Periimplantit En litteratur- och enkätstudie
|
|
- Daniel Sven Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Periimplantit En litteratur- och enkätstudie Midia Goran, Jane Laks Odontologiska institutionen Karolinska institutet Sammanfattning: Senare studier visar att implantatbehandling inte är så riskfri som man tidigare trott och att svåra infektioner kan drabba vävnaderna kring implantat. Periimplantit är en inflammatorisk reaktion kring implantatets mjuk- och hårdvävnad. Senare studier visar även att prevalensen av periimplantit är större än vad man tidigare trott vilket innebär att stora infektionsproblem kan förväntas i framtiden. Benförlust kring tänder och implantat sker likartat och riskfaktorerna för båda tillstånden verkar till stor del vara desamma. Mikroorganismer, plack, tidigare/pågående parodontit och rökning är negativa riskfaktorer för uppkomsten av periimplantit. Blödning vid sondering, ökade fickdjup, suppuration, mobilitet och fästeförlust på röntgen är typiska tecken på tillståndet. Tandhygienisten ingår som en viktig del i implantatteamet och bör därför ha kunskaper som är nödvändiga för diagnostisering och hantering av periimplantit. Resultatet från vår enkätstudie visade att det tycks råda en okunskap bland tandhygienister avseende diagnostisering samt hantering av periimplantit och att ett stort behov av kompetensökning därvidlag finns hos tandhygienister. Inledning: Att ersätta förlorade tänder med implantat är idag en vedertagen terapiform med ökande popularitet bland både vårdgivare och vårdtagare. I takt med den ökande populariteten vidgas också indikationerna som behandlingarna utförs på. Långtidsuppföljningsstudier har rapporterat hög lyckandefrekvens på % på 5-10 år (Roos-Jansåker 2008). Senare studier visar däremot att implantatbehandling inte är så riskfritt som man tidigare trott och att svåra infektioner kan drabba implantaten. På senare år har man uppmärksammat ett sjukdomsförlopp som orsakar en inflammatorisk reaktion i implantatets omgivande mjukvävnad. Det kallas Periimplantat Mucosit. Är även det omkringliggande benet som stödjer implantatet involverat av en nedbrytningsprocess, kallas
2 det för Periimplantit (Lang NP et al. 2002). Hittills har endast ett fåtal studier inkluderat data om infektioner runt implantat, vilket troligen lett till att denna komplikation vid implantatbehandling underskattats. I en klinisk retrospektiv studie av (Roos-Jansåker et al. 2006) visade efter 10 år 48 % av implantaten mucosit och % av implantaten tecken på periimplantit. I en annan studie av (Fransson et al. 2005) hade 28 % av patienterna röntgenologiska tecken på periimplantit. Dessa siffror är mycket högre än vad man tidigare trott och innebär att man i ett långtidsperspektiv kan förvänta sig stora infektionsproblem, vilket många i tandvården idag är omedvetna om. Detta innebär också, att även om man själv, som tandläkare eller tandhygienist, inte aktivt arbetar med implantat så behöver man kunskaper, som är nödvändiga, för att kunna utföra kontroller och stödbehandling på implantatpatienter. Tandhygienister har genom sitt munhälsoarbete en viktig roll i modern förebyggande tandvård. Deras insatser kan vara en viktig länk när det gäller att främja munhälsa, förebygga sjukdom i munhålan samt att förhindra fortsatt sjukdomsutveckling. I och med att allt fler patienter har implantat, kan det för tandhygienisterna komma att krävas ytterligare kompetens i diagnostik, behandling, uppföljning och stödbehandling av dessa patienter. Hur pass stor erfarenhet tandhygienister har på området periimplantit, finns idag inga studier på men eftersom periimplantit påminner mycket om parodontit faller det sig logiskt att tro att tandhygienister i framtiden kommer att spela en viktig roll i uppföljning och stödbehandling av dessa patienter. Detta examensarbete består av två delar. En litteraturstudiedel i vilken vi betonar sjukdomstillståndet periimplantit och dess uppkomstmekanism, etiologi, och diagnostik och en enkätstudie del där vi försöker få en bild av tandhygienisternas kunskaper på området periimplantit. Periimplantära mjukvävnadens histologi: Att mucosan kring implantat och tänder uppvisar samma anatomiska och funktionella egenskaper har beskrivits i många studier (Berglundh et al. 1991, Buser et al. 1992, Moon et al.1999). Den keratiniserade yttre ytan av mucosan som omger implantatet övergår till ett ca 2mm långt fästeepitel (junctional epithelium). Med hjälp av ett basalcellslager och hemidesmosomer fäster sig fästepitelet mot implantat-ytan (Gould et al. 1984, Arvidsson et al. 1996). I sin apikala del separeras fästeepitelet med en ärrliknande kollagenrik bindväv från alveolarbenet. Denna bindvävnad bildar en barriär, som skiljer sig från den kring tänder i många aspekter. Den har färre antal celler, fibroblaster och blodkärl men är mer kollagenrik än bindvävnaden kring tänder (Berglundh et al. 1991). Detta förklarar varför en periimplantär mjukvävnad har en begränsad kapacitet till self-repair jämfört med gingivan kring tänder (Berglundh et al. 1991, 1994). Tillsammans bildar fästeepitelet och bindvävnaden en biologisk barriär på ca 3-3,5 mm som skyddar det underliggande benet från den orala miljön (Berglundh et al. 1996), se figur 1. Denna biologiska barriär är mer känslig för kraftpåverkan än den runt tänder, därför bör försiktighet iakttas vid sondering kring implantat. Många kliniska fynd visar att mikroorganismer spelar en viktig roll i utvecklingen av
3 periimplantit. Att ackumulering av bakteriebeläggningar runt tänder orsakar gingivit, beskrevs i en studie av Löe et al Obehandlad gingivit kan utvecklas till parodontit med ben- och fästeförlust runt tänder (Lindhe J et al. 2003). Liknande studier tillämpad på implantatbehandlade patienter indikerar liknande resultat. I en studie av Pontoriero et al 1996 fick implantatbehandlade patienter, efter 6 månaders mycket noggrann munhygien och plackkontroll, avbryta all sorts oralhygienvanor i 3 veckor. I slutet av 3veckorsperioden hade patienterna utvecklat inflammation/mucosit i mjukvävnaden kring implantaten. Som svar på en mikrobiologisk kolonisation av titanytan bildas ett inflammatoriskt infiltrat i bindväven kring implantat (Pontoriero et al 1994). Infiltratet består huvudsakligen av neutrofila granulocyter, lymfocyter, makrofager och få plasma celler (Hultin M 2001). Vävnadsskadan som sker är resultat av de neutrofila granulocyternas aktivitet mot mikroorganismernas invadering (Hultin M 2001). Stoppas inte denna process i ett tidigt skede, sker en irreversibel destruktion av bindvävnad och ben kring implantat. Med andra ord etableras en periimplantitisk läsion. Figur1. Periimplantära mjukvävnadens anatomi.
