Behandling med Emdogain av enstaka defekter orsakade av aggressiv parodontit - en retrospektiv journalstudie
|
|
- Isak Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Behandling med Emdogain av enstaka defekter orsakade av aggressiv parodontit - en retrospektiv journalstudie Caroline Dolk Odontologiska institutionen Karolinska institutet Huddinge Sammanfattning Målsättning Målet med detta arbete har varit att retrospektivt utvärdera behandlingsresultatet av regenerativ parodontal kirurgi som utförts i kombination med emaljmatrixproteinderivat, Emdogain av parodontala bendefekter hos patienter med aggressiv parodontit. Material och metod Urvalet bestod av 18 patienter, 13 kvinnor och 5 män, i åldersintervallet år (medelålder 26.1 år) som samtliga behandlats vid Specialisttandkliniken, Folktandvården, Kista. Av de 18 inkluderade patienterna med diagnosen aggressiv parodontit hade 16 parodontala skador av lokal omfattning och två generell utbredning. Totalt utvärderades 29 bendefekter på 27 tänder efter den parodontalkirurgiska behandlingen. Anamnestiska, kliniska och röntgenologiska pre- och postoperativa data inhämtades från journaler. Pre- och postoperativa röntgenbilder avidentifierades och därefter mättes den vertikala bendefektens djup från emalj-cementgränsen i förhållande till rotlängden av två granskare, en enkelblindad och en dubbelblindad. Den dubbelblindade granskaren angav även vilken av de två röntgenbilderna som var exponerad pre- respektive postoperativt vilket korrekt kunde tydas i 83 % av fallen. Korrelationen mellan de två undersökarnas bedömning var signifikant. Resultat En signifikant fickdjupsreduktion hade uppnåtts efter behandling med Emdogain (p<0.05) både bland rökare och icke-rökare. Fickorna hade i genomsnitt reducerats med 3.6 mm och 11.4 % av rotytan hade återfått röntgenologiskt benfäste. Inga signifikanta skillnader förelåg avseende dessa variabler mellan de tre tandgrupperna; incisiver/caniner, premolarer och molarer. Slutsats Resultaten visar att parodontalt status för tänder som förlorat sitt fäste till följd av aggressiv parodontit kan förbättras signifikant efter regenerativ behandling med tillsatts av Emdogain.
2 Bakgrund Klassificering Nomenklaturen och klassificeringen av parodontala sjukdomar har varierat över tid vilket lätt kan leda till svårighet i diagnostisk kategorisering. Det gäller i synnerhet terminologin för parodontit som drabbar unga. I denna uppsats har klassificeringen av de parodontala sjukdomarna från 1999 års International Workshop for a Classification of Periodontal Diseases and Conditions använts (1). De parodontala diagnoserna delas in i sju huvudgrupper varav en är aggressiv parodontit (AP) som ersätter de tidigare diagnoserna; juvenil parodontit, pre-pubertal parodontit och early-onset periodontitis. Enligt konsensus (2) karaktäriseras AP av följande primära kriterier: - patienten i övrigt kliniskt frisk - marginal fästeförlust och bendestruktion av snabbt förlopp - genetisk bakgrund sekundära (generella, ej universella) kriterier: - plackmängden står ej i relation till destruktionens omfattning - förhöjda värden av Aggregatibacter actinomycetemcomitans (A.a) och Porphyromonas gingivalis (P.g) - fagocyt och neutrofilabnormalitet - avvikande inflammationsförsvar 1999 års klassificering tar mindre hänsyn till patientens ålder vid sjukdomens utbrytande och fokuserar mer på progressionshastighet och förlopp än tidigare nomenklatur. Man menar att patienterna oftast är under 30 år när sjukdomen debuterar. I det nuvarande systemet kategoriseras de parodontala skadornas utbredning och man skiljer därför mellan lokal och generell parodontal destruktion. Den lokala karaktäriseras av en marginal fästeförlust på åtminstone två tänder i den permanenta dentitionen, varav en måste vara en första molar. Dock ej fler än två utöver förstamolarer och incisiver. Den generella sjukdomsutbredningen omfattar följaktligen fler än tre permanenta tänder utöver förstamolarer och incisiver. Ingen konsensus föreligger huruvida det rör sig om olika sjukdomar med olika etiologiska faktorer och patogenes, eller olika stadier av samma sjukdom. Tydliga indikationer finns att aggressiv parodontit kan associeras med särskilda mikroorganismer t.ex A.a (3-5). Studier har visat att närvaro av denna mikroorganism hos friska ger ökad risk för framtida sjukdom då denna kan komma att initiera och påverka progressionen av aggressiv parodontit hos unga (5,6). Prevalens Trots att de sjukdomar som drabbar tandens stödjevävnader t.ex gingivit, är vanliga bland unga är prevalensen av aggressiv parodontit tämligen låg (7-10). Epidemiologiska studier utförda i olika européeiska länder visar på en prevalens, som är jämnt könsfördelad, mellan 0,1-0,5 %. Prevalensen i USA är något högre och ligger mellan 0,2-2,5 %. En betydande övervikt av drabbade återfinns i den afroamerikanska samt latinamerikanska befolkningen. Här är pojkar oftare drabbade än flickor. I en studie av Haubek et al. från 2001 (5) som inkluderade över 300 ungdomar i Rabat, Marocko, var förekomsten av AP 7,3 %. Att resultaten från studier över prevalensen varierar kan härledas till i huvudsak nedan uppräknade faktorer: - Inklusionskriterier, såsom tröskelvärden för sjukdom/friskhet gällande sonderbart fickdjup (Probing Pocket Depth= PPD) och klinisk fästenivå (Clinical Attachment Level= CAL). Dessa har varierat över tid. - Inkongruent utformning av studier, undersökningsmetoder, antal undersökta ytor såväl som avsaknad av kalibrerade examinatorer. 2
3 - Alltför korta uppföljningstider. Detta kan medföra att man ej upptäcker sjukdom i ett tidigt stadium. Albandar et al (7) anger i sin studie från 2000 att det hypotetiskt är möjligt att man till följd av bristande provtagningsmetodik eller helt avsaknande av laboratoriskt underlag felaktigt kan ha diagnostiserat patienter med AP. En bakomliggande systemisk sjukdom kan vara den primära orsaken till parodontal vävnadsnedbrytning. Detta kan ha påverkat prevalensen av AP i vissa epidemiologiska studier. Behandling Aggressiv parodontit behandlas liksom kronisk parodontit framgångsrikt med mekanisk infektionskontroll (depuration) och minutiös egenvård (8). Behandlingstraditionen kan dock variera men målet är alltid att bryta sjukdomsutvecklingen och förhindra fortsatt stödjevävnadsförlust. Då plackmängden ofta ej står i relation till skadornas omfattning har man målsättningen att dessa patienter ska uppnå ett plackindex (PI) nära 0 (<10-15 %). Trots att man på detta sätt i många fall får kontroll på sjukdomsprogressionen är skadan redan skedd. Kvarstående intraosseösa defekter efter den inledande parodontala behandlingsomgången är inte ovanligt. För att undvika recidiv är det mycket viktigt att patienten ges förutsättning att hålla rent. Då måste restfickor/defekter elimineras. Olika metoder har använts för att försöka åtgärda sådana enstaka bendefekter genom rekonstruktion av de förlorade vävnaderna eller utfyllnad av bendefekten. Tekniker som används i detta syfte är lambåkirurgi enkomt eller i kombination med benutfyllnadsmaterial och-/eller membran eller emaljmatrixproteiner (EMD). Statens Beredning för vetenskaplig Utredning (SBU) visade i sin rapport om kronisk parodontit från 2003 (11) att mekanisk infektionskontroll i kombination med lambåkirurgi reducerar antalet restfickor över 4 mm med % jämfört med enbart mekanisk infektionskontroll. SBU anger även att det finns hög vetenskaplig evidens för att tilläggsbehandling med emaljmatrixproteiner i enstaka benfickor ger ett förbättrat kliniskt utfall i form av förbättrad sonderbar fäste- och bennivå. Detta får stöd i en omfattande översiktsartikel av Sculean et al. från 2007 (12). Ovanstående vetenskaplig evidens gäller således för patienter med kronisk parodontit. Ingen likvärdig utvärdering har gjorts av behandlingsmetoder för kvarstående defekter på patienter med aggressiv parodontit. Det vetenskapliga underlaget för behandlingsutfall hos patienter med aggressiv parodontit är idag bristfälligt. Case reports med upp till 3 års uppföljning visar dock att kirurgi i kombination med EMD kan ge resultat jämförbara med de man uppnår vid behandling av kronisk parodontit även på patienter med AP (13). Parodontal regeneration- emaljmatrixprotein Hur parodontala vävnader läker har länge diskuterats; man skiljer numera reparation, då den förlorade vävnaden ersätts med ny vävnad som ej besitter samma ursprungsstruktur och funktion från regeneration som definieras som en biologisk process då ursprungsvävnadens uppbyggnad och egenskaper återfås. Läkningsprocessen som följer efter konventionell parodontalkirurgi leder i de flesta fall till bildning av ett förlängt kontaktepitel längs rotytan, en reparation av skadan. (14,15) Detta sker till följd av att epitelcellerna snabbt växer ner längs rotytan och på så sätt förhindrar reorganisationen av de mer långsamt växande stödjevävnaderna. Parodontal kirurgi med tillsatts av Emdogain, ett emaljmatrixproteinderivat (EMD) introducerades för att uppnå äkta regeneration av parodontala stödjevävnader, det vill säga återbildning av orginaldelarna; acellulärt rotcement, parodontalligament och alveolärt ben. Den kliniska användningen av Emdogain stödjer sig i grunden på studier av tandutvecklingen i fosterstadiet där celler från Hertwigs rotskida syntetiserar och utsöndrar 3
4 emaljmatrixproteiner som initierar anläggningen av acellulärt cement på rotytan genom att trigga dentala follikelceller att differentieras till cementoblaster. Detta koncept kallas biomimik, att härma naturen och introducerades inom parodontologin av Hammarström et al (16,17). Emdogains biomimicry effekt har visats i såväl djur- som humanhistologiska studier (18-20) men inte konsekvent uppvisat förutsägbara resultat (21). Metoden har dock visat sig säker, det vill säga ej ge upphov till allergi eller överkänslighetsreaktioner i kontrollerade multicenterstudier (22). Emaljmatrixproteinderivat, Emdogain och vetenskaplig dokumentation Den första kliniska, randomiserade studien av regeneration av intraossösadefekter genom användandet av Emdogain publicerades av Heijl et al (23). Det var en 3-årig, placebokontrollerad multicenterstudie (RCT = Randomized Controlled Trial) som omfattade 33 patienter. Studien visade signifikant bättre resultat avseende klinisk fästenivå (CAL) vid användandet av EMD i samband med lambåkirurgi i jämförelse med lambåkirurgi med applikation av placebo. De goda kliniska resultaten påvisades i flera efterföljande studier (24,25) utförda på kliniker världen över. Diskussion har sedan förts om huruvida regeneration av fäste även kan ske då Emdogain appliceras i depurerade intraosseössa defekter utan föregående lambåkirurgi, Sculean et al (26) visade 2003 i sin kliniska och histologiska utvärdering av 16 patientfall att detta inte är fallet. Regenerativ behandling med Emdogain har visat sig vara mer fördelaktig gällande kliniska parametrar såsom CAL och PPD jämfört med enbart lambåkirurgi något som Froum et al. (27) visade 2001 och Francetti et al (28). Dessa resultat och ytterligare studier har även presenterats i flera översiktsartiklar de senaste 5 åren (29,30). Studien av Froum et al., en RCT studie där utvärdering gjordes genom så kallad re-entry, omfattande 23 patienter där 53 defekter opererades med tillägg av EMD och 31 defekter med enbart lambåkirurgi. Vid 1 års re-entry, det vill säga explorativ lambåkirurgi för att visuellt kontrollera den opererade defekten, konstaterades att samtliga kliniska parametrar förbättrades signifikant när EMD användes som tillägg till konventionell lambåkirurgi jämfört med kontroll. En liknande studie men med färre inkluderade patienter och lång uppföljningstid (7 år) utfördes av Rasperini et al. (31) I ytterligare en långtidsuppföljning av Heden et al. (32) av behandlingsresultat med Emdogain efter 1 och 5 år visade man att bendefekternas djup (CAL) hade reducerats med i medeltal 2,9 mm efter ett år och att resultaten var oförändrade efter 5 års uppföljning. Fem år efter den regenerativa terapin hade 65 % av de behandlade defekterna en ökning av CAL med >4 mm. Denna fall serie (Case series =CS) omfattande 102 defekter på sammanlagt 82 patienter, medelålder 55,8år publicerade Sculean et al. (33) en långtidsuppföljning av 21 patientfall och 26 defekter på icke-rökare som visar att förbättringen av de kliniska parametrarna, PPD och CAL, efter behandling med EMD är signifikanta och resultaten är stabila i upp till nio år. Det är idag den publikation med längst uppföljningstid av EMD behandling som finns tillgänglig. Behandlingsprinciper vid kirurgi med Emdogain Förutsättningarna för användning av Emdogain är: - kvarstående restdefekter efter initial parodontal terapi då infektionskontroll uppnåtts - rekonstruktiv parodontal kirurgi ska vara indicerad - koopererande patient som är delaktig och kan utföra tillfredsställande egenvård - inga kontraindikationer för kirurgi 4
5 Kirurgiskt protokoll enligt rekommendation från tillverkaren: Bedöva operationsområdet. Mucoperiostlambå fälls lingualt och buccalt. Granulationsvävnad och subgingival tandsten avlägsnas. Riklig spolning med steril koksaltlösning. Den rena, torra rotytan förbehandlas 2-3 minuter med 24% EDTA-gel (PrefGel Biora AB) för att avlägsna smearlayer. Ytorna spolas sedan igen med steril koksaltlösning och torrlägges på nytt. Defekten fylls med Emdogain (Biora AB). Lambån sutureras. Sutureringstekniken är viktig för att bibehålla sårstabiliteten vid regenerativ kirurgisk teknik vilket innebär att man ofta föredrar madrass suturer istället för enstaka suturer. Av denna anledning instrueras patienten att inte använda approximala hjälpmedel under den inledande sårläkningen. Postoperativt instrueras patienterna att skölja med 10ml klorhexidinlösning 2ggr/dag i 6 veckor. Material och metod Patienter Samtliga patienter födda 1965 och senare som behandlats med kirurgi från och med år 2000 fram till vid Specialisttandkliniken parodontologi i Kista, Stockholm inkluderades initialt för granskning. Detta material bestod av totalt 251 patienter. Av dessa exkluderades alla patienter som ej behandlats med Emdogain vilket gav ett arbetsmaterial på 61 patienter. Efter granskning av journaluppgifter inkluderades patienter enligt följande kriterier: - Fullt frisk; allergi mot pollen accepterades för inklusion (2st). - Rökare, före detta rökare och icke-rökare inkluderades. - Diagnos; aggressiv parodontit eller enligt tidigare klassificering juvenil parodontit. Där tvivel uppstod eller uppgifter om diagnos helt saknades granskades journalerna av två, för varandra blindade, specialister i parodontologi. I samtliga fall ledde detta till konsensus om diagnos. - Re-generativ kirurgi med Emdogain (EMD; BIORA AB, Malmö, Sweden) - Uppgifter om kliniska mätvärden vid behandlad tand såsom PPD, blödning vid sondering (BoP). - Intraoral röntgen pre- och postoperativt tillgänglig i för utvärdering. Exklusion av patienter enligt följande kriterier: - Övriga diagnoser; kronisk parodontit (17st) - Defekt av endodontiskt ursprung (2st). - Regenerativ kirurgi i kombination med andra material; membran (6st) - Samtidig antibiotikaprofylax (7st). - Otillräckligt röntgenunderlag pre- eller postoperativt (11st). Det slutliga arbetsmaterialet till den retrospektiva utvärderingen omfattade 18 patienter, med sammanlagt 29 behandlade defekter. Utvärdering Samtliga röntgenbilder avidentifierades, kalibrerades och på dessa utfördes mätningar med hjälp av mätredskapet i Dimaxis av två granskare, en enkelblindad och en dubbelblindad av: - rotens totala längd från e/c gränsen till apex - e/c gränsen till defektens djupaste punkt 5
6 Den dubbelblindade granskaren fick ange vilken av de två röntgenbilderna som var exponerad pre- respektive postoperativt. Med stöd av ovan angivna referenspunkter räknades defektens djup ut som del av den totala rotlängden såväl före som efter behandling med Emdogain. På så sätt kunde förändringen av defektdjupet anges i procent, där 100 % är total förlust av bennivån och 0 % är ben i nivå med e/c gränsen, detta för att kompensera för de distorsioner som kan komma att uppstå då röntgenbilderna ej är exponerade med standardiserad parallellteknik. De kliniska variabler som registrerades för var och en av defekterna var PPD och BoP vid baseline, första och senaste utvärdering post-operativt. Utvärderingen av den regenerativa behandlingen utfördes som regel vid åtminstone två tillfällen från operationsdagen fram till sammanställningsdatum ( ). De värden som vi valde att inte ta med i den statistiska bearbetningen var: - BoP vid baseline då den var konstant det vill säga förekom vid samtliga inkluderade defekter. - Om depuration och munhygieninstruktion utförts innan operation eller inte; detta för att samtliga patienter behandlats för sin parodontala sjukdom vid något tidigare tillfälle på specialistklinik eller av ordinarie tandläkare/hygienist. Man kan då dra slutsatsen att i samtliga fall har någon form av depuration utförts med följden att infekterat rotcement avlägsnats från den drabbade ytan. Alla patienter utom två fick munhygieninstruktion innan kirurgisk behandling på specialisttandkliniken. - Anamnestiska uppgifter; samtliga patienter fullt friska med undantag av två (2st) patienter med pollenallergi. Patienterna har sedan kirurgisk behandling avvaktat fortsatta kontroller av specialist vid kliniken, remitterats åter till ordinarie tandläkare, avslutats på egen begäran eller står under fortsatt recidivprofylax hos tandhygienist på Kista specialisttandklinik. Statistisk bearbetning och statistiska metoder Följande variabler inkluderades i den statistiska bearbetningen: Patientens ålder, kön, uppgifter om tobaksbruk (rökare respektive), sjukdomens utbredning (lokal/generell), tand typ (incisiv/canin, premolar, molar), PPD vid baseline, PPD vid senaste post-op utvärdering, fynd/avsaknad av BoP vid senaste post-op utvärdering, bennivå (angiven som procentsats) uppmätt på röntgen av examinator 1 och 2 vid baseline samt vid senaste post-operativa utvärderingen. Korrelationen mellan benhöjdsmätningar för de två undersökarna har beräknats med Pearson s korrelationskoefficient. Jämförelse mellan grupper avseende på fickdjup vid baseline/utvärdering, blödning vid sondering vid utvärdering och marginal benhöjd vid baseline/utvärdering har utförts med Wilcoxon rangsummetest. Vid analys av skillnader med avseende på fickdjupsreduktion och förändring av marginal benhöjd efter behandling har Wilcoxon teckenrangtest använts. Alla analyser har utförts på individnivå och i de fall som en individ har mer än en defekt som ingår i studien så har medelvärdet av variablerna hos individen använts i analysen. Signifikans definieras som p<
7 Resultat Materialet består av 29 bendefekter hos 18 individer i åldersintervallet år med medelåldern 26.1 år. En majoritet av individerna var kvinnor (72 %) respektive icke-rökare (72 %). Av de 18 individerna så hade 16 fått diagnosen lokal aggressiv parodontit och två diagnosen generell aggressiv parodontit. Den dubbelblindade granskaren kunde korrekt tyda vilken av röntgenbilderna som var exponerad pre-/postoperativt i 15 av de 18 granskade patientfallen (83 %). Den första utvärderingen av behandlingen genomfördes i medeltal 8.5 månader (range 4-11 månader) och senaste utvärderingen i medeltal 19 månader (range 5-47 månader) postoperativt. Två undersökare mätte den procentuella förlusten av marginal benhöjd uttryckt i procentuell andel av rotytan vid baseline och efter behandling. Korrelationen mellan de två undersökarna var 0.74 (p<0.001). Medelvärden för fickdjup i millimeter (mm) vid baseline och vid utvärdering presenteras i tabell 1. Medelfickdjupet skilde sig ej signifikant åt mellan icke-rökare och rökare vid baseline medan fickdjupet hade minskat signifikant efter behandlingen (p<0.05). Denna skillnad var signifikant för både icke-rökare och rökare. I genomsnitt så hade blödning vid sondering registrerats vid 83% av ytorna vid bendefekterna vid utvärderingen (Tabell 1). Den marginala benförlusten var i genomsnitt 48.0% vid baseline och 36.6% vid utvärderingen (Tabell 2). Benförlusten hade signifikant minskat efter behandling såväl för icke-rökare som rökare. Inga signifikanta skillnader med avseende på benförlust registrerades mellan ickerökare och rökare vare sig vid baseline eller utvärdering. Graden av fickdjupsreduktion och minskad marginal benförlust efter behandling för tre tandgrupper presenteras i tabell 3. Fickorna hade i genomsnitt reducerats med 3.6 mm och 11.4 % av rotytan hade återfått röntgenologiskt benfäste. Inga signifikanta skillnader med avseende på dessa variabler uppmättes mellan tandgrupperna. Tabell 1: Medelvärde i mm (standardavvikelse) för fickdjup vid baseline och utvärdering samt andel ytor (% (s.d.)) som blöder vid sondering vid utvärdering. N PPD baseline mm PPD utvärdering Mm BoP utvärdering % Icke-rökare (2.1) 4.4 (1.8) 90% (83) Rökare (1.9) 4.0 (1.4) 62% (52) Totalt (2.1) 4.3 (1.7) 83% (76) Tabell 2: Medelvärde (standardavvikelse) för marginal benförlust i procent av rotytan vid baseline och vid utvärdering. n Marginal benförlust vid baseline % Marginal benförlust vid utvärdering % Icke-rökare (14.6) 37.8 (14.4) Rökare (8.64) 33.4 (15.3) Totalt (13.3) 36.6 (14.5) 7
8 Tabell 3. Medelvärde (standardavvikelse) för fickdjupsreduktion i mm och minskad benförlust i procent efter behandling. Tandgrupp n Fickdjupsreduktion Mm Minskad marginal benförlust % Incisiver/caniner (1.2) 13.5 (13.1) Premolarer (0.96) 2.00 (9.72) Molarer (2.7) 12.8 (14.1) Totalt (2.3) 11.4 (13.6) Diskussion Resultaten- styrkor och svagheter Resultaten av denna retrospektiva uppföljningsstudie visar att parodontalt status för tänder som förlorat sitt fäste till följd av aggressiv parodontit signifikant kan förbättras efter regenerativ behandling i kombination med Emdogain. Detta är i korrelation med tidigare publicerade resultat på enstaka fall av unga patienter med parodontal sjukdom (13). Då tidsaspekten är av vikt när man utvärderar läkningsprocesser är variationen i uppföljningstid en felkälla som kan ha påverkat resultatet i den redovisade studien. Då denna studie är upplagd som en retrospektiv studie av behandlingar utförda i klinisk miljö har intervallen för utvärdering ej standardiserats vilket medfört stor variation. Trots variationen i uppföljningstid (5-47 månader, medeltal 19 månader) reducerades fickdjupen med i genomsnitt 3.6 mm och rotytan återfick i medeltal 11,4% av det röntgenologiska benfästet. Enligt Cochran et al. (34) börjar regenerationen av cement och parodontalligament inom ett par veckor efter operationen och den funktionella fästeapparaten utvecklas under en period av ett par månader. Inom 12 månader postkirurgiskt kan man förväntas kunna se de detta röntgenologiskt och ytterligare mognad av de nybildade vävnaderna pågår i ytterligare 6-12 månader. Man menar därför att radiologisk utvärdering efter 8-12 månader kan vara missvisande då de nymineraliserade vävnaderna inte nödvändigtvis är detekterbara så kort efter behandlingen. Möjligen kan variationen uppföljningstid, där många av fallen utvärderats efter <12 månader, ha påverkat våra resultat. Studiens utformning har inte medgivit möjligheten att jämföra behandlingsresultaten i förhållande till enbart lambåkirurgi eller placebo. Detta dels på grund att behandlingarna utförts i klinisk miljö och resultaten av dessa har utvärderats retrospektivt samt att sjukdomen aggressiv parodontit har låg prevalens vilket medför att det handlar om mycket få patientfall som årligen behandlas och det ger svårighet att finna två jämförbara bendefekter att operera. För kontrollerade studier krävs ett betydligt mer omfattande patientmaterial. Endast histologiska studier kan fastställa att den regenerativa behandlingen verkligen håller vad den lovar vad det gäller återbildandet av ursprungsstödjevävnaderna. Då denna studie är klinisk kan slutsatser om huruvida Emdogain givit regeneration av äkta fäste skett inte dras utan endast hänvisningar till tidigare publicerat material som påvisar denna effekt göras (18-21). Bosshardt et al. (35) belyste frågeställningen med fokus var på vilka vävnader som anläggs på rotytan under den tidiga läkningsfasen, 2-6 veckor efter behandling med Emdogain. Man studerade rotytorna på 12 tänder med grava intraosseösa skador orsakade av kronisk parodontit på sammanlagt 10 patienter, medelålder 50 år. Av de histologiska resultaten från denna studie dras slutsatsen att äkta regeneration ej sker då man fann att den 8
9 nybildade vävnaden saknar Sharpeyska fibrer samt innehåller celler. Man kan dock diskutera huruvida det kan vara av betydelse att läkningstiden i de undersökta fallen är så begränsad (34) samt skadornas omfattning för svår. Behandlingsalternativ Guided tissue regeneration (GTR), regeneration med membran, är den behandlingsmetod som vid sidan av EMD använts och utvärderats mest med målet att regenerera parodontal vävnad. I SBU rapporten från 2004 (10) redovisade man att tilläggsbehandling med guided tissue regeneration (GTR) i enstaka benfickor, liksom EMD, gav en förbättrad sonderbar fästenivå och bennivå i jämförelse med enbart lambåkirurgi. Sanz et al. (36) jämförde användandet av EMD och GTR i en randomiserad multicenterstudie som involverade sammanlagt 75 patienter. Resultaten vid 1-årsuppföljningen visade en genomsnittlig ökning av klinisk fästenivå med 3.1 mm för EMD gruppen och 2.5 mm för defekter behandlade med membran (P <0.05). Det mest anmärkningsvärda i denna studie visar sig dock vara incidensen av rapporterade komplikationer; 6 % för EMD mot 100 % för GTR. Detta kan härledas till de antibakteriella effekter som Emdogain visat sig ha på den orala mikrofloran (37,38) samt dess fördelaktiga effekter på de celler som medverkar i sårläkningen (39). Osseointegrerade implantat är ett annat behandlingsalternativ; att ersätta en tand med en titanskruv kan i många fall vara försvarbart men jag anser ändock, med stöd av publicerat material (40-46) gällande denna behandlings lyckandefrekvens och implantatens överlevnad hos de patienter som förlorat sina tänder till följd av parodontit, såväl kronisk som aggressiv, att denna terapiform ska ses som en sista utväg snarare än en universallösning. När man överväger att låta extrahera en parodontalt skadad tand bör man ha i åtanke att man samtidigt tar beslutet att ersätta istället för att bevara. Långtidsuppföljningar av implantatbehandling har visat att patienter som förlorat sina tänder till parodontit löper signifikant ökad risk att även förlora fäste runt sina implantat i jämförelse med parodontalt friska patienter. Trots detta är det på intet sätt kontraindicerat att sätta implantat på en patient som har sin parodontala sjukdom under kontroll (46). Detta vet vi är giltigt åtminstone för patienter med kronisk parodontit. Karoussis et al. (43) kommenterar i sin översiktsartikel från 2007 att trots att korttidsprognosen på implantat på patienter med aggressiv parodontit är acceptabel är det möjligt att förändringar i kliniska mätvärden runt dessa inte följer samma mönster som på patienter med kronisk parodontit. Mengel et al. (41) utförde en prospektiv kontrollerad studie som publicerades 2007 där man visade att patienter med generell aggressiv parodontit som behandlas med implantat hade signifikant högre ben- och fästeförlust i anslutning till dessa i jämförelse med friska kontroller trots att ingen skillnad i plackindex kunde noteras mellan de två grupperna. Implantat överlevnaden var 83,33% i gruppen med AP till skillnad från 100% i den friska gruppen. Anmärkningsvärt är att den kliniska fästenivån (CAL) runt kvarvarande tänder i båda grupperna hölls konstant under 10 års uppföljning vilket kan indikera att tänder håller ben bättre än implantat. Värde för patienten? Kritiker av de regenerativa metoderna pekar på dess bristande förutsägbarhet och menar att försök att bevara tanden snarare kan leda till behandlingströtthet och merkostnader för patienten utan garantier för förbättring av tandens status. Material under bearbetning av Gunnar Heden och medarbetare (uppgifter från författaren från kurs med Ötdl G. Heden Emdogain- min uppfattning idag ) visar att de patientupplevda för- och nackdelarna med behandling med Emdogain har dålig korrelation med kliniska- och röntgenologiska data % av patienterna i den studerade gruppen (samma urvalsgrupp som i tidigare publikation, referens 31) upplever att det är viktigt att behålla de egna tänderna 9
10 och är beredda att betala i genomsnitt 7000:- för detta om det innebär att tanden kan behållas. Mer forskning inom detta område behövs för att identifiera vilka delar av behandlingen och dess resultat som patienterna värderar mest och är beredda att investera sina pengar i. Olika individer värderar de egna tänderna olika högt och därför ska valet mellan bevarande respektive ersättande behandling alltid ske i samråd med patienten. Slutsatser Den här journalstudiens resultat visar att parodontalt status för tänder som förlorat sitt fäste till följd av aggressiv parodontit kan förbättras signifikant efter regenerativ behandling med tillsatts av Emdogain. Dock kan man utifrån de kliniska parametrarna inte bedöma om äkta regeneration har inträffat. Men om en tand kan knuffas tillbaka från en grav parodontal skada till en måttlig eller lätt så torde patienten ha lättare att hålla rent runt den och därigenom prognosen för tanden förbättras så att den kan behållas i bettet under längre tid. Vad står klart är att det vetenskapliga underlaget för behandlingsutfall hos patienter med aggressiv parodontit idag är bristfälligt och att mer forskning behövs med särskilt fokus på denna patientgrupp. För detta ändamål krävs avgränsade urvalsgrupper och kontrollerade metoder samt att man konsekvent använder sig av samma diagnostiska kriterier i urvalsprocessen. Studier har visat att sjukdomsprevalensen i Norden är lägre än i många andra delar av världen. Trots detta bör kunskap om vikten av tidig diagnostisering av patienter med aggressiv parodontit uppmärksammas och spridas i allmäntandläkarkåren då jag tror att vi kommer att se fler ungdomar med detta tillstånd i framtiden framförallt i Skandinaviens storstadsregioner till följd av invandring från områden där prevalensen är högre samt traditionen av att gå till tandläkaren för regelbundna kontroller inte är lika utpräglad. Den överlägset bästa behandlingsformen av aggressiv parodontit såsom många andra sjukdomar torde vara förebyggande. Aggressiv parodontit är en multifaktoriell sjukdom som resultat av ett komplext samspel mellan bakterier och specifika gener hos patienten. På sikt leder sjukdomen till omfattande skador på tandens parodontala vävnader vilket i slutskedet kan leda till att tanden helt förloras. Emdogain introducerades för att i kliniken härma ursprunglig utveckling av tandens parodontium med målet att regenerera förlorade vävnader, en effekt som bevisats i såväl kliniska som histologiska studier. Kritiker anklagar dock denna terapiform för att vara oförutsägbar. Vad man bör ha i åtanke då man diskuterar val av terapi för tänder med enstaka kvarvarande parodontala defekter är vad som initialt orsakade skadan, en kronisk eller en aggressiv process? Det vetenskapliga material som finns tillgängligt gällande patienter med aggressiv parodontit är bristfälligt varvid vi tenderar att dra slutsatser om behandlingen av dessa patienter utifrån de studier som utförts på patientgrupper med kronisk parodontit. När man behandlar en parodontalt skadad tand är det således viktigt att inte bara ställa rätt diagnos, vilket kan vara en svårighet i sig, utan även ha i åtanke värdet av tanden ställt i relation till patientens ålder. En ung patient, låt oss säga i tjugo-trettioårsåldern, har många år framför sig och när man tar ställning till huruvida man ska göra ett försök att bevara en tand eller ersätta den med ett osseointegrerat titanimplantat torde det då inte vara rimligt att ifrågasätta båda behandlingsalternativens förutsägbarhet? Kort sagt torde det vara rimligt att ställa sig frågande till vad vi förväntar oss av en implantatbehandling på en patient med aggressiv parodontit. Vad är en rimlig överlevnadstid för implantatet? Vilka alternativ återstår sedan? Hur förutsägbar är den terapin på lång sikt? Svaret är att det vet vi inte idag. Så länge vi inte vet; är det då inte bättre att försöka bevara, så länge det rimligen är möjligt, istället för att ersätta? 10
11 Tack till Jag vill tacka samtliga involverade på Specialisttandkliniken i Kista för hjälpen med framtagning av material och sända ett stort tack till mina handledare Lottie Adler, Johan Friskopp och Margareta Hultin för alla goda råd och synpunkter under arbetets gång samt Leif Jansson för den statistiska bearbetningen. Utan ert engagemang och vägledning hade detta arbete inte kunnat genomföras. Referenser 1. Armitage GC. Development of a classification system for periodontal diseases and conditions. Ann Periodontol. 1999;4(1): Lang NP, Bartold M, Cullinan M, Jeffcoat M, Mombelli A, Murakami S et al. Consensus Report: Aggressive Periodontitis. Annals of Periodontology. 1999; 4(1): Clerehugh V. Seymour GJ. Bird PS. Cullinan M. Drucker DB. Worthington HV: The detection of Actinobacillus actinomycetemcomitans. Porphyromonas gingivalis and Prevotella intermedia using an ELISA in an adolescent population with early peviodontitis. J Clin Periodontol 1997;24: Tonetti MS, Mombelli A. Early-Onset Periodontitis. Annals of Periodontology December 1999;4(1): Haubek D, Ennibi O-K, Poulsen K, Væth M, Poulsen S, Kilian M. Risk of aggressive periodontitis in adolescent carriers of the JP2 clone of Aggregatibacter (Actinobacillus) actinomycetemcomitans in Morocco: a prospective longitudinal cohort study. Lancet 2008;371: Fine DH, Markowitz K, Furgang D, Fairlie K, Ferrandiz J, Nasri C et al. Aggregatibacter actinomycetemcomitans and Its Relationship to Initiation of Localized Aggressive Periodontitis: Longitudinal Cohort Study of Initially Healthy Adolescents. J Clin Microbiol 2007;45: Albandar J, Tinoco E. Global epidemiology of periodontal diseases in children and young persons. Periodontology ;29: Matsson L, Sjödin B. Parodontit hos barn och ungdom. Tandläkartidningen 1998;90(5) 9. Oh T-J, Eber R, Wang H-L: Periodontal diseases in the child and adolescent. J Clin Periodontol 2002;29: American Academy of Periodontology. Position Paper: Periodontal Diseases of Children and Adolescents. J Periodontol 2003;74:
12 11. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering. Kronisk parodontit - prevention, diagnostik och behandling. Nr :169, ISBN: Sculean A, Schwarz F, Becker J, Brecx M. The Application of an Enamel Matrix Protein Derivative (Emdogain) in Regenerative Periodontal Therapy: A Review. Med Princ Pract 2007;16: Miliauskaite A, Selimovic D, Hannig M. Successful Management of Aggressive Periodontitis By Regenerative Therapy: A 3-Year Follow-Up Case Report. J Periodontol 2007;78: Caton JG, Zander HA. The attachment between tooth and gingival tissues after periodic root planing and soft tissue curettage. J Periodontol 1979;50: Listgarten MA, Rosenberg MM. Histological study of repair following new attachment procedures in human periodontal lesions. J Periodontol 1979;50: Hammarström L: Enamel matrix, cementum development and regeneration. J Clin Periodontol 1997;24: Gestrelius S, Lyngstadaas SP, Hammarström L. Emdogain periodontal regeneration based on biomimicry. Clin Oral Invest 2000;4: Hammarström L, Heijl L, Gestrelius S: Periodontal regeneration in a buccal dehiscence model in monkeys after application of enamel matrix proteins. J Clin Periodontol 1997;24: Cochran DL, King GN, Schoolfield J, Velasquez-Plata D, Mellonig JT, Jones A. The effect of enamel matrix proteins on periodontal regeneration as determined by histological analyses. J Periodontol 2003;74: Heijl L. Periodontal regeneration with enamel matrix derivative in one human experimental defect. A case report. J Clin Periodontol 1997;24: Yukna RA, Mellonig JT. Histologic evaluation of periodontal healing in humans following regenerative therapy with enamel matrix derivative. A 10-case series. J Periodontol 2000;71: Zetterström O, Andersson C, Eriksson L. Fredriksson A. Friskopp J, Heden G et al. Clinical safety of enamel matrix derivative (EMDOGAIN ) in the treatment of periodontal defects. J Clin Periodontol 1997;24: Heijl L, Heden G, Svärdstrom G, Östgren A. Enamel matrix derivative (Emdogain) in the treatment of intrabony periodontal defects. J Clin Periodontol 1997;24: Tonetti MS, Lang NP, Cortellini P, Suvan JE, Adriaens P, Dubravec D et al. Enamel matrix proteins in the regenerative therapy of deep intrabony defects. A multicentre randomized controlled clinical trial. J Clin Periodontol 2002;29:
13 25. Cardaropoli G, Leonhardt AS. Enamel matrix proteins in the treatment of deep intrabony defects. J Periodontol 2002;73(5): Sculean A Windisch P, Keglevich T, Gera I. Histologic evaluation of human intrabony defects following non-surgical periodontal therapy with and without application of an enamel matrix protein derivative. J Periodontol 2003;74(2): Froum SJ, Weinberg MA, Rosenberg E, Tarnow D. A comparative study utilizing open flap debridement with and without enamel matrix derivative in the treatment of periodontal intrabony defects: a 12-month re-entry study. J Periodontol 2001;72: Francetti L, Del Fabbro M, Basso M, Testori T, Weinstein R: Enamel matrix proteins in the treatment of intra-bony defects. A prospective 24-month clinical trial. J Clin Periodontol 2004;31: Giannobile WV, Somerman MJ. Growth and ameologeninlike factors in periodontal wound healing: A systematic review. Ann Periodontol 2003;8: Esposito M, Grusovin MG, Coulthard P, Worthington HV. Enamel matrix derivative (Emdogain ) for periodontal tissue regeneration in intrabony defects. Cochrane Database of Systematic Reviews 2005, Issue 4. Art. No.: CD DOI: / CD pub Rasperini G, Silvestri M, Ricci G. Long-term clinical observation of treatment with enamel matrix derivative (Emdogain); Surgical re-entry. Int J Periodontics Restorative Dent 2005;25: Heden G, Wennström JL. Five-Year Follow-Up of Regenerative Periodontal Therapy With Enamel Matrix Derivative at Sites With Angular Bone Defects. J Periodontol 2006;77: Sculean A, Schwarz F, Chiantella GC, Arweiler NB, Becker J. Nine-year results following treatment of intrabony periodontal defects with an enamel matrix derivative: Report of 26 cases. Int J Periodontics Restorative Dent 2007;27: Cochran DL,Wennström JL, Funakoshi E, Heijl L. Biomimetics in periodontal regeneration; rationale and clinical use of enamel matrix derivative. 1 st ed. Chicago : Quintessence Pub.; p Bosshardt DD, Sculean A, Windisch P, Pjetursson BE, Lang NP. Effects of enamel matrix proteins on tissue formation along the roots of human teeth. J Periodont Res 2005;40: Sanz M, Tonetti MS, Zabalegui I, et al. Treatment of intrabony defects with enamel matrix proteins or barrier membranes: Results from a multicenter practicebased clinical trial. J Periodontol 2004;75: Arweiler NB, Auschill TM, Donos N, Sculean A. Antibacterial effect of an enamel matrix protein derivative on in vivo dental biofilm vitality. Clin Oral Invest 2002; 6:
14 38. Spahr S, Lyngstadaas SP, Boeckh C, Andersson C, Podbielski A, Haller B. Effect of the enamel matrix derivative Emdogain on the growth of periodontal pathogens in vitro. J Clin Periodontol 2002;29: Hoang AM, Oates TW, Cochran DL. In vitro wound healing responses to enamel matrix derivative. J Periodontol 2000;71: Mengel R, Flores-de-Jacoby L. Implants in Patients Treated for Generalized Aggressive and Chronic Periodontitis: A 3-Year Prospective Longitudinal Study J Periodontol 2005;76: Mengel R, Behle M, Flores-de-Jacoby L. Osseointegrated Implants in Subjects Treated for Generalized Aggressive Periodontitis: 10-Year results of a Prospective, Long-Term Cohort Study. J Periodontol 2007;78: Hardt CRE, Gröndahl K, Lekholm U, Wennström JL. Outcome of implant therapy in relation to experienced loss of periodontal bone support. Clin. Oral Impl. Res 2002;13: Karoussis IK, Kotsovilis S, Fourmousis I. A comprehensive and critical review of dental implant prognosis in periodontally compromised partially edentulous patients. Clin. Oral Impl. Res. 2007;18: Schou S, Holmstrup P, Worthington HV, Esposito M. Outcome of implant therapy in patients with previous tooth loss due to periodontitis. Clin. Oral Imp. Res. 2006;17 Suppl 2: Roos-Jansåker A-M, Lindahl C, Renvert H, Renvert S. Nine- to fourteen-year followup of implant treatment. Part I-III: implant loss and associations to various factors. J Clin Periodontol 2006; 33: Schou S. Implant treatment in periodontitis-susceptible patients: a systematic review. J Oral Rehabil. 2008;35 Suppl 1:
Parodontitbehandling och/eller tandersättning med implantat?
Parodontitbehandling och/eller tandersättning med implantat? jan l. wennström Möjligheten att med implantatstödd protetik rehabilitera patienter med parodontalt destruerade bett leder ofta till delikata
Läs merPATIENTKOMFORT. Straumann Biomaterials> Biologiska produkter. Straumann Emdogain FL Främja parodontal regenerering.
PATIENTKOMFORT Straumann Biomaterials> Biologiska produkter Främja parodontal regenerering. 2 Differentiera din verksamhet genom att erbjuda ickekirurgisk regenerativ parodontal behandling med. För första
Läs mer2014-09-08. Lite aktuellt inom parodontologi. Bjorn.Klinge@mah.se Bjorn.Klinge@ki.se
Lite aktuellt inom parodontologi Bjorn.Klinge@mah.se Bjorn.Klinge@ki.se Diagnostik Behandlingsplanering Aktuella riktlinjer för rationell behandling av kronisk och aggressiv parodontit Rationell behandling
Läs merTillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien
Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.
Läs merUtvärdering av parodontaloperationer på tandläkarhögskolan i Stockholm
Utvärdering av parodontaloperationer på tandläkarhögskolan i Stockholm Denise Abadji, Antonio Villaman Odontologiska Institutionen Karolinska Institutet Huddinge Sammanfattning Parodontalkirurgi är en
Läs merPREVENTION AV GINGIVIT
Björn Klinge, Odontologiska institutionen, Avd för Parodontologi PREVENTION AV GINGIVIT Metoder för att reducera gingivit Tandborste Tandkräm med antiseptika Munsköljningsvätskor Påverka kunskaper attityder
Läs merEvidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011
Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011 Björn Klinge, Karolinska Institutet, Institutionen för odontologi, Avd för Parodontologi Bjorn.Klinge@ki.se Risktänder Riskytor Per Axelsson,
Läs merSKRIVNING PARODONTALKIRURGI. 8:e terminen. 18 oktober kl Sal 6, Östra paviljongen. Ange din kod på varje sida
Skrivning Medicinska fakulteten Institutionen för odontologi Avd för Molekylär parodontologi Umeå universitet, 901 87 Umeå Tandläkarprogrammet www.umu.se Skrivning i parodontalkirurgi T8 Exempel 2012 Sid
Läs merANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
Läs merMaria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr
Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jämförelse av fem olika klassificeringar utifrån prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population från Kalmar län Maria Fransson Handledare:
Läs merAntibiotika i parodontalbehandling T5 HT14
Antibiotika i parodontalbehandling Antibiotika har länge varit ett hett ämne i parodontologi. Varför? Antal publikationer Pub Med Parodontit / Peri-implantit och antibiotika (human) 1963-2014 2396 (P)
Läs mer7. Kronisk parodontit. ekonomiska kalkyler. Bakgrund
7. Kronisk parodontit ekonomiska kalkyler Bakgrund Den genomförda och redovisade systematiska litteraturgranskningen av originalstudier med ekonomiska aspekter visade, att slutsatser angående evidens inte
Läs merkommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Behandling
Läs merBilaga. Tabell. Alla artiklar som inkluderas i studien, det vill säga kliniska studier där man sätter in implantat på diabetiker och uppföljer det.
Bilaga Tabell Alla artiklar som inkluderas i n, det vill säga kliniska r där man sätter in på diabetiker och uppföljer det. Titel År Design Antal individer Uppföljningstid Resultat Är diabetes en kontraindikation
Läs merTidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten
Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Anna Arespång, ST tandläkare, Avdelningen för Parodontologi Tandvårdens kompetenscentrum Luleå 2013. anna.arespang@nll.se Handledare:
Läs merTillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro
Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Läs merAggressiv parodontit. Klinisk 3-årsuppföljning: VETENSKAP & KLINIK
VETENSKAP & KLINIK Figur i Baseline Klinisk 3-årsuppföljning: Aggressiv parodontit Fedoua Lahrech ötdl, avd för parodontologi, Odontologiska inst, Jönköping E-post: fedoua. lahrech@lj.se SAMMANFATTAT 23-årig
Läs merTandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi
Tandhälsa och demens SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi Stort sår Den sammanlagda sårytan i alla tandköttsfickor hos en patient med många tandköttsfickor kan uppgå till
Läs merInfektioner vid implantat: mukosit och peri-implantit diagnostik och behandling
Infektioner vid implantat: mukosit och peri-implantit diagnostik och behandling STEFAN RENVERT Bakgrund Under de senaste decennierna har förlorade tänder i allt större utsträckning ersatts med dentala
Läs merEvidensbaserad parodontologi
Evidensbaserad parodontologi björn klinge Evidens inget nytt Evidens är alls inget nytt, inget mystiskt hokuspokus. I Nationalencyklopedins ordbok kan man läsa att begreppet evidens förekommer i svenska
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merVärdering av behandling med tandimplantat i Sverige
TEMA IMPLANTAT Forskning Referentgranskad accepterad för publicering 12 juni 2015. Värdering av behandling med tandimplantat i Sverige Hur är kunskapsläget inom periimplantit? Vid Göteborgs universitet
Läs merSatsa på bättre parodontitvård
Satsa på bättre parodontitvård björn klinge Tandhälsan har förbättrats påtagligt i Skandinavien under senare årtionden. Färre individer är helt tandlösa och vi får behålla allt fler tänder i allt högre
Läs merInflammatoriska processer i de parodontala
PARODONTIT HOS BARN OCH UNGDOM VETENSKAP Parodontit hos barn och ungdom Lars Matsson och Bengt Sjödin Artikeln behandlar olika typer av parodontal sjukdom hos barn och ungdomar, men tyngdpunkten är lagd
Läs merfaktorerna i samband med att en klinisk studie görs av en viss metod.
sbu vetenskap & klinik sbu (statens beredning för medicinsk utvärdering) Kronisk parodontit prevention, diagnostik och behandling sbu:s systematiska litteraturöversikt och slutsatser Figur 1. Grav, generell
Läs merKronisk parodontit. En fältstudie med jämförelse mellan två modeller för inledande behandling VETENSKAP & KLINIK
VETENSAP & LINI ronisk parodontit SAMMANFATTAT Eftersom en stor andel av den svenska befolk ningen är över 60 år, finns anledning att planera för hur patienter med kronisk parodontit ska tas omhand mest
Läs merKronisk parodontit prevention, diagnostik och behandling
F AGARTIKKEL Nor Tannlegeforen Tid 2004; 114: 876 81 Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Kronisk parodontit prevention, diagnostik och behandling Utdrag av SBU: s systematiska litteraturöversikt
Läs merPatienter med tandimplantat. Uppföljningsrutiner och stödbehandling. 79004-SE-1208 Supportive Therapy Manual.indd 1
Patienter med tandimplantat Uppföljningsrutiner och stödbehandling 79004-SE-1208 Supportive Therapy Manual.indd 1 2012-08-08 09.17 2 79004-SE-1208 Supportive Therapy Manual.indd 2 2012-08-08 09.17 Innehåll
Läs merThe role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merParodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation. Mattias Michelin
Parodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation Patogenes - sjukdomsutveckling Bakterier - Biofilm Gingivit inflammation 100% Vävnadsförlust Gingivit Diagnoser Prevalens (förekomst)
Läs merNya behandlingsmetoder ur ett vetenskapligt och kliniskt perspektiv en utvärdering
F AGARTIKKEL Nor Tannlegeforen Tid 2004; 114: 92 8 Per Ramberg och Kaj Stoltze Nya behandlingsmetoder ur ett vetenskapligt och kliniskt perspektiv en utvärdering Nya behandlingsmetoder introduceras kontinuerligt
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Läs merTandhälsa diabetes och parodontit
Tandhälsa diabetes och parodontit Pia Skott och Claes-Göran Östenson FoUU-samverkan Parodontit-behandling som diabetesbehandling Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för diabetesvården (2015): Diabetes med
Läs merAvsaknad av permanenta tänder
Avsaknad av permanenta tänder 2010-05-02 Rutiner för omhändertagande av barn och ungdomar inom Folktandvården i Jämtlands läns landsting Ansvariga: Maria Gunneriusson, Kristina Johansson, Per-Ola Malmström
Läs merNya behandlingsmetoder ur ett vetenskapligt och kliniskt perspektiv
vetenskap ramberg & stoltze & klinik ramberg & stoltze per ramberg, lektor, övertandläkare, odont dr, Avdelningen för parodontologi, Odontologiska fakulteten, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet,
Läs merHyaluronan vid parodontal behandling
Forskning Referentgranskad litteraturöversikt accepterad för publicering 2 augusti 205. Hyaluronan vid parodontal behandling Foto: Franz Pfluegl Hyaluronan (HY) kan ha en positiv effekt vid parodontal
Läs merEtik och implantatprotetik
Etik och implantatprotetik stig karlsson Bakgrund Implantatmarknaden i dag präglas av en många gånger intensiv marknadsföring riktad mot tandläkarna, men även direkt mot patienterna. Tandläkarna utlovas
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merTillstånd: Entandslucka i sidosegment som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd krona
Tillstånd: Entandslucka i sidosegment som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd krona Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Läs merUtsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall.
Utsätts patienten för onödig röntgenexponering i tandvården? - En deskriptiv studie på klinik-nivå över 184 patientfall. Nyckelord: kariesdiagnostik, röntgen, risker, barn, adolecens, strålning Röntgendiagnostik
Läs mer4. Kronisk parodontit diagnostiska och prognostiska metoder
4. Kronisk parodontit diagnostiska och prognostiska metoder Kronisk parodontit innebär att det finns en inflammation i de parodontala vävnaderna med en progressiv förlust av tandens stödjevävnad, som är
Läs merMUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC
MUNSKÖLJ & DENTALGEL 0,12% CHX + CPC Klorhexidin med bättre smak! KORTTIDSANVÄNDNING MUNSKÖLJ & DENTALGEL - 0,12% CHX + CPC Att skölja munnen med klorhexidin är vanligtvis inte förknippat med någon trevlig
Läs merImplantatbehandling inte riskfritt
Ann-Marie Roos-Jansåker Implantatbehandling inte riskfritt Ann-Marie Roos-Jansåker övertandläkare, Centrum för Specialisttandvård, Parodontologi, Tandvårdshuset, Kristianstad E-post: ann-marie. jansaker@skane.se
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merRiskbedömning Kariologisk Bettutveckling
Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...
Läs merFolktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall
Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Riskbedömning - revisionsintervall Dokumenttitel Riskbedömning - revisionsintervall Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti Utgåva
Läs merKURSER 2012 Centrum för specialisttandvård, Odontologiska utbildningsenheten, Örebro
KURSER 2012 Centrum för specialisttandvård, Odontologiska utbildningsenheten, Örebro Innehållsförteckning 2012 Aktuella utbildningar Ansvarig Datum Sista anmälningsdag Professionell hållning Bettfysiologi
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel - 190507 Question #: 1 Artikeln tar upp en aspekt på nätval som är viktigt vid laparoskopiskt IPOM, nämligen behovet av en adhesionsbarriär. Varför behövs en sådan barriär?
Läs merParodontitkänsliga patienter riskerar att förlora implantat
Isidor & Schou Parodontitkänsliga patienter riskerar att förlora implantat Flemming Isidor prof, ph d, dr odont, avd för protetik, Odontologiska inst, Aarhus universitet E-post: flisidor@odont. au.dk Søren
Läs merBehandling av tandlossning
Behandling av tandlossning Liksom vid all tandbehandling, inleds också behandlingen av blödande tandkött och tandlossning med en noggrann undersökning. I allmänhet omfattar denna undersökning följande
Läs merDentoRisk ett verktyg att risk- och prognosbedöma patienter med begynnande och etablerad kronisk parodontit
Dentoisk ett verktyg att risk- och prognosbedöma patienter med begynnande och etablerad kronisk parodontit Specialister, allmäntandläkare och tandhygienister registrerar en mängd information (1-20 belastande
Läs merRöntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen?
Röntgendiagnostik vad missar vi utan röntgen? Radiologins roll för diagnostik inom barntandvården Till dess primära bettet är etablerat (0-3 3 år) För tidig eller försenad tanderuption Grav karies på erupterande
Läs merAnsvarsfördelning mellan allmän- och specialisttandvård
Regional medicinsk riktlinje Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 47-2014) giltigt till september 2016 Utarbetad av Sektorsrådet i odontologi Huvudbudskap Riktlinjen beskriver vilken vård
Läs merParodontologi 1 Periodontology 1
Medicinska fakulteten Institutionen för odontologi Umeå universitet, 901 87 Umeå Tandläkarprogrammet www.umu.se Dnr 513-3107-12 Datum 2012-12-20 Sid 1 (5) Parodontologi 1 Periodontology 1 Högskolepoäng:
Läs merEn inblick i tandhygienistens uppfattning om parodontal stödbehandling
En inblick i tandhygienistens uppfattning om parodontal stödbehandling - En kvalitativ innehållsanalys Isabelle Refthagen Johanna Seidelin Handledare: Henrik Jansson avd. parodontologi Examensarbete 7,5
Läs merRehabilitering av parodontitpatienten
vetenskap bratthall och & jansson klinik bratthall & jansson gunilla bratthall, professor i parodontologi, Avdelningen för parodontologi, Odontologiska fakulteten, Malmö högskola, Malmö, Sverige henrik
Läs merPREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN
1(5) Region Skåne Skånes universitetssjukvård Avd Forskning och Utbildning HTA Skåne Health Technology Assessment (HTA) Utlåtande PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN Publikationsdatum: 2018-05-16 2(5) Sammanfattning
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merTandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211
Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala
Läs merVårdrelaterade infektioner i tandvården
Vårdrelaterade infektioner i tandvården Pia Gabre Cheftandläkare, Folktandvården Uppsala Docent, Odontologiska institutionen, Göteborgs universitet pia.gabre@regionuppsala.se Vårdrelaterade infektioner
Läs merPneumothoraxfrekvens vid datortomografiskt vägledd lungpunktion. En jämförelse mellan två olika tekniker
Instutitionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi Enheten för radiologi Projektarbete, 5 poäng Läkarprogrammet, Uppsala universitet Pneumothoraxfrekvens vid datortomografiskt vägledd lungpunktion.
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care Kronisk parodontit prevention, diagnostik och behandling
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merParodontal epidemiologi inom svensk offentlig tandvård
Jonsson et al Accepterad för publicering den 9 januari 2001 Parodontal epidemiologi inom svensk offentlig tandvård Lena Jonsson, Göran Palm, Greger Rosvall och Helene Thorstensson Epidemiologi har definierats
Läs merKAPITEL 7 kunskapsluckor och framtida forskning
7. Kunskapsluckor och framtida forskning Tandförluster, som oftast är resultat av sjukdom i munhålans vävnader, kan variera från att patienten har förlorat en enstaka tand till att omfatta samtliga tänder.
Läs mer3M ESPE. Behaglig tandvård. Ett friskt leende. lekande lätt. Clinpro Prophy Powder BR61/0003-1(070727)
3M ESPE Behaglig tandvård Ett friskt leende lekande lätt. BR61/3-1(7727) Clinpro Prophy Powder 999-3M_Clinpro_ProphyPowder_F.i1 1 8-8-7 16:19:21 Systematisk profylax med ett komplett produktprogram I forskningens
Läs merCRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio
CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2
Läs merTillstånd: Förhöjd risk för kronkaries Åtgärd: Fissurförsegling med resinbaserade material
Tillstånd: Förhöjd risk för kronkaries Åtgärd: Fissurförsegling med resinbaserade material Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer
Läs merMineraliseringsstörningar
Mineraliseringsstörningar Innehåll Orsak till mineraliseringsstörningar...3 Benämningen MIH (molar-incisiv-hypomineralisation)...3 Klinisk bild...4 Kliniska symtom...4 Behandling...5 Kliniska råd...6 Ortodontiska
Läs merÄldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Läs merRiskbedömning och revisionsintervall
Riskbedömning och revisionsintervall Folktandvården Blekinge 2019 Folktandvården Blekinge 1 Innehåll RISKBEDÖMNING... 3 Vilka ska riskbedömas?... 3 Inom vilka områden ska patienterna riskbedömas?... 3
Läs merRehabilitering av parodontitpatienten
F AGARTIKKEL Nor Tannlegeforen Tid 2004; 114: 104 9 Gunilla Bratthall och Henrik Jansson Rehabilitering av parodontitpatienten Målet med parodontitbehandlingen är att åstadkomma parodontal hälsa samt att
Läs merFörekomst av peri-implantit 3 år efter Implantatinstallation vid Centrum Oral Rehabilitering Parodontologi
Institutionen för hälsa och samhälle Examensarbete inriktning munhälsa Grundnivå II, 15 högskolepoäng Ht 2008 Förekomst av peri-implantit 3 år efter Implantatinstallation vid Centrum Oral Rehabilitering
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel - 181204 Total Exam Points: 15.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du läsa en vetenskaplig artikel - Brunet et al. Reduction of PTSD Symptoms With Pre- Reactivation Propranolol
Läs merParodontitens etiologi och patogenes
Parodontitens etiologi och patogenes Termin 6 vt 2012 Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt Förekomst av gingivit och parodontit enl. SBU 2004 Prevalence and Trends in Periodontitis
Läs merRoberto Vidana ST-tandläkare i endodonti
Roberto Vidana ST-tandläkare i endodonti Diagnostisk information Kliniska tecken och symtom (anamnes) Diagnostiska test Röntgenologiska fynd Dålig korrelation mellan klinisk symtombild / diagnostiska test
Läs merFolktandvården Dalarna. RamBarn Röntgenundersökning på barn och ungdomar
Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Röntgenundersökning på barn och ungdomar Klinik/Funktion/Process Avdelningen för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti, Philip Mundt Dokumenttitel Röntgenundersökning
Läs merRöntgen, vad ser vi och vad såg vi inte?
Barntandvårdsdagar 2009 i Uppsala Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte? Indikationer för röntgenundersökningar på barn och ungdomar Karies Olycksfallskador Tandutvecklingsstörningar Parodontala skador
Läs merPeriimplantit En litteratur- och enkätstudie
Periimplantit En litteratur- och enkätstudie Midia Goran, Jane Laks Odontologiska institutionen Karolinska institutet Sammanfattning: Senare studier visar att implantatbehandling inte är så riskfri som
Läs merPatient fall. Terapiplanering
Patient fall Introduktion Till detta patientfall har jag valt att ta upp en 59 årig kvinnlig patient som har parodontit och tandvårdsrädsla. Anledningen till att jag valde just denna patient är att hon
Läs merRiskbedömning Kariologisk Bettutveckling
Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...
Läs merAccess to the published version may require subscription. Published with permission from: Sveriges tandhygienistförening
This is an author produced version of a paper published in Tandhygienisttidningen. This paper does not include the final publisher journal pagination. Citation for the published paper: Kerstin Stagnér,
Läs merRiskbedömning och revisionsintervall
Riskbedömning och revisionsintervall 2019-05-02 Innehåll Riskbedömning... 3 Vilka ska riskbedömas?... 3 Inom vilka områden ska patienterna riskbedömas?... 3 Hur ska riskbedömning utföras?... 3 När ska
Läs merAntibiotikaprofylax i tandvården
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) MEDICINSK INDIKATION Instruktionen är avsedd att ge riktlinjer för när det är motiverat med en profylaktisk antibiotikabehandling och i förekommande fall även ge rekommendationer
Läs merEvidensbaserat seminarium i moment Parodontologi MOD 1OD002. Studentexempel till tvärgruppsredovisning
Evidensbaserat seminarium i moment Parodontologi MOD 1OD002 Studentexempel till tvärgruppsredovisning STUD EXEMPEL 1 Comparative biology of chronic and aggresive periodontits vs. perimplantitis, Syftet
Läs merImplantatens livslängd beroende av stödbehandlingen
N ORDISK TEMA: IMPLANTOLOGI Nor Tannlegeforen Tid 2010; 120: 116 24 Anja Nieminen, Marjatta Jokela-Hietamäki och Veli-Jukka Uitto Implantatens livslängd beroende av stödbehandlingen Trots att korrekt installerade
Läs merERAS Enhanced Recovery After Surgery
ERAS Enhanced Recovery After Surgery koncept för säker stor kirurgi i hela den perioperativa processen med möjlighet att minska komplikationer och vårdtider Mari Bergeling 2013 05 16 Värdeutveckling för
Läs merAlkoholberoende efter obesitaskirurgi
Alkoholberoende efter obesitaskirurgi Professor Erik Näslund Enheten för kirurgi Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Karolinska Institutet Frågor jag tänker försöka besvara Hur vanligt
Läs merNationella riktlinjer för vuxentandvård 2011. Indikatorer
Nationella riktlinjer för vuxentandvård 2011 Indikatorer 2 Innehåll Metoder för beteendepåverkan 5 1.1 Utbildning i beteendemedicinsk prevention och behandling (U) 5 1.2 Rökande patienter med parodontit
Läs merINSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI THKN40 Klinisk praktik IV, 17 högskolepoäng Clinical Practice IV, 17 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för odontologi 2008-11-10
Läs merUppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017
Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017 Angelique Flöter Rådestad Docent, Lektor, KBH, KI Överläkare gynekologisk
Läs merHerpes simplexmeningit
Herpes simplexmeningit naturalförlopp och suppressionsbehandlling En prospektiv studie i avsikt att kartlägga morbiditeten efter herpesmeningit och betydelsen av suppresionsbehandling med valacyklovir
Läs merGränssnitt mellan allmäntandvård och specialisttandvård
Folktandvården Dalarna Gränssnitt mellan allmäntandvård och specialisttandvård Reviderad 2016-04-05 Innehåll Gränssnitt mellan allmäntandvård och specialisttandvård 2 Syfte Remiss Ansvar Beskrivning av
Läs merTillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Läs merPalliativ strålbehandling. Björn Zackrisson
Palliativ strålbehandling Björn Zackrisson Huvudsakliga indikationer Smärta av okomplicerad skelettmetastas Neuralgisk smärta vid skelettmetastasering Patologisk fraktur, ev. profylaktiskt Medullakompression
Läs merTidig kariesutveckling
Karies utveckling och omfattning hos barn i förskoleåldern Margaret Grindefjord Eastmaninstitutet Folktandvården i Stockholm Seminarium i Hamar 3 oktober 23 Karies epidemiologi Tidig kariesutveckling Prevalens
Läs merIcke-kirurgisk behandling vid tandimplantat Allmän litteraturstudie
EXAMENSARBETE Våren 2013 Sektionen för Hälsa och Samhälle Examensarbete i Oral hälsa OH8363 Icke-kirurgisk behandling vid tandimplantat Allmän litteraturstudie Författare Emma Appelgren Josefin Henningsson
Läs merRiktlinjer för vårdprogram för vuxna
Riktlinjer för vårdprogram för vuxna Profylax- och vårdprogrammet är framtaget av Folktandvården Gävleborg AB på uppdrag av beställarenheten Landstinget Gävleborg. Innehåll: RIKTLINJER FÖR VÅRDPROGRAM
Läs merVuxenkliniken Anvisningar för Arbetskort (2011-08-24)
Vuxenkliniken Anvisningar för Arbetskort (2011-08-24) OPUS-journal och arbetskort skall föras för varje patient som behandlas på Vuxenkliniken. Arbetskortet är en kompletterande journalhandling som gör
Läs mer