Graviditet och tandhälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Graviditet och tandhälsa"

Transkript

1 familjens munhälsa

2 Graviditet och tandhälsa Under graviditeten utsätts den blivande mammans tänder för påfrestning. Särskilt i slutet av graviditeten ändras salivens buffertkapacitet och hormonbalansen. Risken för att få hål i tänderna ökar och risken för tandköttsinflammation likaså. Graviditetsveckorna är den tryggaste tiden att göra ingrepp i munnen. Det är bra om tänderna blir professionellt rengjorda då. Bakterienivån minskar markant när tandstenen är borta, hål lappade och möjliga infektionshärdar åtgärdade. Familjemedlemmarna Det är inte bara den blivande mamman som skall sköta sina tänder och bemöda sig om en god munhygien. Karies smittar, så det är viktigt att alla som är i kontakt med babyn sköter sina tänder. Hål i tänderna, karies, förorsakas bl.a. av bakterien Streptococcus mutans (SM) som smittar genom salivkontakt. SM använder socker som näring och producerar en syra som fräter på tänderna. Den beläggning som bakterierna bildar på tänderna kallas plack. Ju mera kolhydrater man äter desto tjockare blir beläggningen. Om beläggningen inte putsas bort hårdnar den till tandsten som måste avlägsnas av tandläkare eller munhygienist. Får tandstenen ligga kvar tränger den gradvis in mellan tanden och käkbenet och tandens fäste försämras. Stoppa syraangreppen Täta, söta måltider, stor bakteriemängd, dålig munhygien och svag salivutsöndring ökar bakterieangreppen. SM-bakterien mår bra av socker och producerar en syra som fräter på tandytan. Gradvis går ytan sönder och bakterien tränger allt djupare in i tanden. Om munnen får vila utan mat några timmar hinner saliven transportera mineralämnen till tandytan och den blir återställd. Mammor tugga xylitoltuggummi! Xylitol hjälper att förkorta tiden då mineralämnen fräts från tandytan efter en måltid och höjer ph-värdet i munnen. SM-bakterien kan inte använda xylitol som näring och producerar då ingen syra. Salivutsöndringen påverkas av tuggandet och tandläkare rekommenderar xylitoltuggummi med hög xylitolhalt. Under gynnsamma förhållanden kan xylitolen t.o.m. hjälpa upp ytliga kariesskador. Undersökningar visar att mammor med höga SM-värden kunnat minska kariesförekomsten hos sina barn genom att tugga xylitol tuggummi. Fostrets tandanlag Redan under den fjärde graviditetsveckan börjar fostrets tänder utvecklas. Mineraliseringsprocessen av tandens hårdvävnader börjar under fjortonde veckan. En mångsidig kost stärker fostrets tandutveckling. Det behövs både protein, olika mineralämnen, speciellt kalcium, fosfor, magnesium och vitaminerna A, C och D. Näringsämnena har varierande uppgifter kopplade till tandutvecklingen. Kalcium är en viktig beståndsdel i uppbyggnaden av skelett och tänder. Bra kalcium- och fosforkällor är mjölk och mjölkprodukter. Mamman behöver D-vitamin för att kalcium skall sugas upp från tarmen. Vitaminet deltar i mineraliseringsprocessen av fostrets tänder och skelett. Fisk, margariner, mjölk, surmjölk och vissa yoghurtprodukter innehåller D-vitaminer. Tänderna är vävnad och för att bygga upp vävnader behövs protein. Goda proteinkällor är kött, fågel, fisk och mjölk samt mjölkprodukter. C-vitamin är en viktig beståndsdel i kroppens bindväv. Bindvävnaden är elastisk och finns bl.a. i tandköttet. Se upp med dryckerna Blivande mammor uppmanas ofta att dricka tillräckligt för att förebygga förstoppning. Vatten är ett bra alternativ. Vatten på flaska går också bra att dricka förutom om de innehåller socker och/eller för tänderna skadliga syror (citron-, fosfor-, äppel-, vin- och ättiksyra). Sura drycker som saft, juice och läsk fräter på mammans tänder. De dryckerna ger dessutom onödig energi. Undvik att borsta tänderna genast efter sura safter. Mineralerna i saliven har inte hunnit reparera skadorna av den sura drycken och tandemaljen är som svagast och kan ta skada av borstningen.