4 Periimplantitens etiologiska faktorer. Som parodontit verkar även periimplantit ha en multifaktoriell bakgrund, kanske även samma eller liknande uppkomstmekanismer och faktorer. Många etiologiska faktorer är fortfarande okända men man har försökt relatera vissa faktorer till periimplantitutvecklingen. Dessa generella etiologiska faktorer är mikroorganismer, plack, inflammation, tidigare eller pågående parodontit, med mera. Mikrobiologi: Mikroorganismernas ansamling runt implantat är en viktig faktor för utvecklingen av periimplantit. Bakterierna från parodfickorna runt tänderna kommer så småningom att kolonisera implantatet. Vid lyckade implantat fann man gram positiva kocker och vid misslyckade implantat ett stort antal gram negativa anaeroba bakterier som visar att mikroorganismer skiljer sig vid periimplantittillstånd och att kolonisation av anaeroba bakterier runt fixturen kan ha effekt på tillståndet hos periimplantära vävnader (Chen S et al, 2003). Det verkar finnas samma bakterieflora och parodontala patogener involverade i periimplantit infektionen som vid parodontit, som visades bland annat i studien av Esposito et al. (1999). Implantat som visar tecken på periimplantit har liknande subgingival mikrobiologi som tänder med parodontit (Heuer W et al 2007). De specifika bakteriearter som är involverade i periimplantitinfektionen och är nämnda i de flesta studier är H. actinomycetemcomitans och P. gingivalis som man har hittat i större mängder då infektionen ligger bakom. Leonhardt et al. (1999) fann i sin studie av parodontala patogener att det i 60 % av fallen förelåg Porphyromonas gingivalis, Prevotella intermedia/prevotella nigrescens och Actinobacillus actinomycetemcomitans. I 55 % av periimplantit lesionerna hittades det bakterier som inte alls associeras till parodontit, som Staphylococcus spp., Enterics och Candida spp. De nämnda 55 % av mikroorganismerna visar att diagnostik av detta möjligen kan ha betydelse för val av antimikrobial behandling. Betydelse av mikroorganismernas mängd för bendestruktionen runt implantat hittades i studien som gjorts av Hultin et al. (2002). I studien hittades hos periimplantit patienter ett högt antal periodontala patogener som Actinobacillus actinomycetemcomitans, Porphyromonas gingivalis, Prevotella intermedia, Bacteroides forsythus och Treponema denticola. Dessa fem specifika bakterier med såna höga nivåer som större eller lika med miljon hittades bara runt implantat med periimplantit, dvs. implantat drabbade av marginal bendestruktion. Dessa bakterier, hos patienter som ingick i studien, hittades även runt stabila implantat och tänder fast inte i såna höga mängder. Plack och inflammation: Dental plack nämns ofta som en etiologisk faktor till utveckling av periimplantit och har nämnts som en av huvudorsakerna till den submukosala infektionen (Meffert R. M.).
