Kallelse till sammanträde med beredningen för barn och unga

Transkript

1 Marianne Pira Samordnare/sekreterare Tfn E-post Beredningen för barn och unga Kallelse till sammanträde med beredningen för barn och unga Härmed översänds kallelse och handlingar till beredningens sammanträde. Tid: Torsdag den 9 juni 2015 kl Plats: Landstingets konferenscentrum, Slottsgränd 1 Uppsala. Lokal anslås på info-tavla i entré Dagordning Samling Öppnande av sammanträde Arbetsgruppen rapporterar Anja Kivimäki föredrar Skolan som arena Staffan Lundqvist föredrar Barn- och ungdomspsykiatrins arbete Sammanfattning Vänligen meddela eventuellt förhinder till sekreteraren i god tid innan mötet. Med vänlig hälsning Marianne Pira Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) Plats och tid Landstingets konferenscentrum, Uppsala, , kl Beslutande Övriga deltagande Christina Lundh (S) Jeanette Escanilla (V) Monica Lundberg (L) AnnBritt Litsner (S) Kjell Andersson (S) Fredric De Afonseca (S) Joel Lind (MP) Salima Fahad (V) Alf Ahlstedt (M) Pernilla Åsröm (M) Ingegerd Andersson (C) Susanne Lundberg (KD) Pirjo Thonfors (-) Marianne Pira, sekreterare Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Marianne Pira Paragrafer 1 14 Ordförande Justerande Organ ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Beredningen för barn och unga Sammanträdesdatum Den 9 juni 2016 Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Landstingets ledningskontor, registrator Datum för anslags nedtagande Underskrift Marianne Pira Utdragsbestyrkande

3 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 28 Öppnande av sammanträdet Ordföranden Christina Lundh (S) förklarar sammanträdet öppnat och hälsar ledamöterna välkomna. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

4 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 29 Val av justerare Förslag till beslut Beredningen utser att jämte vice ordföranden justera protokollet. Justering sker den 14 juni kl på landstingets ledningskontor. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

5 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 30 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Beslut Beredningen fastställer förslaget till föredragningslista. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

6 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 31 Anmälan av övriga frågor Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

7 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 32 Inkomna skrivelser för kännedom Beslut Beredningen för barn och unga lägger informationen till handlingarna. Ärendet Till beredningen har kopia på beslut lagt för följande ärenden i Landstingsstyrelsen, sammanträde och/eller Landstingsfullmäktige Reglemente och arbetsordning förlandstinsstyrelsen samt styrelser och nämnder i Uppsala län ( ) Dnr LS Årsrapporter 2015för landstingsfullmäktiges beredningar Dnr LS (LF 49) 107 Utbildningsplan barnets rättigheter för Landstinget i Uppsala län Dnr LS Länsombudsmannens verksamhetsberättelse 2015 och plan 2016 Dnr LS Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

8 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 33 Inbjudningar till konferenser eller liknande Beslut Beredningen beslutar att skicka representant till konferensen Barnrättsdagarna april. Ärendet Till beredningen har nedan listade inbjudningar till relevanta aktiviteter inkommit. Samtliga konferenser utgör för deltagande ledamot en kunskapsinhämtning för fortsatt arbete i beredningen. Mot bakgrund av beredningens ekonomiska läge bedöms dessa konferenser inte ge kunskap motsvara kostnaden för deltagande. Våren 2016 Ung livsstil, 16 maj 2016, arrangör Utvärderingsringen, inget deltagande. NFBO maj 2016,arrangör Nordisk förening mot barnmishandling og omsorgssvikt, inget deltagande Adolescent mental wellbeing seminar, Status of the nordic region, 14 juni 2016, arrangör inget deltagande Hösten 2017 Adhd-dagen 2016: En rik vardag med adhd genom hela livet, 25 augusti 2016, arrangör Dagens medicin Arrangemang av Stiftelsen Allmänna Barnhuset Hur hjälper vi barn med skyddade personuppgifter? 20 september Våld i nära relationer och anmälningsplikten september Dags att prata sexuella övergrepp mot barn 18 oktober Familjehems placerade barns skolgång och läsning 8-9 november Barn i familjerättsliga konflikter 17 november Sexuell exploatering av barn juridiken och praktiken 22 november och november Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

9 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 34 Förekomst av karies bland barn som ammas länge Beslut Beredningen beslutar att lägger informationen till handlingarna. Ärende Karies är ett resultat av bakterieförekomst i munnen. För barn utgörs den primära bakteriella infektionen av överföring från annan person i barnets omgivning. T. ex. överföring i samband med måltidssituation där barnet delar sked med annan person som bär på bakterier. Tidig introduktion till socker ökar risken för utveckling av karies. Förebyggande åtgärder så som att undvika socker och att ha en god munhygien minskar förekomst av karies. Forskning från 2018 visar att det saknas tydligt vetenskapligt stöd för att amning i sig skulle öka förekomsten av karies hos barn. Forskningen anger att barn som ammas efter sex månaders ålder är det dock viktigt att tänderna borstas från det att de bryter fram. Riskgruppen för att utveckla karies är barn som tillåts sova vid bröstet och får feeding on demand, särskilt om tandborstning är bristfällig. Artikel återfinns på denna länk Blicks_C_Dahll%C3%B6f_G.pdf Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

10 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 35 Specifik transportutrustning för barn i ambulans Beslut Beredningen beslutar att lägger informationen till handlingarna. Ärende Transport av barn ska ske trafiksäkert i ambulans. Därför är ambulanser utrustade med barnstol, Pedi mate och Ked-väst. Dessa tre varianter täcker behov av en säker transport av barn i olika åldrar, vikt och längd. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

11 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 36 Utbildning i barns rätt Beslut Beredning beslutar att i fråga om kunskap om barns rätt hänvisa till informationen från 32 och lägga informationen till handlingarna Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 37 Liv och hälsa ung Förslag till beslut Beredningen beslutar att fortsätta initiativet med arbetsgruppen under hösten Ärendet Undersökningen Liv och hälsa Ung utgör underlag för fördjupade diskussioner om barns psykiska hälsa i Uppsala län. Första återrapportering från arbetsgruppen, som har tagit fram ett arbetsmaterial (bifogas). Ärendet kompletteras med föredrag och diskussion, inbjudna till sammanträdet är: Anja Kivimäki, verksam inom barn och ungdomspsykiatri samt Skolan som arena Staffan Lundqvist, samverkansansvarig inom barn och ungdomspsykiatrin Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

13 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 38 Återrapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande Ärendet Skriftlig återrapportering från Barnrättsdagarna i Örebro 2016 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

14 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 39 Övriga frågor Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

15 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 40 Nästa sammanträde Nästa sammanträde för beredningen för barn och unga äger rum torsdag den 25 augusti kl 9-13 på Konferenscentrum Slottsgränd 1. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

16 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Beredningen för barn och unga (15) 41 Avslutning Ordföranden Christina Lundh (S) förklarar sammanträdet avslutat. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44 >> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA Trots god kunskap om hur karies kan förebyggas och att principerna är enkla är karies fortfarande ett stort problem hos barn, med en tydlig och ökande polarisering mot socioekonomiskt svaga grupper och barn med utlandsfödda föräldrar. Tidig småbarnskaries kan kopplas till ett högt antal kariesframkallande bakterier, dålig munhygien med låg fluortillförsel och frekvent ätande av sockerinnehållande produkter. Tidig småbarnskaries är tydligt kopplad till karies under uppväxtåren. Ur ett livslångt perspektiv är det därför viktigt att de friska mjölktänderna får vara friska till dess att de ramlar ut. Kost och karies hos små barn >> text: Christina Stecksén-Blicks, docent, Institutionen för odontologi, Umeå universitet, Göran Dahllöf, professor, Institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, Stockholm. Den biologiska grundförutsättningen för karies är att syrabildande bakterier som koloniserar på tänderna bryter ner kolhydrater och därmed producerar organiska syror (1). Nyckelbakterier för karies tillhör gruppen mutansstreptokocker men även andra syraproducerande bakterier finns inblandade i kariesprocessen. Den primära bakteriella infektionen överförs från personer i barnets omgivning och tidig överföring av mutansstreptokocker till det späda barnet gynnar tidig kariesutveckling (2). Det kan handla om bakteriöverföring från munnen vid olika intima situationer, exempelvis att dela sked med barnet, att pussas eller att kontrollera temperaturen på den välling som ska ges till barnet genom att suga lite ur nappflaskan. Barn till föräldrar med höga nivåer med mutanstreptokocker har högre risk att drabbas av infektionen. Generellt gäller att ju tidigare barnet infekteras desto högre är kariesrisken. Barn som får karies före tre års ålder får framför allt kariesskador i överkäkens framtänder. Åtgärder med antibakteriella ämnen som xylitol och klorhexidin för att förhindra eller senarelägga bakterieöverföringen från mamman till barnet har prövats på högkoloniserade mammor, med positivt resultat på barnets munhälsa (3). En förutsättning för att mutansstreptokocker ska kolonisera är dock närvaro av socker. Barn med en hög och frekvent sockerkonsumtion i tidig ålder får kraftigare infektioner med mutansstreptokocker och mer karies (4). Friska mjölktänder viktigt Tidig småbarnskaries är tydligt associerad med fortsatt karies under uppväxtåren och barn som haft karies före sex års ålder behöver laga betydligt fler tänder under skolåldern än de som inte haft karies i tidig ålder (5). Ur ett livslångt perspektiv är det med andra ord viktigt att de friska mjölktänderna får vara friska till dess att de ramlar ut. 10 Nordisk Nutrition

45 >> TEMA: KOST OCH TANDHÄLSA Kostråd för friska tänder hos barn Vänj inte barnet vid söt dryck i nappflaska eller att ta med välling i sängen Vatten är en bra dryck mellan måltiderna eller om barnet är törstigt Undvik mat med tillsatt socker och sockra inte på gröt, fil eller liknande Begränsa godisätandet till enstaka tillfällen Begränsa läskintag till enstaka tillfällen För att mjölktänderna ska stå emot syraattacker måste de skötas extra noga eftersom de är mer mottagliga för karies än de permanenta tänderna. Mjölktandsemaljen är tunnare och innehåller dessutom mindre mängd oorganiska komponenter och är därför mer lättlöslig vid syraattacker. Den viktigaste strategin för att förhindra att karies utvecklas är att minimera intaget av tillsatt socker i kosten. Andra delar av kariesprocessen som kan påverkas är till exempel inlagringen av mineraler i tandens hårdvävnad, vilket huvudsakligen görs genom användning av fluor. Fluor behöver tillföras i små mängder regelbundet och den viktigaste fluorkällan är tandkräm. Från det att tänderna börjar att bryta fram bör en liten mängd fluortandkräm användas på tandborsten. Hos små barn är det dock viktigt att ha kontroll över tillförd mängd eftersom cirka 30 procent av tandkrämen sväljes. Mat för friska tänder Bland de livsmedel som kan ha positiv effekt på tandhälsan finns bland annat mejeriprodukter. Man har till exempel funnit visst stöd för att ostkonsumtion hos små barn har en kariesförebyggande effekt (6). Efter att ha tagit hänsyn till socioekonomi och etnicitet, som är associerade livstilsoch hälsofrågor, kunde man nyligen i en amerikansk observerande studie av nära barn i åldern två till fem år visa att de som får en kost med ett högt innehåll av frukt, cerealier och mejeriprodukter har lägre förekomst av tidig småbarnskaries. Frukt innehåller ämnen som antas påverka bildningen av biofilmen och dess syraproduktion på ett positivt vis. Mejeriprodukter kan bland annat bidra till att mineraler lagras in i emaljen efter syraattacker tack vare dess innehåll av kalcium och fosfat. En kost som gynnar tillväxt och utveckling och förebygger kroniska sjukdomar senare i livet kan alltså även på kortare sikt gynna munhälsan hos barn (7). Söt dryck stor bov Det finns gott vetenskapligt stöd för att en frekvent sockerkonsumtion ökar risken för småbarnskaries. Speciellt intag av dryck med sockerinnehåll i nappflaska nattetid kan orsaka snabb kariesutveckling hos små barn. Många barn får också andra sockerinnehållande livsmedel redan tidigt i livet. I en undersökning av tvååriga barn i Lycksele i norra Sverige fann man att 82 procent fick glass en gång per vecka eller oftare. Andelen som fick godis en gång i veckan var 97 procent. Hos 22 procent av barnen var dessutom föräldrahjälp med tandborstning inte en rutin (8). Mot bakgrund av den kraftiga ökningen av antalet överviktiga barn, men även på grund av en stegrad kariesförekomst under 2000-talets första år har hälsovård, tandvård och skola haft fokus på att få ner sockerkonsumtionen bland barn. Den samlade aktionen har inte utvärderats systematiskt men i en studie kunde man notera att kariesförekomsten minskade samtidigt som konsumtionen av söta mellanmålsprodukter minskade hos fyraåriga barn under tiden (9). Ur ett tandhälsoperspektiv är en minskad konsumtion av sockerinnehållande drycker viktigt eftersom just frekvent intag av sockerinnehållande dryck har pekats ut som en viktig orsak till karies i mjölktandsbettet (10). Mjölksocker lågkariogent Amning har många positiva hälsoeffekter för barn inkluderande skydd mot infektioner och hälsoeffekter hos mamman, till exempel bättre viktnedgång efter graviditeten. Om amning kan orsaka karies har länge varit omdiskuterat, inte minst på grund av att bröstmjölken har ett något högre innehåll av mjölksocker jämfört med komjölk. Den kariogena potentialen hos mjölksocker är dock jämförelsevis låg jämfört med sackaros, glukos, fruktos eller invertsocker och det finns inget tydligt vetenskapligt stöd för att amning ger karies (11). För barn som ammas efter sex månaders ålder är det dock viktigt att tänderna borstas från det att de bryter fram. Barn som ammas efter sex månaders ålder och som får sova vid bröstet och får feeding on demand nattetid är en riskgrupp för karies, speciellt om tandborstning inte utförs. Referenser: 1. Selwitz RH, et al. Dental caries. Lancet 2007; 369: Douglass JM, et al. Association of mutans streptococci between caregivers and their children. Pediatr Dent 2008; 30: Twetman S. Prevention of early childhood caries (ECC) Review of literature published Eur Arch Paediatr Dent 2008; 9: Seow WK, et al. Case-control study of early childhood caries in Australia. Caries Res 2009; 43: Alm A, et al. Dental treatment of the primary dentition in 7-12 year-old Swedish children in relation to caries experience at 6 years of age. Swed Dent J 2004; 28: Öhlund I, et al. Diet intake and caries prevalence in four-year-old children living in a low-prevalence country. Caries Res 2007; 41: Nunn ME, et al. Healthy eating index is a predictor of early childhood caries. J Dent Res. 2009; 88: Stecksén-Blicks C, et al. Caries risk profiles in two-year-old children from northern Sweden. Oral Health Prev Dent. 2007; 5: Stecksén-Blicks C, et al. Caries prevalence and background factors in Swedish 4-year-old children a 40-year perspective. Int J Paediatr Dent 2008; 18: Marshall TA, et al. The roles of meal, snack, and daily total food and beverage exposures on caries experience in young children. J Publ Health Dent 2005; 65: White W. Breastfeeding and the risk of early childhood caries. Evidence Based Dentistry 2008; 9: Nordisk Nutrition

46 Reseberättelse från Barnrättsdagarna i Örebro =13 Barnrättsdagarna 2016 lockade 1200 deltagare med temat barnkonventionen. Fler deltagare ville delta, men lokalen satte denna gräns för deltagande. Konferensen riktade sig till personal inom förskola, skola, socialtjänst, politiker och frivilligrörelser. Dvs alla som kommer i kontakt med barn på olika sätt. Det stora deltagarantalet gör barnrättsdagarna till världens största möte om barns rättigheter. Det bör ju då framhållas att enbart mötet som sådant inte förändrar tryggheten för världens barn. Det är de regler, lagar, och bemötande från samhället och vuxenvärlden i sig, och tillämpningen av dessa, som gör skillnaden. Förste talare var Michael O Flaherty, director of the EU agency for fundamental rights FRA. Han framhöll att Sverige ratificerade barnkonventionen redan Han påpekade vikten av att implementera konventionen i den nationella lagstiftningen. Vidare att utbilda berörda aktörer i konventionens andemening och intentioner. Också att via olika övningar få konventionen som ett naturligt hjälpmedel i och kring arbetet med barn på olika nivåer. Ett alltför "spretigt" förhållningssätt och tolkning av konventionen kan annars bli en friktion i samverkan mellan olika myndigheter och aktörer. Därefter följde Fredrik Malmberg BO och Anna Kaldal jurist och docent i processrätt. De farmhöll vikten av att ta hänsyn till barnets perspektiv i aktuella situationer. Också att ha respekt för barn som kan ha olika former av funktionshinder. Våga fråga och våga höra svaret. Förstå vad barnet säger och förmedlar. Låt barnen bli sedda som individer, inte som problem eller objekt. Då konventionen blir del av lagstiftningen behöver den prövas och arbetas vidare med. Barnen måste se och bemötas som rättighetsbärare. Lagstiftningen kommer att utformas rättighetsinriktad. Att den leder till en dialogfrämjande verksamhet är ett mål. Anita Wickström, särskild utredare i barnrättighetsutredningen sedan 2013 följde sedan. 9 mars lämnades ett betänkande om överföring av barnkonventionen till del av svenska lagstiftningen. Det blir en "vanlig" lag, inte en grundlag vilket förespråkats på olika håll. Avsikten är att ge denna lag status med tolkningsföreträde gentemot andra förordningar. Hon pekade på att det finns problem genom bristande översättningar av konventionen. Det visades på exempel på brister i rättshanteringen av olika brott mot barn. 50 % av åtal rörande brott mot barn ogillas. Handlar om förhör med ledande frågor. Att övergrepp har orsakat barnet smärta på för låg nivå. Att föräldrars tillsynsansvar minskar straffvärdet vid

47 övergrepp i form av fysikst våld mm. Vidare att inte barnet bedöms individuellt utifrån egen person. Seminarium 1 handlade om kommunikation. I detta fall samtal via teckenspråk. Här redovisades en metodik från Mo gård med samtalsmatta. Teckenspråkskommunikation kräver stor kunskap för att förstå de emotionella delarna av samtalen, att förstå det outsagda. Seminarium 2 behandlade krissamtal med barn som upplevt våld. Dess trauman ökar påtagligt risken för att utveckla PTSD. Barnahus i Lund redogjorde för sin struktur i mötet med barn i dessa situationer. Tre samtal, där samtal ett handlar om ett möte med barn och vårdnadshavare. Möte två handlar om rekonstruktion av händelsen, och samtal tre om att skapa en gemensam våldsberättelse. Syfte med dessa samtal är, utöver att var underlag i rättsprocessen, ge barnet en form av upprättelse. låta barnet bli lyssnad på normalisera barents känslor ta bort, minska, barets egen pålagda skuld gemensam berättelse med föräldrarna på barnets villkor vid behov remitetera vidare Annat seminarium handlade om sexuella övergrepp mot förskolebarn. Det berörde åklagares kunskap och vilja att åtala gjordes 2655 anmälningar om dessa brott % av dessa anmälningar ledde till åtal. Huvuddelen av dessa anmälda brott var riktade mot flickor men brott mot pojkar är inte ovanliga. En sammanfattning visade att förskolebarn utsatta för sexuella övergrepp är en grupp svikna av rättsapparaten. Varför det var så få åtal förklarades delvis med: rättssystemet saknar verktyg att utreda på ett rättssäkert sätt fördomsfulla förväntningar (Ett övertydligt exempel på detta kan läsas i Nordisk Kriminalkrönika 2006 sid , min kommentar) saknas särskilda förhörsmetoder Här bör tilläggas att åklagare får bara väcka åtal efter bedömningen att det leder till en fällande dom. Och domstolen får bara ställa till ansvar om det saknas rimliga tvivel om att den påstådda gärningen har skett enligt åklagrens påstående. Dvs domstolen tar inte ställning till den påstådda gärningen, utan bara om det kan ställas utom rimligt tvivel. Vidare diskuterades situationen för ensamkommande barn och unga. I den gruppen på flykt

48 finns det stor risker. Att drabbas av tidig död, sjukdomar, våld, övergrepp, traficcing mm. I ett vidare perspektiv finns här de flesta grunder för att utveckla PTSD. Att inleda traumabearbetning snarast är viktigt, men också att integreras i samhället för att uppnå någon form av "vardag". Det sorgliga här är att det unga försvinner varje år. Ca unga har förvunnit i Sverige under desa år. Ett antal har sannolikt återvänt till sina ursprungsländer eller andra länder, men även människohandel, slaveri och traficcing är sannolikt. Att klargöra nuvarande lagstiftning och ett allmänt kunskapslyft bedömms viktigare än ny lagstiftning. Behovet av någon form av certifiering för att få företräda barn i olika sammanhang är viktigt. Likaså någon certifiering att kunna samtala med barn i utsatta situationer efterlystes. Också att uppnå ett perspektivskifte i mötet med barn och unga i dysfunktionella sammanhang. Vikten av att skydda barn från att vara delaktiga i destruktiva sammanhang och situationer. I detta tillhör det problem som de ca 200 suicid som barn utför årligen, vilket numer är fler än plötslig spädbarnsdöd. Barnkonventionen förvänts vara upphöjd till svensk lag från För att göra denna förändring meningsfull behövs utbildning och övningar av berörda, såväl myndigheter, skolor som offentlig förvaltning i allmänhet. Det handlar inte bara om att kunna lagstiftningen som sådan. Viktigt är att förstå lagens andemening och intention. Alf Ahlstedt