3 Och när babyn är född? Amningen har en positiv inverkan på spädbarnets tänder i och med att hela muskulaturen i käken jobbar effektivt. Om barnet suger på napp är det bra att börja avvänja barnet vid ca 9 månaders ålder då det största sugbehovet är förbi. Om barnet vill suga på tummen är ändå nappen ett bättre alternativ eftersom avvänjningen av tumsugandet kan vara mycket svår. Napp? Barn ska helst inte använda napp efter att de fyllt två år eftersom användning av napp kan styra utvecklingen av bettet. Nappen kan orsaka att bettet blir öppet i fronten även då barnet biter ihop bakre tänderna. Eftersom det finns en lucka mellan framtänderna när barnet biter ihop, söker sig tungan lätt till luckan när barnet sväljer eller vid uttal av vissa bokstäver, t.ex. s, t och r. Då tungans viloläge blir fel stimuleras inte övre käkens breddtillväxt tillräckligt. Övre käken kan då bli för smal, vilket i sin tur kan leda till stora avvikelser i den optimala bettutvecklingen. Nattflaskan? Vatten är den bästa törstsläckaren. På natten kan ett spädbarn ammas eller få vatten. Under natten utsöndras mindre saliv som skyddar tänderna. Undersökningar visar att nattsaftflaskan har samband med kariesrisken hos barn under tre år. I en undersökning hade varannan, som drack saft ur flaska, nattetid karies i övre tandraden. Endast var tionde som inte hade nattsaftflaska hade karies vid tre års ålder. Torsk, svampinfektion i munhålan Många spädbarn får någon gång under sitt första levnadsår en vitgrå beläggning på munnens slemhinnor och/eller på tungan. Det ser ur som mjölkflagor som fastnat efter amningen men flagorna sitter fast. Vanligtvis uppkommer beläggningen på kindens insida. Orsaken är en svampinfektion (candida albicans) som kalllas torsk. I lindriga fall brukar infektionen gå över av sig själv på några dagar. Använd mugg! Enligt gällande näringsrekommendationer föreslås att småbarn så tidigt som möjligt vänjs vid mugg istället för flaska. Vid 1 års ålder rekommenderas att barnen dricker allt från mugg istället för flaska. Ett barn som ammas helt till 6 månaders ålder behöver kanske aldrig vänjas vid flaska. De flesta 6 månaders barn kan lära sig att dricka från mugg. När barnet är 6 12 månader gammalt spricker vanligtvis de första tänderna fram och om barnet ständigt har tillgång till en flaska med söta eller sura drycker fräter detta på den nya tanden och då får också SM-bakterierna näring. De första tänderna Framtänderna är vassa och spricker vanligtvis lätt fram. Däremot är det vanligt att barnet är extra grinigt under den period då kindtänderna kommer. Kindtänderna är större och bredare och kan ge upphov till ömhet och smärta. Barnet reagerar vanligtvis med att bli mera bitlystet och med att drägla. Man kan underlätta barnets situation genom att ge saker som barnet får bita på, t.ex. bitringar som kan kylas ner i kylskåpet. Även värkmedicin kan användas om barnet har mycket ont. Börja borsta Redan när de första tänderna spricker fram är det bra att vänja barnet vid att regelbundet borsta tänderna. Det lilla barnet behöver en liten och mjuk tandborste. Barntandborstar finns i olika storlekar och är försedda med åldersrekommendation. Då tandborstningen introduceras är det bäst att börja försiktigt och leka med tandborsten då barnet är utvilat och med på det hela. Barn är ofta känsliga i munnen och det är inte alltid lätt att rengöra tanden/tänderna. Det är viktigt att barnet upplever tandborstningen som något positivt, som en del av den dagliga hygienen. Det är viktigt att barnet vänjer sig vid att någon vuxen hjälper till, målet med tandborstningen i detta skede är främst att vänja barnet vid att ha borsten i munnen.

