenom innan klassen går slingan, så att alla har en chans att tillgodogöra sig informationen. Listan är sammansatt av elever på Pershagensskolan och Lina skola i Södertälje: Växthuseffekt, kvadratmeter, humus, kretslopp, gödning, bränna mark, revolution, rotknöl, växt-följd, grödor, växelbruk, energislukande, skade-insekter, insektsmedel, nikotin, biologisk mångfald, konstgödsel, växtalger, algblomning, BERAS, sekretariat, pollinerat, hagmarker, ängsmarker, befolkning, beta, jordbruk- brukare, kväve, sensation, industri, hackor, uthållig, fixera, kvävefixerande bakterier, mineral, bekämpningsmedel, organisk substans

34 Vill du veta mer? - Ladda ner och repetera (eller förbered er innan Nibblebesöket) på ett kul sätt det ni lärt er nu, genom att titta på den powerpointpresentation som hör till Nibbleslingan med samma namn Två hjältar och tre revolutioner. Den finns på Där kan du också läsa mer om BERAS-projektet. - Titta på vår film om hur du räddar Östersjön på - Läs mer om Östersjövänlig mat på - Googla på de svåra ord du ser på förra sidan.

35 Plats för egna anteckningar: mer svåra ord, finurliga funderingar eller knepiga frågor att kolla upp när du/ni kommer hem:

36 Vi vill tacka alla elever vid Pershagenskolan, klass 6B och Linaskolan, klass 5B, grupp 1-2, som varit med och tagit fram alternativa meningsförklaringar och svåra-ordavsnitt, och därför ses som medförfattare. Vi tackar också alla lärare/pedagoger på deras skolor, samt alla elever och lärare som engagerat sig på Örjanskolan i Järna, Naturpedagogiskt centrum i Uppsala samt på naturskolorna i Gnesta och i Upplands Väsby. Tack till LEADER Södertälje Landsbygd som beviljat projektet Skilleby vandringsled där Nibbleslingan ingår. Projektet är finansierat av Skapare av detta häfte: Text och bild, bearbetning av tabeller och figurer: Linda Wirén Bearbetning, text och bild: Moa Larsson Sundgren Granskning, tabeller och figurer: Artur Granstedt