Framtidens företagande: en möjlig forskningsprofil vid Högskolan i Skövde?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens företagande: en möjlig forskningsprofil vid Högskolan i Skövde?"

Transkript

1 Framtidens företagande: en möjlig forskningsprofil vid Högskolan i Skövde? Avrapportering av utredningsuppdrag DnR HS 2011/ Stefan Tengblad Professor i företagsekonomi Högskolan i Skövde 1

2 1. Inledning och förord Den 23 mars 2011 fick undertecknad i uppdrag att identifiera kritiska delområden med koppling till ett hållbart entreprenörskap och tjänsteinnovationer som kan utgöra grundstenen i ett planerat forskningscentrum vid Högskolan i Skövde på temat Framtidens företagande. En sådan satsning skall ske i samverkan med det omgivande samhället företrädesvis inom Skaraborgsregionen och bör involvera olika lärar- och forskargrupper vid Högskolan i Skövde (för en uppdragsbeskrivning se Dnr HS ) Då tiden som har varit till förfogande varit knapp har det inte varit möjligt att genomföra en bred undersökning med intervjuer av näringslivsföreträdare och forskare utan endast tre orienterande intervjuer samt inläsning och analys av material kring företagande i Skaraborgsregionen. De som har blivit intervjuade är Kristina Anderbäck och Leif A Carlsson på Skaraborgs Kommunalförbund samt Thomas Nilsson på Industrial Development Center, IDC. Jag har också eftersträvat att identifiera ett lämplig teoretiskt ramverk för ett fortsatt arbete, och detta ramverk är även användbart för att identifiera lämpliga delområden att fokusera på mot bakgrund av en analys av Skaraborgsregionens företagarmiljö. Detta ramverk är generellt och övergripande och kan sedan kombineras med mer specifika teoretiska utgångspunkten kring de utvalda delområdena. Rapporten avslutas med ett förslag till möjliga prioriteringsområden och hur Högskolan kan fortsätta att arbeta vidare med dessa områden. Rapporten bör ses som ett arbetsmaterial för fortsatta diskussioner snarare än ett färdigt förslag till hur ett centra bör gestalta sig i detalj. 2

3 2. Ett förslag till teoretisk utgångspunkt för framtidens företagande Vad som kommer att ske i framtiden går det egentligen bara att göra förutsägelser om som är mer eller mindre sannolika. Inte ens att solen kommer att stiga upp på himlen är absolut säkert även om sannolikheten för att så inte blir fallet förmodligen är försumbart liten. Det går därför inte att beforska framtiden på samma sätt som nutiden eller dåtiden. Men i någon mån finns framtiden redan hos oss såsom det framgångsrika och livskraftiga som redan har börjat att etablera sig och såsom talesättet lyder har framtiden för sig. I-pads, bränslesnåla bilar, smartphones och ekologisk matproduktion är sannolikt företeelser som har framtiden för sig. Det går också med säkerhet att konstatera att den tekniska utvecklingen inom olika branscher kommer att fortsätta och om utvecklingen sker inom ramen för en globaliserad ekonomi så går det att förvänta sig ett högt tempo. Forskning kring framtidens företagande kan helt enkelt handla om att studera processer som ser ut att ha framtiden för sig och att undersöka hur företag skall kunna lyckas väl med att hantera sådana processer. Det teoretiska ramverk som enligt min uppfattning är mest lämpligt för att utgöra en generell grund för att studera fenomenet framtidens företagande är den organisationsevolutionära skolbildningen (se t ex Aldrich 1999). Denna teoribildning tar fasta på den stora dynamiken i näringslivet vad gäller företags grundande, tillväxt, nedgång och upplösning. Även om det finns organisationer som har haft en ledande position under lång tid så är föränderligheten i organisationspopulationers sammansättning påfallande. Ett exempel: För 40 år sedan fanns det framgångsrika svenska storföretag som hette Facit, Uddeholm, Broströms, Fagersta, Gränges, PLM, AGA, PK-banken, Götabanken, Svenska Metallverken, Kockums, Götaverken, Tändsticksbolaget, SLT och Saléns. Detta är företag som har blivit nedlagda eller uppköpta. Även ett näringslivs branschsammansättning är föränderligt. Exempel på tillverkande industrier som mer eller mindre har försvunnit i Sverige de senaste 40 åren är konfektion, skor, skeppsbyggnad, tågtillverkning, hemelektronik, datortillverkning och leksaker. Den evolutionära skolbildningen har hämtat inspiration och begrepp från forskning inom biologi och ekologi som undersöker hur ekosystem förändras 3

4 över tid och hur ekosystem reproduceras under olika betingelser. De centrala begreppen kring hur ekosystem liksom populationer av företag förändras är variation, selektion och retention. Med variation avses skillnader som uppkommer till följd av planerade förändringsinitiativ, slumpmässiga eller oförutsedda händelser. Att det uppstår variation i system som vidmakthålls genom mänsklig aktivitet och interaktion är något av en naturlag. Variationen kan röra sig om nya produkter, förändrade produktionsmetoder, arbetsorganisation eller nya kund-leverantörsrelationer. En betydande del av variationen uppkommer till följd av de skiftande kulturella, politiska, ekonomiska och klimatmässiga förhållandena mellan olika samhällen och regioner. Variation är mycket centralt inom företagande; framgångsrikt företagande handlar i regel om att skapa variation i syfte att ta tillvara en möjlighet som har uppenbarat sig för företaget/företagaren ifråga. All variation leder dock inte till framgångsrika företag, en betydande andel av uppkommen variation överlever inte med tiden. Iteras plastcykel kan användas som representant för alla innovationer som inte värdesätts tillräckligt av omvärlden för att kunna överleva. Begreppet selektion innefattar de mekanismer som handlar om på vilket sätt och vilka variationer som blir utvalda att leva vidare. Selektion sker dels på marknaden t ex i cykelaffären i fallet Itera eller inne i organisationer såsom när en företagsledning beslutar sig för att avveckla sin hålkortsmaskin eller att avveckla en ny arbetsmetod som inte blev så lyckad. En viktig anledning till att en stor andel av variationen väljs bort är att det som regel är resurskrävande att upprätthålla denna. Om det saknas det extern betalningsvilja blir variationen till en belastning för den som tillhandahåller denna. Retention, som är ungefärligen betyder vidmakthållande handlar om hur vald variation (med andra ord selektion) vidmakthålls över tid. Det är få produkter och tjänster som är stabila att de inte är i behov av förbättring och utveckling (variationskapande processer). Ett exempel på en produkt som har sett ungefär samma ut i över 50 års tid är Kalles kaviar, men producenten Abba Seafood kämpar med att få oss konsumenter att välja någon av de 10 andra varianterna, bland annat har de försökt med kaviar med banansmak och varianter i både prickiga och randiga tuber. I kyldiskarna tenderar vi 4