5 Runt fixturen som placerats i munmiljön börjar det samlas plack, biofilm med bakterier runt implantatytan. Pellikeln som även bildas på implantatet är liknande den som uppkommer på patientens egna tänder. Plack som orsak för uppkomsten av gingivit och periimplantit-mucosit har visats i många studier som är gjorda på båda djur och människor. Bakterieprodukter från placket kan passera kontaktepitelets celler och åstadkomma skador i de underliggande vävnaderna (bindväv och ben) (Bergendal T, Kvint S, Lundgren D Dags för implantat 1999). Förutom den olika vävnadshistologi som tanden och implantatet har runt omkring sig, s.k. mekanisk skyddsmekanism som implantat saknar blir även immunsvaret annorlunda. Värdens försvar mot inflammation i vävnaden som orsakats av periodontala patogener orsakar vävnads destruktion vid parodontit och möjligtvis fungerar det likartat vid periimplantit. Den bennedbrytande processen, som finns vid parodontit och periimplantit, stimuleras av inflammatoriska mediatorer som har hittats närvarande vid de båda parodontala sjukdomarna, dvs. vid parodontit och periimplantit. Vid inflammationsprocessen i bindväven blir det packat med inflammationsceller som exempelvis neutrofila granulocyter, lymfocyter, makrofager och plasma celler, samt ämnen som exempelvis elastas, lactoferrin, enzymer och interleukin-1. Vid periimplantit dominerar neutrofila granulocyter och makrofager. Neutrofila granulocyter fungerar som kroppens försvar mot mikroorganismer men även vävnadsdestruktivt som attackerande celler. I flera studier har man visat sambandet mellan neutrofilernas aktivitet och vävnadsdestruktion hos patienter med parodontit. I studien gjord av Bullon et al fann man att T-lymfocyter var de mest överrepresentativa cellerna hos båda periimplantit och aggressiv parodontit studiegrupperna. Från detta kan man i sammanfattningsvis dra slutsatsen att den inflammatoriska processen, som kan ses vid den aggressiva parodontiten då man kollar på antalet T-lymfocyter, kan påverka osseointegrationen runt implantatet. Implantatet saknar den friska bindväv som finns mot det alveolära benet då man har sina egna tänder och som håller borta inflammationsprocessen. Denna försvarsmekanism fungerar på tänder men inte på implantat. Fickepitelet bildas inte runt implantatet. (Berglundh T. Vanligt med periimplantit. Tandläkartidningen nr 15, sid 40, 2007). Tidigare förekomst av parodontit: Den patologiska mikrofloran kan smitta över till implantat från tänder hos patienter som är partiellt betandade och det blir då en större infektionsrisk om man har eller haft tandlossnings sjukdom (Roos-Jansåker). Tandfloran kommer inom kort också att finnas på implantaten, vilket förutsätter att restbettet behandlas på ett adekvat sätt. Parodontitpatienter som kan ha förlorat en mängd käkben, speciellt i överkäken, kan få sämre långtidsprognos för implantatbehandlingen (Bergendal T, Kvint S, Lundgren D. Dags för implantat 1999). I avhandlingen gjort av Roos-Jansåker studerades det olika faktorer för implantatförluster. Förlusterna av implantat delades upp i tidig, ett år och sen förlust och jämfördes sedan med faktorerna som kunde relateras till förlusterna.
6 De flesta implantaten (95,7 %) fanns kvar efter 9-14 år. Man fann att oftast då patienten hade redan ett förlorat implantat tillkom det flera förluster av fixturer. Fixturförlust relaterades till en tidigare/pågående förekomst av parodontit (Roos-Jansåker et al. 2006). Rökning: Ett samband mellan rökning och implantatförlust har visats i flera studier (Bain & Moy 1993, Wilson & Nuun 1999, Wallace 2000). I Wallace studien uppskattades implantatförlustfrekvens hos rökare till 16.6 % jämfört med 6.9 % hos icke rökare. I en studie av Roos-Jansåker et al (2007) kunde en skadlig påverkan på implantatöverlevnad identifieras då rökande och före detta rökande patienter uppvisade 12 % implantatförlust jämfört med 6 % hos icke rökande. Rökningens negativa effekt på marginal benförlust har också studerats. Lindqvist et al (1997) fann i sin studie att rökare, speciellt de med dålig oralhygien, hade mer marginal benförlust kring implantaten än icke-rökare. Haas et al (1996) jämförde sambandet mellan rökning och periimplantit och kom fram till att rökande patienter hade mer blödning och klinisk inflammation, djupare fickor samt mer röntgenologisk benförlust kring implantaten, speciellt i maxillan. Sammanfattningsvis kan man konstatera att rökning har en negativ påverkan på implantatöverlevnad och att rökningens långtidseffekter på marginal benförlust behöver vidare utvärdering. Allmänt hälsotillstånd: Den negativa effekten av systemiska sjukdomar, exempelvis diabetes mellitus speciellt okontrollerad diabetes, som tillkommer i anamnesen kan förstärkas och då vara en etiologisk faktor för uppkomsten av periimplantit. Dock saknas studier om detta och bevisen är svaga (Roos-Jansåker, tandläkartidningen nr 3, 2008, sid 51). Enligt en kirurg vi talade med ökar diabetes infektionsrisken postoperativt samt är prognos försämrande. Diabetes är redan känd som en riskfaktor vid uppkomst av parodontit. Har man typ 2 diabetes finns det 2,9-3,4 gånger högre risk än för icke-diabetiker att utveckla parodontit (Beikler T et al. 2003). Huruvida diabetes mellitus är associerad med implantatmisslyckande behöver mer forskning och studier göras (Beikler T, Flemming T F. 2003). Det finns studier där det har misslyckats att bevisa associationen mellan implantatförlust och diabetes, men frågan kvarstår om misslyckande har att göra med infektioner eller den direkta överbelastningen/osseointegrationen (Beikler T, Flemming T F. 2003). Förutom den okontrollerade diabetesen kan även cancer, blodsjukdomar och HIV öka infektionsrisken i samband med implantatbehandling, men som sagt saknas det tillräckligt med studier om detta (Bergendal T, Kvint S, Lundgren D. Dags för implantat 1999). Implantatytan (design): En av faktorerna som påverkar osseointegrationen men även plackretinerande egenskaper är implantatytans råhet, och blottläggning av dessa ytor anses ge mer komplikationer (Bergendal
7 T, Kvint S, Lundgren D Dags för implantat 1999) genom bakterie infiltration som kan orsaka infektion runt implantatkomponenter. I munmiljön har betydelsen av ytans råhet stor betydelse vid formning av biofilm, då alla hårda ytor drar till sig mer bakterier då ytråhet finns (Quirynen M et al. 2007). Att implantatens ytråhet har betydelse för mer utveckling av periimplantit kom fram i studien av Teughels et al (2006). Förutom ytråhet tror man även att implantatens macro-design kan spela en signifikant roll (Karoussis et al. 2004). Flera variationer mellan implantat system har studerats angående implantat design. Komplikationer kan uppkomma då det sker mjukvävnads retraktion i anslutning till implantatet eller en djup mjukvävnadsficka, som ger upphov till synliga benblottade gängor. Plackkontroll blir då mycket svår speciellt vid rå, porös implantatyta (Bergendal T, Kvint S, Lundgren D Dags för implantat 1999). Det mest omtalade är de tvådelade dentala implantat system som alla har spalter som kallas the implant abutment junction (IAJ) och som finns mellan distans och fixtur. Det innehåller micro-gap som blir kontaminerat av bakterierna. Jämförbart med parodontala bakteriernas ungefärliga diameter 0,8-1,0 mikrometer är micro-gap cirka mikrometer och ger en möjlighet för mikroorganismerna att trivas (Callan D P. 2007). Studier (Callan D P et al, Jansen V K et al, Quirynen M et al, Gross M et al, Persson L G et al) har visat att implantat med olika design kan kolonisera mikroorganismer i micro-gap. I en retrospektiv studie, gjort av Callan D P et al (1998), fann man ett samband mellan bennedbrytning och micro-gap. Det blir omöjligt med renhållning och bakterier kan då snabbt koloniseras och implantat misslyckas. Möjligheten att placera IAJ supragingivalt skulle hjälpa men då komplicerar det istället det estetiska resultatet (Callan D P et al 2007). Figure 2 internal surfaces of the failed implant, illustrating the bacterial contamination at the micro-gap level.
8 Figure 3 Electron micrograph of the internal surfaces of the failed implant, showing the bacterial contamination at the micro-gap area. Diagnostik: En långt framskriden periimplantit kan enkelt diagnostiseras genom notering av tydliga radiologiska benförluster kring implantatet. Det är den tidiga periimplantiten som skall identifieras för att förhindra en substantiell stödjevävnadsförlust. För att lyckas med detta krävs en diagnostikprocedur som inkluderar känsliga parametrar för att kunna detektera tidiga tecken och symptom på tillståndet (Mombelli & Lang 2000). Viktigt är också att differentnialdiagostisera periimplantit från mucosit då båda tillstånden uppvisar flera liknande kliniska tecken. I tabell 1, tagen från (Chen S & Darby I 2003), redovisas diagnostiska skillnader mellan mucosit och periimplantit. Tabell 1: Diagnostiska skillnader mellan mucosit och periimplantit. Kliniska parametrar Mucosit periimplantit -Ökad fickdjupsmätning +/- + -Blödning vid sondering + + -Suppuration +/- + -Mobilitet - +/- -Fästeförlust på rtg - +
9 Typiska tecken och symptom som ses vid periimplantit (Mombelli 1997, Mombelli & Lang 2000) är: Vertikal bendestruktion kring implantatet, kraterformade sådana, fig. 2. Ökat fickdjup runt implantatet > 4mm. Blödning och/eller pusutflöde efter sondering. Rodnad, svullnader och hyperplasi i mucosan kring implantatet. Fig. 2. Radiologiskt tecken på benförlust associerad med periimplantit. (Bild från Mombelli 2002) Vid diagnostisering av periimplantit används idag samma registrerings- parametrar som vid diagnostisering av parodontit (Brägger U et al 1996). Dessa inkluderar sondering kring implantatet i syfte att upptäcka patologi (blödning, pus och ökat fickdjup) och röntgenologisk utredning för att notera benförlust.