4 Hos barn under ett år rengör man bäst genom att ha barnet halvliggande eller liggande på rygg i famnen. Då kan man se in i barnets mun när man borstar tänderna och huvudet hålls stadigt. När barnet blir större får det stå framför den sittande föräldern med ryggen vänd mot föräldern och luta huvudet mot dennes mage. Ställningen ger bästa insyn i munnen och möjliggör en stadig och kontrollerad tandborstning. Borsta med små gnuggande rörelser, på insidan, utsidan och på tuggytorna. Börja längst bak i munnen där det är svårast att komma åt. Bakteriebeläggningar finns framför allt vid tandköttskanten. Borsta både tänder och tandkött. Vanligtvis kan barn börja använda fluortandkräm då den första kindtanden spricker fram. Man kan börja med tandkräm tidigare förutsatt att inte barnet sväljer stora mängder av krämen. Använd den mängd tandkräm som motsvarar storleken av ditt barns lillfinger nagel. Målet är att sprida ut tandkrämen över alla tänderna så att fluoren kommer åt att verka. Om man inte sköljer munnen med mycket vatten efter borstningen blir fluoreffekten bättre. Borstning och barnfluortandkräm två gånger om dagen ger ett tillräckligt fluorintag för barn under 3 år. Om dricksvattnets fluorhalt överskrider 1,5 mg/l rekommenderas det att barn under 3 år inte använder fluortandkräm eller fluortabletter. Kontrollera med den egna tandkliniken vilka rekommendationer för användningen av fluor som gäller i er kommun. Förvara fluortabletterna utom räckhåll för barnet. Fluor i stora mängder är giftigt. När borsta? Borsta tänderna två gånger per dag. Om du dricker juice eller äter frukt till frukost är det bra att vänta minst en timme med tandborstningen för att inte slita på tandemaljen. Alternativt kan man också avsluta frukosten med att äta en bit ost eller dricka mjölk, då kan man borsta tänderna genast efter måltiden.

5 Några tips för att underlätta tandborstningen: - ta med barnet till affären för att själv få välja tandborste - borsta framför en spegel så att barnet själv kan se - beröm barnet för rena tänder och väl utförd tandborstning - föregå med gott exempel och borsta tänderna tillsammans, barnet lär sig genom modellinlärning - vissa perioder kan det vara svårare att borsta barnets tänder, försök få in tandborsten i munnen varje kväll - låt barnet ha en skild tandborste att tugga på och en annan för att verkligen göra rent - ta tid med äggklocka eller timglas Till god munhygien hör också att vårda borsten. Tandborsten bör bytas ut när den är spretig och det kan den bli snabbt eftersom barn vanligen biter på sin borste. Munhygienisterna rekommenderar byte av tandborste med 3 4 månaders mellanrum. Om barnet haft angina eller någon smittosam sjukdom i mun och svalg är det bra att byta borste. Tandborsten är personlig och skall förvaras med borsten uppåt på ett rent ställe i badrummet. Xylitol till barnet Xylitoltuggummi kan man ge barnet när föräldrarna tycker att barnet klarar av att tugga och spotta ut tuggummit i stället för att svälja det. Det är skäl att bryta tuggummidynan i mindre stycken till en början. Xylitol hjälper att förkorta syrafrätningen i munnen, dvs. då mineralämnen fräts från tandytan efter måltiden. Redan några minuters tuggning är tillräckligt. Xylitol finns också i pastillform. Tandläkaren När barnet besöker tandkliniken är det viktigt att göra besöket så naturligt som möjligt. Gå t.ex. och bekanta er med väntrummet på förhand. Fråga i samband med tidsbeställningen vad som hör till kontrollen av tand- och munhälsan för att kunna förbereda barnet. Läs en bok som behandlar tandläkarbesök för barnet. Vid själva besöket är det bra att ha gott om tid så barnet hinner leka en stund i väntrummet innan ni träffar tandläkaren. Om avfärden till tandkliniken blir hektisk och snabb kan det vara svårt för barnet att finna sig i den nya situationen. Hota inte med tandläkaren om barnet inte vill borsta tänderna. Som förälder skall du inte heller överföra din eventuella tandläkarrädsla på ditt barn. Bastandvården för barn är kostnadsfri. Vid vilken ålder barnet kallas till tandläkaren kan variera från kommun till kommun. De barn som har karies eller stor risk att få följs med extra noga. Karies i mjölktänderna kan skada de permanenta tänderna. Det är därför skäl att sköta mjölktänderna. Hål i mjölktänder kan snabbt bli större eftersom mjölktändernas emalj och tandben är tunnare än de permanenta tändernas. Sockerbovarna Att äta socker i större eller mindre mängder är en vana som utvecklas och stabiliseras redan under de två tre första åren i livet. Lömska sockerkällor kan t.ex vara: - safter, läsk, 2 dl sockrad saft innehåller ca 3 sockerbitar - frukostflingor med tillsatt socker innehåller ca 4 sockerbitar - kakaodryck, ett glas innehåller ca 3 sockerbitar Många ger sina små barn stora mängder industriellt tillverkade vällingar eftersom man tror att de är det näringsmässigt bästa alternativet. Hemlagad gröt kombinerad med amning eller modersmjölksersättning från mugg är lika bra alternativ. För tandhälsan är det bra med det lilla tuggmotstånd som gröten ger jämfört med den flytande vällingen. Vatten är den bästa törstsläckaren. Ge inte juice eller läsk när barnet är törstigt. Också s.k. osötade safter utan sockertillsats innehåller fruktos och syror. Varje klunk juice, saft eller läsk ökar erosionen på tänderna, äppel och grape har en särskilt frätande verkan. Att äta frukten istället för att dricka den ökar salivutsöndringen och syraangreppet på tänderna blir mindre.

