JAGs sommarvecka, Almedalen och Göteborgsinvigning. Final i JAGs kulturprojekt Ny bok om barn med assistans

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "JAGs sommarvecka, Almedalen och Göteborgsinvigning. Final i JAGs kulturprojekt Ny bok om barn med assistans"

Transkript

1 Medlemstidning för föreningen JAG och Brukarkooperativet JAG. Nr JAGs sommarvecka, Almedalen och Göteborgsinvigning Final i JAGs kulturprojekt Ny bok om barn med assistans

2 LEDARE Är allas leenden lika mycket värda? När jag var liten hade jag svårt att borsta tänderna, eftersom jag är spastisk i munnen. Så småningom lärde jag mig stå ut med borstningen, som min mamma eller en assistent hjälpte till med, och att visa upp mina tänder hos tandläkaren. Eftersom jag inte kan tugga och äter mosad mat fick jag inte den stimulans som andra barn får genom att äta hård mat. Men med hjälp av specialisttand läkare på Eastmaninstitutet fick jag hjälp att behålla mina tänder fina. En gång när jag var hos tandläkaren och hade ett litet hål, beslöt den vikarierande tandläkaren att laga hålet utan bedövning. Det glömmer jag aldrig. Jag fick tandläkarskräck. Därefter när jag var hos tandläkaren och undersökte min mun ville jag inte ens gapa och skrek hysteriskt. Det var förfärligt för mig, för mamma som försökte lugna och hålla mig och för tandläkaren som nästan fick vara akrobat för att klara sin uppgift. Jag hade en och samma tandläkare i många år. Hon gjorde verkligen allt hon kunde för att rädda mina tänder och mitt leende fick jag respiratorhjälp nattetid. Det innebär att jag inte andas genom munnen under natten och tänderna far illa av det. Som vuxen har jag inga svårigheter att låta assistenten borsta mina tänder, men jag behöver också regelbundet ta bort tandsten och fluorlacka tänderna hos tandläkaren. Min tandläkare gjorde det varje halvår och jag var alltid rädd. Efter några kämpiga år erbjöds jag att sova hos tandläkaren på sjukhustandvården i Danderyd. Min vanliga tandläkare arbetade där. Eftersom jag har trackeostomi är det lätt att puffa in lite sömngas och sedan göra alla otrevligheter medan jag sover och vaknar ren och hel i munnen. Tack vare detta var mitt leende räddat och jag slutade vara rädd för tandvården. När den sorgliga dag kom att min tandläkare i gick i pension inträffade katastrofen. Jag kom till sjukhustandvården som vanligt i våras för att bli undersökt och behandlad medan jag sov. Den nya tandläkaren ansåg att mina tänder inte var värda att räddas, eftersom jag hade svårt att sköta dom och inte tuggade. Vad skulle jag med tänder till? Min mamma tvingades att skriva på ett papper att tandläkaren fick avgöra vilka tänder som var farligt att ha kvar. Min mamma var mycket motsträvig, men kunde inte argumentera mot en specialist om hur farligt det var för mig att ha kvar en tand som hade en skadad rot. Tandläkaren drog ut en framtand och en tand längre bak i munnen. Om inte min mamma protesterat hade hon dragit ut flera tänder. Varför rotfyllde man inte tanden i stället? Min mamma krävde att jag skulle få samma hjälp som andra i min ålder. Jag behövde ett implantat som ersättning för den utdragna framtanden. Då berättade de att det var omöjligt att få på sjukhuset, eftersom dom inte kunde implantat. Det råkar vara så lyckligt att vi har en tandläkare i vår bekantskapskrets, som är expert på implantat. Men hans mottagning är inte tillgänglig för mig som sitter i rullstol och han kan inte ge narkos. Därför föreslog vi att han skulle komma till sjukhuset och göra jobbet med min nya framtand. Men det var omöjligt för sjukhustand vården. Tack vare min tandläkarbekant fick jag kontakt med en privat klinik, där tandläkaren ville hjälpa mig. Hon var emellertid bekymrad över att jag har en andningsproblematik och ringde därför runt till Stockholms sjukhus och frågade om något av sjukhusen kunde hjälpa mig att få göra implantatet där och ha sjukhusets resurser inom räckhåll om något krånglar med narkosen. Inget sjukhus ville göra 2

3 detta! De ansåg att jag inte behöver någon tand eftersom jag inte tuggar och kanske inte ens förstår att jag inte har någon framtand. Det är bara min mamma som bråkar, anser de. Min privattandläkare beslöt att försöka själv. Hon engagerade en implantatkirurg och en narkosläkare. På hennes klinik, som hon lånade ut utan kostnad för mig, behandlades jag med god hjälp! Jag fick lugnande medicin och syrgas medan mamma, som hjälpt mig hos tandläkaren förr i alla år, höll mitt huvud i rätt läge, medan skruven sattes på plats i tandbenet. Jag hjälpte till allt jag kunde och är mycket glad för att jag ska få en framtand igen! Nu ska vi vänta några månader innan den nya tanden är på plats, med hjälp av samma duktiga specialister. Hur ska jag någonsin mera våga gå till sjukhustandvården? Då riskerar man ju att komma ut därifrån tandlös. I väntan på framtanden åker en del av min mat ut genom hålet innan jag hinner svälja den. Så jag behöver min framtand för att kunna äta snyggt och för att kunna ha ett vackert leende. Och det kommer jag att få igen, trots landstingets diskriminerande inställning! Innehåll JAGAREN Nr Genom landstingets tandvårdsstödsintyg, som gäller mig eftersom jag tillhör LSS personkrets, går tandvårdskostnaderna på sjuk vårdens högkostnadsskydd. Det gäller tydligen endast att förstöra min mun. Att reparera skador får jag betala själv hos privattandläkare. Hur går det för andra i min situation som inte råkar ha en envis mamma och en tandläkare i bekantskapskretsen? Magnus Andén genom Gerd Andén Sara vill flytta hemifrån 4 Utan assistans på natten går det inte Historiskt låg höjning av schablonbeloppet 6 Kompenserar inte löneökningarna JAG tog plats i Almedalen 8 Politiker och JAG-medlemmar möttes i JAGs tält JAGs sommarvecka 14 Världsunik festival avslutade JAGs kulturprojekt Vi har verkliga problem 18 Het politikerdebatt på JAGs årsmöte PS. Jag är väldigt stolt över att jag sedan i somras ingår i ENILs Hall of Fame. Hall of Fame är ett slags museum med personer som har gjort speciella insatser inom ett särskilt område. På ENILs Hall of Fame presenteras personer som betytt mycket för utvecklingen av Independent Living i Europa och är förebilder för andra personer med funktionsnedsättningar. Läs mer (på engelska) på I den ideella Föreningen JAG kämpar vi fullvärdiga medlemmar tillsammans för att kunna leva som andra i samhället och kunna ha ett gott liv på våra egna villkor. Vill du bli medlem i Föreningen JAG? Betala in årsavgiften, 100 kr, på pg Skriv namn och adress och ange om du är fullvärdig medlem eller stödmedlem. På omslaget Anders Elfqvist Ansvarig utgivare Cecilia Blanck Produktion Föreningen JAG Tryck Allduplo Offsettryck AB JAGAREN förbehåller sig rätten att redigera och korta insändare och annat insänt material. 3

4 Utan assistans på natten kan Sara inte flytta hemifrån Vi hör om och om igen att med personlig assistans riskerar ungdomar att inte få flytta hemifrån på grund av att föräldrarna vill fortsätta arbeta som deras personliga assistenter. Men för de flesta medlemmar i JAG är situtionen precis tvärtom utan tillräckligt med assistans kan man inte flytta hemifrån. Sara Lack, 21, är medlem i JAG. Det har gått tre år sedan hon ansökte om personlig assistans dygnet runt, för att på sikt kunna flytta hemifrån, men fick avslag. Istället bor Sara varannan vecka på ett nystartat vuxenkorttids. Varannan vecka bor hon hemma med mamma, Annette Lack. Den vecka hon bor hemma har Sara vaken assistans tre nätter, resterande fyra nätter sover hon i samma säng som mamma. De sover inlåsta eftersom Sara ofta går upp på natten. Jag sparar ihop Saras jourtimmar från nätterna hon sover med mig till de tre när hon har assistans. På det sättet kan assistenterna få lön för vaken natt eftersom de är vakna. Det här utgår från Saras behov. Det fungerar inte att assistenterna sover i rummet bredvid, utan de måste vara vakna och alerta. Men det går ju inte att flytta hemifrån på de premisserna, säger Annette. För att kunna flytta till en egen lägenhet måste Sara få de timmar som krävs för att bygga upp en fungerande personlig assistans dygnet runt. Det är dags för Sara att flytta hemifrån. Både för henne och för mig. Och jag ser att det är ett ganska kul liv för Sara att bo själv med assistans. De nätter hon har assistans brukar hon peka på ytterdörren och vinka när det är dags för mig att gå till jobbet på morgonen. Ändrade attityder Annette upplever att myndigheterna har en helt annan attityd idag än för 20 år sedan. När Sara började på dagis frågade de om hon ville ha en resurs person och en LSS-handläggare kom hem till oss och berättade vilket stöd Sara kunde få. Man tittade på helheten, och det fanns plats för idéer. Nu är det upphandlingsavtal som gäller. Sara och Annette hade sin första stora strid med kommunen för tre år sen. Den gången gällde det Saras korttidsboende. Hon hade blivit för gammal för det korttids där hon varit några nätter varje månad sedan hon var liten. Som ersättning erbjöd kommunen ett vuxenkorttids i Täby, i en helt annan del av Stockholm. Hela förra året gick åt till att lösa det problemet. Föräldrar ifrågasätts Annette skulle helst vilja fasa ut sig själv ur Saras assistans. Att bara kunna komma förbi och bli bjuden på fika. Istället känner hon hur hon betraktas som kriminell som är både personlig assistent och god man till sitt vuxna barn. Det är en märkbar skillnad när barnet fyller 18. Det var ju det som Susanne Billum skrev om i sin utredning. Men om vi föräldrar är så hemska, varför räddar man inte barnen tidigare? Det borde man väl märkt innan barnet fyllde 18. Tvärtom tror jag att vi som är föräldrar alltid gör vårt bästa för våra barn. Det är en mycket märklig inställning om man tror att en person som inte känner Sara eller kan kommunicera med henne skulle vara bättre på att företräda henne än vad jag är. I min värld innebär det här att man inte lämnat institutionstänket: Glöm det här barnet, klipp bandet. Annette deltog nyligen på en utbildningsdag för gode män. De flesta andra deltagarna var mer eller mindre professionella gode män med ett stort antal uppdrag. De satt och jämförde hur många huvudmän de hade och hur mycket pengar de tjänade på detta. Första frågan på kursen var vem som ersatte parkeringsavgiften. Själv har jag aldrig drömt om att ta ut en krona för att jag är god man till Sara. Framställs som ett problem Annette har tröttnat på att höra om socialnämndens budgetunder 4

5 Sara Lack. Bilden togs vid JAGs konstworkshop i Visby förra sommaren. skott och hur mycket Sara kostar. Jag gillar inte att min dotter framställs som ett problem. Man pratar om allas lika värde men inte vad det får kosta. När det gäller rut- och rotavdrag säger man att de skapar arbetstillfällen. Att min dotter skapar jobb är det däremot ingen som vill se. Men jag kan både se vinsten med assistansen och vad Sara tillför i arbetsglädje. Annette tycker att föräldrar till barn med stora stödbehov skambeläggs. Man tvingas försvara att barnet kostar så mycket. När Sara blev nekad sommarkollo i år hänvisade de till att hon har fått så mycket redan. Vi har varit för generösa tidigare, sa de. Men jag känner inte att vi blir så generöst behandlade. Rädsla inför omprövningen Fram till nu har Annette trott stenhårt på att Sara i framtiden ska kunna bo själv med assistans. Eller kanske dela en lägenhet med en kompis som också har personlig assistans. Hon skulle kunna bo kvar i vår lägenhet så flyttar jag till något i närheten. Eller om hon som är ung hellre flyttar till något eget. Det som absolut inte funnits i Annettes tankar är att Sara ska placeras på någon gruppbostad där det råkar finnas plats. Ändå känns det inte orealistiskt just nu. Snart är det dags igen för omprövning av Saras assistansersättning. Vad händer nu? Förut har jag varit orolig inför en omprövning. Nu är jag livrädd. 5

6 Höjningen av schablon beloppet mindre än löneökningarna Regeringen har fastställt schablon beloppet för 2014 till 280 kronor per timme. Det innebär att höjningen inte ens täcker löneökningarna. Nästa år höjs timschablonen för assistansersättningen med endast 1,8 procent. Den låga höjningen beror på att regeringen anser att den del av schablonersättningen som avser bland annat administration och kompetensutveckling är för högt beräknat i förhållande till Försäkringskassans allmänna råd. I väntan på Assistansersättningsutredningens förslag (se artikeln här intill) räknas därmed inte ersättningen för dessa kostnader upp. Mindre pengar till övriga kostnader Det här innebär att de löneökningar på i snitt 2,6 procent som arbetsmarknadens parter kommit överens om delvis måste tas från medel som tidigare använts till exempelvis arbetsledning, arbetsmiljö, fortbildning, handledning och assistansomkostnader. Den utredning som regeringen hänvisar till har fått i uppdrag att föreslå en ersättningsmodell som bättre tar hänsyn till olika funktionsnedsättningar och de behov de innebär. Nu gör regeringen precis tvärtom och drar ner på pengarna just för kvalitetshöjande insatser och sådant som personer med mycket omfattande funktionsnedsättningar behöver, säger Cecilia Blanck, verksamhetsansvarig på Föreningen JAG. Höjda utbildningskrav Samtidigt aviseras höjda krav från Socialstyrelsen på att assistansanordnarna ska se till att personliga assistenter får utbildning. För JAGs medlemmar, som Cecila Blanck är oroad över regeringens beslut och de tankar som ligger bakom. har de allra största funktionsnedsättningarna, är talet om att kvalitetsdelen av ersättningen skulle vara för högt beräknad helt obegripligt. Den som är helt beroende av personliga assistenter med erfarenhet, utbildning och mognad har redan idag stora problem att få pengarna att räcka. Nu blir det ännu värre, säger Cecilia. 6

7 Aktuellt i politiken Dags för mer rättvis assistansersättning? Istället för dagens system som överkompenserar assistans användare med låga kostnader och möjliggör stora vinstuttag förespråkar Föreningen JAG en differentierad schablonersättning. Agneta Rönn, expert på ekonomi och styrning på Sveriges kommuner och Landsting, utreder just nu på regeringens uppdrag hur väl tim ersättningen för personlig assistans är anpassad till kostnaderna. Målet är att öka förutsättningarna för en långsiktigt hållbar kvalitetsutveckling och finansiering vilket i klarspråk betyder att man vill försöka sänka kostnaderna för assistansen. Regeringen vill också att ersättningen anpassas till de faktiska kostnaderna för den assistans som utförs och minska det så kallade överutnyttjandet. Utredningen ska därför titta på de kostnader som uppstår beroende på funktionsnedsättningens art och omfattning samt tidpunkten när assistansen ges. Bakgrunden till utredningen är förra årets rapport från Inspektionen för socialförsäkringen med slutsatsen att nuvarande schablonersättning innebär en överkompensation till assistansanordnarna. En översyn av schablonen är något som Föreningen JAG efterfrågat ända sedan den infördes. Eftersom nivån på schablonen utgår från behovet hos en genomsnittlig person betyder det att hälften av assistansanvändarna får för hög ersättning och hälften får för lite. Beroende på hur kvalificerad assistansen är och hur stor andel av assistansen som utförs på obekväm arbetstid finns det lönsamma och olönsamma kunder i assistansbranschen. En differentierad schablon skulle rätta till denna orättvisa. Utredningen ska lämna sitt förslag i februari nästa år. Misstro mot föräldrar och gode män Som ett direkt resultat av förra årets Billum-utredning har Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att utreda gode mäns respektive föräldrars roll i assistansen. Båda utredningarna ska vara klara i januari Utredningen om personlig assistans som utförs av gode män ska värdera risken för att den assistansberättigade personen kan försättas i en ogynnsam situation särskilt om den gode mannen också är närstående. När det gäller företrädarskap är Föreningen JAGs önskan att man istället fokuserade på det faktum att uppdraget ska utföras med huvudmannens samtycke. En god man som man inte känner och inte kan kommunicera med klarar sällan detta. Ibland är det bara den som också jobbar som personlig assistent som klarar det. Om man är anhöriga eller inte har inte med sakfrågan att göra. I den andra utredningen, som handlar om att bedöma hur barns möjligheter till självständighet, delaktighet och utveckling påverkas av att de har personlig assistans, är problemet konstigt uttryckt från början. Det måste höra till ovanligheterna att föräldrar till barn med funktionsnedsättning förvägrar sitt barn nödvändig habilitering eller skolgång för att därigenom få jobba mer som personlig assistent. I de fall det före kommer föräldrar som inte förmår ta ansvar för sina barns hälsa måste samhället istället stötta barnet och familjen genom fler insatser, inte färre! Ronny Larsson och Sabina Hosseinbor i demonstrationen mot Susanne Billums fuskutredning i februari

8 Almedalen 2013 Succe för JAGs tält i Almedalen Maria Larsson och Lotta Fallgren Under Almedalsveckan möttes JAG-medlemmar, politiker och beslutsfattare i Föreningen JAGs tält mitt i Visby. För att visa att vi finns och försvara vår rätt till de insatser vi behöver för att leva, som personlig assistans och tekniska hjälpmedel, tog några av Föreningen JAGs medlemmar även i år plats i Almedalen under Visbys traditionella politikervecka. För första gången hade vi i år ett eget tält på Skeppsbron, nära Hamnplan. Dit bjöd vi politiker, besluts fattare och samhällsdebattörer för att berätta om vår verklighet och se till att våra frågor får en plats i nästa års val rörelse. Första gästtalaren i tältet var barn- och äldre minister Maria Larsson (KD). Maria frågades ut av Allan Sundberg, styrelse ledamot i Brukarkooperativet JAG och pappa till JAG-medlemmen Tim Sundberg, som uttryckte sin oro över de familjer där barnet trots omfattande funktionsnedsättningar nekas personlig assistans. Istället fastnar man i en tillvaro med resurs på dagis som blir resurs i skolan och på fritids. Eftersom timmarna som blir över, minus föräldraansvaret, inte räcker till assistans måste man ta till nödlösningar som korttids Maria Larsson och Tim Sundberg och allt längre dagar på fritids för att familjen ska orka vilket ytterligare minskar chansen att få assistans. Känner du till problematiken och hur ska de här familjerna orka? Att man orkar vara förälder och orkar sitt föräldraskap är viktigt. Problematiken är inte okänd. Överklaga och få det prövat, är rådet till föräldrarna, den rätten finns, sa Maria Larsson. 8

9 Almedalen 2013 Vår barndom blev också stulen! Barnen som for illa i den sociala barnavården får ursäkter från samhället och ekonomisk upprättelse. Men inga politiker eller myndigheter uppmärksammar att barn med funktionsnedsättningar som vårdades på barn vårdhem också fick stora skador. Föreningen JAG bjöd in till sammanlagt tolv korta seminarier under Almedalsveckan. Ett av de mest välbesökta var samtalet mellan Cecilia Blanck, Gerd Andén och samhällsdebattören och artisten Jesper Odelberg. Under rubriken Vår barndom blev också stulen pratade de om varför barnen som bott på landstingets barnvårdhem inte får samma upprättelse som de som for illa i den sociala barnavården. Om man frågar folk på gatan vet de inte att det finns nu levande personer som har bott på institutioner och vårdhem. Men många medlemmar i JAG har bott på vårdhem som barn och ungdomar och kanske även i vuxen ålder, sa Cecilia. Föreningen JAG har genom åren skrivit till flera ministrar och påpekat att även barnen med funktions nedsättning som vanvårdats borde få en ursäkt från samhället utan att möte någon förståelse för att de här barnen ska visas samma respekt. Jesper kämpar för en utredning till i stil med den om barnhemsbarnen. Jag är inte ute efter pengarna. Jag är ute efter en ursäkt. Vi som bodde på institution på 1950-, 1960-, och 1980-talet är värda en ursäkt av staten, precis som de andra barnen. De är värda upprättelse och vi är också värda det! Gerd Andén, mamma och god man till Föreningen JAGs ordförande Magnus Andén, berättade om Magnus svåra upplevelser under sin tid på barnvårdhem: Den gamla onda tiden är inte så långt borta. För Magnus som är född 1965 fanns det bara ett stöd från samhället och det var vårdhem. Vi fick höra att där fanns specialister som kunde klara det här och att vi var dåliga föräldrar som inte utnyttjade det. När Magnus var fyra år gav vi upp och lät honom flytta till ett nybyggt fint vårdhem. Men fina hus hjälper inte barn. Vi hade världens finaste barnvårdhem i Sverige på den tiden, men det hjälpte inte ett dugg. Barnen på vårdhemmen blev helt avskärmade. Som flyktingbarn som inte får stanna i Sverige, som vi ser på teve ibland, så blev barnen på barnvårdhemmen. För barn behöver kärlek och omvårdnad på ett tryggt sätt av folk som älskar dem. Efter tre år fick Magnus flytta hem igen till allas förfäran. Sen dess har han aldrig mer behövt bo på sådana ställen. Men det var en förfärlig tid och han for förfärligt illa, sa Gerd. Det är därför det är så viktigt att vi slår vakt om den personliga assistansen. Det känns som om Sverige håller på att ta flera steg tillbaka och att det är ett led i ett funkisförtryck, sa Jesper. Vi måste akta oss så att det inte byggs nya vårdhem i smyg. Vi måste akta oss så att det inte byggs nya vårdhem i smyg. Det är att gå tillbaka till den gamla onda tiden. Det får inte ske. Det är att gå tillbaka till den gamla onda tiden. Det får inte ske, sa Gerd. Cecilia avslutade samtalet med en uppmaning till politikerna: 1986 kom omsorgslagen som förbjöd institutionerna för utvecklingsstörda. Det har tagits ett politiskt beslut att det inte är rätt att placera barn på institution. 35 år senare är det dags att ta konsekvenserna för dem som man gjorde det här mot! 9

10 Almedalen 2013 Anette Endom Bassman och Lennart Axelsson (S), ledamot i riksdagens socialutskott. Agneta Luttropp (MP), socialutskottet och Kristina Edvall, suppleant i Föreningen JAGs styrelse Victor Endom och Mattias Börjesson delade ut JAGballonger. Birgitta Tullberg på plats i JAG-tältet för att prata assistans med besökarna. Jill Bergströms assistent får en JAG-tatuering av Marie Arvidsson. Försäkringskassan avslöjade myter om personlig assistans En myt att god man inte kan vara assistent För JAGs medlemmar är det ett stort bekymmer att allt fler kommuner felaktigt hävdar att gode män inte kan vara personlig assistent till sin huvudman. Under Almedalsveckan arrangerade Försäkringskassan ett seminarium med rubriken Personlig assistans, myter och sanningar! där även godmans-frågan togs upp. Riksdagsledamoten Agneta Luttropp (MP) som tidigare samma dag medverkat i JAGs samtalstält i Visby bad Cecilia Blanck redogöra för problemet. När man som JAGs medlemmar har stora kommunikationssvå righeter och intellektuella funktionsnedsättningar är det ofta ett fåtal personer som man kan kommunicera med och som kan tolka ens vilja. Det är helt avgörande att någon av dem också kan vara god man. Nu hör vi ändå från många delar av landet att kommunerna säger att det är förbjudet att vara god man och personlig assistent när en god man ska tillsättas. Det är mer regel än undantag, sa Cecilia. Agneta sa att hon hoppades att Staffan Wärme, som representerade Sveriges kommuner och landsting på seminariet, kunde bidra till att ta bort denna myt. Staffan hade inte hört talas om problemet tidigare. Det stora problemet som kommunerna har med gode män är att de inte finns. Vi söker gode män med ljus och lykta, sa han. Margareta B Kjellin (M), också hon riksdagsledamot, tillade att Billums förslag att gode män inte ska få vara personliga assistenter var en av de frågor där Social utskottet satte ner foten. Vi förstår att människor som kommunicerar med en fingerrörelse, kan inte en god man som man träffar en gång i månaden, någonsin lära sig tolka. Det krävs den här täta kontakten. Vi tog bort det förslaget i lagstiftningen, sa hon. 10

11 Ewa Samuelsson (KD), biträdande socialborgarråd i Stockholm, här tillsammans med Kenny Brandt, fick bland annat frågor om tillgängligheten på nya Tele2 Arena i Stockholm. Ewa Olofsson (V), riksdagens socialutskott, blev utfrågad av Linda Forzelius, vice ordförande i Brukarkooperativet JAG och företrädare för Richard Kostenius. Richard Kostenius, ledamot i Föreningen JAG (med ryggen mot kameran) hälsar på Therese Karlberg ansvarig för personlig assistansfrågorna på Försäkringskassan. Therese sa bland annat att Försäkringskassan håller med JAG om att avräkningsperioden borde förlängas till ett år (i stället för 6 månader). Maria Hedlund, ledamot i Brukarkooperativet JAGs styrelse, skriver krönikor i JAGAREN Vi skulle ha flyttat tidigare! E fter ändrade familjeförhållanden tog jag beslutet att flytta från villan på landsbygden till lägenhet i stan. Att flytta i vanliga fall innebär mycket föreberedelser med allt vad det innebär. När man har en flerfunktionshindrad son så infinner sig lätt en viss oro om hur man ska lyckas få allt i hamn. Det innebar för min del att jag skulle etablera nya kontakter i en ny kommun. Då kontakterna med den gamla kommunen var minst sagt frostiga kände jag en viss oro. Kenny skulle också byta skola, med allt vad det innebär. För att göra en lång historia kort så föll alla bitarna på plats över förväntan till och med mycket över förväntan. Kommunen jag bor i nu har en helt annan förståelse för personer med funktionsnedsättning och försöker verkligen berika min sons vardag. Skolan var ett ordentligt lyft med motiverad, engagerad och kunnig personal som ställer upp vardag som helg. Att även andra positiva saker hände i våra liv underlättade hela situationen. Nu så här efteråt tänker jag att vi skulle ha flyttat tidigare trots allt jobb innan och under flytten. Att flytta till en stad innebar för vår del att utbudet på aktiviteter ökade till astronomiska höjder jämfört med att bo på landet. När heten till allt har blivit ett lyft för min son. Vi behöver bara öppna dörren och ta en promenad så känns det som om hela världen väntar på oss. Vi var till exempel på Sweden Rock Festival, vilket han uppskattade, och det var hans nya skola som tog med barnen på konserterna. Detta hade varit en fullständig omöjlighet i vår förra kommun. Att bara kunna gå ner på stan, som tar fem minuter, och ta en glass är ett lyft. Lägenhetsanpassningarna har gått mycket bra med professionella och lyhörda hantverkare och anpassningarna är smakfulla och diskreta och märks knappt. Habiliteringspersonalen i nya kommunen ville göra en ny och färsk utredning för att kunna Vi behöver bara öppna dörren och ta en promenad så känns det som om hela världen väntar på oss. anpassa och optimera insatserna runt Kenny, vilket jag uppskattade. Till hösten ska han byta klass då personalen anser att han har kapacitet att lära sig blissa, vilket skulle förbättra hans möjligheter att kommunicera med sin omgivning. Vi ser alla framtiden an med stora förhoppningar för Kennys möjligheter att kunna utvecklas! 11

12 Helsida i tidningen Metro 6 augusti i år. Marta Gandini, legal företrädare för sin son som är medlem i JAG, blev upprörd när hon läste om behandlingen av 72-åringen (se artikeln till vänster). Marta skrev brev till socialminister Göran Hägglund (KD) och uppmanar även andra att agera. Här är ett utdrag ur Martas brev. Proffs-gode män ifrågasätts efter vårdskandal I augusti larmades polisen till ett äldreboende i norra Stockholm där en man hade påträffats inlåst i ett sex kvadratmeter stort rum utan fönster och med bara en plastmadrass på golvet. Den 72-årige mannen fördes till sjukhus i ambulans. Polisen har inlett en förundersökning om förhållandena på vårdboendet. Misstankarna gäller olaga frihetsberövande, framkallande av fara för annan, vållande av kroppsskada och tjänstefel. Mannen, som har autism, uppges sakna nära anhöriga och har enligt tidningen Metro stöd av en god man som han delar med ytterligare 60 personer. Efter avslöjandet om vanvården av 72-åringen har även frågan lyfts om hur många uppdrag en god man får ha och justitieminister Beatrice Ask har uttryckt att hon vill ställa tuffare krav på kommunerna. Källa: Metro Jag blev väldigt upprörd angående mannen som blev inlåst på äldreboendet Vårbacka Plaza. Han är inte bara en äldre person som har blivit vanvårdad, han har utsatts för ett brott, att bli frihetsberövad. Och tråkig nog är han en person som har autism. Förmodligen kan han inte tala eller gör det på ett bristfälligt sätt på grund av sitt handikapp. Han kan inte berätta själv vad som har gjorts mot honom eller hur länge det har pågått. De som ska ge vård begår brott mot personen, polisen agerar inte när de får anmälan, kommunen ska utreda om de har gjort något fel. Jonas Lindqvist, affärsområdeschef på Aleris Omsorg AB, säger att personalen har kompetens om autism och att man inte behöver extra personal. Gjorde de det av ren ondska då? Min logiska slutsats är att de är helt olämpliga att ha hand om andra människor! Är det inte ett brott att låsa in någon på det sättet? 12

13 Det händer om och om igen, och speciellt personer med autism Är det möjligtvis mannens fel? Ska han skylla sig själv för att han inte förstår bättre? Att personer med autism blir utsatta som den här mannen och blir inlåsta eller misshandlade av de som ska ge vård, eller som har till sin arbetsuppgift att lära ut eller träna, är ett återkommande problem. Jag har en idag 36-årig son med autism som blev utsatt för det när han var 21 år. Det var på en kommunal gruppbostad. Han slog sönder sin egen panna mot väggen. Man vill gärna tänka att sånt inte förekommer, att tiden går framåt och mycket blir bättre i samhället. Att vi inte utsätter människor som är beroende av oss för sådant vi inte accepterar. Men tyvärr händer det om och om igen, och speciellt personer med autism. Jag började för några år sedan samla alla tidningsartiklar som hade just något om sådana saker och jag lovar att det är många. Men det blev för destruktivt och jobbigt så jag slutade. Vi som sitter i det här sitsen med ett barn som är vuxet och kommer att behöva vård av andra hela sitt liv vill kunna känna att när vi inte längre orkar kommer andra att ta över på ett värdigt sätt. Ingen vill föreställa sig en framtid för en närstående som ser ut som den här mannens liv ser ut. Jag vill kunna känna att den här mannen och alla andra som är i behov av vård ska få leva ett bra liv. Jag vill att personalen som begår brott ska straffas och att det borde lagstiftas på ett sätt som gör att man tänker sig för två gånger innan man gör dumheter. Även tjänstemän som är involverade ska stå till svars för det de har gjort med så tragiska konsekvenser för individen. I den här speciella fallet kanske även en god man inte har gjort sin uppgift. Men det bör inte fortsätta som det har varit hittills med brott som begås mot handikappade personer som inte ens kan tala och ingen ställs till svars för det. Den här stackars mannen har blivit skickad tillbaka till samma boende! Trots att psykologen som kan autism har sagt annat! Det är svårt att tänka sig att man ska behöva göra en polisanmälan utan att det händer något och det slutar med att även polisen anmäls på grund av att de inte agerat! Vi är förvisso inte lika inför lagen! Därför bör lagen skärpas när det gäller just personer som har autism. Det ska vara en positiv diskriminering för människor med autism, inte för att de ska ha så mycket utan för att de ska uppnå det andra har idag och ser som självklart. Marta Gandini 13

14 Sommarvecka med extra allt JAGs sommarvecka 2013 innehöll klassikerna femkamp på Gröna Lund, Allsång, fototävling och en fantastisk kulturfestival. Sommarveckan inleddes med pannkakslunch och spelning med JAG-bandet, precis som det brukar vara. På tisdagen var det som vanligt många som gick till Skansen och såg på repetionen av Allsången för att senare på kvällen sjunga med i JAGs egen allsång på kansliet. Veckan avslutades lika traditionsenligt med tårtkalas på fredagen. Då presenterades även vinnarna i JAGs fototävling. Tre första pristagare som fick var sin minihögtalare utsågs: Simon Carlsén, Emma Creutz och Louise Hedlund. Andrapriset, en fiffig matlåda med frysfunktion, gick till Gina Jeles, Cecilia Larbi och Malin Karlsson. På tredje plats kom Sara Gutsjö och Sina Hosseini- Rad som belönades med bio biljetter. Årets sommarvecka bjöd också på nya och spännande upplevelser då JAG under två dagar flyttade till Kulturhuset så att alla stockholmare kunde delta i festen. På andra plats. Gina Jeles foto av Annelie Waldehagen på Gröna Lund. 14

15 5 svarar 1. Hur tycker du att Sommarveckan varit? 2. Vad gjorde störst intryck under Kulturfestival-dagarna? 3. Vad ska du göra resten av sommaren? 1. Kanon. 2. När jag uppträdde på Öppna scenen. 3. Jag har redan varit två veckor i Turkiet och ska åka dit igen hoppas jag. Jag ska bada om vädret är fint. Sina Hosseini-Rad, 29, Hultsfred 1. Jättebra. Jag har åkt karusell för första gången i mitt liv. 2. Dansen igår kväll. Fast idag (fredag) är jag trött. 3. Segla och åka till stugan i fjällen. Där ska jag vandra lite. Louise Hedlund, 32, Västerås 1. Bra... Roligt att träffa alla mina JAG-kompisar. 2. Jan Johansen. Dansen! 3. Träffa min pojkvän, åka till pappas land. Och äta glass, såklart! Linda Lundgren, 37, Avesta 1. Trevligt men jobbigt med hög musik 2. Jesper Odelberg 3. Bada, sola och fira min födelsedag. I Visby finns det verkligen ett stort utbud under sommaren. Lotta Fallgren, 38, Visby 1. Rolig. 2. Att vara med i dansföreställningen. 3. Bada och sola om det blir bra väder. Kanske ta en tur till Fjärilshuset. Äta glass och bara njuta. Vinnare. Simon Carlsén hade kul på Grönan och fick dessutom pris i fototävlingen. Nicklas Benn, 26, Stockholm 15

16 Världsunik kulturfestival avslutade JAGs kulturprojekt Föreningen JAGs arvsfonds projekt Kultur för alla tog farväl efter tre framgångsrika år med en kulturfestival på Kulturhuset i Stockholm, mitt under JAGs sommarvecka. På plats under kulturfestivalen den juni på Kulturhuset var kända fotografen Elisabeth Ohlson Wallin, ståuppkomikern och Göteborgspersonligheten Jesper Odelberg, mer än hundra JAG-medlemmar med personliga assistenter och många andra professionella kulturarbetare och entusiastiska amatörer. Under två dagar kunde man delta i musik- och dansworkshopar, lyssna på paneldebatt och vara med i en kulturpolitisk manifestation, titta på nyskapande teater föreställningar, konstutställning, film och barnteater och mycket mycket mer. Bland Kulturfestivalens många olika intryck och upplevelser var JAGcenters dansföreställning Vet du vem jag är? en av de starkaste. Föreställningen har en mycket hög ambitionsnivå som håller hela vägen. Allt från de inspelade andningsljuden, bilderna som projiceras på väggen, samstämmigheten och innerligheten mellan dansarna, Stefan Nilssons ipadspel med armbågen och Patrik Haases fräcka solonummer. Den knappt timmeslånga föreställningen är både vacker och politiskt vass. Samtidigt är den rolig även om Ann Nilsson i sin roll som experten Birgitta Björnegård som bara följer lagar och direktiv, är så otäckt nära verkligheten att skrattet fastnar i halsen. De två festivaldagarna avslutades med ett party i Studion på Kulturhuset på torsdagkvällen med uppträdande av The Little Darlings, för kvällen förstärkta med Jan Johansen. Kulturfestivalen genomfördes i samarbete med Kulturhuset och Stockholms stad. Övriga deltagare och samarbetspartner var bland andra Ateljè Inuti 1 + 2, Civil right defenders, Danskompaniet SPINN, Fredens hus, Mosaikteatern, Sensus Medis-5, Teater De Vill, Teater Surra, olika dagliga verksamheter och enskilda kulturutövare. Liksom vi inte blandar strumpor och kalsonger ska vi inte blanda olika slags människor. Birgitta Björnegård, självutnämnd expert i föreställningen Vet du vem jag är? Jag känner mig fri som en fågel när jag får vara kreativ, jag älskar att skriva musik och dikter för att rensa mina tankar. Jag utvecklas genom mitt skrivande och det gör att jag mår bra, utan min assistent vore detta inte möjligt. Inez Jonsson Finns det en funkiskultur? Lunchföreställning i studion på Kulturhuset. 16 Debatt med Jesper Odelberg, Kjell Stjernholm, Hanna Björklund, Per Lodenius (C), Inez Jonsson och Cecilia Blanck. Grävlingen (spelad av Raija Nilosdotter) får en kram efter barn före ställningen När Findus var liten och försvann.

17 Scen ur föreställningen Vet du vem jag är? Fr v: Ann Nilsson, Clara Nilsson, Cilla Colt, Maria Magnusson och Lollo Helén Little Darlings gitarrist heter Allan Sundberg och är pappa till JAGmedlemmen Tim Sundberg. Fotografen Elisabeth Ohlson Wallin och fotomodellerna Sabina Hosseinbor och Sandro Grip. Elisabeths bildserie Vi som aldrig fick våra porträtt målade är en markering av hur människor med funktionsnedsättning osynliggjorts genom århundraden. JAG-medlemmen Anton Smeets ställde ut sina fotografier. Magnus och Gerd Andén håller tal utanför Kulturhuset. I bakgrunden porträttet av Magnus som 1600-talsfurste. 17

18 Årsmöte med deltagarrekord igen JAG-bandet. Fr v: Tony Samil, Sandro Grip, Gustav Loberg, Sabina Hosseinbor, Magnus Andén, Susanna Carlsson, Patrik Haase, Clara NIlsson, Cilla Colt och Stefan Nilsson. Totalt deltog 325 personer, varav 95 fullvärdiga medlemmar, vid JAGs årsmötesdagar på Clarion Hotel på Södermalm i Stockholm den april. Årsmöteshelgen inleddes som vanligt musikaliskt i form av en årsmötesblues framförd av deltagare på JAG-center. Magnus Andén hälsade därefter alla varmt välkomna och lämnade sedan över till en intressant politikerdebatt. Panelen bestod av riksdagsledamöterna Metin Ataseven (M), Lennart Axelsson (S), Agneta Luttropp (MP), Eva Olofsson (V) samt biträdande socialborgarrådet i Stockholm Ewa Samuelsson (KD) och Malin Strid, politiskt sakkunnig i statsråds beredningen (FP). Liksom majoriteten i riksdagen uttryckte de flesta i panelen att den svenska diskrimineringslagstiftningen borde innefatta bristande tillgänglighet. Eva Olofsson slog också fast att personlig assistans bör betraktas som en människorättsfråga, inte vård och omsorg. Två av de hetaste ämnena under debatten var hur mycket insyn och kontroll som behövs i assistansen och den ifrågasatta rätten att ha sin gode man som assistent. Efter debatten var det dags för Berras gäng att inta scenen med gamla godingar. Tre JAG-medlemmar, Helene Jonsson, Birgitta Tullberg och Bernt Wigenstam, ingår i orkestern som är hemmahörande i Tibro. Efter årsmötesförhandlingarna, där den sittande styrelsen omvaldes, var det dags för middag och efterlängtad dans till Tony Samil och Pontus Vargs orkester. Sofi Kellander från Linköping med assistent Fredrik Rydmyr. Har man personlig assistans får man inte vara privat. Man måste bo i en glasbur mitt på torget. Gerd Andén För Victor är det inte ett telefonsamtal i månaden som gäller i kontakten med god man utan besök varje dag. Anette Endom Assistansreformen var underfinansierad från början. Men därför kan man inte begränsa rätten till personlig assistans idag. Agneta Luttropp (MP) Det är diskriminering om man inte får de tekniska hjälpmedel man har behov av. Lennart Axelsson (S) Jag blir så arg på er politiker. Vi har inga läkare och varken habilitering eller hjälpmedel fungerar. Vi har verkliga problem. Ewa Chabiuk Från moderaternas sida vill vi att möjligheten ska finnas kvar för gode män att vara personliga assistenter. Metin Ataseven (M) Fr v: Malin Strid (FP), Ewa Samuelsson (KD), Metin Ataseven (M), Eva Olofsson (V), Agneta Luttropp (MP) och Lennart Axelsson (S). Jag är alldeles övertygad om att man inte ska slå sönder JAGs modell. Eva Olofsson (V) 18

19 Politikerna fick många frågor av deltagarna. På bilden är det Ingrid Imkan som begärt ordet. Erika Behrens ställde ut sina fotografier. Tibro-baserade Berras gäng uppträdde. Cecilia Blanck omvaldes som ordförande i kooperativets styrelse. Styrelsen fotad i vårsolen utanför Clarion Hotel på Söder. Fr v: Lotta Fallgren, Richard Kostenius, Birgitta Tullberg, Mattias Börjesson, Magnus Andén, Mia Ek, Kristina Edvall och Victor Endom. På bilden saknas Anna Ingren. Styrelsen i Föreningen JAG vald vid årsmötet 2013 (legal företrädare inom parantes) Ordförande: Magnus Anden, Stockholm (Cecilia Blanck/Gerd Andén, tel ) 1:a v ordf: Anna Ingren, Stenhamra (Åsa Ingren/ Kerstin Ingren, tel ) 2:a v ordf: Birgitta Tullberg, Tibro (Lars Tullberg, tel ) Ledamöter Lotta Fallgren, Visby (Maj-Britt Fallgren, tel ) Richard Kostenius, Boden (Linda Forzelius/Kerstin Söderlund, tel ) Mattias Börjesson, Stockholm (Pelle Börjesson, tel ) Mia Ek, Dalby (Anita Ek, tel ) Suppleanter Kristina Edvall, Partille (Ewa Sahlström, tel ) Viktor Endom, Stockholm (Anette Endom, tel ) Brukarkooperativet JAGs styrelse vald vid årsmötet 2013 Ordförande: Cecilia Blanck, tel (företräder Magnus Andén, Stockholm) 1:a vice ordf: Linda Forzelius, tel (företräder Richard Kostenius, Boden) 2:a vice ordf: Anette Endom, tel (företräder Victor Endom, Stockholm) Ledamöter Maj-Britt Fallgren, tel (företräder Lotta Fallgren, Visby) Maria Hedlund, tel (företräder Kenny Brandt, Kristianstad) Allan Sundberg, tel (företräder Tim Sundberg, Stockholm) Lars Tullberg, tel (företräder Birgitta Tullberg, Stockholm) Suppleanter Ewa Sahlström, tel (företräder Kristina Edvall, Partille) Gunilla Storm, tel (företräder Simon Storm, Skara) 19

20 JAGs Göteborgskontor har öppnat! JAGs nya servicekontor i Göteborg rivstartade i april genom att bjuda in medlemmar och företrädare till taklagsfest. Det blev både trångt och trivsamt när medlemmar i JAG med assistenter och företrädare från Göteborg med omnejd samlades för en taklagsfest i JAGs nya lokal på Vädursgatan 6, i området Gårda i Göteborg. I sitt välkomsttal tog Gerd Andén bland annat upp att JAG inte är ett assistans bolag. Hon påminde om stadgarna som anger att föreningen ska ge medlemmarna möjlighet att leva i gemenskap med sin familj och som andra i samhället och få stimulerande upplevelser och erfarenheter på ett tryggt sätt. Föreningen ska också främja medlemmarnas psykiska och fyiska hälsa och se till att medlemmarnas övriga intressen tillvaratas. Och assistansen i JAG som naturligtvis ska vara den bästa tänkbara är ett verktyg för att nå detta mål. Under kvällen fick gästerna möjlighet att bekanta sig med de nyanställda och titta runt i de ljusa lokalerna som fick mycket beröm. Förutom JAGs egna kontorslokaler och mötesrum på bottenvåningen finns konferensrum och fest- och träningslokal högst upp i huset. Det finns alltså stora möjligheter att skapa en mötesplats för JAGs medlemmar i Göteborg och anordna fester, studiecirklar och utbildningar. Självklart kan medlemmarna även låna lokalerna vid behov, exempelvis vid assistenthandledning eller anställningsintervjuer. Jeanette Karlsson, Charlotte Andersson och Ewa Sahlström finns på plats på JAGs Göteborgskontor för att förstärka stödet till medlemmarna i Västra Götaland. 20

21 Både stora och små gäster togs emot av en välkänd figur. Magnus Andén klippte bandet med lite assistans. Andra Generationen. Dansfest på JAGs Göteborgskalas Eldslukande Liliana är mamma till JAG-medlemmen Angela Blom. I slutet av augusti var det så dags för den stora invigningen av Göteborgskontoret. Självklart var alla medlemmar i hela landet bjudna. Det gick till och med en särskild buss från Stockholm för mer långväga gäster. Birgitta Tullberg tolkade Cornelis Vreeswijk. JAGs stora invigningsfest i Göteborg blev framförallt ett härligt dansparty med svängiga Andra Generationen på scenen. Under kvällen bjöds också på eldshow med Liliana Vega Blom och skönsång med Birgitta Tullberg. Forskaren och arbetsterapeuten Lisbeth Nilsson berättade om sin metod Att köra för att lära och flera medlemmar provade att köra elrullstol med stor framgång. De som önskade kunde också bli fotade med extra festliga accessoarer denna premiärkväll. Från vänster: Idun Gottschalk, Sina Hossein-rad, Annelie Waldehagen och Simon Storm. Andra Generationen spelade härligt medryckande balkanmusik. Hjalmar Forzelius, fyra månader, kunde också köra elrulle. Lisbeth Nilsson och Urban Parsmo övervakar. 21

22 Funkisbyrån bjöd på show och dans i Göteborg När JAGs modellagentur Funkisbyrån intog gallerian Nordstan i Göteborg bjöds det på både sång, dans och ståupp-show. Sminkning pågår! Härlig musikunderhållning med Grunden Band, dansimprovisation med danskompaniet Spinn, för dagen förstärkt med dansare från JAG, och ståupp-show med Jesper Odelberg stod på programmet under Funkis byråns dag i gallerian Nordstan i Göteborg den 18 maj. Dessutom kunde alla som ville tävla om biobiljetter, bli sminkade och fotograferade. Funkisbyrån startades av Föreningen JAG 2009 och drevs de första två åren som ett arvsfondsprojekt med syftet att personer med funktionsnedsättningar ska bli mer synliga och ta plats i samhället och i medierna. Funkis byrån är nu en del av JAGs ordinarie verksamhet. Några nya och gamla modeller i Funkisbyrån som fotade sig i Nordstan: Viktor L Camilla P Diana G John R Jesper L 22

23 Stanna upp och tänk efter! Maggan Carlsson, en av JAGs handledare, var först ut av höstens måndagsföreläsare på JAGs kansli. Rubriken på din föreläsning var Barn är viktiga. Alla barn. Måste man poängtera att alla barn är viktiga? Ja, det måste man. För många är det en självklarhet i ord men det tappas lätt bort i handling. ALLA vuxna behöver påminnelsen ALLA barn är viktiga! Hur kan föräldrar ge sitt barn med funktionsnedsättning mer inflytande i vardagslivet? En enkel sak är vanan att stanna upp och tänka efter: Är det så här mitt barn vill ha det eller är det så här jag tycker det blir bäst? Vad visar mitt barn för reaktioner? Glädje? Tristess? Oro? Kan jag/vi göra på något annat sätt? Familjeperspektivet i LSS, hur ser du på det? I lagtexten hittar man grundtankarna från FNs barnkonvention, insatserna ska vara utifrån barnets bästa och barnet har inte bara rätt till relevant information utan också till möjligheten att få vara med och tycka och tänka. LSS ska ge förutsättningar att leva som andra. Pratar vi om barn handlar det också om att barnets familj, barnets viktigaste tillhörighet, kan ha det bra och kunna leva ett liv som andra. Det är en oerhört viktig faktor för att barnet ska ha goda förutsättningar i livet. Vilka krav ställs på personliga assistenter till barn, som ofta har familjens hem som arbetsplats? Många, att vara personlig assistent är aldrig ett okvalificerat arbete, det är oerhört komplext. Ska du kunna göra ett bra arbete tillsammans med ett barn måste det finnas en ömsesidig kontakt. Något slags gillande från alla inblandade parters sida eftersom det är så närgånget att vara personlig assistent och att arbeta i någons hem. Lyhördhet, flexibilitet, respekt för människor och sammanhang, vilja och förmåga till kommunikation och samarbete är bra egenskaper. Ska man göra ett bra arbete tillsammans med ett barn måste man också tycka det är roligt! På vilket sätt kan FNs barnkonvention och kunskap om den hjälpa medlemmarna i JAG? Det är ett dokument som Sverige som nation har ställt sig bakom. Sverige har sagt de här värderingarna är våra! Kunskap om FNs barnkonvention kan ge mod att som förälder stå på sig när man kämpar för sitt barns rättigheter likaväl som det ger bra frågeställningar att ta med sig in i vardagslivet: Gav jag mig tid att vänta in mitt barns åsikt? Kan vi ännu bättre stödja vårt barns utveckling? Är det här ett beslut som innebär mitt barns bästa? Begränsar jag eller möjliggör jag? Kommande föreläsningar på JAGs kansli i Stockholm 14 oktober kl Gode mannens roll i assistansen Kommunicerar man med naturliga reaktioner och signaler är en god man som man känner väl och kan kommunicera med ett viktigt verktyg för att kunna skräddarsy sin assistans. Med Cecilia Blanck. 21 oktober kl Pedagogiskt arbetsätt se möjligheterna! Att se ett livs perspektiv som också innehåller livskvalitet. Med Susanne Jessen, pedagog och handledare i verksamheter för barn och vuxna med autism. 11 november kl Att sova eller inte sova Sömn forskaren och överläkaren Lena Leissner tipsar om enkla saker man kan göra för att få bättre sömn, utan att behöva använda medicin. 2 december kl Efter plugget det fixar sig alltid? Daglig verksamhet meningsfull sysselsättning, inte förvaring. Med VICTOR EN- DOM, suppleant i Föreningen JAGs styrelse (på bilden ovan tillsammans med sin gode man Anette Endom Bassman) och Mats Lindberg, arbetsledare på JAG-center. 9 december kl Problemskapande beteenden Hur omgivningen tolkar personens agerande får avgörande betydelse för sättet att förebygga och minska det problemskapande beteendet. Med Helene Tranquist, utbildare och pedagogisk ledare på en skola för elever med autism/aspergers syndrom. Helene presenterar både en långsiktig 10-punktsplan och en krisplan. Kommande föreläsningar på JAGs kontor i Göteborg 10 oktober kl Gode mannens roll i assistansen Kommunicerar man med naturliga reaktioner och signaler är en god man som man känner väl och kan kommunicera med ett viktigt verktyg för att kunna skräddarsy sin personliga assistans. Med Cecilia Blanck. 14 november kl Bemötande och stöd till personer med autism Med Maria Weiselius, socialpedagog. 23

24 Gott & blandat Filmen från JAGs flashmob på Sergels torg under sommarveckan finns på JAGs hemsida. Klicka på menylänken Om JAG och sen Filmer. SOMMARHÄLSNING Malin Bäcklund bjuder på härliga semesterbilder från Gotland. Hon hann även med att besöka JAG-tältet i Visby flera gånger där hon bland annat träffade Linda Forzelius. Högt tempo Cecilia Larbi deltog i Vårruset i Vänersborg tillsammans med sina personliga assistenter, alla iklädda snygga JAG-tröjor. vad vill jag? Eftersom JAG är en ideell förening finns det stadgar som antogs när föreningen bildades För att påminna om föreningens syfte finns de viktigaste målen nu uppmålade på väggen vid entrén till kansliet i Stockholm. TACK för de generösa gåvorna till Föreningen JAG med anledning av Rolf Herlitz födelsedag! på bio till jul Funkisbyrån fick i uppdrag att hitta en av statisterna med funktionsnedsättning till filmatiseringen av boken 100-åringen som klev ut genom fönstret och försvann. Rollen gick till JAG-medlemmen Harald Theobald (till höger på bilden som är tagen vid inspelningen). 24

1900-talet var en ond tid i Europa, där vissa minoriteter lagligt föraktades, förföljdes och dödades.

1900-talet var en ond tid i Europa, där vissa minoriteter lagligt föraktades, förföljdes och dödades. Magnus Andén är ordförande i Föreningen JAG. Som hans legala företrädare ska jag i Magnus ställe här på några minuter försöka berätta om JAGs första 20 år. Den gamla onda tiden 1900-talet var en ond tid

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012

JULI 2012. Storsjöyran. den 28 juli 2012 JULI 2012 Storsjöyran den 28 juli 2012 Nu har det gått några dagar sen sist och jag har haft en vecka med lugnare träning, vilket har varit ganska skönt då det är Yran-vecka i stan och fullt med folk.

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Protokoll från Rådets möte 16/5-08

Protokoll från Rådets möte 16/5-08 Protokoll från Rådets möte 16/5-08 Plats: Skepparegatan 5b, Anhörigcenters konferenslokal Närvarande: Torgny Lööv, Astor Jonsson, Elisabeth Westin, Birgitta Ring, Pernilla Unander, Lena Österlund, Annelie

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Camilla Läckberg Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Personer i berättelsen Helga Änglamakerskan Dagmar Helgas dotter Laura Dagmars dotter Hermann Göring Tysk pilot och senare nazistledare Carin

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Visioner för nattvandrare

Visioner för nattvandrare Visioner för nattvandrare Vi skall som vuxna vara en bra förebild för våra ungdomar. Både för våra egna och för andras barn. När vi nattvandrar är det viktigt att skapa så bra relationer som möjligt mellan

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv.

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv. Jag ska prata om Daglig verksamhet för personer som JAGs vuxna medlemmar personer med flera stora funktionsnedsättningar, varav en är nedsättning av den intellektuella förmågan. Historiskt startade daglig

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

HÄGERSTEN LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING

HÄGERSTEN LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING HÄGERSTEN LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMS ORG BRUKARUNDERSÖKNING 2-8-4 ANHÖRIG-BRUKARUNDERSÖKNING 2 LILJEHOLMENS DAGLIGA VERKSAMHET (FÖRETRÄDARE) Liljeholmens dagliga verksamheter består av

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad: Stöd i Sollentuna Information till dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning Senast uppdaterad: 2016-09-08 Innehåll Vem kan få hjälp och stöd enligt LSS Så här gör du för att ansöka Ledsagarservice

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7), lägger på rätt

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Organisera assistansen

Organisera assistansen Organisera assistansen Roller och ansvarsområden Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assistansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade. Allt tyder också

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Allt du behöver veta om... SOMMARveckan

Allt du behöver veta om... SOMMARveckan Allt du behöver veta om... SOMMARveckan 2015 Program tisdag 23/6 11.00 11.30 Sjung igång sommaren! Stora Klara 11.30 11.45 Invigning av sommarveckan! Kurserian 11.00 12.30 Lunch Kurserian 13.00 17.00 Allsång

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad:

Stöd i Sollentuna. Information till dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning. Senast uppdaterad: Stöd i Sollentuna Information till dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning Senast uppdaterad: 2017-01-10 Träffa din handläggare Om du eller dina föräldrar vill ansöka om stöd får ni

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Vår gemensamma resa genom livet

Vår gemensamma resa genom livet Vår gemensamma resa genom livet Skogsgården Hajdes är ett socialterapeutiskt bykollektiv där vi jobbar med gemenskap och medmänsklighet som stödjande utvecklande kraft. Vi anser att det i varje människa

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

LSS. Lättläst version

LSS. Lättläst version LSS Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor som har en stor funktionsnedsättning hela livet eller

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS Det finns en lag som säger att personer med funktionsnedsättning kan få särskilt stöd och service. Lagen heter LSS, som är ett kortare namn för Lagen om stöd och service till

Läs mer

Om personlig assistans för barn

Om personlig assistans för barn Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för

Läs mer

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b 272 31 Simrishamn nimmi.se Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Tryckt i EU 2014 ISBN: 978-91-87955-00-6 Mammas Liv av Mi Tyler med illustrationer

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka!

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! för individuell utveckling Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! Följ Stinas väg till nytt jobb och Pelles resa till praktik Vägknuten är ett nytt projekt och en väg till individuell utveckling för

Läs mer

58 RICHARD BRANSON. HELÉNE NORD Detta gjorde mig stor. Och liten. HÄLSA & INSPIRATION. 04 HELENE NORD Detta är min tidning. Och din.

58 RICHARD BRANSON. HELÉNE NORD Detta gjorde mig stor. Och liten. HÄLSA & INSPIRATION. 04 HELENE NORD Detta är min tidning. Och din. 1 2 I nr 1Våren 2015 ENTREPRENÖRER KVINNA MAMMA Kunskap som gör skillnad för dig. 04 HELENE NORD Detta är min tidning. Och din. 08 FESTFIXARE Små tips som gör det lättare att samlas. 14 DITT VARUMÄRKE

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Utbildningar hösten 2013

Utbildningar hösten 2013 Utbildningar hösten 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/11, Göteborg 17/9 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 15/10, Göteborg 1/10 KONDUKTIV PEDAGOGIK 1...6

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Utbildningar våren 2014

Utbildningar våren 2014 Utbildningar våren 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/2 & 14/5, Göteborg 26/3 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 10/4, Göteborg 15/4 KONDUKTIV PEDAGOGIK

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

Forskare: LSSreformen

Forskare: LSSreformen Forskare: LSSreformen har urholkats Regeringen måste återta makten över LSS lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. En begränsande rättspraxis har urholkat LSS-reformen, skriver forskare

Läs mer