5 konsumenter att först och främst köpa den blågula tuben med den fräknige lintotten vars förlaga numera snart är folkpensionär. Kalles kaviar är väldigt unik, det finns synnerligen få produkter kvar från den tiden i dagens livsmedelsaffärer. Bland andra företag med hög retentionsförmåga utmärker sig företag med så kallade starka varumärken, dessa tenderar att motstå både förändringar och kostnadstryck bättre. Rolex och andra exklusiva schweiziska klocktillverkare har klarat anstormningen från asiatiska lågkostnadstillverkare bättre än andra västeuropeiska klocktillverkare. Under 2008 exporterade de schweiziska klocktillverkarna för mer än 100 miljarder kronor och nästan hälften av denna export gick till Asien! (http://www.fhs.ch/en/history.php). Retention är således en viktig aspekt av företagande och företag kan behålla en trogen kundkrets genom att ständigt effektivisera och förfina sin produktionsapparat och kundservice. Med hjälp av ovanstående begrepp går det att ställa forskningsfrågor av generell dignitet som även går att koppla till särskilda branscher och regioner: - Hur skapas variation inom en viss bransch eller företag, är det genom planerad förändring, tillfälligheter eller ren slump? - Vilka faktorer spelar störst roll för varför vissa variationer blir selekterade? - Vad kännetecknar företag som har uppvisat hög retentionsförmåga? (att över tid erbjuda variation som blir selekterad över längre tidsperioder) Den evolutionära ansatsen bygger på insikten att ett företag på samma sätt som en djurart konkurrerar med andra företag (djurarter) om begränsade resurser och, att resurstillgången är beroende av omgivningens vilja att tillföra organisationen resurser, liksom hur effektivt en organisation är på att tillgodogöra sig tillgängliga resurser. (Här går det att göra en analogi till djurarters förmåga att upprätthålla kroppsvärme och hushålla med resurser vid sökandet av föda liksom att ha en effektiv matsmältning som tar tillvara på så mycket näring och energi ur födan som möjligt). 5

6 Ett företags förmåga att hushålla med sina resurser går att mäta med hjälp av ekonomisk redovisning och det ekonomiska resultatet ger en bild av företagets förmåga att konkurrera inom sin valda nisch. Det evolutionära perspektivet lyfter också fram evolutionära processers svårförutsägbarhet. I backspegeln kan det ses som logiskt och närmast självklart att utvecklingen tagit ett visst spår men när sådana spår skapades fanns det (i regel) många andra möjliga utvecklingsförlopp framstod inte Kina som något större ekonomiskt hot för västvärldens företag och än mindre som en gigantisk affärsmöjlighet. Långt in på 1990-talet var det högst osäkert huruvida Kina skulle fortsätta med marknadsreformer, återgå till en mer kommandostyrd ekonomi eller desintegreras såsom fallet blev med Sovjetunionen och det forna Jugoslavien. Samma sak har gällt utvecklingen inom områden som internet, mobiltelefoner, den gemensamma valutan inom europeiska unionen, eller Sveriges inträde i detta politiska samfund. Ofta tar utvecklingen en oväntad riktning åtminstone gäller detta för en stor andel av inblandade aktörer vilket kan göra målsättningar och handlingsplaner förfelade. Det finns därför ett behov av flexibilitet och manöverförmåga. Mycket av vad som händer i ekonomiska system är diskontinuerligt och oförutsägbart eller åtminstone svårförutsägbart. Situationen påminner lite om ett V75-tips, det finns aktörer som kan lyckas göra precis de rätta övervägandena och därmed framstå som genier men det är mycket få aktörer förunnat att både besitta tillräckligt med tur och skicklighet för att lyckas med sådana bedrifter. Det finns därför ett betydande mått av osäkerhet i beslutsfattande och först i efterhand går det att avgöra att vissa beslut såsom att rekrytera en viss person, att satsa på ett nytt verksamhetsområde eller att göra en större aktieplacering var lyckade eller inte. Avslutningsvis ger den evolutionära ansatsen flera viktiga svar på vad vilka miljöfaktorer som främjar framgångsrik utveckling och retention (variation som över tid blir selekterad). Uppkomsten av variation gynnas av täta miljöer där det finns förhållandevis många aktörer, aktörer som har en förhållandevis tät interaktion med andra aktörer och miljöer som har ett komplett ekosystem. Exempel på detta är att det finns närhet till leverantörer, kompetent arbetskraft, FoU-resurser, utbildningsinstitutioner, finansiärer och kunder. I miljöer där 6

7 förutsättningarna för företag inom en viss bransch är goda finns det utrymme för många olika företag som både samarbetar och konkurrerar varandra vilket gör miljön dynamisk. Dynamiska ansamlingar av företag kallas även för kluster och exempel på sådana är IT-industrin i Silicon Valley, underhållningsindustrin i Hollywood, elektronikindustrin i Guangdong och klockindustrin i västra Schweiz. Svenska exempel på kluster är metallindustrin i Gnosjö, textilindustrin i Sjuhärad och telekomindustrin i Kista/Stockholm. Den svenska fordonsindustrin med Volvo, Saab och Scania är också exempel på ett kluster som innefattar olika slags underleverantörer, konsulter, forsknings- och utbildningsinstitutioner. En viktig anledning till att företagskluster är så framgångsrika är den höga kompetens som utvecklas i täta miljöer vilket gör att innovationerna (variationerna) håller en hög kvalitet och därmed har större chans att bli selekterade. Även tillgången till goda kundrelationer är viktig för innovationsförmågan, ofta är det krävande beställare som driver fram innovationer. Ett starkt kluster kännetecknas av att externa aktörer försöker etablera sig inom klustret för att kunna ta del av dess dynamik, och ofta stärks då klustrets dynamik ytterligare i en självförstärkande spiral. I ett ekosystem med god tillgång till solenergi och vatten uppstår det över tid stor variation eftersom det då finns goda förutsättningar för en stor artrikedom genom interaktion mellan de olika aktörerna/arterna i ekosystemet. 7

8 Ett världsledande kluster kan ha över tusen aktörer som tillsammans skapar stor variation och effektivitet både genom samarbete och konkurrens. Går det inte att skapa ett kluster av hög densitet i en region så är en klok strategi att på olika sätt koppla sig till ett ledande kluster och på så sätt bli en nod i detta. Fordonsindustrin i Skaraborg ingår på så sätt i ett huvudsakligen västsvenskt kluster med Göteborg som huvudsakligt nav. 3. Om Skaraborg och regionens företagande 3.1 Inledning För att en satsning på forskning på temat framtidens företagande skall bli framgångsrik krävs ett nära samarbete med näringslivet i Skövde och den omgivande Skaraborgsregionen. Skaraborgsregionen består av 15 kommuner med lite drygt invånare, varav Skövde är störst med drygt eller cirka 20% av regionens samlade befolkning. Andra lite större kommuner i Skaraborg är i tur och ordning Lidköping, Falköping, Mariestad och Skara. Befolkningsutvecklingen i Skaraborg har totalt sett varit lägre än Sverige i övrigt, men i paritet med många regioner i mellansvenska regioner utanför de expansiva storstadsområdena och universitetsorter. Om Skaraborg hade vuxit i samma takt som Sverige i helhet under perioden hade regionen haft lite knappt invånare. Och hade regionen varit lika expansivt som exempelvis Halland under denna period hade befolkningen uppgått till knappt , en ökning som i sådant fall nästan hade motsvarat tre ytterligare kommuner av Skövdes nuvarande storlek. Också över ett längre tidsintervall är Skaraborgregionens relativa tillbakagång påtaglig. För 150 år sedan bodde var tredje invånare i nuvarande Västra Götaland och var 18:e svensk i Skaraborg. Numera är ungefär var sjätte Västra Götalandsbo och var 36:e svensk skaraborgare en halverad andel i båda fallen således. Denna utveckling är problematisk för Högskolan i Skövde eftersom högskolans närområde därmed gradvis minskar i ekonomisk och politisk betydelse. Före andra världskriget berodde tillbakagången på att industrisektorn 8