6 Barn i lekåldern 3 6 år Måltidsrytmen Förebygg karies och frätning på tänderna hos barnet genom att vänja barnet vid regelbundna måltider. Fördela mat och dryck, utom vatten, på 4 6 måltider under dagen. Måltidsrytmen kan bestå av tre måltider som ger den största delen av dagens energi och 2 3 mellanmål. Tänderna och munhålan behöver vila mellan måltiderna. Håll minst en två timmars paus i ätandet. Ett regelbundet måltidsmönster ger jämnare blodsocker och ett barn som orkar och är på gott humör. Trötta och alltför hungriga barn orkar sällan äta ordentligt och tillräckligt mycket. Regelbundna måltider ger bra vanor för resten av livet. Vatten, vatten... Vanligt kranvatten är den bästa törstsläckaren också för barn i lekåldern. För barn som inte tycker om att dricka vatten kan mjölk vara ett alternativ. Mjölken ger en obetydlig ph-sänkning i munhålan som sedan snabbt neutraliseras. Märk att också all saft och läsk sötad med socker eller andra sötningsmedel fräter på tänderna. Småätande Mellanmålet som barnet äter får gärna ha tuggmotstånd samtidigt som det inte skall klibba fast i tänderna eller innehålla stora mängder socker. Kosten påverkar möjligheterna för kariesbakterierna att överleva och föröka sig i munhålan, t.ex. genom de kolhydrater som blir kvar i munhålan. Om barnet vill knapra på något, ge då osötade skorpor, surskorp or, knäckebröd, rågbröd, olika färska frukter eller rot saker i bitar eller skivor. I torkad frukt är sockerhalten mycket högre än i färsk frukt och torkad frukt klibbar ofta fast i tänderna. Därför är russin inte ett bra alternativ. Värmebehandlade kolhydrater bryts effektivt ner redan i munhålan och ger näring åt bakterierna. Sådana livsmedel är t.ex. chips, ostbågar och popcorn. Godisdag eller godisstund Genom att begränsa användningen av sötsaker får också kariesbakterierna sämre möjligheter att frodas. Servera få måltider som innehåller socker. Godis hör inte till vardagen. Med klara och tydliga regler för när festmat gäller är det lättare för både barnet och föräldern att motstå frestelser. När barnet har lärt sig att godis finns, försök då hitta en lämplig dag eller stund, t.ex. efter huvudmåltiden en viss dag i veckan, som är avsedd för att äta godis. För barn som är små i maten rekommenderas godis direkt efter en måltid. Godis mellan måltiderna höjer blodsockervärden som lätt rubbar barnets aptit för resten av dagen. Det rekommenderas att barn i åldern 3 6 hellre får xylitolprodukter än godis. Mat är också känslor Att äta handlar många gånger om känslor. Som förälder har man stor möjlighet att påverka sitt barns inställning till både maten och själva ätandet. Ett barn som ammas får via amningen näring, trygghet och värme. Ju äldre barnet blir desto enklare blir det också att förmedla trygghet och värme på andra sätt än genom att ge barnet mat. Försök hitta sätt att belöna/trösta barnet som inte är kopplade till mat och dryck. Erbjud en famn, prata med barnet, gör något tillsammans. De mönster man lär sig i barndomen kring matens känslomässiga betydelse sitter ofta i långt upp i vuxen ålder. En egen tandborste Gör tandborstningen till en positiv upplevelse. Barn lär sig mycket genom modeller. Borsta tillsammans! Visa att tandtvätt är en avslutning på dagen. En eltandborste kan vara rolig för det litet äldre barnet. Det finns sådana som signalerar när det gått en tillräckligt lång tid. Signalen motiverar till ordentlig borstning. Ta god tid på er. Det går också bra att borsta tänderna mitt på dagen. Det är viktigt att barnet upplever tandborstningen som något positivt och som en naturlig del av den dagliga hygienen.