10 Sondering Att fyndet blödning vid ficksondering är associerat med förekomsten av en inflammatorisk lesion i den parodontala mjukvävnaden, har dokumenterats i humanhistologiska studier (Greenstein et al 1981). Det har visat sig att blödning vid sondering inte är någon pålitlig prediktor för progression av en parodontal sjukdom, men avsaknaden av denna sägs vara en god prediktor för parodontal stabilitet (Lang NP et al 1990). Trots detta har sondering kring implantat vid frånvaro av inflammationstecken ifrågasatts. Anledningen är att man vill undvika att genom sondering penetrera den ömtåliga bindvävsbarriären och följaktligen tillföra några patogener( Mombelli A 1997). Eftersom den provokation som sonderingen medför är relaterad till sonderingstrycket, har det föreslagits att sonderingstrycket bör vara maximalt 0,25 N för att minimera risken för skador på bindvävsbarriären kring implantatet. Samma tryck används för sondering kring tänder. Man bör också använda sond tillverkad i t.ex. plast eftersom en vanlig metallsond kan åstadkomma skrapskador på titanets yta som kan bli retentionsplatser för plack. Sondering i syfte att mäta fickdjup används också som en diagnostisk metod. Lyckade implantat brukar tillåta ett ficksonderingsdjup på ca 3mm. Undantag är implantat som avsiktligt placeras djupt. Av olika skäl bör man emellertid vid installation av implantatet undvika att skapa fickor överstigande 5mm. Då skapas annars en idealisk plats för periopatogener. Viktigt är också att veta att fördjupade fickor uppkommer dels till följd av en volymökning av mucosan, orsakad av inflammationen som reaktion på närvaron av biofilm (plack) vid mucosit, dels till följd av inflammatorisk fästeförlust kring implantatet vid periimplantit. En måttligt fördjupad ficka innebär följaktligen inte nödvändigtvis att en förlust av stödjande benvävnad kring implantatet har skett. Radiologisk undersökning: Konventionell radiologisk undersökningsteknik används idag ganska brett i utvärdering av ben kring implantat under en längre tid (Chen & Darby 2003). Under första året av implantationen anses en fästeförlust på 1-2mm och en därefter årlig förlust under 0.2mm vara normalt (Mombelli A & Lang 2000). Mindre förändringar i benmorfologi kring implantat kan dock vara svåra att notera innan de uppnår en signifikant storlek och form. DIB som är förkortningen på (the distans from the implant shoulder to the alveolar bone crest) dvs. avståndet från implantatets skuldra till alveolarbenkanten anses vara en pålitlig parameter vid lång-tids-uppföljning av implantat (Lang et al 2000). DIB från två undersökningar som är skilda åt i tiden jämförs för att identifiera huruvida det skett en förändring eller inte, förutsatt att röntgenbilderna är noggrant standardiserade. Med standardiserad menas att röntgenbilderna från de olika undersökningstillfällena är så identiska med varandra som möjligt ifråga om exempelvis röntgenfilmens placering och projektionsgeometri (Mombelli A & Lang 2000, Draper C 2007). I frånvaro av kliniska tecken på infektion är det rekommenderat att ta röntgenbilder 1 år efter implantationen och därefter inte mer än vartannat år (Mombelli A & Lang 2000).
11 Tandhygienistens roll: Behandling med implantat kräver ett välfungerande samarbete mellan alla medlemmar i ett tandvårdsteam. Tandhygiensten ingår som en viktig del i tandvårdsteamet och bör därför spela en mer central roll vid implantatbehandlingar. Deras insatser är viktiga både före och efter en implantatbehandling. Eftersom patienter med dålig munhygien uppvisar mer benförlust kring implantat än de med god munhygien (Lekholm LW 1996), är det viktigt att före operationen få en tillräckligt motiverad patient som samverkar och kan hålla en god munhygien. Att motivera samt ge individuell information och instruktion i hur man på bästa sätt kan upprätthålla samt behålla en god mun- och senare implantathälsa ingår också i en tandhygienistens arbetsuppgifter därför krävs det att tandhygienisten har grundläggande kunskaper om implantat design, beståndsdelar samt periimplantära mjukvävnadens anatomi. Sjukdoms förebyggande uppföljningar och strukturerade individuella stödbehandlingsprogram i samband med behandling av parodontit har visats vara betydelsefull för att hindra progression av sjukdomen (Axelsson et al. 1981). Eftersom periimplantit liknar parodontit i många aspekter så tycker många vårdgivare att implantatpatienter också bör följas upp och få stödbehandling även om det idag finns lite information om uppföljningsrutiner och dess effekt. Här kan tandhygienistens insats också vara ovärderlig då under uppföljningen tidiga tecken på periimplantära infektioner kan upptäckas innan någon påtaglig bennedbrytning sker. Tandhygienisten måste därför ha kunskaper om hur periimplantit uppstår och progredierar, vilka riskfaktorer som är av betydelse samt hur man kan diagnostisera och eventuellt hantera tillståndet. Material och metoder: För datainsamling utfördes en sökning på databasen Pubmed. Sökord och sökfraser som användes återfinns i bilaga 1. Av de funna artiklarna exkluderades studier på annat språk än engelska. Kvarstod 32 artiklar som granskades, av oss två och vår handledare Anders Pemer utifrån relevans för det valda ämnet. Ytterligare 13 artiklar av relevans för studien hittades i fulltext genom sökning i sökmotorn Google. Sökorden var desamma som dem som användes vid sökning på pubmed. Även 2 böcker användes vid materialinsamling. För enkätstudien sammanställdes, i samråd med vår handledare, en enkät med för ämnet relevanta frågor och skickades ut tillsammans med ett följebrev som beskrev syftet med studien (se bilaga 2, 3). Totalt skickades 50 enkäter ut till slumpmässigt utvalda tandhygienister varav 25 stycken till privat verksamma tandhygienister och 25 till tandhygienister som arbetar inom folktandvården. Besvarade enkäter skulle returneras i redan frankerade kuvert till kursexpeditionen på skolan.
12 Resultatanalys: Av de 50 utskickade enkäterna kom det tillbaka 31 stycken besvarade enkäter varav 16 stycken från tandhygienister inom privattandvård och 15 stycken från tandhygienister anställda inom folktandvården. Det totala bortfallet var på 19 enkäter vilket ger en svarsfrekvens på 62 %. Tittar man på distributionen av implantatbehandlade patienter i hela gruppen så ser man att fördelningen är skev. Majoriteten av tandhygienisterna hade mellan 0 % och 5 % patienter med implantat, medan en tandhygienist hade 10 % och två andra över 25 %, figur3. Figur 3. Distributionen av implantat inom hela gruppen De två tungt belastade klinikerna återfanns i folktandvården. Bortsett från de två extrema klinikerna verkar implantatpatienter vara vanligare hos privata tandhygienister än tandhygienister som jobbar inom folktandvården, figur 4.
13 Figur 4. Jämförelse mellan tandhygienister inom folktandvård (överst) och privattandvård (nederst). På frågan om hur stor andel av implantatbehandlade patienter som uppvisar periimplantit exkluderades svar som vet ej samt ej svar. Kvarstod svaren från 14 tandhygienister inom privattandvård och 11 inom folktandvård. Av dessa 25 tandhygienister uppgav 19 stycken motsvarande 76 % att de inte hade någon enda implantatpatient med periimplantitproblematik. Tre tandhygienister rapporterade dock mycket stora problem, figur 5.
14 Figur 5. Distributionen periimplantit -hela gruppen. Bara en privatverksam tandhygienist rapporterade periimplantitproblematik överhuvudtaget. Spridningen var något större i folktandvården där två tandhygienister uppgav stora problem, men majoriteten rapporterade även där inga problem alls, figur 6.
15 Figur 6. Jämförelse mellan tandhygienister inom folktandvård och privattandvård. På frågan hur hanterar du periimplantit lämnade motsvarande 63 % privata tandhygienister respektive 27 % tandhygienister verksamma inom folktandvården frågan obesvarad. Att skriva remiss till parodontologer eller till tandläkare som har installerat implantatskruvarna valde 40 % av tandhygienisterna som jobbar inom folktandvården och 19 % av privata tandhygienisterna att vidta som åtgärd. Att behandla själv uppgav 18 % av folktandvårdens tandhygienister och 13 % privata tandhygienister. Endast tandhygienister som jobbar inom folktandvården skrev svar som att konsultera tandläkare, figur 7.
16 Figur 7. Svarsfördelning av periimplantithantering samt jämförelse mellan privata verksamma och folktanvårdsanställda tandhygienister.
17 Diskussion: Benförlust kring tänder och implantat är likartade och riskfaktorerna för båda tillstånden verkar till stor del vara desamma. Mikroorganismer, plack, tidigare eller pågående parodontit och rökning är negativa riskfaktorer som har ett samband med förekomst av periimplantit. Det saknas tvärsnittsstudier på större grupper av patienter som fått implantat vid olika kliniker och därför saknas det också säkra uppgifter om periimplantitens prevalens. Senare studier av (Fransson et al. 2005, 2008; Roos Jansåker et al 2006) visar dock att incidensen ökar bland patienter som har haft sina implantat > 10 år och att även om man har kvar sitt implantat så är någon form av periimplantit runt fixturen en vanlig företeelse. En förklaring till detta kan vara att vissa infektioner runt implantat utvecklas under en längre tid > 10år. På grund av detta anses tidpunkten för utvärdering av fixturen vara en kritisk faktor (Berglundh et al 2002). Vår ambition med enkätstudien var att få en bild av yrkesverksamma tandhygienisters, såväl privata som inom folktandvården, kunskaper i området periimplantit. Trots att frågorna i enkäten bearbetades i flera omgångar så uppkom missförstånd vilket resulterade i att en del egna förslag och kommentarer förekom. Vid sammanställningen exkluderades dessa svar och på grund av detta överensstämmer inte vissa resultat med antalet deltagande i studien. Sista frågan skulle kanske omformuleras till Hur hanterar du periimplantit? så att flera deltagare, även de utan periimplantit patienter kunde ha svarat på frågan. Det kunde kanske ha gett oss ett annorlunda resultat som kunde påverka vår uppfattning om deltagarnas verkliga kompetens i hantering av periimplantit. Bortsett från dessa brister så tycker vi att studien gav oss ändå en bra uppfattning om tandhygienisternas erfarenheter i det undersökta området. På frågan där deltagarna skulle uppskatta hur stor andel av deras implantatpatienter som uppvisar periimplantit fick vi överraskande låga siffror från majoriteten av tandhygienisterna i båda grupperna. 13 av 14 privata tandhygienister och 6 av 11 tandhygienister inom folktandvården svarade att 0 % av deras implantatpatienter uppvisar periimplantit. Resultatet stämmer inte alls med vad studierna av prevalensen av periimplantit visar och vi är inte säkra ifall dessa angivna siffror stämmer med verkligheten. Kanske hade deltagarna inte uppgifter på hur många av patienterna uppvisar tillståndet och för att underlätta för sig valde de att ange denna siffra. En annan förklaring kan vara att det kanske fanns ovilja att besvara följdfrågan där deltagaren fick berätta fritt hur han/hon hanterar periimplantit. Analysering av enkätsvaren visar klart att implantatpatienter är vanligare hos privata tandhygienister än de inom folktandvården. Förklaring till detta kan vara att privata tandhygienister behandlar nästan uteslutande vuxna patienter och därför görs sannolikt också mer implantatbehandlingar privat. I figur 8 kan man se att vissa tandhygienister både de privata och folktandvårdens har rapporterat stora problem. Det är svårt att förklara varför det är så. Den mest sannolika förklaringen vi kommit fram till är att antalet riskpatienter kan ha varit större just hos dessa tandhygienister som rapporterade problemen. Parodontitpatienter är alltid riskpatienter samt patienter med andra riskfaktorer som exempelvis rökning och dålig munhygien. Trots att privata tandhygienister har flera implantatbehandlade patienter så kom vi i vår
18 enkätstudie fram till att 13 av 14 privata tandhygienister inte har periimplantit problematik hos sina implantatpatienter. Medan folktandvårdens tandhygienister, 6 av 11 rapporterade mer periimplantit problematik hos sina implantatpatienter. Varför det är så kan man tänka sig bero på att diagnosen periimplantit fortfarande är omstridd trots Renverts och Jansåkers undersökningar. Många tvivlar på deras frekvenssiffror. Hur som helst visar vår enkätstudie på en stor allmän kunskapsbrist avseende periimplantit samt att det man inte känner till det ser man inte heller. På frågan där tandhygienisterna skulle berätta fritt hur de hanterar periimplantit fick vi ganska liknande svar från båda grupperna. Bortsett från dem som inte svarade på frågan så var svar som att skicka remiss eller konsultera vanligt förekommande åtgärder till skillnad från att behandla själv. Vi önskade att flera kunde svara på just denna fråga för att få ett mer verklighetsnära resultat. Trots detta tror vi att studien ger oss en bild av den okunskap som råder hos tandhygienister avseende hantering av periimplantit. Avslutningsvis kan vi säga att materialet från vår enkätstudie är för litet för att dra några långtgående slutsatser av men att det dock indikerar att kunskap om periimplantit och dess behandling behöver förbättras avsevärt. Större studier bör också göras. Tack Vi vill tacka vår handledare Anders Pemer för alla hans goda råd och hjälp under arbetes gång.
