Godiskonsumtionen i Sverige ökning eller kontinuerlig?

Transkript

1 Godiskonsumtionen i Sverige ökning eller kontinuerlig? Godisindustrin har under de senaste decennierna utvecklats explosionsartat och vi vill nu veta varför. Vad är det som gör godis så åtråvärt? Varför är det inte bara att sluta? Vi är två nyfikna gymnasieelever som vill komma till botten med detta moderna problem sedan när blev socker en drog snarare än en nödvändighet för att överleva? Vi dyker ner i en förvirrande värld av rapporter, debatter och marknadsundersökningar för att få fram svar till vår bästa förmåga. Fenomenet lördagsgodis var kommer det ifrån? De flesta som är född innan 94/95 vet vad lördagsgodis är för något. Varje fredag fick man följa med mamma och pappa till närmsta mataffär och köpa sig en Tom&Jerry påse som man kunde spara till myslördag. Men varför lördag? Krigstiden år 1942 i Sverige. 99,9 procent av alla med värnplikt hade hål i tänderna. Tandhälsan i Sverige är en katastrof. Att laga alla värnpliktigas tänder skulle kosta en förmögenhet för regeringen samtidigt som det skulle innebära en lång tid med sjukskrivning. Detta var inte ett alternativ. Därför bad regering medicinalstyrelsen på den tiden att undersöka detta och komma fram till en lösning på problemet. För att kunna få ett korrekt resultat var man tvungen att ha människor till försöket men man kunde inte ta vilka som helst. Man hittade det billigaste och mest användbara anstalten i Lund Vipeholm. Vipeholms sjukhus var en samling för svårskötta obildbara sinnesslöa människor, slutförvaring av Sveriges psykiskt sjuka och utvecklingsstörda människor. Eftersom de inte gör några av sina vardagliga sysslor och behov själva har man full kontroll allt vad de gör inklusive vad de äter, perfekt. Under två års tid tvångsmatade man patienterna med enorma mängder socker olika grupper fick olika mycket och olika ofta. Kolor, socker och choklad serverades och tandhälsan blev förskräcklig, vilket inte var underligt. Smärtan patienterna kände var förmodligen outhärdlig, deras tänder ruttnade och de kunde inte göra något åt det, de bara fick mer och mer socker. Försöket var sponsrat av sötsaksindustrin och slutresultatet blev att de som endast år socker en gång i veckan, vilket råkade falla på en lördag, fick mindre hål i tänderna. Därav kallas det lördagsgodis. Hemskt men sant. Hur pass mycket har konsumtionen ökat i Sverige? I mars 2010 tog SvD upp detta fenomen i en artikel och redovisade häpnadsväckande fakta. 17 kilo godis per person och år i Sverige det dubbla på endast 30 år. På bilderna som följer kan man tydligt se ökningen.

2 Det råder ingen tvivel om att Sverige är ledande. Och att karamellkungen verkligen är kung på marknaden råder inte heller någon tvivel.

3 När karamellkungen startade år 1984 kostade godis 6.90 kr per hekto. Det motsvarar kr idag, men godispriset är fortfarande 6.90 kr /hekto inte undra på att vi frossar skriver Maria Carling i sin artikel I karamellkungens rike (svd). Statistiken är skrämmande och det råder ingen tvivel om att det är en ökning det gäller. Men vad är det som gör det? Varför handlar vi så mycket godis? Människans koppling till socker Alkohol, droger och socker förhöjer värdena av hormonet dopamin i kroppen. Dopamin är ett välmåendehormon som ger oss lyckokänslor och välbefinnande. Inte konstigt att vi tycker om godis. För faktum är att vi mår mentalt bra av onyttig mat som skräpmat och godis. Men det avtar så fort som vi slutar äta. Sockerberoende är ett ord vi använder rätt så ofta i vardagen främst ungdomarna. Men hur pass seriöst är det egentligen? Faktum är att sockerberoende ses som en klinisk sjukdom som måste behandlas detta betyder dock inte att hela Sveriges befolkning lider av sockerberoende. Men man bör vara försiktig med sitt sockerintag. År 2001 utförde WHO (World health organisation) en varning för vårt sockerintag som visade sig utgöra hela 25 procent av vår kost. Det är dock viktigt att inte beblanda ens mentala beslut med en fysisk åkomma, det är lätt att påstå att man är beroende av socker och på så sätt göra det okej att äta så mycket godis som man gör.

4 Men faktum är att det finns ett grundläggande behov av socker hos alla människor. På stenåldern var det viktigt att få i sig kolhydrater och fett för att klara av livet utanför isolerade väggar. Därför fungerar fortfarande vår hjärna på så vis att vi helt enkelt nästan går på jakt efter fett och socker om man till exempel skulle vara slarvig med maten vilket resulterar i sockerdippar. Det bästa sättet att förebygga detta är genom att helt enkelt äta regelbundet av bra stabil mat med god sammansättning. På så vis hålls blodsockret i schack och man känner inte suget efter fett och socker. Salut satsningen från landstinget Vi begav oss ut i verkligheten för att träffa någon som var som mest insatt i detta med vår allt sämre hälsa och bättre finns det inte än Västerbottens länslandsting. Det finns ett utskott inom landstinget som kallas Salut. De jobbar med att förbättra hälsan hos barn och ungdomar i samhället och i det ingår att utbilda föräldrar och skolor. Just nu satsar de på länets gymnasium som för det mesta har tillgång till olika fik och kiosker. Vi träffade Magdalena Sundqvist som mer än gärna ville bidra med så mycket info hon kunde till vårt projekt. Intervjun tog hela fyrtio minuter och vi fick verkligen något att bita i. Magdalena svarade mer än gärna på våra frågor och gav oss tonvis med fakta om dagens godiskonsumtion. Det var ytterst intressant att lyssna på någon som var så passionerad av sitt arbete. Hon berättade bland annat att de just nu satsar på att förbättra gymnasieskolorna. Många gymnasieskolor idag har godisautomater eller fik inom skolområdet vilket ger eleverna enkel tillgång på onyttigheter som exempelvis godis. Detta är vad salut-satsningen är till för och vill ändra på så att man istället kan sälja frukt eller liknande nyttiga alternativa mellanmål. Hon förklarar i samma veva hur en blodsockerkurva fungerar. Om man äter dålig frukost som sockriga flingor till exempel tar det inte lång tid förrän blodsockret sjunker och du blir sugen på något. Oftast blir det de onyttiga valen som dominerar då kroppen kräver en kick av energi och socker är just det. Man får då ytterligare en kick och man lever i en drömvärld ett tag, bara för att sedan hamna i en dipp igen. Så håller det på under dagen och man får i sig betydligt mer socker än vad man borde. För att undvika detta menar Magdalena att man äter ordentlig mat som inte ger lika stor kick men energin varar längre och blodsockret blir stabilt. På så vis känner man inte det starka suget efter sötsaker utan kan hålla sig till riktig mat. En stor del utav denna debatt är ju självklart ifall det är så att vi måste sluta helt med godis, det är det nämligen inte många som är villig att göra. Och faktum är att Magdalena gav oss ett extremt bra exempel på hur mycket onyttigt vi kan äta per vecka, och det förvånade starkt. En vanlig tonårstjej kan äta ca 2200 kcal i onyttigheter varje vecka. Detta motsvarar som ett exempel 2 stora glas chokladmjölk, 175g lösgodis, 3 skivor vetelängd, 2 dl lösglass, 3 småkakor samt en bärmoussebakelse. Killar i samma ålder får utöver detta in en till vetelängd, 0,5 dl mer glass och 25 gram mer godis vilket motsvarar 3000 kcal. Detta betyder alltså att vi inte behöver ge upp vårt älskade godis utan bara hålla det inom rimliga gränser. Så ifall man tar en fredagsfika och sedan lördagsgodis så är man helt inom rimliga gränser. Så för den njutningen kan det väl vara värt att ta frukt under veckan istället.

5 Marknadsundersökning av godiskonsumtion hos Umeåbor Vi begav oss ut på uppdraget att ta reda på riktigt hur mycket och hur ofta vi Umeåbor köper och äter godis varje månad. Vi försökte få så stor mångfald som möjligt i kön och ålder och fick tillslut en tydlig grupp med ungdomar, medelålders och pensionärer av båda könen. Denna undersökning förvånade faktiskt då konsumtionen blev betydligt lägre än vad vi väntat oss. Faktum är att ifall man till hundra procent ska lita på undersökningen är både medelålders och pensionärer väldigt hälsomedvetna. De säger att de försöker hålla inne på sockret och har därför valt att antingen inte införskaffa godis alls eller hålla det till någon gång i månaden med en liten mörk chokladbit. Men däremot ungdomarna var det en hel del som åt godis minst en gång i veckan men ofta två, tre och till och med fem gånger i veckan. Vi ställde oss tyst frågan varför, men vi fick svaret redan innan vi han yttra oss universitetstillvaron. Tydligen var det så att de unga var studerande vid universitetet där de hade tillgång till godisautomat. De sade klart och tydligt att de inte hade konsumerat så pass mycket godis om det inte vore för godisautomaten vid universitetet. Detta var det mest intressanta vi kom fram till under undersökningen då vi kände att vi inte direkt kunde hänvisa till statistiken vi kom fram till då risken för missledande svar fanns. Det var inte många insåg vi som skulle svara ärligt hur mycket godis de åt och speciellt inte de äldre. Därför har vi valt att ta detta med godisautomaten som en intressant slutsats av den undersökningen. Slutsats Projektet har helt klart varit en lärorik process om än kanske inte vad vi väntat oss. Vi har haft delvis kul, delvis jobbigt under tiden vi har arbetat med detta men vi har definitivt stött på roliga möten, lärorika möten och mött många trevliga personer: Vi har självklart också fiskat fram en hel del svar på våra ursprungliga frågor och fått svar på sådant vi inte tänkt på. Vi kan konstatera att ja, godiskonsumtionen har ökat men också medvetenheten om vår hälsa. Framförallt de äldre har anammat hälsotänket och drar in på sockret. Nu återstår det bara för samhällets politiker att få fram bättre hälsa hos ungdomarna bort med godisautomaterna och in med fruktmarknaden! Vi har alla faktan, det gäller bara att fatta ett beslut om vad vi ska göra med den. Så, tänk på er hälsa alla människor där ute! Godis är gott i rätt mängd ;) Med vänlig hälsning Moa och Emmy från Forslunda gymnasium Källhänvisning Fakta:

6 Vipeholmsexperimenten ( ) Ökad godiskonsumtion ( ) ( ) ( ) Bilder: Statistiska bilder ( )