7 Det är också viktigt att barnet accepterar att någon vuxen hjälper till vid tandborstningen. Barn behöver hjälp av en vuxen ända till 9 10 års ålder eftersom handens motorik först då är tillräckligt utvecklad för att kunna borsta tänderna ordentligt. Xylitol än en gång Xylitol hjälper att förkorta syra-angreppet på tänderna och höjer ph-värdet efter måltiden. Kariesbakterien kan inte använda xylitol som näring och producerar därför ingen syra med hjälp av xylitolen. Det finns också forskning som tyder på att xylitol har en förebyggande effekt i samband med öroninflammationer. Xylitoltuggummi kan man börja ge barnet när föräldrarna anser att barnet klarar av att tugga och spotta ut tuggummit istället för att svälja det. Den bästa effekten av xylitol får man om barnet använder det ca 3 gånger om dagen genast efter måltiden eller mellanmålet. Xylitolpastiller har samma effekt som xylitoltuggummi. Bryt gärna tuggummidynan i mindre stycken i början. I stora mängder har xylitol en laxerande effekt och barnet kan få luft i magen av xylitolen. Ett friskt leende Bra matvanor, noggrann och regelbunden borstning och fluortandkräm (plus xylitol-tuggummi eller xylitolpastill) lägger grunden för en god tandhälsa. Dessutom behövs regelbundna kontroller av tänderna hos tandläkare och/eller munhygienist. Bastandvården för barn är kostnadsfri. Vid vilken ålder barnet kallas till tandkontroll varierar från kommun till kommun. Låt tandläkarbesöket bli en bra upplevelse. Förklara för barnet på förhand vad som händer hos tandläkaren. Jäkta inte till mottagningen. Ta tid på er så att barnet hinner leka en stund i väntrummet innan barnet kallas in. Om du har tandläkarskräck, för inte vidare den till ditt barn. Mjölktänderna är viktiga, karies i dem kan skada de permanenta tänderna. Det är därför skäl att sköta om dem ordentligt. Läsvärt Barnets tänder Johansson I. Milk and dairy products: possible effects on dental health. Scandinavian Journal of Nutrition 2002; 46 (3): php/fnr/article/viewfile/1448/1316 Lapsi, perhe ja ruoka. Imeväis- ja leikki-ikäisten lasten, odottavien ja imettävien äitien ravitsemussuositus. Sosiaali- ja terveysministeriö. Julkaisuja 2004: 11. Rena tänder Juomat ravitsemuksessa. Valtion ravitsemusneuvottelukunnan raportti juomat_ravitsemuksessa.pdf

8 Tandinformation: Mjölktändernas utveckling Övre käken framtanden andra framtanden hörntanden kindtanden, oxeltanden andra kindtanden Undre käken andra kindtanden kindtanden, oxeltanden hörntanden andra framtanden framtanden Spricker ut 8 12 månader 9 13 månader månader månader månader Spricker ut månader månader månader månader 6 10 månader Den första tanden Babyns första tand spricker vanligen fram vid ca 6 månaders ålder eller strax därefter. Ett vitt leende Vid två års ålder har alla mjölktänder utom de bakersta kindtänderna spruckit ut. Utgivare: Folkhälsans Förbund, 2014 Texten granskad av: Finlands Tandläkarförbund Ombrytning: ADD grafisk byrå Teckningar: Stina Ericsson Fjärde reviderade upplagan

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND

FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND Hej! Hej! Det är vi som är Ipan och Jompen. Vi ses på folktandvården. Folktandvården Västernorrland verkar för en god folkhälsa och en god livsmiljö genom att utföra och utveckla

Läs mer

Tandhälsa för små barn

Tandhälsa för små barn Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få

Läs mer

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! Två gånger om dagen Bakterier i munnen kan orsaka både hål i tänderna och tandköttsinflammation. Det är därför bra att ta som vana att både som barn och vuxen borsta

Läs mer

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende

Patientguide. Enkla tips för ett fräscht leende Patientguide Enkla tips för ett fräscht leende Hela tänder hela livet Du har mycket att vinna på att ge dina tänder några minuters omsorg varje dag. En frisk och fräsch mun ger ett vackert leende och bidrar

Läs mer

DEN VÄNTANDE FAMILJENS MUNVÅRD

DEN VÄNTANDE FAMILJENS MUNVÅRD 1 DEN VÄNTANDE FAMILJENS MUNVÅRD Under graviditeten är det bra att lägga om hela familjens vanor och bruk så att de bidrar till att ge det kommande barnet en god munhälsa. KOST Att modern äter mångsidigt

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Cloetta Fazer Konfektyr Ab bakgrundsinformation 11.11.2008

Cloetta Fazer Konfektyr Ab bakgrundsinformation 11.11.2008 Cloetta Fazer Konfektyr Ab bakgrundsinformation 11.11.2008 Xylitol idag: fördelar och rekommenderad användning Experttandläkare Helinä Keskinen Hälsoeffekter av xylitol - Vad är skillnaden mellan xylitoltuggummi

Läs mer

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar

Råd om bra matvanor till barn och ungdomar Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...

Läs mer

Apotekets råd om. Torr i munnen

Apotekets råd om. Torr i munnen Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel

Läs mer

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE...

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... Coregas sortiment finns på Apoteket och i dagligvaruhandeln. Corega finns också genom din tandvårdsklinik. MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... is a registered trademark of the GlaxoSmithKline Group of Companies.

Läs mer

Tandköttsinflammation och tandlossning

Tandköttsinflammation och tandlossning Tips och information om Tandköttsinflammation och tandlossning Tandlossning är en dold folksjukdom. Ca 40% av den vuxna befolkningen har tandlossning i någon grad många utan att veta om det. Ju tidigare

Läs mer

Värt att veta om tandslitage

Värt att veta om tandslitage Värt att veta om tandslitage www.colgate.se Vad är tandslitage? Tandslitage är en samlad beteckning för förlust av de hårda tandvävnaderna, alltså emalj och dentin. Emaljen är det hårda, yttre skalet som

Läs mer

Slå hal på myterna om tandvård

Slå hal på myterna om tandvård Slå hal på myterna om tandvård Privattandläkarna slår 13 hål på lika många myter. Men det är väl ändå så att dåliga tänder går i arv, eller? Det största hotet mot sanningen är inte lögnen, utan myten,

Läs mer

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen.

Nedan finns en kortfattad information om problem som kan uppstå i munnen. A loemega är en serie munvårdsprodukter utvecklade i Sverige för en bättre munhälsa. Vår första produkt är en tandkräm med frisk smak och en unik kombination av ingredienser speciellt anpassade för tänderna

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin

Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin Börja tidigt att vänja hunden vid hantering. Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin Tyvärr har många hundägare väldigt litet kunskaper om hur hundarnas tänder ska skötas. Det är en utbredd missuppfattning

Läs mer

MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning

MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning MUNVÅRD FÖR BARN Tips vid tandborstning Det kan vara svårt att borsta tänderna på någon annan. I det här avsnittet vill vi ge praktiska tips på hur tandborstningen kan underlättas och bli så effektiv som

Läs mer

Tandköttsinflammation och tandlossning

Tandköttsinflammation och tandlossning TePes produkter finns på ditt närmaste apotek och hos din tandläkare/tandhygienist. TePe Mellanrumsborstar Patientguide Tandköttsinflammation och tandlossning Original 0,4 mm 0,45 mm 0,5 mm 0,6 mm 0,7

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

En liten skrift om: Munhygien för katt & hund

En liten skrift om: Munhygien för katt & hund En liten skrift om: Munhygien för katt & hund Bakterier i munhålan Hundens och kattens tänder utsätts dagligen för bakterieangrepp. Normalt ryms det flera miljoner bakterier i munhålan och varje gång hunden/katten

Läs mer

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Friskbladet Vårkänslor och kyssveckor Tandvårdstugget vad betyder det? Tandtråden tändernas bäste vän

Friskbladet Vårkänslor och kyssveckor Tandvårdstugget vad betyder det? Tandtråden tändernas bäste vän Friskbladet Vårkänslor och kyssveckor Tandvårdstugget vad betyder det? Tandtråden tändernas bäste vän Du nalkas ljuva sommar Så är den äntligen här igen sommaren med ljus, värme och tid för avkoppling.

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Tandvården för äldre människor

Tandvården för äldre människor Tandvården för äldre människor En frisk mun är en del av allmänkonditionen Salivens betydelse Muntorrhet Symtom på muntorrhet Vård av muntorrhet Kostens betydelse för munnens hälsa Sjukdomar i munnen Tandsjukdomar,

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall Kariesutredning-Patientfall 1 Bakgrund Patienten var senast på VUX-kliniken 2012-10-01, då var patienten på visning för implantat. 2012-10-11, var patienten hos tandhygienist på skolan för undersökning.

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

2014-10-21. Kliniktillfälle 3. Varför borstar vi tänderna? Plackindex (PI) Instruktion egenvård. Professionell tandrengöring (PTR)

2014-10-21. Kliniktillfälle 3. Varför borstar vi tänderna? Plackindex (PI) Instruktion egenvård. Professionell tandrengöring (PTR) Kliniktillfälle 3 Plackindex (PI) Instruktion egenvård Professionell tandrengöring (PTR) Grupp 1-27/10 Grupp 2 24/10 Varför borstar vi tänderna? Sjukdomsförebyggande Mekanisk bakterieborttagning Fluortillskott

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies

Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies NYTT GENOMBROTT INOM KARIESSKYDD Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies Lär dig hur hål i tänderna uppstår och hur DU bäst

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

Munhygien för hund och katt BUCADOG BUCACAT

Munhygien för hund och katt BUCADOG BUCACAT Munhygien för hund och katt BUCADOG BUCACAT 2 Produkter som ingår i Aptus blå serie. Aptus serien erbjuder ett stort utbud av hälsovårdsprodukter för hund och katt, med syfte att stärka och bibehålla ditt

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Tips och råd för dig med implantat

Tips och råd för dig med implantat TePes produkter finns på ditt närmaste apotek och hos din tandläkare/tandhygienist. Patientguide Mellanrumsborstar Original Extra mjuk Angle 0,4 mm 0,45 mm 0,5 mm 0,6 mm 0,7 mm 0,8 mm 1,1 mm 1,3 mm 0,45

Läs mer

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION Frågorna är ställda till dig även om någon annan svarar i ditt ställe. Ibland kan de besvaras av föräldrar, vårdpersonal eller någon annan, men alla frågorna handlar

Läs mer

BUCADOG BUCACAT. Munhygien för hund och katt

BUCADOG BUCACAT. Munhygien för hund och katt BUCADOG BUCACAT Munhygien för hund och katt BUCADOG Här kan du köpa / BUCACAT Apotek, med utökad service för djurägare. Veterinärkliniker, med försäljning av hälsovårdsprodukter, som valt att ta in Aptus

Läs mer

VITARE TÄNDER. FAKTA OM NYA iwhite INSTANT

VITARE TÄNDER. FAKTA OM NYA iwhite INSTANT VITARE TÄNDER FAKTA OM NYA iwhite INSTANT Ett pressmaterial från Actavis. Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis. Tel: 08-13 63 74, mobil: 070-384 10 04 e-post: SHedman@actavis.se Pressbilder

Läs mer

Så skyddar Decapinol. mot tandköttsinflammation

Så skyddar Decapinol. mot tandköttsinflammation Så skyddar Decapinol delmopinol HCl mot tandköttsinflammation Förebygg plack och behåll Ditt leende Information om en enkel daglig rutin som hjälper mot tandköttsinflammation och förebygger tandlossning

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Flaskmatning - så funkar det

Flaskmatning - så funkar det Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2012 Omslagsfoto: Ola Gäverth Texterna är faktagranskade

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården TANDVÅRD För allmän utförlig information hänvisar vi till Rikshandboken. Samarbetet - Folktandvården består av tandinformation i grupp och att BVC-personal kan remittera eller hänvisa barn som behöver

Läs mer

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidryck, sportdryck? Sportdryck: vatten, kolhydrater ( 5-6g/1dl), salter (elektrolyter). Ersätta förlorad vätska och

Läs mer

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / /

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / / 2. Livsstil & Näring Namn: Datum: / / Var god läs instruktionerna innan du utför testet. Detta så att inga oklarheter förekommer och så att vi kan få ett tillförlitligt resultat. Besvara varje fråga med

Läs mer

Lär dig hitta det dolda sockret!

Lär dig hitta det dolda sockret! Lär dig hitta det dolda sockret! Förr i tiden när man kokade sylt och saft hemma visste man hur mycket socker man använde. Idag köper de flesta all mat färdig i affären och därför är det svårt att veta

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork: Bas för munvård Smörj läppar med Decubal Inspektera med lampa och spegel Smärtlindra Borsta tänderna, rengör mellan tänderna Rengör slemhinnorna Återfukta Åtgärd läppar Smörj läppar med Decubal Vid sår

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Hästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar

Hästens tänder. Distriktsveterinärerna tipsar tänder Distriktsveterinärerna tipsar Hästens tänder 2 Inledning Vi människor har haft hästen som husdjur i nästan 6000 år, vilket endast är en bråkdel av den tid som hästen har funnits och utvecklats till

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Miswak. Miswak/Siwak, naturens alternativ till tandborste och tandkräm.

Miswak. Miswak/Siwak, naturens alternativ till tandborste och tandkräm. Miswak Miswak/Siwak, naturens alternativ till tandborste och tandkräm. N3G 19940112 Läsår, 2012/13 Hvitfeldtska gymnasiet Handledare, Bodil Ellen-Marie Nyström Sammanfattning Miswak är en tandrengörande

Läs mer

I munnen på Janne. Storyboard för animationskurs 5 poäng Datorgrafik 1998-1999 Av Sebastian Vidovic och Ulrika Svensson

I munnen på Janne. Storyboard för animationskurs 5 poäng Datorgrafik 1998-1999 Av Sebastian Vidovic och Ulrika Svensson Storyboard för animationskurs 5 poäng Datorgrafik 1998-1999 Av Sebastian Vidovic och Ulrika Svensson Scen: intro Bild: 1.1-1.2 Intro 1.1 Bakrunden föreställer en gomvägg och i över- samt underkant skymtar

Läs mer

Rengör dina tänder rätt. av Torbjörn Pertt

Rengör dina tänder rätt. av Torbjörn Pertt Rengör dina tänder rätt av Torbjörn Pertt Inledning Så got som alla människor har hål i tänderna. Samtidigt känner de allra festa till de allmänna rekommendationerna: man ska borsta tänderna två gånger

Läs mer

Kontrollera dina tänder regelbundet!

Kontrollera dina tänder regelbundet! Årgång 18 Nummer 69 MIN TANDLÄKARE/vågmästarEplatsens implantat och tandhälsovård Tandläkarna Maria Zachrisson, Claes Gustafsson, Lucas Bertilsson, Christian Stangenberg samt tandhygienist Beatrice Björck

Läs mer

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård Rätt munvårdshjälpmedel en hjälp i omvårdnadsarbetet 2009-10-08 Hur ska man kunna bibehålla en god munhälsa på äldre dagar? Ej släppa tandvårdskontakten Sjukhustandvården Mölndals sjukhus, Mun-H-Center

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben

Läs mer

Kost och idrott. FSO STEG 1 tränarutbildning. Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013

Kost och idrott. FSO STEG 1 tränarutbildning. Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013 Kost och idrott FSO STEG 1 tränarutbildning Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013 20 år- : ta ansvar, anpassa kost/träning till studier/jobb, flytta hemifrån 16-20 år (andra stadiet): högre

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Inledning. Varför är det viktigt med mat Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder

Läs mer

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Version 9601 Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Namn...Personnr... Adress...Postadress... Säkerställd diagnos... Utreds avseende diagnos... Medicinering (även dosering)... BOENDE

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

Dentala erosioner. Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier.

Dentala erosioner. Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier. Dentala erosioner Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier. Pindborg 1971 Tecken på dental erosion Dentinexponering Utslätad anatomi

Läs mer

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Kost & Livsstil. Du är vad du äter Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga

Läs mer

Liisa Valsta, Patrik Borg, Seppo Heiskanen, Helinä Keskinen, Satu Männistö, Taina Rautio, Sirpa Sarlio-Lähteenkorva och Raija Kara.

Liisa Valsta, Patrik Borg, Seppo Heiskanen, Helinä Keskinen, Satu Männistö, Taina Rautio, Sirpa Sarlio-Lähteenkorva och Raija Kara. Liisa Valsta, Patrik Borg, Seppo Heiskanen, Helinä Keskinen, Satu Männistö, Taina Rautio, Sirpa Sarlio-Lähteenkorva och Raija Kara Drycker och kost Statens näringsdelegations rapport 2008 Sammandrag av

Läs mer

Fluor i kariesprofylaxen

Fluor i kariesprofylaxen Fluor i kariesprofylaxen 1 Innehåll Fluor... 3 Basprofylax- till alla... 4 Förstärkt basprofylax- till sociodemografiskt utsatta områden... 4 Tilläggsprofylax- till barn/ungdomar med stor kariesrisk...

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Munhälsa 2014-04 - 28

Munhälsa 2014-04 - 28 Munhälsa 2014-04 - 28 Välkomna! Kort om Ågrenska Presentation av Mun-H-Center Orofacial funktion MHC-basen /diagnosbeskrivningar Mun-H-Centers hemsida Anna Nielsen Magnéli och Annette Carlsson Tandhygienister

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer