Dina ger Gällivare en chans

Transkript

1 FOTO: DANIEL OLAUSSON Fokus TANDVÅRD Aktuellt På plats i Växjö Panelen Fem frågor 8 sidor för dig som jobbar med tandvård Om ett halvår räknar Dina Krecak med att klara jobbet på enkel svenska. Dina ger Gällivare en chans Folktandvård rekryterar tandsköterskor utomlands REKRYTERING Den nya tandsköterskan på folktandvården i Gällivare är definitivt kvalificerad för jobbet. Kroaten Dina Krecak har gått en fyraårig tandsköterskeutbildning i Serbien och sedan studerat sex år för att bli tandläkare. Därefter arbetade hon ett år som tandläkare, men ett erbjudande på yrkesnätverket Linkedin från Norrbottens läns landsting väckte nyfikenheten på ett utlandsjobb. Efter en intervju via Skype kom hon till Sverige och blev erbjuden jobb både i Gällivare och i Kiruna. Jag följde magkänslan. Här finns människor från 18 olika länder och det Tidningen Vision nr kändes som en spännande miljö att arbeta i. Svensk tandvård har gott rykte med sitt förebyggande arbete, säger Dina Krecak som började i höstas. DEN FÖRSTA TIDEN är hennes arbetsdag uppdelad, fyra timmars jobb på kliniken och fyra timmars svenskundervisning. Språket är det enda som är svårt, tycker hon. Tills vidare får Dina Krecak prata engelska med kollegerna och patienterna, om ett halvår räknar hon med att klara jobbet på enkel svenska. Vill du jobba som tandläkare i Sverige? Ja, men först måste jag ansöka om legitimation, det har arbetsgivaren lovat att hjälpa mig med. Om två år kan jag kanske göra det. Lönen är inget som imponerar på Dina Krecak. Men hon har ingen familj, så det räcker till hyra och mat, konstaterar hon. Hur framtiden ser ut vet hon inte. Bara att det svenska äventyret har börjat bra. Gällivare är en liten stad, jag får se hur det blir med det sociala. Jag ger det här en chans i ett par år. Niklas Lindstedt I Norrbotten vänder man blicken mot Europa. Se nästa sida. Fokus Tandvård I

2 Aktuellt Under den första tiden får de utländska tandsköterskorna svenskundervisning på arbetstid. På personaljakt i Europa Så ska tandsköterskebristen lösas i Norrbotten ATT DET ÄR svårt att hitta personal i landstinget i Norrbotten är inget nytt. I början på 2000-talet rekryterades flera nyutbildade tandläkare från Portugal. I dag har man cirka tandläkare från andra EU-länder, varav ungefär hälften kommer från just Portugal. Tandsköterskor är en annan bristgrupp. I Norrbotten räknar man med att ett 40-tal anställda kommer att gå i pension inom fem år. De långt gångna planerna på en tandsköterskeutbildning i Luleå kommer sannolikt leda till att fler nyutbildande tandsköterskor vill arbeta i länet om ett par år. Erbjudanden om att jobba kvar efter 65 kommer sannolikt också minska den framtida bristen. MEN DET BEHÖVS fler insatser. Dina Krecak (se föregående sida) och ytterligare tre tandsköterskor från Kroatien och Holland har nyligen kommit till Gällivare. Planer finns även 71 miljoner kronor kommer bygget av ett nytt tandvårdshus i Skövde att kosta. Sex specialistmottagningar och sjukhusets käkkirurgiska verksamhet ska inrymmas där. Hallå Jonas Thörnqvist HANNE BERTHEL- SEN, forskare vid odontologiska fakulteten och vid centrum för arbetslivsforskning, Malmö högskola. på att rekrytera från Spanien och de baltiska länderna. Vi jobbar på flera fronter. Allt kommer inte lösas med utländsk rekrytering, men det är en del av vår framtida personalförsörjning, säger Jonas Thörnqvist, divisionschef på Folktandvården i Norrbottens läns landsting, som försäkrar att villkoren och ingångslönerna kommer vara desamma som för alla andra tandsköterskor. Barbro Eriksson, tandsköterska och styrelsemedlem i Visionsavdelningen i Norrbotten, konstaterar att erfarenheten från de utländska tandläkarna är god och att det kan vara ett alternativ även för tandsköterskor. Från Visions sida ser vi dock helst att man höjer lönerna för att göra jobbet mer attraktivt, säger Barbro Eriksson. Niklas Lindstedt Du forskar om arbetsmiljön för personalen på folktandvården. Vad är det du undersöker? Jag utformar en vetenskapligt underbyggd medarbetarundersökning, som gör det möjligt att jämföra arbetsmiljön för samma tandvårdsyrken i flera länder. Vad är tanken med det? Genom den här medarbetarundersökningen kan man få fram hur arbetsmiljön är och vad som kan skapa en god arbetsmiljö för alla yrkesgrupper inom tandvården. Sara Jonerin FOTO: COLOURBOX Varning från tandtekniker Landstingen i Dalarna, Uppsala, Gävleborg och Västmanland gör en gemensam upphandling om inköp av implantat, kronor och proteser. Då varnar Sveriges tandteknikerförbund för att patientsäkerheten riskeras, enligt lokala medier. Orsaken är att utländska underleverantörstjänster som deltar i upphandlingen inte alltid redovisar vilka material som används, vilket är viktigt om patienter är allergiska mot något ämne. Jag ser gärna ökade krav på spårbarhet vid upphandlingar eller fler stickprovskontroller, säger Olle Sahlin, ordförande i Tandteknikerförbundet till Tidningen Vision. När jag ligger försvarslös i stolen och tandläkaren börjar borra så håller tandsköterskan en hand på min axel. Det är kvalitet i välfärden! Veronica Palm (S) på Twitter Brist på tandhygienister Enligt SCB:s arbetskraftsbarometer är det brist på både nyutbildade och yrkeserfarna tandhygienister. Ungefär hälften arbetsgivarna uppger också att det är brist på nyutexaminerade tandsköterskor och tre av fyra att det är brist på erfaren personal. Bland tandtekniker är det bara brist på personal med yrkeserfarenhet. Personalen vill ta över klinik Folktandvårdskliniken i Gällö ligger i farozonen för nedläggning. Men personalen är rustad: Då tar vi över kliniken. Folktandvården i Jämtlands läns landsting har ett sparkrav på fem miljoner kronor. Besparingen ska framför allt ske genom att lägga ned ett antal kliniker, enligt förslag till landstingsstyrelsen. I grundförslaget handlar det om Hede, Myrviken, Gällö, Kälarne, Föllinge, Hammerdal och Hoting. Förslaget innebär inga uppsägningar, utan att personal flyttas till kvarvarande kliniker. Det är i stället genom minskade lokal- och utrustningskostnader som politikerna räknar med att spara pengar. Nu har Myndigheten för yrkeshögskolan presenterat en ny kursplan som ska gälla för alla tandsköterskeutbildningar i landet. Kursplanen gäller från och med ansökningsomgång Anneli Hagberg, välfärdspolitisk strateg på Vision, säger att innehållet i kursplanen är bra, Lisa Bengtsdotter, Emma Eurenius, Lotta Johansson och Magreth Åhlin driver gärna kliniken i egen regi. MEN PERSONALEN PÅ Gällökliniken har andra planer. Landstinget går ut och föreslår nedläggningar, varsel eller omplaceringar ungefär vart sjunde år, så det blir fjärde gången under mina drygt 25 år här. Nu vill vi ta över kliniken i egen regi för att kunna jobba ostört tillsammans, säger tandsköterskan Lotta Johansson, en av sex medarbetare på kliniken. Lotta Johansson framhåller också kontakten med patienterna som en drivkraft för att ta över kliniken. Vi har ett väldigt gott samarbete med våra patienter, som är oss trogna. Om vi kan ta över driften från folktandvården slipper både de och vi åka till annan ort. Enligt ett omarbetat förslag hos landstingsstyrelsen ska fyra i stället för sju kliniker läggas ned. Då blir Gällö troligtvis inte en av dem. Det är något som Lotta Hela landet får ny kursplan men att utbildningen gärna hade fått vara två år lång i stället för 1,5 år. Men att det nu finns en kursplan som blir en garant för att alla tandsköterskeutbildningar som ges inom ramen för yrkeshögskolan har ett nationellt likvärdigt innehåll tycker Anneli Hagberg är positivt. Det kommer förhoppningsvis att leda till att både utbildningen och yrket får högre status, säger hon. Johansson tycker vore synd. Det vore faktiskt bättre om landstinget beslutar att lägga ned folktandvården i Gällö, så att vi som jobbar här kan ta över. Då slipper vi landstingets återkommande turbulenser, säger hon. LANDSTINGSSTYRELSEN GÖR nu konsekvensanalyser och för dialoger med medborgarna. I februari väntas landstingsfullmäktige ta beslut i frågan. Lotta Ekstedt 1500 tandtekniker finns det i Sverige enligt Tandteknikerförbundet. Men siffran är inte exakt utan en uppskattning, eftersom yrkesgruppen är för liten för att ha en egen yrkeskod i SCB:s register. FOLKTANDVÅRDEN I GÄLLÖ I SKOTTLINJEN 1996 Samtliga då fyra anställda blev uppsagda Personalen återanställdes, och en tandhygienist och ytterligare en tandläkare nyanställdes Förslag om att avveckla Gällökliniken och flytta personalen till Bräcke. Det genomfördes inte Förslag om förflyttning av enstaka anställda. Personalen gjorde försök att köpa loss kliniken, men nekades. Cancer större risk för kvinnor Kvinnor löper långt mycket högre risk att drabbas av en långvarig sjukskrivning på grund av en cancerdiagnos jämfört med män, och kvinnor som jobbar inom tandvården löper extra stor risk att drabbas av detta. Enligt beräkningar från AFA Försäkring riskerar 2,6 personer av sysselsatta att utsättas för detta. Bröstcancer leder till flest långtidssjukskrivningar. FOTO: MARIE BIRKL II Fokus Tandvård Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr Fokus Tandvård III

3 På plats På plats Tandsköterskan Pernilla Andersson jobbar på callcentret i Växjö, vars uppgift är att avlasta tandsköterskorna som svarar i telefon ute på folktandvårdsklinikerna. Svarar på samtal varje år På Folktandvården i Växjö finns ett av landets callcenter där bara tandsköterskor jobbar. Deras jobb är att svara i telefon åt 15 kliniker som på så sätt kan slippa stressen med en evigt ringande telefon som man inte hinner svara i. text Sara Jonerin foto Mats Samuelsson Kliniksamordnaren och tillika tandsköterskan Linda Ericsson och Pernilla Andersson tar hjälp av varandra och sina andra kolleger om det dyker upp en fråga som de inte omedelbart kan svara på. VÄLKOMMEN TILL Folktandvården du pratar med Pernilla, svarar tandsköterskan Pernilla Andersson när hon trycker på knappen och besvarar det första samtalet efter dagens lunch en eftermiddag i december. Skymningen kan redan anas utanför fönstren på Folktandvården i Växjö. Tandsköterskornas röster hörs som ett surr som studsar mot de gröna ljuddämpande skärmarna i lokalen. Allt verkar på ytan lugnt och stilla, men här inne pågår febril aktivitet. Under en vecka tar de åtta hel- och deltidsanställda tandsköterskorna i snitt emot samtal från de 15 folktandvårdskliniker som anslutit sig till callcentret och som betalar för den tjänsten. Det blir cirka samtal på ett år och frågorna kan gälla allt från mjölktänder till visdomständer, ombokning av tider, återbud, tappade fyllningar och tandvärk. Det kan vara föräldrar som ringer och är oroliga och undrar om de behöver komma in med sina barn och dra ut mjölktänder som inte lossnar. Eller någon som gjort en lagning och har frågor kring det, eller har dragit ut en visdomstand, eller ramlat och skadat tänderna. Ja, det är allt möjligt, berättar Pernilla Andersson, där hon står lutad mot det höj- och sänkbara bordet. Ibland händer det att hon får någon fråga hon inte kan svara på, men då finns alltid någon kollega att rådfråga. De som jobbar på callcentret har erfarenhet från många olika delar av tandvården, vilket innebär att de hela tiden lär nya saker av varandra. En del frågor skickas också vidare till tandläkarna som ibland svarar patienterna direkt och ibland skickar sitt svar via callcentrets personal. Det är en trygghet att vi har varandra här på callcentret. Det är ett roligt och självständigt jobb som ger mycket omväxling, men det är mycket man ska hålla koll på, säger Pernilla Andersson. Just nu jobbar hon bara på callcentret, men har en halvtidstjänst i inom ortodonti i botten. Eftersom jag har familj och en bit att pendla passar det mig bra att jobba 60 procent och då har jag hela min tjänst här på callcentret, säger hon. KLINIKSAMORDNAREN LINDA ERICSSON står vid skrivbordet bredvid Pernilla. På sin anslagstavla har hon en bild på en kattunge som ligger med magen upp och ser härligt avslappnad ut. Men det är inte Linda Ericssons katt, utan en påminnelse om att då och då göra snabb-avspänningar när man sitter eller står och pratar i telefon för att undvika arbetsskador. Jag försöker stå upp så mycket jag bara kan, säger hon. Linda Ericsson berättar att tandsköterskor på många mindre Linda Ericsson kliniker uppskattar att kunna koppla telefonen till callcentret, som har öppet från sju på morgonen till sex på kvällen, alla vardagar utom fredag då man stänger klockan fem. De har ofta ansvaret för att sitta i receptionen, ta telefonen, assistera på rummen och att sköta sterilen. Det kan CALLCENTER FINNS PÅ FLERA ORTER Örebro. Var det första callcenter på folktandvården som startade. 21 kliniker är anslutna dit och 24 personer arbetar där. Luleå. Sex kliniker är anslutna till callcentret och 7 tandsköterskor svarar i telefonerna. Malmö har ett litet callcenter där två tandsköterskor arbetar, dit den som har akuta tandvårdsbesvär kan ringa. IV Fokus Tandvård Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr Fokus Tandvård V