9 var förhållandevis liten i Skaraborg, och från 60-talet och framåt på grund av att tjänstesektorn utvecklas relativt långsamt. Jag kommer att återkomma till detta tema lite längre fram i rapporten Skövdes utveckling i förhållande till jämförbara regionala centra Skövde är den kommun i Skaraborg som har haft den bästa befolkningstillväxten. Skövde har under perioden stabilt innehaft positionen som 30:e största tätort i Sverige och som den 45:e största kommunen. För att undersöka hur väl Skövde har utvecklats mot andra städer i Sverige med liknande förutsättningar har jag jämfört Skövde med nio andra kommuner med liknande befolkningsstorlek som också har varit regionala centralorter och som har haft eller åtminstone under perioden fått en egen högskola/universitet. Tabell 1: Skövdes befolkningsutveckling /10 jämfört nio liknande kommuner Stad Tätort 1965 Kommun 1965 Tätort 2007 Kommun 2010 Ökning tätort Ökning kommun 1. Växjö % 59% 2. Östersund % 38% 2. Luleå % 39% 4. Skövde % 28% 4. Kristianstad % 26% 4. Falun % 23% 8. Borlänge % 20% 8. Kalmar % 26% 10. Karlskrona % 6% Genomsnitt % 29% Skövdes andel av genomsnittet 87,0% 81,9% 83,2% 81,0% I jämförelse med dessa kommuner är Skövdes utveckling genomsnittlig. Under perioden har både Skövde som tätort och kommun ökat med 28%, medan den genomsnittliga tillväxten bland dessa kommuner har varit 35% för tätorterna och 29% för kommunerna. Skövde har haft ungefärligen en lika god befolkningsutveckling som Trollhättan, Kristianstad och Falun och bättre än de 9

10 för Borlänge, Kalmar och i synnerhet Karlskrona. Å andra sidan har Luleå, Östersund och i synnerhet Växjö haft en klart högre befolkningsökning. Tabell 2: Befolkningstillväxt Sveriges universitets och högskoleorter Ökning 1 Uppsala# ,9% 2 Umeå ,4% 3 Lund ,1% 4 Växjö ,5% 5 Stockholm* ,9% 6 Linköping ,9% 7 Luleå ,5% 8 Halmstad ,6% 9 Örebro# ,6% 10 Östersund ,4% 11 Västerås ,3% 12 Visby* ,0% 13 Skövde ,6% 14 Trollhättan ,5% 15 Karlstad ,9% 16 Kalmar ,2% 17 Kristianstad ,9% 18 Jönköping ,7% 19 Falun ,2% 20 Göteborg* ,5% 21 Borlänge ,8% 22 Gävle ,3% 23 Borås# ,2% 24 Sundsvall ,5% 25 Eskilstuna ,1% 26 Karlskrona ,3% 27 Malmö* ,5% Genomsnitt ,1% Skövdes andel av genomsnittet 34,8% 32,6% * Avser tätortens befolkning 1965 och # Inklusive kommuner som har blivit avknoppade under perioden (Bollebygd m fl) Även i förhållande till övriga universitets och högskoleorter i Sverige hamnar Skövde i mitten vad gäller befolkningstillväxt under de senaste 45 åren. Skövde 10

11 hade i utgångsläget den näst minsta befolkningen av dessa orter och har nu avancerat en plats genom att ha växt förbi Borlänge. Skövde framstår i detta sammanhang som en hyggligt dynamisk högskoleort, men en bra bit efter de mest dynamiska och snabbväxande orterna såsom Uppsala, Umeå och Lund. 3.3 Skarborgsregionens näringslivsprofil Under senare år har behovet av en samlad politik för regional utveckling i Skaraborg uppmärksammats. Till grund för denna politik finns utredningen Skaraborg i Kunskapsekonomin från 2007 som sedan låg till grund för ett politiskt tillväxtprogram för perioden I programmet ges följande sammanfattande beskrivning av näringslivet i Skaraborg: Skaraborg har en bred ekonomisk bas att stå på. Men även om det i Skaraborg finns en bred uppsättning av olika branscher är antalet arbetsställen inom varje bransch ofta begränsat. Det samlade utbudet blir lågt och konkurrensen kan bli lidande. Ett tydligt exempel är utbudet av företagstjänster som ligger på ca en tiondel av den i Göteborgs lokala arbetsmarknad. Ur rapporten Delregionalt tillväxtprogram för Skaraborg I Skaraborg i Kunskapsekonomin beskrivs ingående och nyanserat de utmaningar som regionen står inför som innefattar en minskande befolkningsandel, en uppsplittrad geografisk struktur, låg utbildningsnivå och en låg tillgänglighet med avseende persontransporter till utlandet. Denna bild återkommer också i expertintervjuerna som pekar på vissa strukturella brister i Skaraborgs näringsliv. De strukturella bristerna bidrar till ett förhållandevis litet nyföretagande och att regionen kommer relativt sent in i nya och växande branscher. Detta kan dels bero på goda förutsättningar för etablerade näringar, först inom jordbruket och sedan i tillverkande industri som dragit nytta av tillgången till olika slags råvaror, såsom livsmedelsindustri, trä- och möbelindustrin, och kalk- och cementindustrin, eller närhet till avsättningsmarknader, inte minst Göteborg och dess fordonsindustri, mm. Den andra orsaken till att nya näringar såsom kunskapsintensiva tjänsteföretag och 11

12 FoU-intensiv industri i mindre utsträckning finns representerad i Skaraborg än nationen i genomsnitt rör tillgången till högutbildad arbetskraft, närhet till stora koncentrationer av människor och företag samt forsknings- och utbildningsorganisationer. Det upplevs som ett problem hos de intervjuade personerna att rekrytera och behålla personer med hög utbildning och speciell kompetens, t ex av exportförsäljning och produktutveckling. Att tjänstesektorn är förhållandevis liten och i stor utsträckning inriktad mot att serva den lokala efterfrågan är en nackdel för regionen eftersom tjänstesektorn under de senaste decennierna har visat sig både vara mer expansiv och mindre konjunkturkänslig. Att näringslivskonjunkturen föll mer i Skaraborg (och Fyrbodal) än i Göteborgsregionen och även Sjuhäradsregionen illustrerar detta faktum. Skillnaden i näringslivsstruktur mellan Skaraborg och Göteborgsregionen är påfallande: Tabell 3: Näringslivsstruktur i Skaraborgsregionen Antal anställda 2009 Skaraborgsreg. Göteborgsreg. Västra Götaland Jord- och skogsbruk 1,8% 0,2% 0,6% Tillverkningsindustri 26,9% 13,1% 17,3% Tjänster & byggindustri 36,2% 55,4% 48,8% Utbildning, vård, förvaltning 35,1% 31,3% 33,3% Totalt antal anställda För att illustrera tjänstesektorns relativa styrka som sysselsättningsskapare jämfört med industrisektorn är att sysselsättningen i den privata tjänstesektorn i Västra Götalandsregionen ökade med 8000 under 2010 och den offentliga sektorn 4000 medan industrisektorns sysselsättning minskade med 200 personer (Konjunkturbarometer för Västra Götaland, 2011). Industrisektorn i Västra Götaland har således visat sig både falla kraftigare i konjunkturnedgångar och stiga svagare i konjunkturuppgångar vad sysselsättningen beträffar Näringslivskluster i Skaraborg Vid framtagande av utvecklingsstrategier är det viktigt att ta hänsyn till Skaraborgsregionens speciella karaktär, att bara kopiera lösningar som funkat i Boston-regionen eller ens Göteborgsregionen fungerar dåligt. 12

13 Vad som utmärker Skaraborgsregionen är dels att näringslivet är areellt integrerat med närhet till råvaror och dels förhållandevis småskaligt. Bortsett från motorfabrikerna i Skövde så finns det få riktigt stora företag och privatägda arbetsställen i Skaraborgsregionen. I vissa delar av regionen finns det ett livaktigt och varierat företagande (t ex i Lidköping, Vara, och Töreboda), medan andra delar av regionen har ett mer ensidigt näringsliv. Näringslivet är både diversifierat branschmässigt och geografiskt men med ett stort inslag av mindre och medelstor tillverkningsindustri. Den rådande näringslivsstrukturen är både en styrka och en svaghet: regionen står på många ben, men få av dessa ben är för närvarande tillräckligt starka för att i ha en inneboende tillväxt och dynamik. Därför är det viktigt att fortsätta att bygga vidare på de livskraftiga delarna av dagens näringsliv i strävan att med tiden få igång självförstärkande utvecklingsspiraler. Det gäller också att försöka avhjälpa brister inom tillgång till kvalificerad tjänsteproduktion och kompetens inom marknadsföring och produktutveckling. Utifrån den ekonomiska teori som har beskrivits tidigare och som betonar vikten av koncentration av ekonomiska aktörer för att skapa dynamiska och innovativa regionala miljöer (kluster) finns det anledning att undersöka vad för slags koncentrationer av företag i Skaraborg som kan utgöra styrkeområden att bygga vidare kring. På Västra Götalandsregionens hemsida finns det en statistikdatabas där nio styrkeområden för regionen som helhet har identifierats. För Skaraborgs del är det tre styrkeområden som framträder nämligen livsmedel, trä och möbler och fordon/transport: 13

14 Tabell 4: Styrkeområden i Skaraborgsregionens näringsliv Sektor Antal sysselsatta, 2008 Relativ kvot Andel av VG-regionens totala sysselsättning Livsmedel ,57 39% Trä och möbler ,27 35% Fordon/transport ,2 18% Upplevelse ,58 9% IT ,34 5% Biomedicin och hälsa 227 0,21 3% Marint 207 0,19 3% Textil 62 0,14 2% Petrokemi 54 0,05 1% Med den relativa kvoten avses hur stor andel av sektorn ifråga är i förhållande till Västra Götaland som helhet. Livsmedelssektorn i Skaraborg är således relativt sätt drygt 2,5 gånger större än för VG-regionen som helhet medan till exempel IT-sektorn bara är en tredjedel så stor. Detta innebär att Skaraborg har 39% av de anställda i livsmedelssektorn inom Västra Götalandsregionen men bara 5% av de IT-anställda. Livsmedel, trä och möbler och fordon/transport är i mångt och mycket den valda variationen vad gäller Skaraborgs näringslivsstruktur. Det bör också tilläggas att det finns en fjärde arbetslivssektor som utmärker sig i Skaraborg och det är försvarssektorn. Skaraborg är centrum för försvarsmakten i Västra Sverige och har viktiga verksamheter i Skövde, Karlsborg och Lidköping (Såtenäs). Utifrån uppgifter om olika förbands- skolorsoch stödenheters lokalisering på försvarets hemsida våren 2011 och enligt denna så uppgår de försvarsanställda, reservofficerare och värnpliktiga ej inräknade i Skaraborg till ca Denna siffra motsvarande knappt 20% av de försvarsanställda av inom denna typ av försvarsenheter i hela Sverige. Och med ca 1200 försvarsanställda är Skövde tredjen störst som enskild ort i Sverige efter Stockholm och Karlskrona. Om försvarssektorn läggs in i tabellen ovan så skulle kvoten uppgå till hela 5,5 eftersom ungefär 85% av VG-regionens försvarsanställda har sin utkomst vid enheter i Skaraborg. Antalet försvarsanställda i Skaraborg kommer också att öka en hel del nu när försvaret kommer att ersätta värnpliktiga med fastanställda. 14

15 Även om det kan tyckas onaturligt att koppla ihop försvarsmakten med företagande, så finns det många områden där företagarkompetens kan komma till nytta både inom försvarsverksamheten och som samarbetspartner och leverantör med tanke på den omställning som försvaret genomgår. Lite förenklat har försvaret tidigare bestått av soldater och officerare, medan det nu finns behov av många olika slags ytterligare kompetenser kring exempelvis materialförsörjning, teknikutveckling, underrättelsetjänst, IT-säkerhet, mm. Försvar kan ses som en komplex tjänsteverksamhet som på uppdrag av sin beställare (regeringen) utför olika slags säkerhetstjänster åt den svenska nationen. Vid internationella uppdrag är den enkla delen av uppgiften att stationera ett förband på en viss plats, men för att trupperna skall kunna lyckas med sin uppgift krävs en väl fungerande planering, logistik, sambands- och underrättelsetjänst. Med tanke på att Skövde och andra orter i Skaraborg är så viktiga delar av det svenska totalförsvaret, finns det all anledning att undersöka möjligheten att detta område kan komma att ingå satsningen framtidens företagande. 4. Möjliga temaområden för framtidens företagande 4.1 Sektorer och temaområden Genom intervjuer med de tre företrädarna och egna iakttagelser av Skaraborgsregionens företagande och den kompetens som finns inom Högskolan i Skövde har jag dels identifierat ett antal olika sektorer som ett centrum kan fokusera på och dels har jag identifierat olika kompetensområden som kan ingå i tematiska satsningar. Sektorer är branscher, mm medan kompetensområden kan vara exempelvis ledarskap, logistik etc. I val av temaområden bör det ske en hopkoppling av sektorer och kompetensområden och de kombinatoriska möjligheterna är mycket stora även om många av pusselbitarna inte passar särskilt väl med varandra. 15

16 Sektorer Fordonsindustri(ns underleverantörer) Försvar Möbler och inredning Life services Sjukvård och äldreomsorg Livsmedel Biosfärsområde Vänerskärgården med Kinnekulle Besöksnäring Informationsteknik Miljöteknik Temaområden Företagsstrategi Produktionsutveckling Ledarskap och organisationsutveckling Produkt- och tjänsteutveckling Ekonomistyrning Varumärkesutveckling och försäljning Internationalisering Logistik Resursanskaffning Socialt entreprenörskap Fordonsindustrin(s underleverantörer) Skaraborgsregionens fordonsindustri består av ett flertal olika komponenttillverkare. Störst är AB Volvos och Volvo Cars Corporations motortillverkning i Skövde och komponenttillverkning i Floby. Dessutom finns det ett antal fristående underleverantörer inom olika produktsegment. Typiskt för många underleverantörer är att de har en liten andel egna produkter, få kunder och en förhållandevis låg exportandel. Över en längre tidsperiod har sysselsättnings- och produktivitetsutvecklingen varit god liksom livskraften hos många av företagen, men sektorn är samtidigt konjunkturkänslig och starkt beroende av hur det går för Volvo, Saabs och Scanias fordonsförsäljning. Försvar Denna sektor inkluderar Skaraborgs regemente (P4), Trängregementet, Markstridsskolan, Försvarsmaktens logistik- och motorskola (samtliga dessa enheter i Skövde), Skaraborgs flygflottilj (F7) i Såtenäs samt Livregementets husarer (K3) i Karlsborg: Det sistnämnda förbandet innefattar även Fallskärmsjägarskolan och Försvarsmaktens överlevnadsskola. I förhållande till 16

17 hur det svenska försvaret har utglesats i övrigt har Skaraborg lyckats behålla en imponerande mängd förband och skolor som tillsammans utgör betydande del av den svenska försvarssektorn. Sektorn har genomgått och genomgår alltjämt en kraftig omstöpning och får en alltmer kunskapsintensiv inriktning. Försvaret kommer kanske med tiden att ses som en viktig del av det moderna kunskapssamhället? Möbler och inredning Möbler och inredning är ett förhållandevis starkt kluster i Skaraborg. Möbelindustrin har ett traditionellt centrum i Tibro och är även viktigt i Falköping där det finns tillverkare som Kinnarps och Gyllensvaans Möbler i Kättilstorp som framförallt tillverkar Billy-bokhyllor för IKEA. Dessutom finns det inredningsföretag som Marbodals i Tidaholm, Kvänums kök samt hustillverkarna Götenehus och Värsåsvillan. Någon större expansion för sektorn i sin helhet är det dock inte fråga om längre även om Kinnarps har genomfört en lyckad internationalisering och som själva beskriver sig som Europas näst största leverantör av kontorsinredningar. 17 företag från Skaraborgsregionen däribland vitvarutillverkaren ASKO med fabrik i Vara, Marbodals, Götenehus och Kvänums kök har gått samman i föreningen Köksriket. Måhända är detta en startpunkt till en tätare interaktion och nya innovationsprocesser? Life services En snabbt växande del av individers konsumtion är tjänster med tanke på att det är så billigt att producera till produkter som behövs för en modern tillvaro. Att samla på saker har också i många sammanhang blivit omodernt: I ett modernt hem finns det mest plats för livstilsmarkörer, undantaget är kanske en rikhaltig köksutrustning och designmöbler. Det är förmodligen inte fler saker som vi behöver för att öka vårt välbefinnande och en del prylar kan ha negativa effekter såsom att de kan leda till att vi skärmar av oss från omvärlden. Behovet av tjänster för att uppfylla mänskliga grundbehov såsom förnödenheter, personlig hygien, mm är också i allmänhet väl tillgodosedda. Tjänster som är inriktade mot att skapa ökat mänskligt välbefinnande är ett spännande tillväxtområde som kan hjälpa individer att bättre hantera en komplex omvärld och kravbild. Tjänster 17

18 som kan stärka välbefinnande under olika skeden av livet kan syfta till att skapa ökad social interaktivitet, bekräftelse, vidgade vyer och kunskaper och personlig mognad. Kanske blir personlig coach ett av de vanligaste yrkena i framtiden? Sjukvård och äldreomsorg Vid Högskolan i Skövde bedrivs det forskning kring sjukvårdens organisering (bla förbättringsarbete) och det finns ett intresse för hur äldreomsorgen bedrivs från olika slags tekniska och elektroniska hjälpmedel (strokerehabilitering mm) och hur vårdtagarna skall involveras i arbetet med att skapa en framstående äldreomsorg utifrån begreppet positive ageing. Inom detta område finns det stora samverkansmöjligheter med forskningscentrum informationsteknik och det planerade centrat för välbefinnande. Livsmedel Skaraborgsregionen har den näst största jordbruksarealen i Sverige efter Skåne och sektorn sysselsätter knappt 2000 personer. Skaraborg har också en omfattande livsmedelsindustri med drygt 4000 anställda och omfattar stora företag som Arla, Scan, Dafgårds, Falbygdens Ost samt många mindre matproducenter. Det är dock inte säkert att sektorn bör betraktas som ett kluster på industrisidan då olika teknologier används i framställning av t ex bageri- köttgrönsaks- och mejeriprodukter. Sektorn är också organiserad i organisationen Livsmedel i Väst och det finns ett välutvecklat samarbete med SLU. Behovet av att vi etablerar oss brett i den sektorn tror jag inte finns, men mer nischade satsningar skulle kunna genomföras framgångsrikt. Biosfärsområde Vänerskärgården med Kinnekulle Ett ganska stort område som innefattar merparten av de tre kommunerna Lidköping, Mariestad och Götene samt en stor del av Vänern har utsetts av UNESCO till ett biosfärsområde. Ett biosfärsområde skall prioritera hållbar utveckling som innebär att naturresurser skall nyttjas på ett sätt som främjar ekologisk återhämtning och biologisk mångfald. Ett biosfärområde skall även kännetecknas av kulturell mångfald, livskvalitet, socialt entreprenörskap, en levande demokrati och kunskapsspridning. För närvarande finns det drygt

19 biosfärsområden över hela jordklotet, varav tre i Sverige (de andra två är Torne Träsk-regionen och våtmarksområdet runt Kristianstad). I början av juli 2011 anordnades en internationell konferens i Lundsbrunn kring biosfärsområden då bland annat den ledande miljöforskaren Johan Rockström medverkade. 1 Det är ännu för tidigt för att kunna säga vilken betydelse biosfärsområdet kommer att få för Skaraborgsregionen men det ser ut att finnas goda möjligheter för högskolan att kunna engagera sig som en viktig en aktör i detta arbete. Besöksnäring Under 2010 hade Skaraborg cirka 1,1 miljoner gästnätter. Detta motsvarar drygt 2% samtliga gästnätterna i Sverige och drygt 13% av de i Västra Götaland. Camping och stugbyar är här överrepresenterade, medan hotellsektorn är underrepresenterad i Skaraborg. Den fina naturen med Vänern, Vättern, platåbergen och Göta kanal har en relativt stark dragningskraft på turister och semesterfirare. I Västsverige domineras turismen dock fortfarande av Göteborg och Bohuslän som har ca 75% av det totala antalet gästnätter i Västra Götaland. Michelins turistguide för Skandinavien avspeglar detta faktum med stora artiklar om Göteborg och Bohuskusten. 2 I övrigt när det gäller Västra Götaland så är Lidköping (inklusive Läckö slott och Kinnekulle), Mariestad och Göta Kanal beskrivna som sevärda resmål (Skaraborg får totalt knappt 2 sidor av 118 för hela Sverige). Övriga städer i Skaraborg såsom Skövde, Falköping, Skara och Hjo nämns överhuvudtaget inte i denna välkända reseguide och inte heller sevärdheter såsom Hornborgarsjön, Varnhem eller Karlsborg. Det finns en potential i att utveckla Vänerkusten till en större turistdestination än vad fallet är idag även om mycket arbete återstår innan så blir fallet. Andra områden inom besöksnäring såsom fisketurism och ekoturism (bo på lantgård etc) kan också gå att utveckla mer. 1 För mer info se: 2 Min guide är från 1996, så något kan ha ändrats. 19

20 Informationsteknik Ett annat område som framtidens företagande kan bedriva verksamhet inom är informationsteknik med tanke på att högskolan fått status som en KK-miljö. Det skulle t ex vara intressant att studera samproduktionsprocesser mellan näringsliv och akademi, i syfte att vinna kunskap kring hur en sådan framgångsrik kunskapsproduktion kan gå till. Miljöteknik Slutligen vill jag nämna miljöteknik som ett möjligt fokusområde för framtidens företagande. Jag är dock lite tveksam till om detta är ett kluster på grund av att miljöteknik är ett brett område och för att densiteten av aktörer i Skaraborg ser ut att vara ganska låg i ett nationellt perspektiv. Här kan det behövas en avgränsning och en sådan kan vara biogas. Företaget Götene Gårdsgas har t ex fått stor uppmärksamhet, men fortfarande bedrivs verksamheten i en liten skala Kompetensråden för framtidens företagande Då de beskrivna sektorerna är (alltför) breda för att låta sig studeras på ett helhetligt sätt inom ramen för ett enda forskningscentrum så gäller det att definiera inom vilka områden och aspekter som centrat kan beforska de ovan föreslagna sektorerna. Företagsstrategi Ett framgångsrikt företag behöver som tidigare nämnts kunna erbjuda varor och tjänster till ett konkurrenskraftigt pris och samtidigt kunna producera dessa varor och tjänster till ett lägre pris än vad som kunderna är beredda att betala. För att lyckas med detta behöver ett företag kombinera varor och tjänster av god kvalitet, som produceras på ett effektivt sätt och som lever upp till omvärldens krav på t ex miljöpåverkan, lagar och förordningar, finansiellt risktagande, mm. Företag behöver också ha förmågan att möta av olika slags påfrestningar såsom konjunktursvängningar, leveranssvårigheter, ny konkurrens och förändrade prisrelationer på insatsprodukter och sålda varor och tjänster. Dessa förmågor förutsätter i sin tur att företaget ifråga besitter olika slags ekonomiska, tekniska 20

21 och sociala resurser, resurser som kan kombineras för att skapa organisatorisk resiliens (resiliens kan översättas ung. som inneboende styrka och livskraft). Med hjälp av begreppet organisatorisk resiliens och den modell som har tagits fram av undertecknad och Margareta Oudhuis från Högskolan i Borås är det möjligt att studera och analyser olika företags förmåga att hantera påfrestningar och utmaningar, för att de på så sätt skall vidmakthålla sin förmåga att tillhandahålla selekterad variation. Se bilaga 1. Produktionsutveckling Produktionsutveckling handlar att på olika sätt förbättra effektiviteten i produktionsprocesser. Viktiga aspekter är att kunna sänka tillverkningskostnader, öka produktionstakten, minimera antalet fel och andelen produkter och tjänster som håller bristfällig kvalitet samt vidmakthålla hög leveransprecision. Det finns en stor kompetens vad gäller produktionsutveckling på Högskolans enheter för teknik. Ledarskap och organisationsutveckling För att lyckas väl med produktionsutveckling är det också viktigt med ett välfungerande ledarskap som bidrar till utveckla medarbetares engagemang och förbättringsinitiativ. Det finns god kompetens för att bedriva forskning kring ledarskap och organisationsutveckling inom ämnesgrupperna för företagsekonomi och socialpsykologi, särskilt kring medarbetarskap och välbefinnande i arbetslivet. Produkt- och tjänsteutveckling Enligt de intervjuade personerna från IDC och Kommunalförbundet är produktutvecklingskompetens en bristvara i Skaraborgsregionen. En stor andel av företagen är sårbara därför att de inte har egna produkter utan måste vara beredda på kraftiga fluktuationer i beläggning och därmed i lönsamhet på grund av varierande orderingång. För att Skaraborgsregionen skall bli mer framgångsrik inom tjänstesektorn behövs satsningar på tjänsteutveckling, och det är ofta möjligt att öka tjänsteinnehållet i ett varuproducerande företag. Att ta fram processer som kan tillfredsställa kunders behov av tilläggstjänster och 21

22 serviceerbjudanden är viktigt för att göra Skaraborgsregionens näringsliv mer dynamiskt. Ekonomistyrning Enligt Thomas Nilsson, VD för IDC har en stor andel av företagen i Skaraborg en för liten kunskap om olika produkters och uppdrags lönsamhet till följd av att det är ovanligt med att göra för- och efterkalkyler på olika produkter eller order. Här skulle det finnas ett behov av att koppla samman dessa företag med uppsatsstudenter inom företagsekonomi och industriell ekonomi som specialiserar sig inom ekonomistyrning. Det hade också varit intressant att studera vårdföretaget Capios verksamhet i Skaraborgsregionen, då Capio bygger sin affärsmodell, den sk Capiomodellen på ett decentraliserat resultatansvar som är hämtat ifrån vaktbolaget Securitas. Hur lyckas Capio med att tillämpa ekonomiskt resultatansvar inom en sektor vars professionsföreträdare ofta ogillar att betrakta sitt arbete i ekonomiska resultattermer? Varumärkesutveckling och försäljning En annan väsentlig komponent i ett framgångsrikt företagande rör kundrelationer i form av varumärkeslojalitet och kompetens inom försäljning och kundservice. Enligt intervjupersonerna så finns det även här mycket att göra. Det är enligt dessa ovanligt med visionsarbete och marknadsplaner, liksom mer systematisk marknadsbearbetning i Skaraborg. Här finns också behov av konsultkompetens när det gäller marknadsutveckling, det räcker inte med att det finns reklambyråer i regionen. Värt att poängtera är att många framgångsrika företag betonar vikten av enkelhet i marknadsföringen (Edström, m fl 2010). Att vara lyhörd mot kundönskemål och att försöka vinna vägar för att ge ännu bättre kunderbjudanden är viktigare än att göra sofistikerade undersökningar och analyser. Internationalisering Det fanns nog goda skäl till att bygga en centralfästning på Vanäs udde vid Vätterns västra strand under 1800-talet. När fiendens härar nådde Skaraborg skulle dessa enligt förutsägelsen vara utmattade och underhållet överbelastat, så 22

23 att det fanns goda möjligheter till en motoffensiv för att driva ut dessa ur landet. Belägenheten mitt i landet är dock inte bra när det gäller internationalisering, både flyg- och sjötransporter är relativt dåliga. Skaraborg är också lite internationaliserat på så sätt att det är få personer som verkar i Skaraborg som kommer från andra delar av världen. Internationalisering är en viktig fråga för många företag i Skaraborg och det som i stor utsträckning avgör huruvida företaget kan expandera eller inte. Det behövs också särskild kompetens för exempelvis exportförsäljning som utgör en mycket knapp resurs och en flaskhals för många företag. Logistik Skaraborg har i alla tider varit en viktig transportled mellan Mellansverige och Södra Europa/Danmark. När stambanorna byggdes blev Falköping Sveriges första järnvägsknutpunkt och staden har alltjämt en strategisk position i skärningen mellan Västra och Södra Stambanorna. Skaraborgsregionen rankades nyligen 12:e plats i tidningen Intelligent logistiks listning av Sveriges bästa logistiklägen Värt att beakta är att de flesta angränsande områden fick en ännu bättre ranking såsom Göteborgsregionen (1), Örebroregionen och Jönköpingsregionen (delad 3:e plats) och Boråsregionen (8). Vad som nog mer talar för logistikområdets attraktivitet i detta sammanhang är att Högskolans tidigare hyresgäst Trängregementet finns kvar i Skövde och att även Försvarsmaktens logistik och motorskola (LogS) finns samlokaliserat med detta regemente. LogS utbildar anställda och blivande officerare för hela Försvarsmakten och erbjuder ett 50-tal olika kurser i logistik, motortjänst samt farligt gods. Här borde det finnas utrymme för samarbete med högskolans egna logistikutbildningar och göra Skövde till en attraktiv forsknings- och studieort inom området logistik. Resursanskaffning Bakom denna något luddiga rubrik rör sig två observationer och det är vanligt att företag i Skaraborg (och på många andra ställen) har en förkärlek att göra så mycket som möjligt själva och med befintlig kompetens. Många storföretag, och framgångsrika företag av alla storlekar för den delen har specialiserat sig på 23

24 vissa typer av produktion och att de köper in mycket från andra företag. Sluttillverkare av fordon köper till exempel in mycket mer än för år sedan, vad gäller olika slags komponenter som instrumentpaneler, bromssystem, bilstolar mm av i sin tur mer specialiserade tillverkare. Det är med andra ord av intresse att studera vilka inköpsstrategier olika företag har utvecklat. Det andra området rör rekrytering och det viljan att höja kompetensen i företaget genom anställa personer med en högre utbildningsnivå jämfört med traditionella rekryteringar. Särskilt från Kommunalförbundet betonas behovet av en höjd kunskapsnivå då det är med kunskap som Skaraborg behöver konkurrera med och då behövs det fler akademiker i näringslivet. Socialt entreprenörskap För att klara välfärdens utmaningar i framtiden utan att behöva höja skattenivån eller pensionsåldern rejält, eller för den delen för att undvika vård- och utbildningsskandaler finns det behov av förnyelse och produktivitetstillväxt inom vård- skola och omsorg vilket skapar ett behov av entreprenörskap. Förvaltningsformen som är mycket lämpad för myndighetsutövning är inte så lämpad för produktion av välfärdstjänster många gånger, men det är inte heller det vinstmaximerande aktiebolaget. God kvalitet och förnyelseförmåga lämpar sig ofta inom ramen för socialt entreprenörskap bestående av individer och grupper av individer som är besjälade av att skapa samhällsnytta i sitt arbete. Här skulle det kunna gå att studera exempel på entreprenörer som förenar gott entreprenörskap med en samhällsorientering i verksamheten Sektorer och områden i kombination Tiden är ännu inte mogen för att välja vad ett forskningscentrum på temat framtidens företagande skall ha för verksamhetsområden. Jag vill bara avslutningsvis ge några förslag kring vad centrat skulle kunna syssla med om det går att få uppslutning bakom dessa idéer med engagerade forskare, näringslivsrepresentanter och forskningsfinansiärer. 24

25 1. Underleverantörsutveckling Med tanke på att Skaraborgs näringsliv i så stor utsträckning är baserat på underleverantörer, ofta små- och medelstora familjeföretag och att detta tema kan involvera många olika aspekter och forskare och därmed ett tema som kan knyta samman olika ämnesdiscipliner ser jag detta som ett mycket intressant tema. Arbete med underleverantörsutveckling kan ta sin utgångspunkt i en strategisk resiliensanalys och sedan vid behov inkludera områden som produktionsutveckling, ledarskap, ekonomistyrning, produkt- och tjänsteutveckling, internationalisering, varumärkesutveckling, mm. 2. Framtidens försvar Inom ramen för detta tema kan Högskolan bistå med resurser i försvarets omställning till en kunskapsbaserad yrkesarmé och studier skulle kunna göras på områden som ledarskap, logistik, internationalisering, samverkan, mm. Högskolan borde definitivt kunna samverka mer med försvarsmakten i Skövde och övriga Skaraborg. 3. Socialt entreprenörskap Socialt entreprenörskap kan användas som etikett för satsningar både mot välbefinnandesatsningen (life-services, vård och äldreomsorg) och mot biosfärsområdet Vänerkusten och Kinnekulle som inkluderar upplevelseturism och landsbygdsutveckling. Detta kan göras genom att bygga upp generisk kunskap om hur socialt entreprenörskap bör bedrivas som sedan kan appliceras på olika samhällssektorer och på så sätt göra Skaraborgsregionen till ledande på detta område. 4. Boende och välbefinnande Ett fjärde tema kan studera och samverka kring entreprenörskap och företagande för att utveckla boendemiljöer som bidrar till stort mänskligt välbefinnande. Kompetenser inom design, internationalisering, varumärkesutveckling, produkt- och tjänsteutveckling och entreprenörskap kan kopplas samman med Köksriket och möbelklustret i Tibro/Falköping. I 25

26 Falköping kan det även vara intressant att studera företagande kring konceptet Cittaslow det goda livet. 5. Sammanfattning och förslag till arbetsprocess Företagande handlar om en form av skapande; att genom målinriktad handling åstadkomma ett ekonomiskt värdeskapande. Företagande handlar om att tillvarata möjligheter och detta på ett bättre sätt, eller åtminstone tillräckligt bra sätt i förhållande till konkurrenter och substitut. Genom att erbjuda kunder på en marknad attraktiva produkter och tjänster kan ett företag bli eller förbli ett selekterat alternativ. Genom att studera företagande går det att förstå den evolutionära dynamik som är grunden för vårt välstånd, ja till och med vår kultur, samhälle och civilisation. Det är genom företagande som den dominerande delen av arbete produceras och här skapas inkomster åt de skattefinansierade verksamheterna. För en region som Skaraborg utgör företagande en nyckelprocess vari regionens framtid avgörs. Det är genom företagande nya arbetstillfällen kan skapas, liksom nya skatteinkomster och förmögenheter. Framgångsrika företag är attraktiva arbetsgivare och kan få kompetenta individer att vilja arbeta och verka i Skaraborg, som i sin tur kan leda till att regionen skall få en positiv befolkningsutveckling och komma in i en positiv spiral. Jag anser att framtidens företagande har förutsättningar att bli till ett viktigt centrum för högskolan både för att skapa en miljö för forskning och för en utökad samverkan med Skaraborgs näringsliv. De ämnesgrupper/ delar av ämnesgrupper som kan ingå i en sådan satsning är: - företagsekonomi - industriell ekonomi och logistik - nationalekonomi - integrerad produktutveckling - automatisering - maskinteknik - socialpsykologi 26

27 Även forskare från IKI och IVN kan vara aktuella för vara med inom ramen för framtidens företagande. Interaktiv forskning och utvecklingsarbete i samarbete med näringslivet ställer krav på en organisation för att hantera praktiska detaljer kring samarbete såsom kontaktpersoner och resurser för att arrangera temadagar, hemsidor etc. Det bör finnas goda förutsättningar att dra nytta av etablerade organ för näringslivssamverkan så att det inte skall behövas bygga upp en stor intern organisation för detta. Exempel på enheter som går att samarbeta med är Externa relationer och kommunikation, Gothia Science Park (GSP) och IDC. GSP har ett 40-tal medlemsföretag och IDC har 115 medlemsföretag. Även Connect Väst, Näringslivsforum Skövde, Skaraborgs Kommunalförbund, 2Core AB, Epsilon High Tech AB skulle kunna vara samarbetspartners. Denna rapport bör ses som en arbetsversion som bör utvecklas på basis av synpunkter från olika näringslivsföreträdare och högskolans ledning och forskare. Som ett nästa steg kan vara att tillsätta en ansvarig arbetsgrupp förslagsvis bestående av 5 akademiker och 4 näringslivsrepresentanter samt två representanter från den offentliga sektorn. Den ansvariga arbetsgruppens viktigaste arbete är att initiera aktiviteter som involverar många olika forskare och organisationer. I ett senare skede kan en mindre projektgrupper formeras kring de utvalda temaområdena som kan koordinera de konkreta projekten. En person från externa relationer borde också kunna knytas till satsningen med ansvar för att förmedla kontakter mellan Skaraborgs näringsliv och involverade forskare och lärare på högskolan. 6. Källförteckning Aldrich, Howard E. (1999) ORGANIZATIONS EVOLVING. London: Sage Publications. Delregionalt tillväxtprogram för Skaraborg Edström, A; Ljungkvist, T.; Oudhuis, M. Och Brorström, B (2010) Knalleandan i gungning? Vetenskap för profession, nr 14, Högskolan i Borås. Skaraborg och Kunskapsekonomin. Rapport 2007:5, Västra Götalandsregionen. 27

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2009 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2009 Skövde toppar nationella handelssiffror - överträffar högt ställda förväntningar Skövdes totala handelsindex

Läs mer

Livskraftigt näringsliv

Livskraftigt näringsliv 1 Livskraftigt näringsliv Två huvuduppdrag Hälso- och sjukvård Tillväxt och utveckling Ca 50 000 anställda. 2 Bredd i uppdraget Helhetssyn - Utmaningar Infrastruktur Kollektivtrafik Näringsliv FoU Kunskap

Läs mer

OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR. Tillsammans gör vi Västsverige starkare

OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR. Tillsammans gör vi Västsverige starkare OCH DEN LJUSNANDE FRAMTID ÄR VÅR Tillsammans gör vi Västsverige starkare ETT PÅGÅENDE BRAIN- DRAIN FÖR GÖTEBORG För att öka förståelsen för hur studenterna ser på sina utsikter har Västsvenska Handelskammaren

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge

TRRs metodik för uppsagda baseras på: Nuläge Vad gör TRR? Hur står det till idag då? Då och då uppstår situationer då ändrade förutsättningar tvingar företagsledningen att förändra företagets organisation. Vissa gånger med expansion och nyrekrytering

Läs mer

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län

Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Tillgänglighet-InnovationsProcesser-Tillväxt: Förutsättningar för ett innovativt näringsliv i Jönköpings län Varför är innovationer viktiga? Innovationer ger teknologisk utveckling som leder till ökad

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Bilagor till Näringslivsstrategi

Bilagor till Näringslivsstrategi Bilagor till Näringslivsstrategi 2016-2020 På landet, i staden och mittemellan - här kan företag gro och växa. Precis som för tusen år sedan. och i tusen till. För där människor trivs blomstrar affärerna.

Läs mer

- Strategiska satsningar för innovationskraft

- Strategiska satsningar för innovationskraft - Strategiska satsningar för innovationskraft Innovationskraftsseminarium Göteborg 26 oktober 2010 1 Helena L Nilsson Enhetschef Forskning och utveckling Regional utveckling, Västra Götalandsregionen 2

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson

2011-01-20 Asfaltdagen 2011. Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige. Per Andersson 2011-01-20 Asfaltdagen 2011 Erfarenheter från bildandet av Trafikverket i Sverige Per Andersson Varför bildades Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete 161102/Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra tre verktyg: kunskap, nätverk och finansiering och

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Västsvenska perspektiv på tillväxt och innovation. Kristina Jonäng, (c) Ledamot av regionstyrelsen

Västsvenska perspektiv på tillväxt och innovation. Kristina Jonäng, (c) Ledamot av regionstyrelsen Västsvenska perspektiv på tillväxt och innovation Kristina Jonäng, (c) Ledamot av regionstyrelsen Västra Sverige på 1990-talet Brokig struktur och behov av samordning Tre små län och tre små landsting

Läs mer

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014 Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 21 Inkubatorer har etablerats över hela världen som ett viktigt verktyg för att utveckla nya innovativa tillväxtföretag. Det totala antalet inkubatorer i

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete Datum 2016-11-09 Godkänd av Gunilla Nordlöf Upprättad av Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra

Läs mer

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson

Tillväxtkommuner visar vägen. Gunnar Johnson Tillväxtkommuner visar vägen Gunnar Johnson Kommunens roll för tillväxt allt viktigare Globalisering, digitalisering, urbanisering Tjänste- och servicenäringarna växer Mer specialiserad arbetsmarknad Mer

Läs mer

Det västsvenska innovationssystemet - En plattform för EU-samarbete

Det västsvenska innovationssystemet - En plattform för EU-samarbete Det västsvenska innovationssystemet - En plattform för EU-samarbete Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen Hållpunkter Regionala prioriteringar och arbetssätt Operationellt program Mål

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige

En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny ekonomisk geografi ett regionalt perspektiv på en global förändring i Östra Mellansverige En ny värld växer fram Vad driver tillväxten? Vad kan det tänkas betyda för er? En ny karta och en ny terräng?

Läs mer

Lägesrapport Nyproduktion 2015

Lägesrapport Nyproduktion 2015 Lägesrapport Nyproduktion 2015 Varje år frågar vi landets studentbostadsföretag om hur deras nyproduktion ser ut, både vad som har och kommer att byggas och hur de ser på förutsättningarna för nyproduktion.

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Yrkesutbildningens sak är vår! Vi yrkesutbildar från gymnasiet - genom arbetslivets alla skeden

Yrkesutbildningens sak är vår! Vi yrkesutbildar från gymnasiet - genom arbetslivets alla skeden Yrkesutbildningens sak är vår! Vi yrkesutbildar från gymnasiet - genom arbetslivets alla skeden Praktiska Vårt uppdrag Att med enastående yrkesutbildningskompetens och största engagemang lotsa var och

Läs mer

Västra Götalandsregionen

Västra Götalandsregionen Västra Götaland 49 kommuner 1,6 miljoner invånare Västra Götalands län Landskap: Västergötland, Bohuslän och Dalsland Största stad: Göteborg Minsta kommun: Dals Ed Regionhuvudstad: Vänersborg 29 611 öar,

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv

Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Industrirobotar utveckling och användning utifrån ett danskt perspektiv Världsmarknaden över industrirobotar har ökat kraftigt under senare år och är på väg att hämta sig från tiden efter 2001. Året före

Läs mer

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020 Ett handslag för strategiska åtgärder med sikte på hållbar ekonomisk tillväxt i Ängelholm Förutsättningarna för näringsliv och offentlig sektor förändras

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm

jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm jakob.lindvall@i2i.se Idea2Innova2on Sweden AB, Åre/Stockholm INNOVATION Olika typer av innovationer Innovationsprocessen Idégenerering Utvärdering Utveckling Kommersialisering Företagsledare Forskare

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Hur ska konkurrenskraft upprätthållas i Sveriges ledande industriregion på en Europas mest kunskapsintensiva

Hur ska konkurrenskraft upprätthållas i Sveriges ledande industriregion på en Europas mest kunskapsintensiva Hur ska konkurrenskraft upprätthållas i Sveriges ledande industriregion på en Europas mest kunskapsintensiva arbetsmarknader? Brist på modern struktur präglade Västsverige på 80- och 90-talen Brokig struktur.

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Utbildning Skaraborg februari 2016

Utbildning Skaraborg februari 2016 www.pwc.se Agenda Uppdraget Rekommendationer Möjliga vägar till förändring 2 Uppdraget Målet med utbildning Skaraborg är: att ge invånarna i Skaraborg en kvalitativt god utbildning, som gör Skaraborg till

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2015 Magnus Johansson och Miriam Kuflu 2016-11-11 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen vad gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Regional utveckling och förnyelse för framtiden

Regional utveckling och förnyelse för framtiden Regional utveckling och förnyelse för framtiden Tillväxt- och utvecklingsstrategi 2014-2020, Skaraborg 8 november 2013 Katrien Vanhaverbeke Sveriges nya geografi 2013 Den lokala och regionala utvecklingen

Läs mer

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft

Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Så arbetar Tillväxtverket för att stärka företagens konkurrenskraft Västerås den 3 mars 2015 1 Från Arjeplog till Malmö Nationell myndighet Finns på 9 orter Cirka 370 medarbetare Intensiv global konkurrens

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS

Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004. Källa: ITPS Antal nystartade företag per 1000 invånare år 2004 Stockholm Skåne Uppsala Riket Västra Götaland Jämtland Gotland Halland Västmansland Dalarna Södermanland Norrbotten Kronoberg Östergötland Örebro Västernorrland

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Vi är en ideell organisation, som stöder start ups och SME-företag i tillväxtfas. Vi stöds och finansieras av det lokala Näringslivet, VGR, Tillväxtverket,

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND Bisnode Jan Fineman och Håkan Wolgast 2015-08-13 Besöksadress: Rosenborgsgatan 4 6, Solna Sida 2 (8) Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 3 Region Halland...

Läs mer

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet Annika Zika-Viktorsson & Hans Björkman En innovation är en idé som omsatts i praktiken. En innovation kan vara en ny produkt eller tjänst, men också något

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Design för bättre affärer

Design för bättre affärer Design för bättre affärer En undersökning från 2008 om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen i Sverige, Svensk Teknik och Design (STD).

Läs mer

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn Sara Johansson Jordbruksverket, Utredningsenheten Center for Entrepreneurship and Spatial Economics (JIBS) Center of Excellence for Science and

Läs mer

9 Attraktivitet 2012-01-31

9 Attraktivitet 2012-01-31 Det behövs fler utbildningsplatser för livslångt lärande. Utbildning är inte bara skola. Lärandet äger rum och pågår på många platser. När hela utbildningssystemet är attraktivt och av högsta kvalitet

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås

Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Vad kan praktiker lära av forskningen? Mikael Samuelsson Centrum för Entreprenörskap och Affärsdesign Högskolan i Borås Agenda Presentation Praktiker Entreprenörskap Forskning i Sverige vad vet vi nu?

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västra Götalands län

Företagsamheten 2014 Västra Götalands län Företagsamheten 2014 Västra Götalands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västra Götalands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västra Götalands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken

Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken Regionala tillväxtförutsättningar i Bohuslän i globaliseringens förtecken Daniel Gustafsson 08-681 94 95 daniel.gustafsson@nutek.se 1. Yttre förutsättningar 2. Vad är vi bra på? 3. Tillgänglighet 4. Attraktivitet

Läs mer

Finansiering och samarbetsavtal med Uppsala innovation centre

Finansiering och samarbetsavtal med Uppsala innovation centre KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Dahlmann Christian Linder Cecilia Datum 2016-11-14 Diarienummer KSN-2016-2333 Kommunstyrelsen Finansiering och samarbetsavtal med Uppsala innovation centre 2017-2019

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer