Kariesriskbedömning av ettåringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kariesriskbedömning av ettåringar"

Transkript

1 Kariesriskbedömning av ettåringar Camilla Göransson, Sofia Svegland Odontologiska institutionen Karolinska Institutet Huddinge Sammanfattning Kariesförekomsten hos barn i Sverige har minskat de senaste decennierna, men trots detta uppvisar ca 30% av barnen karieslesioner vid tre års ålder. Kariesförekomsten är större hos vissa grupper. För att ta reda på vilka barn som ligger i riskzonen att utveckla karies, görs på pedodontiavdelningen på Tandläkarhögskolan i Huddinge, en riskbedömning av ettåringar för att tidigt informera föräldrarna och sätta in adekvat profylax, och på så sätt försöka hålla så många som möjligt kariesfria. Riskbedömningen på skolan baseras på Margaret Grindefjords studie från Enligt denna studie anses de viktigaste riskfaktorerna vara förekomst av Streptococcus Mutans, utländsk bakgrund, långvarig amning över 10 månader, lågutbildad mamma, frekvent sockerkonsumtion samt frekvent godisätande. Ju fler av dessa riskfaktorer man har, desto större är risken att utveckla karies. Målsättningen med vår studie är att göra en litteraturstudie i ämnet riskbedömning av ettåringar, samt att själva undersöka journaler på skolan från årgång Vi studerade barns journaler födda från och med 1998 vid de obligatoriska åldrarna, ett, tre och fem år. 125 patientjournaler kunde vi studera vid ett års ålder. 31 av dessa var riskpatienter och 94 icke riskpatienter. 2st. (6%) av riskpatienterna hade utvecklat karies vid ett års ålder. De 31 riskpatienternas riskfaktorer noterades. Vid tre års ålder fanns 93 patienter kvar att undersöka, 23 riskpatienter och 70 icke riskpatienter. Bortfallet från ettårsundersökningen var 32 patienter. Av de 23 riskpatienterna var det 10st. (43%) som hade utvecklat karies. Av de 70 icke riskpatienterna var det 9st. (13%) som hade karies. Sammanlagt 19st. (20%) av de totalt 93 patienterna hade vid treårsundersökningen utvecklat karies. Vid fem års ålder var det 80 patienter kvar, 21 riskpatienter och 59 icke riskpatienter. Bortfallet från treårsundersökningen var nu ytterligare 13. Av de 21 riskpatienterna var det 9 st. (43%) som utvecklat karies. Av de 59 icke riskpatienterna var det 15st. (25%) som hade karies. Sammanlagt 24 st. (30%) av de totalt 80 patienterna hade utvecklat karies vid fem års ålder. Inledning Kariesförekomsten hos barn i Sverige har minskat under de senaste decennierna, mycket tack vare att fluor tillsattes i tandkrämen.(11) Trots detta är det fortfarande en förekommande sjukdom hos små barn. Sju procent av barnen i Sverige utvecklar karies under sitt första och andra levnadsår.(1) Barn har till skillnad från vuxna känsligare tänder, emaljen är tunnare och mindre mineraliserad. Detta gör att en kariesskada snabbt kan progrediera på en primär tand.(2) Kariesepidemiologi Prevalens. Studier i Sverige har rapporterat att ca 0,5% av ettåringarna och 30% av treåringarna uppvisar karies initialt eller manifest.(6) 95

2 Lokalisation. Hos barn under tre år är den vanligaste lokalisationen för karies ÖK-incisivernas buccalytor, och hos barn över tre år fissursystemet på de primära molarerna.(3,10) Utveckling. Studier har visat att karies i det primära bettet ofta resulterar i karies i det unga permanenta bettet.(1,6). Sjukdomen är influerad av arv och miljöfaktorer, som kan inverka på att karies kan utvecklas, samt i vilken hastighet. Etiologi. För att karies skall utvecklas krävs en mottaglig värd, mikroorganismer och socker. De olika mikroorganismerna innefattar Streptococcer och Lactobaciller, tack vare deras förmåga att adherera till tandytan, producera syra, överleva och växa vid ett lågt ph, tolerera höga sockerkoncentrationer samt att producera extra- och/eller intracellulära polysackarider. Dessa mikroorganismer är inte dominerande i det dentala placket, men proportionerna varierar beroende på diet, salivflöde, hygien och immunfaktorer etc. Den viktigaste bakterien för kariesutvecklingen är S. Mutans. Riskfaktorer för att utveckla karies De viktigaste riskfaktorerna för att utveckla karies hos barn i Sverige från ett till tre och ett halvt års ålder är förekomst av S. Mutans, utländsk bakgrund, amning över 10 månader, lågutbildad mamma, frekvent sockerkonsumtion, och frekvent godisätande. Har patienten alla dessa riskfaktorer så är risken att utveckla karies 87%, om de saknas så är risken bara 17%. Ju fler av riskfaktorerna en patient har, desto större kariesrisk.(6) S. Mutans. Signifikant samband har setts mellan tidig kariesförekomst och kolonisationen av S. Mutans. Predisponerande faktorer för S. Mutans vid ett års ålder är utländsk bakgrund, lågutbildad moder, frekvent intag av sockerhaltiga drycker samt intag av sockerhaltiga drycker nattetid.(6) Det är fem gånger så stor risk att hitta bakterien hos barn med invandrarbakgrund och barn med mödrar som har låg utbildning.(2) Etableringen av S. Mutans sprids ofta i familjen huvudsakligen från mamman genom pussar och genom skedar, när mamman smakar på barnets mat etc. Bakterien finns inte i någon betydande mängd innan de primära tänderna erupterat, men sedan sker en gradvis ökning med åldern och ökat antal tänder. Under denna period formas också kost- och hygienvanorna, vilket innebär att denna tid är betydelsefull för den framtida tandhälsan. Socio-ekonomiska faktorer. Även sociala faktorer är av stor betydelse för tidig kariesutveckling. En lågt utbildad moder (högst nio års skolgång) är korrelerad till tidig förekomst av S. Mutans, vilket ger ökad kariesrisk. Studier har visat att barn med invandrarbakgrund har signifikant mer karies än svenska barn, dock är det inte ursprunget som är förklaringen till kariesutvecklingen, utan de kost- och munhygienvanor som finns i familjen och som mycket tidigt etableras hos barnet. Barn från socialgrupp tre har ett kost-, fluor- och hygienvanemönster som gynnar tidig etablering av S. Mutans och lactobaciller och därmed tidig kariesutveckling. Barn med invandrarbakgrund kommer ofta från familjer med lågt socialt status och får oftare saft och godis än svenska barn. Orsaken att invandrarbarn får mer godis och saft än svenska barn, är att godis ofta används som belöning.(8, 2, 6) Kost. En viktig orsak till kariesetiologi är frekventa måltider ( sju ggr/dygn eller fler) och sockerkonsumtion, intag av sockerhaltiga drycker och intag av sockerhaltiga drycker nattetid. Amning över 10 månader, särskilt nattetid, ger en ökad risk för tidig karies.(6) Kronisk sjukdom och medicinering. Under de första åren av ett barns liv utsätts det för många infektionsjukdomar, särskilt luftvägssjukdomar och öroninflammationer är vanligt. Studier 96

3 har visat samband mellan sockerhaltiga mediciner och förekomsten av karies. Inget samband har hittats gällande kariesförekomsten hos barn som har någon form av kronisk sjukdom eller barn som äter mycket antibiotika under sina första levnadsår.(6) Mediciner mot astma kan ge ökad risk för karies, detta p.g.a. att de ger upphov till muntorrhet samt att de innehåller mjölksocker.(12) Munhygien. Bristande munhygien är en stor bidragande faktor till karies hos små barn. Samband har hittats mellan synligt plack och karies hos ettåringar. Gingivit är korrelerat med karies hos barn i ålder två till tre år.(10) Tandborstningsfrekvens är korrelerat till karies främst hos treåringar.(10) Fluorexposition. Vid fluorexposition är det först vid tre års ålder som ett signifikant samband mellan karies och att barnet ej använder fluortandkräm kan ses. Användningen av fluortabletter i två- och tre års åldern påverkar inte kariesutvecklingen. Genom riskbedömning vid ett års ålder hoppas man kunna identifiera barn som tillhör riskgruppen, alltså de barn som antingen har karies eller många riskfaktorer som lätt kan bidra till att man senare kan utveckla karies, och i tidigt skede ge barnen adekvat profylax samt information till barnets föräldrar. Hos små barn är det ofta föräldrarnas attityd och brist på kunskap som gör att barnen får ökad risk för karies. På pedodontiavdelningen på Tandläkarhögskolan i Huddinge utförs hälsokontroller på ettåringar, då en riskbedömning görs. Denna typ av riskbedömning har bedrivits sedan 1995, baserat på riskfaktorer, beskrivna i en studie av Margaret Grindefjord Har barnet tre eller fler av riskfaktorerna bedöms det som en riskpatient och får komma tillbaka vid två års ålder. Om barnet klassas som en icke riskpatient kallas barnet åter vid tre års ålder. De barn som har hög S. Mutans förekomst (SM 3) kallas inom en tremånadersperiod för uppföljning av kost- och munhygienvanor samt ny information och motivation till föräldrarna. På detta sätt hoppas man i ett tidigt skede kunna förhindra den eventuella kariesutvecklingen, genom individuell utformad profylax och information. När den riskbedömda patienten kommer tillbaka vid två års ålder utförs kontroll av munhygien, kariesförekomst, ytterligare information och instruktion samt vid behov NaFlackning och rekommendation av NaF-tabletter 0,25 mg två gånger dagligen. Barn som utvecklar karies i låg ålder är mycket resurskrävande och konventionell tandbehandling är både tekniskt och psykologiskt svårt att utföra och för med sig betydande samhällsekonomiska kostnader.(8) Att tidigt kunna kariesriskbedöma och därmed förhoppningsvis även förhindra att vissa barn utvecklar sjukdomen kan därför vara både kostnadseffektivt och framför allt bespara mycket lidande. Målsättning Under vår pedodontikurs fick vi utföra hälsokontroller av ettåringar och blev då intresserade av denna riskbedömning. Målsättningen med denna studie är att göra en litteraturstudie i ämnet riskbedömning av ettåringar, samt själva undersöka journaler på skolan och se om dessa verkar överensstämma med tidigare studier. Vi är intresserade av vilka faktorer som bidrar till kariesuppkomsten. Material och metoder Materialet bestod av 282 barn födda år 1998, hörande till Tandläkarhögskolan i Huddinges upptagningsområde. Detta är ett multikulturellt- och lågt socioekonomiskt område och kan inte riktigt representera hur det ser ut i övriga Sverige. Vi valde årgång 1998 eftersom vi ville ha så aktuella resultat som möjligt, men de var tvungna att ha fyllt fem år, så att vi kunde studera de obligatoriska åldrarna, ett, tre och fem år. 97

4 Barnen har vid ett års ålder besökt Tandläkarhögskolan för en hälsokontroll. Vid denna kontroll ifylldes av tandhygienist eller tandläkarstudent en s.k. pedodonti-journal.(se bilaga) I den finns allmän anamnes där uppgifter som t.ex. om barnet är familjens förstfödda, antal syskon och om barnet fötts för tidigt eller om det var problem vid förlossningen. Vidare noteras föräldrarnas nationalitet, yrke, antal år i Sverige, kronisk sjukdom hos barnet, medicinering, napp/tumsugning, och eventuell tandvårdsrädsla hos föräldrarna. Även en kostanamnes tas upp. Där ställs frågor om amning, godiskonsumtion, hur många gånger barnet äter och dricker per dag och om barnet får nattliga mål. Sedan ställs frågor om munhygien. Får barnet hjälp med tandborstningen? Hur ofta borstar föräldrarna barnets tänder och används då fluortandkräm? Ett S. Mutanstest tas med hjälp av en bomullspinne från buccalytan av barnets tänder och överförs till Dentocult SM dipslide. Efter inkubation i två dygn avläses proven avseende förekomst/icke förekomst av mutans streptokocker. Mutansförekomsten uppges i en skala från 0-3, där 0 är ingen och 3 är mycket riklig förekomst. Även en intraoral undersökning görs med spegel. Antal tänder och eventuell karies- och plackförekomst noteras. Vidare informeras föräldrarna om kost, karies, fluor, sugvanor och instrueras i tandborstningsteknik. Därefter görs en riskbedömning. Har barnet tre eller fler riskfaktorer anses barnet vara en kariesrisk patient. Kariesriskpatienten kallas tillbaka vid två års ålder, om barnet har riklig förekomst av S. Mutans (SM 3) kallas det åter inom en tremånadersperiod, då en ny undersökning och ny information till föräldrarna ges. Barnen kallas därefter åter vid tre, fyra och fem års ålder då samma procedur upprepas. Om barnet visar sig vara en icke riskpatient behöver denne inte komma tillbaka förrän vid tre års ålder, då man undersöker, gör en ny riskbedömning och informerar. Därefter kallas barnet åter vid fem års ålder. Vår studie Vi har läst igenom alla journaler årgång 1998 från det att barnen är ett till fem år gamla. Vi kontrollerade de obligatoriska åldrarna ett, tre och fem år på både risk- och icke riskpatienterna. På kariesriskpatienterna har vi tittat lite extra på följande riskfaktorer: Utländsk bakgrund, lågutbildad mamma, kronisk sjukdom hos barnet, medicinering, amning över 10 månader, antal måltider och dryck, nattliga måltider, godiskonsumtion, introduktion av tandborstning samt användning av fluortandkräm. Vi noterade även kariesförekomsten och resultatet av S. Mutans-testet. Likadant gjordes vid tre och fem års ålder. De som bedömdes som icke riskpatienter har vi kontrollerat vid tre och fem års ålder, och då noterade vi eventuell kariesförekomst. Resultat Från början hade vi 282 patienter. 157 kunde strykas eftersom de saknade pedodontijournal. De har tillkommit på pedodontiavdelningen senare genom inflyttning eller via remiss. Dessa patienter kunde inte vara med i vår undersökning eftersom vi gjort en studie från det att barnen är ett till fem år gamla, då vi studerat de obligatoriska åldrarna ett, tre och fem år. 125 patienter fanns sedan kvar att undersöka. 31 av dessa var riskpatienter och 94 icke riskpatienter. Vid tre års ålder hade de 125 patienterna reducerats till 93 patienter, av dessa var 23 st. riskpatienter och 70 st. icke riskpatienter. Bortfallet från ettårsundersökningen var 32 patienter, eftersom de antingen flyttat, bytt till privattandläkare eller annan Folktandvård. 98

5 Vid fem års ålder hade de 93 patienterna reducerats till 80, av dessa var 21 st. riskpatienter och 59 st. icke riskpatienter. Bortfallet från treårsundersökningen var ytterligare 13. Antal patienter år 3 år 5 år Pat. Totalt Riskpatienter Icke riskpatienter Bortfall Diagram 1. Ettårsundersökningen Vid ettårsundersökningen kunde 125 journaler studeras. Vi fann då att 31 patienter var bedömda som riskpatienter och 94 bedömda som icke riskpatienter. Riskfaktorer hos riskpatienterna Av de patienter som var bedömda som riskpatienter hade 19 st. (31%) utländsk mamma, 25 st. (81%) hade lågutbildad mamma, 7 st. (23%) hade kronisk sjukdom, 6 st. (19%) medicinerade, 14 st. (45%) ammades över 10 månader, 13 st. (42%) åt frekventa måltider, 20st. (65%) drack annan nattdryck än vatten, 20 st. (65%) åt godis, 13 st. (42%) borstade ej tänderna, 16 st. (52%) använde ej fluortandkräm, 2 st. (6%) hade utvecklat karies, 15 st. (48%) hade mutansförekomst. 99

6 Riskfaktorer hos de riskbedömda patienterna vid ett års undersökningen Antal patienter Utländsk mamma Lågutbildad mamma Kronisk sjukdom Medicinering Amning över 10 mån Frekventa måltider Nattdryck annan än vatten Godis Ej tandborstning Ej fluortandkräm Karies Förekomst av S. Mutans Totalt antal riskbedömda patienter Diagram

7 Summering av riskfaktorer hos riskpatienterna Antal riskfaktorer Antal patienter Diagram 3. Förklaring till diagram 3: 5 riskfaktorer: Mutansförekomst, invandrarbakgrund, lågutbildad mamma, godiskonsumtion, frekventa måltider. 4 riskfaktorer: Mutansförekomst, invandrarbakgrund, lågutbildad mamma, godiskonsumtion. 3 riskfaktorer: Mutansförekomst, invandrarbakgrund, lågutbildad mamma. 2 riskfaktorer: Mutansförekomst, invandrarbakgrund. 1 riskfaktor: Mutansförekomst. M. Grindefjords studie visar att om barnet har 5 riskfaktorer är det 87% risk att utveckla karies. Ju färre riskfaktorer desto lägre risk. Treårsundersökningen Vid tre års ålder fanns 93 patienter kvar att undersöka, 23 riskpatienter och 70 icke riskpatienter. Bortfallet från ettårsundersökningen var 32 patienter. Av de 23 riskpatienterna var det 10 st. (43%) som hade utvecklat karies. Av de 70 icke riskpatienterna var det 9st. (13%). Sammanlagt hade 19 st. (20%) av de 93 patienterna utvecklat karies vid tre års ålder. Femårsundersökningen Vid fem års ålder återstod 80 patienter, 21 riskpatienter och 59 icke riskpatienter. Bortfallet från treårsundersökningen var nu ytterliggare 13 patienter. Av de 21 riskpatienterna var det 9 st. (43%) som utvecklat karies. Av de 59 icke riskpatienterna var det 15 st. (25%) som hade karies. Sammanlagt hade 24st. (30%) av de 80 patienterna utvecklat karies vid fem års ålder. Riskfaktorer hos de patienter bedömda som icke riskpatienter vid ett års ålder som utvecklat karies 7 st. (64%) hade utländsk mamma, 8 st. (73%) hade lågutbildad mamma, 2 st. (18%) hade kronisk sjukdom, 2 st. (18%) medicinerade, 3 st. (27%) ammades över 10 månader, 2 st. (18%) åt frekventa måltider, 7 st. (64%) drack annan nattdryck än vatten, 3 st. (27%) åt godis, 5 st. (45%) borstade ej tänderna, 7 st. (64%) använde ej fluortandkräm, 3 st.(27%) hade mutansförekomst. 101

8 Riskfaktorer hos de patienter bedömda som icke riskpatienter vid ett års ålder som utvecklat karies Antal patienter Utländsk mamma Lågutbildad mamma Kronisk sjukdom Medicinering Amning över 10 mån Frekventa måltider Nattdryck annan än vatten Godis Ej tandborstning Ej fluortandkräm Förekomst av S.Mutans Totalt antal patienter Diagram 4. Profylax för riskpatienterna Patienterna som vid ettårsundersökningen blev bedömda som riskpatienter fick individuell profylax vid de olika besöken. Man informerade om kost och karies och instruerade i tandborstteknik. Om mer profylax behövdes gjordes fluorlackning med Duraphat, samt rekommendation av fluortabletter. I svårare kariesfall gjordes fyllningar med glasjonomer. Diskussion Många studier i kariesutvecklingen hos barn har gjorts tidigare, men eftersom utvecklingen tyder på att barn fortfarande har karies, tyckte vi det var intressant och ville undersöka detta. Vi var intresserade om vi fick liknande resultat som tidigare studier, och om barnen som gått på pedodontiavdelningen uppvisar bättre resultat än barn i de artiklar vi studerat. Tidig riskbedömning är mycket viktigt, eftersom vi fått lära oss att man vid tidiga levnadsår sätter grunden för framtida vanor/ovanor. Syftet med riskbedömningen är att barn som bedöms som 102

9 icke riskpatienter ska vara kariesfria och likaså ska man informera riskpatienternas föräldrar vid ett års ålder och ge adekvat profylax så att även dessa patienter håller sig kariesfria. I vår studie fann vi att 6% hade karies vid ett års ålder jämfört med M. Grindefjord studie 1995, då 0,5% av ettåringarna hade karies. 6% motsvarar i vår undersökning endast två patienter, vi hade dessutom ett alltför litet patientunderlag, så därför kan man egentligen inte jämföra studierna. Samma sak gäller för tre- och femårsundersökningen. Av de patienter som var bedömda som icke riskpatienter hade sammanlagt 18 st. utvecklat karies. En del fick karies vid tre och en del vid fem års ålder och vissa hade kvar samma angrepp under tiden mellan tre- och femårsundersökningen. Efter noggrannare genomgång av deras journaler visade det sig att många av dem uppvisade flera riskfaktorer för utvecklandet av karies, men de blev ändå kategoriserade som icke riskpatienter, troligtvis p.g.a. slarvigt ifyllda journaler. Vi kunde endast studera 11 st. av de 18 patienterna, eftersom antingen journalen saknades, data saknades, samt att vissa hade flyttat, bytt till privattandläkare eller annan Folktandvård. Vi hade önskat att vi haft ett större antal patienter att undersöka, att vi valde år 1998 berodde på att vi ville ha så aktuella resultat som möjligt, barnen skulle ha fyllt fem så att vi kunde kontrollera de olika undersökningsåldrarna, samtidigt som de skulle vara födda efter 1995, då denna riskbedömning startade på skolan. Någon statistik kunde inte utföras p.g.a. att vi hade ett för litet underlag av patienter. Vi hade kunnat undersöka flera årgångar, men då skulle studien bli för avancerad. När riskbedömningen började på skolan använde man sig av en pappersjournal s k. Pedodontijournal (se bilaga), idag använder man sig av en särskild blankett i patientens datajournal (Effica). Bortfallet var stort p.g.a. flytt, uteblivanden, byte till privattandläkare eller annan Folktandvård, men även ofullständigt ifyllda journaler som gjorde att dessa inte kunde redovisas. Det kan diskuteras om det är de patienter som behöver mest vård som uteblir, kanske är föräldrarna tandvårdsrädda, ointresserade, eller av någon annan anledning inte prioriterar tandvård. Det som vidare kan förklaras i våra resultat är att man kan vara en riskpatient fast man inte har karies, exempelvis kan kostvanorna eller munhygienvanorna varit dåliga. Det är viktigt att informera föräldrarna om att man kan borsta tänderna på barn så fort de primära tänderna erupterat, och att man ska använda sig av fluortandkräm. En del föräldrar tror inte att man kan borsta med tandkräm på små barn, så detta borde informeras noggrannare på BVC och MVC anser vi, eftersom vi funnit i vår studie att det var flera föräldrar som inte introducerat tandborstning på sina barn vid ett års ålder. Det kanske borde införas S. Mutanstest även på modern för att se om hon rikligt infekterad med bakterien. Mödrar som har mycket S. Mutans kan nämligen behandlas med klorhexidin eller tugga tuggummi med xylitol för att minska risken för att överföra bakterien till sina barn. Riskbedömning av ettåringar och insättande av adekvat profylax är viktig för att många barn inte ska utveckla karies, därför anser vi att denna bedömning är värd att satsa på. Tack Ett stort tack till vår handledare Biniyam Wondimu och till Eva Axiö som båda hjälpt oss och kommit med goda råd och idéer. Referenser 1. Wendt L-K, Hallonsten A-L, Koch G, Birkhed D. Analysis of caries-related factors in infants and toddlers living in Sweden. Acta Odontol Scand. 1996:

10 2. Björklund A-M. Fyra faktorer styr kariesutvecklingen hos barn. Tandläkartidningen 1996;88: Koch G, Poulsen S. Pediatric dentistry- a clinical approach. 1 st edition. Copenhagen: Munksgaard; Grindefjord M, Dahllöf G, Nilsson B, Modéer T. Prediction of dental caries development in 1-year-old children. Caries Res 1995;29: Grindefjord M, Dahllöf G, Nilsson B, Modéer T. Stepwise prediction of dental caries in children up to 3.5 years of age. Caries Res 1996;30: Grindefjord M. Prediction and Development of dental caries in young preschool children. A prospective cohort study in southern Stockholm. Ak avh, Stockholm; Grindefjord M, Dahllöf G, Modéer T. Caries development in children from 2.5 to 3.5 years of age: a longitudinal study. Caries Res 1995, 29: Grindefjord M, Telne E. Tandhälsan hos 3 och 7-åriga barn i Stockholms läns landsting. Rapport oktober; Mobley CC. Nutrition and dental caries. Dent Clin North Am 2003;47: Grindefjord M, Kariesprediktion hos barn före 3 års ålder. Seminarium 1 december

11 105

12 106

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år

MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Seminar i barnetannpleie

Seminar i barnetannpleie Seminar i barnetannpleie Hamar 30 oktober 2003 Lill-Kari Wendt Journalutdrag Pojke, invandrarbakgrund, född 1998 Fördelning av kariesskador vid 5 års ålder Daganteckningar 990201 1-års inf. Barn nr 1.

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Första tecken Första tecken på karies är ofta en kritaktig, matt, rå emaljyta längs gingivalranden, vanligen lokaliserad till buccal- och

Läs mer

Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen?

Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen? Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen? Radiologins roll för diagnostik inom barntandvården Till dess primära bettet är etablerat (0-3 3 år) För tidig eller försenad tanderuption Grav karies på erupterande

Läs mer

Tidig kariesutveckling

Tidig kariesutveckling Karies utveckling och omfattning hos barn i förskoleåldern Margaret Grindefjord Eastmaninstitutet Folktandvården i Stockholm Seminarium i Hamar 3 oktober 23 Karies epidemiologi Tidig kariesutveckling Prevalens

Läs mer

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder

Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Early childhood caries (ECC) Tecken på karies före 3 års ålder Innehåll: Första tecken... 3 Vanligt förekommande... 4 Riskfaktorer... 4 Söta drycker... 5 Behandling... 6 Intervention... 6 Uppföljning...

Läs mer

Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom

Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom Arbetsplats: Division Folktandvård, Norrbottens läns landsting Sida 1 (6) Vårdprogram Förebyggande vård Barn och ungdom INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Riskåldrar för karies... 2 Riskåldrar för bettutveckling...

Läs mer

SAMTALSGUIDE. En vägledning för munhälsobedömning vid 1 och 2 år

SAMTALSGUIDE. En vägledning för munhälsobedömning vid 1 och 2 år SAMTALSGUIDE En vägledning för munhälsobedömning vid 1 och 2 år Hälsoodontologiska enheten Folktandvården Västra Götaland 2015 Vägledning för munhälsobedömning vid 1 och 2 år Inledning Syftet med en munhälsobedömning

Läs mer

Early childhood caries (ECC)

Early childhood caries (ECC) Early childhood caries (ECC) Norrtingsdokument med giltighetstid 20160701 20181231 Tecken på karies före 3 års ålder Berörda enheter Samtliga tandvårdskliniker i Folktandvården. Syfte Att få en enhetlig

Läs mer

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet

Hål som inte finns. Projekt. Material och metod. Bakgrund. Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns. Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Mjölktandskaries i växelbettet Hål som inte finns Den officiella statistiken missar mjölktandskaries i växelbettet Anita Alm Barntandvårdsdagar 2006 Hål som inte finns Projekt

Läs mer

Folktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall

Folktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Riskbedömning - revisionsintervall Dokumenttitel Riskbedömning - revisionsintervall Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti Utgåva

Läs mer

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall

Karolinska institutet Kurs: Odontologi 5/6 TH3. Kariesutredning-Patientfall Kariesutredning-Patientfall 1 Bakgrund Patienten var senast på VUX-kliniken 2012-10-01, då var patienten på visning för implantat. 2012-10-11, var patienten hos tandhygienist på skolan för undersökning.

Läs mer

Utgåva nr 3 Giltigt fro.m: Tills vidare Uppföljning :

Utgåva nr 3 Giltigt fro.m: Tills vidare Uppföljning : ECC- Early childhood caries Omfattning Dokumentet vänder sig till tandläkare och annan tandvårdspersonal som gör tandundersökning och/eller behandling på barn och ungdomar med karies i tidig ålder. Beskrivning

Läs mer

Riskgruppering inom tandvården för barn och unga. Region Örebro län. Flik 5

Riskgruppering inom tandvården för barn och unga. Region Örebro län. Flik 5 2017-01-01 Riskgruppering inom tandvården för barn och unga Region Örebro län 2017-01-01 2(6) RISKGRUPPERING Faktorer som underlag till riskbedömning Formaterat Barn och unga skall regelbundet erbjudas

Läs mer

Förbättra tandhälsan hos barn 1-6 år i Gottsunda ett hälsofrämjande projekt

Förbättra tandhälsan hos barn 1-6 år i Gottsunda ett hälsofrämjande projekt Hälsa, kvalitet och utveckling Pia Gabre Tfn 018-6116489 E-post pia.gabre@regionuppsala.se Förbättra tandhälsan hos barn 1-6 år i Gottsunda ett hälsofrämjande projekt Bakgrund Tandhälsa hos små barn Tandhälsan

Läs mer

Fluor i kariesprofylaxen

Fluor i kariesprofylaxen Fluor i kariesprofylaxen 1 Innehåll Fluor... 3 Basprofylax- till alla... 4 Förstärkt basprofylax- till sociodemografiskt utsatta områden... 4 Tilläggsprofylax- till barn/ungdomar med stor kariesrisk...

Läs mer

Tandvård och profylax Barntandvårdsprogram

Tandvård och profylax Barntandvårdsprogram RIKTLINJE 1 (9) SYFTE Tandvårdsprogrammet är ett basprogram för alla barn och ungdomar. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det viktigt att utföra den behandling som gör mest nytta. Daglig användning

Läs mer

Vårdprogram tandvård för barn, ungdomar och unga vuxna

Vårdprogram tandvård för barn, ungdomar och unga vuxna Vårdprogram tandvård för barn, ungdomar och unga vuxna Kontrollåldrar 1-19 år vårdprogram tandvård för barn, ungdomar och unga vuxna, Folktandvården, Region Jönköpings län, maj 2018. Tandsköterska Tandhygienist/

Läs mer

Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies

Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies NYTT GENOMBROTT INOM KARIESSKYDD Första och enda fluortandkrämen med Sugar Acid Neutralizer TM som också motverkar sockersyror huvudorsaken till karies Lär dig hur hål i tänderna uppstår och hur DU bäst

Läs mer

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna

Dental erosion hos barn och ungdomar. Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dental erosion hos barn och ungdomar Barntandvårdsdagarna Karlstad 26/9 2014 Övertandläkare Maria Jarkander Pedodontikliniken Sollentuna Dagens agenda Vad är dental erosion? Är det vanligt förekommande?

Läs mer

Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2).

Redovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2). Redovisning av tentamensfrågor och svar för Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2). Kurskod Kurs Ämnesområde MOD 2 moment 1 Näringslära Lärandemål Tentamensfrågor Svar grundläggande kunskaper

Läs mer

Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län

Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län Bakgrund Utökad kariesprevention för små barn i Stockholm län Barn upp till 3 års ålder har många nyframbrutna tänder med omogen emalj. Varje tecken på karies bör därför uppmärksammas och behandlas. Om

Läs mer

Disposition. Karies är den vanligaste sjukdomen under uppväxten

Disposition. Karies är den vanligaste sjukdomen under uppväxten Karies, prediktion, riskbedöming, prevention och terapi i det primära bettet och tidiga växlingsbettet Pedodonti, Monica Barr Agholme, T-7, 2011 Disposition Varför får barn karies? Epidemiologi Prediktionsfaktorer

Läs mer

Riskbedömning och revisionsintervall

Riskbedömning och revisionsintervall Riskbedömning och revisionsintervall Folktandvården Blekinge 2019 Folktandvården Blekinge 1 Innehåll RISKBEDÖMNING... 3 Vilka ska riskbedömas?... 3 Inom vilka områden ska patienterna riskbedömas?... 3

Läs mer

Barn&tänder 0-3 år. Ett faktamaterial. Text: Helena Kellnor, dietist Eva Skogsberg, tandhygienist

Barn&tänder 0-3 år. Ett faktamaterial. Text: Helena Kellnor, dietist Eva Skogsberg, tandhygienist Barn&tänder 0-3 år Ett faktamaterial Text: Helena Kellnor, dietist Eva Skogsberg, tandhygienist Faktagranskning: Ingegerd Johansson, professor i cariologi Dowen Birkhed, professor i cariologi MJÖLKFRÄMJANDET

Läs mer

Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen 1973 2003

Barnens tandhälsa under 30 år Jönköpingsundersökningen 1973 2003 Barntandvårdsdagarna 26 i Jönköping Barnens tandhälsa under 3 år Jönköpingsundersökningen 23 Övertandläkare Anna Nydell Helkimo Presentationens uppläggning Beskriva förändringar i kariesförekomst bland

Läs mer

Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas.

Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas. Riskbedömning Vilka ska riskbedömas? Alla patienter 3-19 år som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist ska riskbedömas. Inom vilka områden ska patienterna

Läs mer

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem.

Barns tandhälsa. Minns detta. Disposition. Etiologi. Prevention är möjlig. Karies är fortfarande ett folkhälsoproblem. Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Disposition är möjlig Karies är fortfarande ett

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Utredning Behandling Prevention...6

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Utredning Behandling Prevention...6 Gäller för: Tandvårdscentrum Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Läkemedel och medicinska riskpatienter i tandvården Giltig fr.o.m: 2016-12-22 Faktaägare: Maria Reventlid, Specialisttandläkare

Läs mer

Riskbedömning och revisionsintervall

Riskbedömning och revisionsintervall Riskbedömning och revisionsintervall 2019-05-02 Innehåll Riskbedömning... 3 Vilka ska riskbedömas?... 3 Inom vilka områden ska patienterna riskbedömas?... 3 Hur ska riskbedömning utföras?... 3 När ska

Läs mer

En första rapport från studie av karies hos 3-åringar

En första rapport från studie av karies hos 3-åringar vetenskap & klinik sundqvist et al roland sundqvist, övertandläkare, tandhälsovården, Skaraborg erik larsson, professor emeritus, avdelningen för käkortopedi, Oslo universitet, konsult FoU Skaraborg annica

Läs mer

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index

Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Hur ofta skall barnen komma till tandkliniken? Youdens s index Uppgiften Fullständig, regelbunden och avgiftsfri tandvård skall erbjudas alla barn och ungdomar 0-19 år Fullständig tandvård Karies Bettutvecklingsstörningar

Läs mer

Tandhälsa för små barn

Tandhälsa för små barn Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få

Läs mer

Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar.

Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar. Styrande Förebygga karies bland barn- och ungdomar Omfattning Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar. Bakgrund De första åren efter eruption

Läs mer

Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS.

Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS. Riskbedömning Vilka ska riskbedömas? Alla patienter 3 år och äldre som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist samt de barn 0-2 år som får Hälsossamtal hos

Läs mer

Dentala erosioner. Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier.

Dentala erosioner. Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier. Dentala erosioner Erosion definieras som en progressiv förlust av tandens hårdvävnad genom kemisk påverkan utan inverkan av bakterier. Pindborg 1971 Tecken på dental erosion Dentinexponering Utslätad anatomi

Läs mer

Barns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG

Barns tandhälsa. Läkarprogrammet t11. Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum EWG Barns tandhälsa Läkarprogrammet t11 Elisabeth Wärnberg Gerdin Folkhälsovetenskapligt centrum 2009-04-16 EWG 2009-04-16 Bild: Tandvårdsguiden Minns detta Prevention är möjlig Karies är fortfarande ett

Läs mer

Äldre patienter med karies och hur detta bör

Äldre patienter med karies och hur detta bör Äldre patienter med karies och hur detta bör förebyggas och behandlas Inger Wårdh Ötdl och docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet ACT finansieras av Stockholms läns landsting

Läs mer

Slå hal på myterna om tandvård

Slå hal på myterna om tandvård Slå hal på myterna om tandvård Privattandläkarna slår 13 hål på lika många myter. Men det är väl ändå så att dåliga tänder går i arv, eller? Det största hotet mot sanningen är inte lögnen, utan myten,

Läs mer

Cloetta Fazer Konfektyr Ab bakgrundsinformation 11.11.2008

Cloetta Fazer Konfektyr Ab bakgrundsinformation 11.11.2008 Cloetta Fazer Konfektyr Ab bakgrundsinformation 11.11.2008 Xylitol idag: fördelar och rekommenderad användning Experttandläkare Helinä Keskinen Hälsoeffekter av xylitol - Vad är skillnaden mellan xylitoltuggummi

Läs mer

Kariesprevention på barn

Kariesprevention på barn Kariesprevention på barn strategiska överväganden Hans Gisselsson Inledning Mellan åren 1985 och 1999 har förekomsten av karies minskat avsevärt för 12-åringar i Sverige och som exempel har det genomsnittliga

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen

Läs mer

Minimalinvasiv tandvård ALLT DU SOM TANDSKÖTERSKA BEHÖVER VETA OM KARIES. Karies fortfarande vår största folksjukdom! Är karies en sjukdom?

Minimalinvasiv tandvård ALLT DU SOM TANDSKÖTERSKA BEHÖVER VETA OM KARIES. Karies fortfarande vår största folksjukdom! Är karies en sjukdom? Stora Tandsköterskedagen 2018 Göteborg 7 mars SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för odontologi Karies fortfarande vår största folksjukdom! ALLT DU SOM TANDSKÖTERSKA BEHÖVER VETA OM KARIES Peter Lingström

Läs mer

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan Katarina Lundell Folktandvården Stockholms län AB 1 Folktandvården Stockholms län AB Allmäntandvård, 55 kliniker Akutmottagning St Eriks

Läs mer

Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar.

Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar. Förebyggande tandvård för barn, ungdom och unga vuxna Omfattning Dokumentet gäller tandläkare och annan tandvårdspersonal som genomför undersökningar på barn och ungdomar. Bakgrund Dokumentet är en överenskommelse

Läs mer

Vårdprogram - karies

Vårdprogram - karies DATUM 2007-01-01 Vårdprogram - karies Innehåll: Basprogram Översikt över de kollektiva och individuella hälsofrämjande/ förebyggande åtgärder som skall nå samtliga barn och ungdomar. I allmäntandvårdsåtagandet

Läs mer

Kvalitet i barn- och ungdomstandvården

Kvalitet i barn- och ungdomstandvården Kvalitet i barn- och ungdomstandvården Göran Dahllöf Institutionen för Odontologiska, avdelningen för ortodonti och pedodonti Barn- och ungdomstandvårdens mål Att skola in patienter till tandvården så

Läs mer

Program för kariesprevention Barn och ungdomar

Program för kariesprevention Barn och ungdomar Program för kariesprevention Barn och ungdomar 1 Programmet har utvecklats av Folktandvården Stockholms län AB Uppdaterat mars 2010 INNEHÅLL Sid Inledning 3 Program för att förebygga karies 4 Till dig

Läs mer

Flik: Riskgruppering. Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas.

Flik: Riskgruppering. Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas. DATUM 2007-01-01 Riskgruppering Vilka ska riskgrupperas? Alla revisions- och saneringspatienter från 3 år och uppåt ska riskgrupperas. Inom vilka områden ska patienterna riskgrupperas? Patienterna ska

Läs mer

KLINISK PM ROTKARIES ORSAKER

KLINISK PM ROTKARIES ORSAKER 1 I-M Redmo Emanuelsson VT 1995, rev HT 2011 H. Frid, rev vt 2015 DE. KLINISK PM ROTKARIES ORSAKER Plackbakterier, framför allt syrabildande streptokocker bl a mutansstreptokocker och laktobaciller, metaboliserar

Läs mer

Projektplan Fluorlackning på skolbarn på Öster i Halmstad

Projektplan Fluorlackning på skolbarn på Öster i Halmstad 01054 1(6) Planerat startdatum: 20-09-01 Planerat slutdatum: 20-06- Beställare: Bo Hansson Kange, Verksamhetschef, FTV Nyhem Projektledare: Annica Malmlöf, Avdelningschef, FTV Nyhem Öster i Halmstad Innehållsförteckning

Läs mer

Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre. Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se

Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre. Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se Att arbeta med förebyggande och hälsofrämjande perspektiv hos äldre Pia Gabre Cheftandläkare, docent Pia.gabre@lul.se Populationsstrategi högriskstrategi Människor med särskilda behov munsjukdom och risk

Läs mer

21/03/19. Barntandvård i Sverige Sjukdomen karies Förebygga Behandla KARIES HOS BARN - OM SJUKDOMEN, OM BEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE AV OHÄLSA I MUNNEN

21/03/19. Barntandvård i Sverige Sjukdomen karies Förebygga Behandla KARIES HOS BARN - OM SJUKDOMEN, OM BEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE AV OHÄLSA I MUNNEN KARIES HOS BARN - OM SJUKDOMEN, OM BEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE AV OHÄLSA I MUNNEN Barntandvård i Sverige Sjukdomen karies Förebygga Behandla Pediatrik & Nutrition 2019 Pernilla Lif Holgerson Docent, övertandläkare,

Läs mer

Pa#en&all Downs syndrom. Pedodon# Presenta#on av pa#en&all termin 10

Pa#en&all Downs syndrom. Pedodon# Presenta#on av pa#en&all termin 10 Pa#en&all Downs syndrom Pedodon# Presenta#on av pa#en&all termin 10 Vad innebär diagnosen Downs syndrom? Varje individs DNA finns samlat i 46 kromosomer (22 par) som ligger inu# cellens kärna. I vissa

Läs mer

Evidensbaserad kariesprevention

Evidensbaserad kariesprevention Evidensbaserad kariesprevention susanna axelsson och anna-karin holm I mitten av 1900-talet var kariesförekomsten mycket hög i de nordiska länderna. I Sverige var cirka en fjärdedel av de som var över

Läs mer

Sverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård. Andel barn (%) med karies. DMFT hos 19-åringar, SoS. Significant caries index, SiC

Sverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård. Andel barn (%) med karies. DMFT hos 19-åringar, SoS. Significant caries index, SiC Sverige är världsbäst på barn- och ungdomstandvård Karies i unga permanenta be4et, diagnos8k, riskbedömning, progression och preven8on Göran Dahllöf Department of Dental Medicine, Divison of Pediatric

Läs mer

Apotekets råd om. Torr i munnen

Apotekets råd om. Torr i munnen Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel

Läs mer

Barntandvårdsprogram LOV 2017

Barntandvårdsprogram LOV 2017 RIKTLINJE 1 (6) VÅRDPROGRAM Barn och ungdomstandvård ska utföras i enlighet med lagar och förordningar. Målet för barn och ungdomstandvården är enligt Tandvårdslagen(185:125) en god tandhälsa och tandvård

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben

Läs mer

RIKTLINJER Rationell kariesterapi primära tänder

RIKTLINJER Rationell kariesterapi primära tänder RIKTLINJER Rationell kariesterapi primära tänder 1 Rationell kariesterapi primära tänder För barn med flera kariesangrepp och/eller symptomgivande kariesangrepp Akutfas Tänder med infektion och/eller värk

Läs mer

Bedömning av kariesrisk. Vad är risk? Syftet med kariesriskbedömning. Kariesrisk. Best Practice

Bedömning av kariesrisk. Vad är risk? Syftet med kariesriskbedömning. Kariesrisk. Best Practice Vad är risk? Bedömning av kariesrisk Best Practice 20180907 Ida Brännemo Specialisttandläkare/doktorand Avdelningen för barn- och ungdomstandvård Karolinska Institutet 2 Kariesrisk Syftet med kariesriskbedömning

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:107 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:12 av Kristina Söderlund m fl (S) om förbättrad tandhälsa för barn i utsatta områden Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:86 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:3 av Kenneth Sjökvist m fl (s) om att vilja satsa för att bryta arvet med dålig tandhälsa Föredragande landstingsråd: Stig Nyman

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

B H V dagar. Borås 10 och 11 april 2013. Christina Larsson Leg. tandhygienist, Hälsoodontologisk koordinator

B H V dagar. Borås 10 och 11 april 2013. Christina Larsson Leg. tandhygienist, Hälsoodontologisk koordinator B H V dagar Borås 10 och 11 april 2013 Christina Larsson Leg. tandhygienist, Hälsoodontologisk koordinator Sveriges största tandvårdsorganisation Hälsoodontologiska enheten (HOE) Indelad i tre huvudområden

Läs mer

Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping

Uppföljning av kariesriskgruppering på barn i Falköping av kariesriskgruppering på barn i Falköping Folktandvården Mösseberg Författare: Yvonne Nyblom, leg tandhygienist Folktandvården Mösseberg, Falköping Rapport 2004:1 (4) Mösseberg Handledare: Anna-Lena

Läs mer

Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS.

Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS. Riskbedömning Vilka ska riskbedömas? Alla patienter 3 år och äldre som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist samt de barn 1-2 år som får individuellt Hälsosamtal

Läs mer

Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken

Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken Fluor för barn och vuxna, hemma och på kliniken karin sjögren Forskningen kring fluorens effekter på den goda tandhälsan finns presenterad i en stor mängd vetenskapliga publikationer. Denna artikel avser

Läs mer

Eftermiddagens program

Eftermiddagens program Eftermiddagens program Barnets tänder Tandutvecklingen Första mjölktanden kommer vid 6-8 månaders ålder Mjölktänderna börjar utvecklas i fosterlivet. Den första tanden, oftast en framtand i underkäken,

Läs mer

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN!

TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! TIPS OCH RÅD FÖR EN REN OCH GLAD MUN! Två gånger om dagen Bakterier i munnen kan orsaka både hål i tänderna och tandköttsinflammation. Det är därför bra att ta som vana att både som barn och vuxen borsta

Läs mer

NU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES

NU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES NU PRESENTERAR VI DEN NYA STANDARDEN FÖR ATT FÖREBYGGA KARIES Fluor Pro-Argin TM teknologi fluor Upp till 20 procent färre nya kariesskador på två år 1,2 COLGATE VERKAR FÖR EN KARIESFRI FRAMTID DENTALT

Läs mer

Tandhälsa för små barn

Tandhälsa för små barn Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få

Läs mer

Carina Källestål Epidemiologi Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet

Carina Källestål Epidemiologi Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Carina Källestål Epidemiologi Inst för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Utvärdering av kariesförebyggande åtgärder. Kostnadseffektivitet och betydelse av social bakgrund. Vilken är kariesutvecklingen

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Saliv- och bakterieprovtagning

Saliv- och bakterieprovtagning Agenda: Saliv- och bakterieprovtagning Salivens sammansättning Salivflöde vilosaliv stimulerad saliv Flödeshastighet Tandhygienist Enheten för Cariologi och Endododnti Salivens funktioner Diagnos och åtgärd

Läs mer

Många patienter behöver extra fluor för att ha karies under kontroll

Många patienter behöver extra fluor för att ha karies under kontroll Medicinska högfluorprodukter för användning på kliniken och hemma: Duraphat 22,6 mg/ml (fluorid) dentalsuspension Duraphat mg/g tandkräm Exponerade rotytor Ortodonti Läkemedel Parodontalbehandling Tänder

Läs mer

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.

Birgitta Jälevik. Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio. Birgitta Jälevik Övertandläkare, Odont. Dr Specialist i pedodonti Specialistcentrum för pedodont och ortodonti birgitta.jalevik@lio.se Barns tandhälsa Barn och ungdomstandvårdens organisation Tändernas

Läs mer

Tandhygieniststudent T3. Karies utredning

Tandhygieniststudent T3. Karies utredning Tandhygieniststudent T3 Karies utredning Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 5 Diskussion... 7 Bakgrund Marlena är en patient som är uppvuxen i Polen, där tandvården inte var, och

Läs mer

Mineraliseringsstörningar

Mineraliseringsstörningar Mineraliseringsstörningar Innehåll Orsak till mineraliseringsstörningar...3 Benämningen MIH (molar-incisiv-hypomineralisation)...3 Klinisk bild...4 Kliniska symtom...4 Behandling...5 Kliniska råd...6 Ortodontiska

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

Folktandvården Dalarna. RamBarn Riskbedömning - revisionsintervall

Folktandvården Dalarna. RamBarn Riskbedömning - revisionsintervall Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Riskbedömning - revisionsintervall Dokumenttitel Riskbedömning - revisionsintervall Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti,

Läs mer

Förskolebarn och oral hälsa

Förskolebarn och oral hälsa Förskolebarn och oral hälsa - information om hur tandvården arbetar munhälsofrämjande Susanne Brogårdh-Roth Universitetslektor Övertandläkare i pedodonti, Odont. dr Tandvårdshögskolan i Malmö Vår verksamhet

Läs mer

Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS.

Patienterna ska riskgrupperas avseende risken för oral sjukdom i förhållande till aktuell anamnes och aktuellt STATUS. Riskbedömning Vilka ska riskbedömas? Alla patienter 3 år och äldre som genomgår en sanerings- eller revisionsundersökning hos tandläkare eller tandhygienist samt de barn 0-2 år som får Hälsossamtal hos

Läs mer

Riktlinjer vid undersökning. Barn- och ungdomstandvård

Riktlinjer vid undersökning. Barn- och ungdomstandvård vid undersökning Barn- och ungdomstandvård Innehåll: Barn och ungdom -allmänna riktlinjer... 3 Anamnes... 3 Hälsodeklaration-uppdatera regelbundet... 3 Social situation... 3 Matvanor... 3 Munhygienvanor...

Läs mer

Saliv- och bakterieprovtagning

Saliv- och bakterieprovtagning Saliv- och bakterieprovtagning Lena Karlsson Lektor Agenda: Salivens sammansättning Salivflöde vilosaliv stimulerad saliv Flödeshastighet Salivens funktioner Diagnos och åtgärd vid nedsatt salivfunktion

Läs mer

6. Tandhälsan bland barn i Malmö. Lars Matsson

6. Tandhälsan bland barn i Malmö. Lars Matsson 6. Tandhälsan bland barn i Malmö Lars Matsson TANDHÄLSA -Lars Matsson Lars Matsson är professor emeritus på Tandvårdshögskolan vid Malmö högskola. Barn kan drabbas av en rad sjukdomar i munhålan, men den

Läs mer

Är karies fortfarande ett problem?

Är karies fortfarande ett problem? Stora Tandsköterskedagen 2018 Stockholm 1 februari SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för odontologi ALLT DU SOM TANDSKÖTERSKA BEHÖVER VETA OM KARIES Är karies fortfarande ett problem? Peter Lingström

Läs mer

Statusrapport feb 2015 Fluorlackning på skolbarn på Öster i Halmstad

Statusrapport feb 2015 Fluorlackning på skolbarn på Öster i Halmstad 1(5) Planerat startdatum: 20-09-01 Planerat slutdatum: 20-06- Beställare: Halmstad-nämnden Projektledare: Bo Hansson Kange, Verksamhetschef, FTV Nyhem Statusrapport feb 20 Fluorlackning på skolbarn på

Läs mer

FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND

FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND FOLKTANDVÅRDEN VÄSTERNORRLAND Hej! Hej! Det är vi som är Ipan och Jompen. Vi ses på folktandvården. Folktandvården Västernorrland verkar för en god folkhälsa och en god livsmiljö genom att utföra och utveckla

Läs mer

Profylax- och vårdprogram för avgiftsfri tandvård.

Profylax- och vårdprogram för avgiftsfri tandvård. Profylax- och vårdprogram för avgiftsfri tandvård. Barn och unga till och med 24 år. 1 Profylax- och vårdprogrammet är framtaget av Folktandvården Gävleborg AB på uppdrag av beställarenheten Region Gävleborg.

Läs mer

Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes

Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes Inger Stenberg Övertandläkare Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes 171012 Specialkliniken för sjukhustandvård/oral medicin Göteborg inger.w.stenberg@vgregion.se Tandhälsan Påverkar psykisk sjukdom

Läs mer

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Etiologi Utredning Diagnostik Behandling Prevention...

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Etiologi Utredning Diagnostik Behandling Prevention... Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vuxentandvård- vårdprogram Giltig fr.o.m: 2016-12-22 Faktaägare: Maria Reventlid, Specialisttandläkare Pedodonti Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

Kallelse till sammanträde med beredningen för barn och unga

Kallelse till sammanträde med beredningen för barn och unga 2016-05-30 Marianne Pira Samordnare/sekreterare Tfn 018-611 61 23 E-post Marianne.pira@lul.se Beredningen för barn och unga Kallelse till sammanträde med beredningen för barn och unga Härmed översänds

Läs mer

Kroniska sjukdomar hos barnodontologiska. Göran Dahllöf, Odontologiska institutionen

Kroniska sjukdomar hos barnodontologiska. Göran Dahllöf, Odontologiska institutionen Kroniska sjukdomar hos barnodontologiska konsekvenser Göran Dahllöf, Odontologiska institutionen Föreläsningens innehåll Sjukdomsmönster Hur barn med kroniska sjukdomar/ handikapp uppmärksammas i tandvården

Läs mer

Tandköttsinflammation. och tandlossning

Tandköttsinflammation. och tandlossning Tandköttsinflammation och tandlossning 2 Parodontit är vanligare än du kanske tror. Drygt 40% av den vuxna befolkningen lider av sjukdomen ofta utan att veta om det. Desto tidigare sjukdomen upptäcks och

Läs mer

Yttrande över motion 2017:43 av Tara Twana (S) om att förebygga karies bland barn på förskolan

Yttrande över motion 2017:43 av Tara Twana (S) om att förebygga karies bland barn på förskolan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Kjell Bjerrehorn TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-01-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-02-20 1 (3) HSN 2017-1815 Yttrande över motion 2017:43 av Tara Twana (S) om

Läs mer