4 På plats Panelen Många tandsköterskor vittnar om att stressen i yrket ökat, mycket beroende på tandsköterskebristen som nu blivit kännbar på ett flertal orter. En tidigare undersökning från Tidningen Vision visar också att åtta av tio upplever att stressen i tandvården ökat de senaste fem åren. text Lotta Ekstedt Hur ska stressen minska för tandsköterskorna? Tandsköterskan Helen Brolien flankerad av Linda Ericsson och Pernilla Andersson, vid white board-tavlan där Linda Ericsson skriver upp vad som händer under veckan och lite kort information från klinikerna. bli väldigt splittrat och vara stressande att inte kunna ta telefonen som ringer och ringer, säger hon. Lite längre in i lokalen, finns ett mycket rent pentry. Inte en brödsmula och inte ett dammkorn så långt ögat kan se. Tandsköterskan Helen Brolien sitter här och hon skrattar och håller med mig om att det är typiskt tandsköterskor att hålla det snyggt omkring sig. Det är extra lugnt på callcentret i dag. Det har inte ringt på hela två minuter, så hon hinner prata lite. Hallå SUSANNE ENGLUND, verksamhetschef Folktandvårdens kundcenter i Örebro. Ni var det första callcentret med tandsköterskor som öppnade, hur länge har ni funnits? Vi öppnade i april 2009, först som ett projekt och blev sedan en fast verksamhet Hur kom det sig att ni startade? Jag jobbar femtio procent här och femtio procent på sjukhustandvården och käkkirurgen på Växjö lasarett där jag sitter mycket i receptionen. Det passar mig att jobba så, det är roligt med lite ombyte, säger hon. HELEN BROLIEN HAR jobbat som tandsköterska sedan Hon berättar om hur det var när hon började och kom till jobbet och nästan neg för tandläkaren och vilken revolution det var när hon fick börja kalla tandläkaren vid förnamn och Anledningen var främst att få bort telefonsamtalen från receptionerna och att avlasta personalen på klinikerna. Hur har det funkat? Det vi mäter är hur pass väl vi fyller tidböckerna jämfört med hur det ser ut på klinikerna och de siffrorna ser jättebra ut. Men det är ju inte så konstigt vi har ju helt andra resurser än vad man har ute på klinikerna. Sara Jonerin Det passar mig att jobba så, det är roligt med lite ombyte. Jag tycker också om att ha mycket patientkontakt. Helen Brolien säga du och inte ni. Sedan dess har den utvecklingen fortsatt och Helene Brolien har också hunnit med att jobba några år som förste tandsköterska, ett mycket självständigt jobb. Jobbet här på callcentret är också självständigt och det uppskattar jag. Jag tycker också om att ha mycket patientkontakt som man ju har här, säger hon. TROTS ATT HON fyllt 62 år har Helen Brolien ingen brådska att gå i pension. Nej, jag älskar att jobba. Jag förstår mig inte på alla som bara går och längtar till pensionen. Jag kommer förmodligen att fortsätta här tills jag är 67 för att jag vill göra det, säger hon. YLVA LOMGÅRD Tandsköterska folktandvården Strömstad samt facklig representant i Västra Götalandsregionen och representant i Visions tandvårdsnätverk Framför allt måste antalet tandsköterskor vara fulltaligt. Men bristen riskerar att bli ännu större i takt med att många går i pension snart. Med fler tandsköterskor kan man fördela arbetsuppgifterna på ett klokt sätt inom teamen. Till exempel skulle tandläkarna kunna delegera mer till både tandsköterskor och tandhygienister och på så sätt öka flytet. Högsta ledningen borde se och värdera tandsköterskornas roll mer med tanke på alla uppgifter vi gör. Att inte känna sig uppskattad och inte få betalt för det jobb vi gör kan också upplevas som stress. DAN ÖRBLOM Klinikchef folktandvården Hornstull, Stockholm På min klinik sköter varje team sin egen tidbok, så de har full möjlighet att styra så att de hinner med det de ska. Vi har inga krav på minsta antal patienter per timme. Det kan förstås tajta ihop sig om någon blir sjukskriven en längre period, men då tar vi inte emot nya patienter. Som chef är det mitt yttersta ansvar att se över arbetsmiljön, och jag kommunicerar med skyddsombuden. Och att det är högt tempo och upplevs stressigt för en del, så har det alltid varit. I framtiden blir nog bristen på personal ett större problem med tanke på att Sverige växer. Men jag kan inte påverka utbildningarna, det är en politisk fråga. ANNELI HAGBERG Välfärdspolitisk strateg, Vision Från Vision försöker vi driva på arbetsgivarna att utbilda i tillräckligt snabb takt. Det finns för få platser i dag. Myndigheten för yrkeshögskolan har i alla fall precis beslutat att starta en nationell utbildning vilket kan underlätta rörligheten. Som det är nu kan det vara knepigt att få jobb i Kiruna omman har gått en utbildning i Västra Götaland, eftersom utbildningarna ser olika ut. Yrket behöver göras mer attraktivt. Det måste finnas möjlighet till fortbildning och att göra karriär. Yrket behöver göras mer attraktivt. HUGO WESTERLUND Forskare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet Naturligtvis måste man prata med sin chef för att gemensamt hitta lösningar. Det kan vara olika sätt att arbeta mer effektivt eller smidigare. Samtidigt kan man inte effektivisera hur långt som helst, vissa saker måste till exempel göras av människor. Och då måste det finnas tillräckligt med personal eller så får man ta bort arbetsuppgifter. Om man är mindre stresstålig som individ finns det kognitiva beteendeprogram på nätet. Men om det är ett grundläggande fel på arbetsplatsen ska man göra något åt det i organisationen. Stress är inte farligt under begränsade perioder, men om belastningen är hög under lång tid är det ett problem. VI Fokus Tandvård Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr Fokus Tandvård VII

5 Fem frågor Ingegerd Sandberg Varför har du utvecklat en ny dentalbricka? En av anledningarna är att vi ofta sticker oss på lortiga instrument. De vanliga brickorna har låga kanter och instrumenten rullar lätt utanför brickan. Dessutom är de gamla brickorna inte optimala ut hygiensynpunkt. Det är för små hål i dem för att de ska bli riktigt rena. Ofta är de också i plast vilket gör att instrumenten torkar dåligt. Därför ville jag ha en bricka av galler i rostfritt stål och med högre kant. Hur kom du på idén? Jag är med i en materialgrupp inom folktandvården som var på studiebesök hos en tillverkare i Munkfors. Jag hade med mig en gammal bricka och undrade om de kunde ta fram en bättre. Sedan har jag jobbat nära företaget och har gjort prototyper som vi har testat. Utvecklingsarbetet har tagit två år. Har det varit några svårigheter? Jag har mött visst motstånd från ledningen för folktandvården. Eftersom jag är hygiensamordnare ansåg de att jag skulle kunna vara jävig om jag började prata om en bricka som jag själv kan ha intresse av att sälja. Men det löste sig med hjälp av innovationsgruppen, Vivan, här i landstinget. Den nya brickan är klar, blir du rik på din uppfinning nu? Det tror jag inte. Men jag har förhandlat fram en royalty. Har du några råd till andra som funderat på att uppfinna något i jobbet? Innovationsavdelningen Vivan har varit guld värd. De har hjälp mig med de rätta kontakterna och har betalat en advokat som förhandlat fram min royalty. Finns sådan hjälp att få så använd den. Man behöver proffshjälp. Per Jernberg Den nya rostfria dentalbrickan. Höga kanter håller instrumenten på plats. Nätbottnen gör rengöringen effektivare. INGEGERD SANDBERG Ålder: 58 år. Yrke: Tandsköterska i Landstinget Värmland. Hygiensamordnare för folktandvården fem timmar per vecka. Arbetsplats: Har jobbat på samma klinik i Karlstad i 30 år. Familj: Två vuxna barn, snart mormor, hund. Bor: På väg till nyköpt villa utanför Karlstad. Om du får önska helt fritt, vad skulle du vilja uppfinna då? Något som gör att alla människor har tillräckligt med mat. Jag hade med mig en gammal bricka och undrade om de kunde ta fram en bättre. FOTO: COLOURBOX, DAVID KVICKLUND VIII Fokus Tandvård Tidningen Vision nr