B H V dagar. Borås 10 och 11 april Christina Larsson Leg. tandhygienist, Hälsoodontologisk koordinator

Transkript

1 B H V dagar Borås 10 och 11 april 2013 Christina Larsson Leg. tandhygienist, Hälsoodontologisk koordinator

2 Sveriges största tandvårdsorganisation

3 Hälsoodontologiska enheten (HOE) Indelad i tre huvudområden Barn & Ungdom Vuxen Centrum för Äldretandvård

4 HÄLSOODONTOLOGI HOE:s uppgifter: Utveckla och strukturera Folktandvårdens hälsofrämjande och förebyggande arbete Samla, förvalta och utveckla kompetens inom munhälsofrågor

5 F R A M M FLUOR RÅD ARENA MOTIVATION MAT

6 POPULATIONSINRIKTAD PREVENTION till samtliga barn och ungdomar i Västra Götalandsregionen Regiongemensam modell Principen lika rätt till prevention

7 BAKGRUND 2007 Fluorsköljningar Fluorautomater Tandborstning på dagis Fluortabletter Mutansprover Hälsodagar Fissurförseglingar Fluorlackningar

8 FLUORTANTEN

9 Fluorsköljning

10 UPPDRAG Skapa en gemensam populationsinriktad preventiv modell!

11 MÅLET Bibehålla det friska munhälsotillståndet God egenvård ta eget ansvar för sin munhälsa Evidensbaserade metoder (så långt det är möjligt) Kostnadseffektivt

12 FRAMM två målgrupper

13 En röd tråd.

14 MVC MVC Arabiska Bosniska Kroatiska Serbiska Engelska Persiska Rumänska Somaliska Sorani Turkiska

15 Då barnet är 6 månader Arabiska Bosniska Kroatiska Serbiska Engelska Persiska Rumänska Somaliska Sorani Turkiska Munhälsopaket med broschyr, tandborste och fluortandkräm

16 Munhälsobedömning vid ca 1 år Hälsosamtal om kost, tandborstning och fluortandkräm Anamnes Munhälsobedömning genom inspektion av tänder Samverkan med BVC/Familjecentral

17 3 år Hälsosamtal Praktisk tandborstövning Fluorlackning

18 4 19 år (- 23 år) Undersökning, hälsosamtal, uppföljning Fluorlackning

19 FRAMM i skolan 49 kommuner klassbesök/år barn

20 Populationsinriktad prevention med skolan som hälsofrämjande arena

21 Vad händer i en ungdoms liv mellan 12 och 13 års ålder? många nya tänder samtidigt som man ändrar levnadssätt går från godisförbud på låg- och mellanstadiet till frihet på högstadiet bryr sig mindre om vad föräldrar säger och mera om vad kompisar tycker och gör

22 SKOLAN Samverkan om utbudet i skolcafeér och kioskverksamhet

23 Munhälsolektioner 1 lektion i åk 5 1 lektion i åk 8 Om munhälsa och tobak

24 Fluorlackning 1 gång/termin i åk ggr/termin i åk 0-9 i socio-ekonomiskt utsatta områden

25 Temasamtal

26 Mötet med ungdomarna i skolan är mycket mer än administration av fluor

27 Utvidgad prevention i socioekonomiskt svaga områden i åk 0-9 Fluorlackning 1 ggr/mån från åk 0-9

28 FRAMM i träningsskolan - ett samarbete mellan Folktandvården och skolan

29 FRAMM i träningsskolan För barn med särskilda behov som följer träningsskolans studieplan Anpassat program Tandborstning 4 gånger per termin

30 FRAMM i träningsskolan Träning till tandvård Motivation, råd och stöd till skolpersonal Kontaktskapande - när behov finns för insatser på tandklinik

31 FRAMM i träningsskolan Sjukdom och medicinering kan innebära risk för sämre tandhälsa Vissa barn har försämrad oralmotorik Matrester kan ligga kvar i munnen efter måltid Bra om tandborstning kan utföras efter måltid

32 Små barns tandhälsa

33 När är det störst risk för hål i tänderna? När det kommer nya tänder i munnen samtidigt som man ändrar levnadssätt nya tänder är sköra tänder gamla tänder är starka tänder Vid övergång från amning till övriga familjens kost vid 1 års ålder

34 Nyframbrutna tänder är extra känsliga för karies

35 FLUORENS lokala effekt på tandytan Stärker tandemaljen Läker ut små hål Gör tandytan glatt så bakterierna har svårt att fästa Gör så att bakterierna inte kan bilda så mycket syra avgjort den största förklaringen till förbättrad tandhälsa bland barn och ungdom under de senaste 30 åren anser 55 kariesexperter från hela världen (Bratthall et al., 1996)

36 Rekommenderad mängd Fluortandkräm för barn i olika åldrar Från första tanden upp till 2 år Som barnets lillfingernagel 2 år till 6 år Som en ärta 6 år och äldre 1-2 cm

37 = Enkel matematik för friskare tänder 2 cm Borsta med 2 cm fluortandkräm 2 min Borsta noggrant under 2 min på alla ytor 2 gånger Borsta 2 gånger per dag, morgon och kväll 2 timmar Undvik mat och dryck 2 timmar efter tandborstningen

38 Tand i sikte

39 Den viktiga 6-årstanden

40 Hur påverkas barn och ungdomar av karies?

41 Hur påverkas barn och ungdomar av karies? Smärta Behandlingsproblem Risk att utveckla tandvårdsrädsla Försämrad tillväxt Sömnstörning Påverkan på permanenta tänders bildning Risk för framtida ortodontiska problem Påverkar den framtida orala hälsan Lägre självkänsla Besvärad av att äta eller skratta inför andra

42 Hur påverkas barn och ungdomar av karies? 6.1

43 Den grundläggande hälsofrämjande strategin Att stimulera och stötta föräldrar och barn till Sunda matvanor TANDBORSTNING morgon och kväll med FLUORTANDKRÄM

44 Munhygien och kostfaktorer i ett längre perspektiv

45 Karieserfarenhet under förskoleåldern relaterat till approximal karies vid 15 år

46 Faktorer vid 1 och 3 år som påverkar karies vid 15 år Plack på Ök-incisiver vid 1 års ålder Oregelbunden tandborstning med fluortandkräm vid 3 års ålder Godisätande vid 1 och 3 års ålder Saft, läsk, kakor, kex, glass m.m. vid 1 års ålder Etablera goda vanor tidigt

47 Psykosociala faktorer i ett längre perspektiv Psykosociala faktorer vid 1 år som är relaterade till kariesförekomst vid 15 år Mors självskattning av egen tandskötsel Sociokulturell bakgrund med bristande kunskap om munhälsa Fars uppfattning av sin sociala situation Ensamstående mor Uteblivande

48 Psykosociala faktorer i ett längre perspektiv Psykosociala faktorer vid 1 år som är relaterade till kariesförekomst vid 15 år Mors självskattning av egen tandskötsel Sociokulturell bakgrund med bristande kunskap om munhälsa Fars uppfattning av sin sociala situation Ensamstående mor Uteblivande

49 Riskfaktorer ogynnsamma vanor vad gäller mat och dryck nattmål amning som tröst avsaknad av eller oregelbunden tandborstning med fluortandkräm plack på buckalytorna på överkäkens framtänder infektionsbenägenhet/sjukdom/medicinering funktionshinder/kronisk sjukdom mammans munhälsa negativ attityd karies hos äldre syskon tandvårdsrädsla hos föräldrar bristande gränssättning i familjen

50 Riskfaktorer forts.. uteblivande övriga sociala faktorer som invandrarbakgrund negativ attityd/ointresse till hälsa/tandhälsa Nattmål Söt dryck Plack Uteblivande

51 Nattmål och karies sötad dryck nattetid till små barn är extremt kariesframkallande alla barn som fått sötad dryck nattetid vid 1 eller 2 år hade karies vid 3 år samtliga 1-åringar med karies hade fått saft, juice eller nyponsoppa under natten osötad välling på natten inte speciellt kariesframkallande Små barn som får sötad dryck nattetid betraktas som högrisk!

52 Söt dryck vid tidig ålder 50% av barnen som fick saft i nappflaska eller 1-åringar som fick saft att dricka vid törst hade karies vid 3 år Små barn som får söt dryck bör betraktas som högrisk!

53 Munhygien och plack Karies vid 3 år: mer än 50% av 1-åringarna med synliga beläggningar buckalt på sina framtänder hade karies vid 3 års ålder Kariesfria 3-åringar fick sina tänder mer ofta borstade vid 1 och 2- års ålder än 3-åringar med karies Kariesfria 3-åringar använde i betydligt större utsträckning fluortandkräm vid 2 år än 3-åringarna med karies Små barn som inte får sina tänder borstade regelbundet med fluortandkräm bör betraktas som högrisk!

54 Uteblivande Barn som uteblev vid 1 år hade mer än 4 ggr så många kariesangrepp vid 3 år hade mer än dubbelt så många kariesangrepp vid 15 år jmf med de som kom på tandhälsokontroller Små barn som uteblir bör betraktas som högrisk!

55 Tumme eller napp?

56 Öppet bett 6.4

57 Nappen, för vems skull?

58 Blir barn sjuka av att få tänder? Ofta erupterar primära tänder utan problem Rodnad och svullnad kan uppstå i den orala mucusan där tanden ska eruptera Lokal irritation, dregling och ibland lätt feber En bitring kan rekommenderas, lokal massage kan lindra obehagen

59 Amning och karies 1-åringar som ammades utvecklade mer karies före 3 års ålder men det är inte amningen i sig som ger karies utan familjens vanor kring amning, kost och munhygien Hos barn som ammades och fick karies fanns också andra riskfaktorer såsom plack, oregelbunden tandborstning, söt dryck, småätande och nattmål Det finns inget tydligt vetenskapligt stöd för att amning i sig ger karies

60 Amning och karies Den kariogena potentialen hos mjölksocker är låg jämfört med sackaros, glukos, fruktos eller invertsocker Det finns inget tydligt vetenskapligt stöd för att amning ger karies För barn som ammas efter sex månaders ålder är det dock viktigt att tänderna borstas från det att de bryter fram Barn som ammas efter sex månaders ålder och som får sova vid bröstet och får feeding on demand nattetid är en riskgrupp för karies, speciellt om tandborstning inte utförs Text: utdrag ur tidskriften nordisk nutrition nr 3, 2009; Författare docent Christina Stecksén-Blicks och professor Göran Dahllöf.

61 Barntandvård i mångkulturella områden

62 Bergsjön Ca invånare i Bergsjön Ca barn i åldern 0 18 Ca 100 olika nationaliteter

63 Folktandvården Bergsjön 8 behandlingsrum 20 medarbetare 11 nationaliteter

64 3-åring

65 Epidemiologi 2009

66 19-åring

67 Epidemiologi 2009

68 Munhälsobedömning

69 Munhälsobedömning

70 Fluoridanalys av dricksvatten i privata brunnar Ett samarbete mellan Barnhälsovården och Folktandvården

71 Emaljfluoros Hypomineralisering av emaljen (underutvecklad) Förhöjt fluorintag under den tid tandkronan mineraliseras d.v.s. före 6 års ålder

72 Emaljfluoros Endast fluor i dricksvatten eller i produkter som sväljs Lagras in i tänderna under uppbyggnad av hårdvävnad Emaljbildande celler de celler i kroppen som är mest känsliga för fluor

73 Emaljfluoros I lätta former visar sig fluoros som små vita fläckar på tandytan

74

75

76 Barnhälsovården BVC-sköterskan tar ett vattenprov vid första hembesöket BVC-sköterskan fyller i protokollet Vattenprovet och protokollet skickas till Avd. för cariologi Förfrankerade kuvert med adresslapp tillhandahålls av Ftv. Provsvaret förmedlas till föräldern av Folktandvården Ansvarar för att eventuella restriktioner förmedlas

77 Analysen utförs av avdelningen för cariologi på Odontologen

78 Socialstyrelsens föreskrifter om fluoridhalt i dricksvatten SOSFS 2003:17 0-0,7 mg F/liter vatten: Dricksvattnet ger ett begränsat kariesskydd. 0,8-1,2 mg F/liter vatten: Dricksvattnet har kariesförebyggande effekt. (Idealisk fluoridhalt för tandhälsan).

79 Anvisningar vid högre fluoridhalt i dricksvatten 1,3-1,5 mg F/liter vatten: Dricksvattnet har kariesförebyggande effekt. Vattnet bör dock inte ges i större omfattning till barn under ½ års ålder. 1,6-4,0 mg F/liter vatten: Dricksvattnet har kariesförebyggande effekt. Vattnet bör dock endast i begränsad omfattning ges till barn under 1 ½ års ålder. 4,1-5,9 mg F/liter vatten: Dricksvattnet bör endast i begränsad omfattning ges till barn under 7 år och endast vid enstaka tillfällen till barn under 1 ½ års ålder. 6,0 mg F/liter vatten: Dricksvattnet bör ej användas till dryck och matlagning. Risk för fluorinlagring i benvävnad (osteofluoros).

80 Antal analyser i Västra Götalandregionen Antal prover i regionen: 1420 Antal barn som berörs av höga värden: ,2 1,3 1,5 1,6 4,0 4,1 5,9 6,0 mg F/liter vatten 1207

81 Det dolda sockret

82 Trender i samhället idag Små barn bestämmer mer i familjerna när det gäller måltidsordning och val av mat idag jämfört med tidigare Gränssättning i familjen är annorlunda jämfört med unga föräldrars egna barndom Unga vuxna tror att deras barn per automatik kommer att bibehålla friska tänder för att de själva gjort det

83 Socker.. fortfarande boven i kariesdramat i 21:a århundradet

84 HOTEN 70% av 15-åringarna äter godis varje dag 45% av 15-åringarna dricker läskedryck varje dag Ca 25% av 14-åringarna borstar inte tänderna regelbundet = inte varje dag (Klock et al., 1989) (Koivusilta et al., 2003)

85 Mammas godisskålar måste bort liksom pappas dagliga Coca-cola. Malin och Jon har inget val om de vill att sonen Marcus ska få nyttiga matvanor SvD lö 13 mars 2004 Föräldrar måste vara goda matförebilder för sina barn Förskolepersonalen har ett ansvar som förebilder vid måltider Affärer bör bli bättre på att göra läckra grönsaksdiskar och placera frukt, och inte godis, nära kassorna

86 Det dolda sockret Innehåller 78 produkter Visar sockerinnehållet räknat i antal sockerbitar

87 MER Jordgubb med äpple 1 förpackning (20 cl) = 8 sockerbitar Tillsatt socker: 7 sockerbitar Fruktsocker: 1 sockerbit 2005

88 RED BULL Sportdryck 1 burk (250 ml) = 9 sockerbitar Tillsatt socker: 9 sockerbitar 2004

89 PROVIVA Fruktdryck Svartvinbär 1 glas (2 dl) = 8 sockerbitar Tillsatt socker: 6 sockerbitar Fruktsocker: 2 sockerbitar 2005

90 JORDGUBBSYOGHURT 1 portion (2,5 dl) = 5 sockerbitar Tillsatt socker: 4,5 sockerbitar Fruktsocker: 0,5 sockerbit 2011

91 YOGGI YALLA Drickyoghurt Jordgubb-lime 1 flaska (3,5 dl) = 10 sockerbitar Tillsatt socker: 9 sockerbitar Fruktsocker: 1 sockerbit 2011

92 YOPLAIT SAFARI 1 flaska (180 g) = 8 sockerbitar Tillsatt socker: 5 sockerbitar Fruktsocker: 3 sockerbitar 2011

93 RISIFRUTTI Hallon/rabarber 1 burk (175 g) = 7,5 sockerbitar Tillsatt socker: 5 sockerbitar Fruktsocker: 2,5 sockerbit 2011

94 RISIFRUTTI Jordgubb Lättsockrad 1 burk (165 g) = 5 sockerbitar Tillsatt socker: 4 sockerbitar Fruktsocker: 1 sockerbit 2011

95

96

97 Mål i Mun Vad hände sen?

98 Hälsoboxen

99 Munhälsobedömningen vid 1 år Samarbetet med BVC Samma budskap

100 Det fria vårdvalet

101 Det fria vårdvalet Vid 3 år kallas barnet till en tandundersökning Fritt välja tandvårdsmottagning i hela Västra Götaland Om inte ett aktivt val görs kallas barnet per automatik till närmaste Folktandvårdsmottagning Ca 5% väljer privat tandvård

102 Ej Avhörda Barn (EAB)

103 Bakgrund till projektet Andelen barn som inte kommer på undersökning är förhållandevis hög i Göteborg, vilket uppmärksammats av beställarna

104 Varför kommer inte vissa barn? Barnet får sin tandvård utanför VGR Barnet går privat hos vårdgivare utan vårdavtal Barnet går på specialistkliniken för pedodonti Bor utomlands Går på annan FTV-klinik än där hon/han är listad Vägrar pga av olika orsaker t.ex rädsla Försvunna barn (t.ex. saknar hemvist, bortförda, olycka utan konstaterat dödsfall)

105 Mål för projektet är att.. Utveckla rationella och enhetliga metoder i syfte att minska andelen EAB Särskild hänsyn skall tas till behov för barn som far illa - anmälningsplikt Från och med 2012 ska Folktandvården föra uppföljningsregister på EAB. En målrelaterad ersättning är kopplad till utfallet

106 V K V Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

107 V K V Tandvården är en viktig del av barnens skyddsnät under många år. Möjligheter finns att se förändringar över tid. Tandvårdspersonal har unika förutsättningar att upptäcka barn som utsätts för våld eftersom alla barn kallas regelbundet till tandvårdsbesök Mer än hälften av alla misshandelsskador på barn visar sig i mun, huvud och halsregionen

108 V K V Krävs kunskaper inom ämnesområdet Grundutbildning till all folktandvårdspersonal - halvdagsutbildning om Våld i Nära Relationer Fördjupad utbildning till vissa nyckelgrupper - Pedontister, Akuttandvårdskliniker, Käkkirurger, FRAMM personal

109 V K V Rättsintygskurs - Journalföring med särskilt fokus på hur skador efter misstänkt våld dokumenteras. Riktlinjer vid brott mot barn och brott mot vuxna - Hur upptäcka? Hur bemöta? Hur hantera och hur dokumentera? Stöd för medarbetare

110 Hjälp ditt barn att behålla sina tänder friska 6.1

111 EPI

112 Kariesfria 6-åringar