19 Bilaga 1 Sökord och sökfraser: Peri-implantitis Dental implant Maintenance Treatment Diagnosis Etilogi Peri-implantitis etiologi, diagnosis and treatment. Implant maintenance Dental hygienist, implant Follow up studies, implant Peri-implantitis microbilogy Smoking, periodontitis Periimplatitis, prognosis
20 Bilaga 2 Hej, Vi är två tandläkarstudenter som går på termin 10 på tandläkarutbildningen vid Karolinska Institutet. Vi har valt att skriva ett examensarbete om periimplantit och kommer att inkludera en enkät med syfte att få information om tandhygienisternas erfarenheter av detta tillstånd. Vi vore väldigt tacksamma om du tog din tid att besvara bifogad enkät som du kan sedan returnera i svarskuvertet före fredagen den 15 februari. Deltagandet sker helt anonymt och all data är avidentifierade. Tack på förhand Med Vänliga Hälsningar Midia Goran, Jane Laks E-post: midia.goran.391@student.ki.se Tfn: Handledare; Övertandläkare Anders Pemer Avd Protetik, Karolinska Institutet. Bilaga 3
21 Enkät Jag är tandhygienist som arbetar Privat inom folktandvård Hur många av dina patienter uppskattar du har behandlats med implantat( i %)? - Hur stor av andel av dessa patienter uppvisar periimplantit? Hur hanterar du detta? Tack för din deltagande Referenser:
22 - Roos-Jansåker. Implantatbehandling inte riskfritt. Tandläkartidningen 2008, ÅRG 100 NR 3; Lang, N.P., Karring, T. & Meredith, N. ( 2002) Implant therapy summary: 4th European Workshop on Periodontology. Journal of Clinical Periodontology 29 (Suppl. 3): Roos-Jansåker AM, Lindahl C, Renvert H, Renvert S. Nine- to fourteen-year followup of implant treatment. Part II: presence of peri-implant lesions. J Clin Periodontol 2006;33: Fransson,C., Lekholm, U., Berglundh. Prevalence of subjects with progressive bone loss at implants. Clinical Oral Implant Res Aug;16(4): Berglundh T, Lindhe J, Ericsson I, Marinello CP, Liljenberg B, Thomsen P. The soft tissue barrier at implants and teeth. Clin Oral Impl Res 1991;2: Buser D, Weber HP, Donath K, Fiorellini JP, Paquette DW, Williams RC. Soft tissue reactions to non-submerged unloaded titanium implants in beagle dogs. J Periodontal 1992;63: Moon IS, Berglundh T, Abrahamsson I, Linder E, Lindhe J. The barrier between the keratinized mucosa and the dental implant. An experimental study in the dog. J Clin Periodontol 1999;26: Gould TR, Westbury L, Brunette DM. Ultrastructural study of the attachment of human gingiva to titanium in vivo. J Prosthet Dent 1984;52: Arvidson K, Fartash B, Hilliges M, Köndell PA. Histological characteristics of periimplant mucosa around Brånemark and single-crystal sapphire implants. Clin Oral Impl Res 1996;7: Berglundh T, Lindhe J, Jonsson K, Ericsson I. The topography of the vascular systems in periodontal and peri-implant tissues in the dog. J Clin Periodontol 1994;21: Berglundh T, Lindhe J. Dimension of the periimplant mucosa. Biological width revisited. J Clin Periodontol 1996;23: Löe H., Theilade, E & Jensen, S.B. Experimental gingivitis in man. J Periodontol 1965; 36: Pontoriero R, Tonelli MP, Carnevale G, Mombelli A, Nyman SR, Lang NP. Experimentally induced peri-implant mucositis. A clinical study in humans. Clin Oral Impl Res 1994;5:
23 - Mombelli A. Etiology, diagnosis, and treatment considerations in peri-implantitis. Curr Opin Periodontol 1997; 4: Chen S, Darby I. Dental implants: maintenance, care and treatment of peri-implant infection. Aust Dent J 2003; 48(4): Greenstein G, Caton J, Polson AM.Histologic characteristics associated with bleeding after probing and visual signs of inflammation. J Periodontol 1981;52: Lang NP, Adler R, Joss A, Nyman S. Absence of bleeding on probing. An indicator of periodontal stability. J Clin Periodontol 1990;17: Cooper PG, Caton JG, Polson AM. Cell populations associated with gingival bleeding. J Periodontol 1983;54: Axelsson P, Lindhe J. The significance of maintenance care in the treatment of periodontal disease. J Clin Periodontol 1981;8: Mombelli A, Lang N. The diagnosis and treatment of peri-implantitis. Periodontology ;17: Roos-Jansåker AM, Renvert H, Lindahl Ch, Renvert S. Nine- to fourteen-year follow-up of implant treatment. Part III: factors associated with peri-implant lesions. J Clin Periodontol 2006;33: Lindquist LW, Carlsson GE, Jemt T. Association between marginal bone loss around osseointegrated mandibluar implants and smoking habits: A 10-year follow-up study. J Dent Res 1997;76: Haas R, Haimbock W, Mailath G, Watzek G. The relationship of smoking on peri-implant tissue: A retrospective study. J Prosthet Dent 1996;76: Fransson C, Wennström J, Berglundh T. Clinical characteristics at implants with a history of progressive bone loss. Clin Oral Implants Res Feb;19(2): Berglundh T, Persson L, Klinge B. A systematic review of the incidence of biological and technical complications in implant dentistry reported in prospective longitudinal studies of at least 5 years. J Clin Periodontol. 2002;29 Suppl 3: ; discussion Review.
24 - Lindhe J, Karring T, Lang NP (2003). J Clin Periodontol and impland dentistry.4th edition. Copenhagen: Munksgaard; Blackwells ISBN: Karoussis IK, Muller S, Salvi GE, Heitz-Mayfield LJA, Brägger U, Lang NP. Association between periodontal and peri-implant conditions: a 10-year prospective study. Clin Oral Impl Res 2004;15: Hultin M, Gustafsson A, Hallström H, Johansson LÅ, Ekfeldt A, Klinge B. Microbiological findings and host response in patients with peri-implantitis. Clin Oral Impl Res 2002; 13: Bullon P, Fioroni M, Goteri G, Rubini C, Battino M. Immunohistochemical analysis of soft tissues in implants with healthy and peri-implantitis condition, and aggressive periodontitis. Clin Oral Impl Res 2004; 15: Heuer W, Elter C, Demling A, Neumann A, Suerbaum S, Hannig M, Heidenblut T, Bach FW, Stiesch-Scholz M. Analysis of early biofilm formation on oral implants in man. Journal of Oral Rehabilitation 2007; 34: Leonhardt Å, Renvert S, Dahlen G. Microbial findings at failing implants. Clin Oral Impl Res 1999; 10: Hultin M. Factors affecting peri-implant tissue reactions. Department of Periodontology, Institute of Odontology, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden, Bergendal T, Kvint S, Lundgren D. Dags för implantat. Gothia, Draper C. The Dental Hygienist s Role in Implant Therapy. Contemporary Oral Hyg. Issue: may Quirynen M, Abarca M, Van Assce N, Nevins M, van Steenberghe D. Impact of supportive periodontal therapy and implant surface roughness on implant outcome in patients with a history of periodontitis. J Clin Periodontol 2007; 34: Leow N M. Peri-implantitis as a risk factor in implant failure. University of Sydney. - Berglundh T. Vanligt med periimplantit. Tandläkartidningen nr 15, 2007, s Roos-Jansåker A M. Implantatbehandling inte riskfritt. Tandläkartidningen nr 3, Berglundh T. Mer kunskap om periimplantit behövs. Tandläkartidningen nr 5, Meffert R M. Periodontitis vs. Peri-implantitis: The Same Disease? The Same Treatment? Crit Rev Oral Biol Med 1996, 7(3):
25 - Renvert S. De som har haft implantat länge har ofta periimplantit. Tandläkartidningen nr 14, 2004 sid Renvert S, Virdeborn C 65+-implantat in på service. Tandläkartidningen nr 13, 2007 sid Beikler T, Flemming T F. Implants in the Medically Compromised Patient. Crit Rev Oral Biol Med 2003, 14(4): Callan D P. Dental Implant Design and Oral and Systemic Health. Comp of Continuing Education in Dentistry, Sison S G. Implant maintenance and the dental hygienist Roos-Jansåker A M, Lindahl C, Renvert S. Nine- to fourteen-year follow-up of implant treatment. Part I: implant loss and associations to various factors. J Clin Periodontol 2006; 33: Callan DP, O'Mahony A, Cobb CM. Loss of crestal bone around dental implants: a retrospective study. Implant Dent. 1998; 7(4): Esposito M, Thomsen P, Ericson LE, Sennerby L, Lekholm U. Histopathologic observations on late oral implant failures. Clin Implant Dent Relat Res. 2000; 2(1):18-32.
2014-09-08. Lite aktuellt inom parodontologi. Bjorn.Klinge@mah.se Bjorn.Klinge@ki.se
Lite aktuellt inom parodontologi Bjorn.Klinge@mah.se Bjorn.Klinge@ki.se Diagnostik Behandlingsplanering Aktuella riktlinjer för rationell behandling av kronisk och aggressiv parodontit Rationell behandling
Läs merParodontitbehandling och/eller tandersättning med implantat?
Parodontitbehandling och/eller tandersättning med implantat? jan l. wennström Möjligheten att med implantatstödd protetik rehabilitera patienter med parodontalt destruerade bett leder ofta till delikata
Läs merInfektioner vid implantat: mukosit och peri-implantit diagnostik och behandling
Infektioner vid implantat: mukosit och peri-implantit diagnostik och behandling STEFAN RENVERT Bakgrund Under de senaste decennierna har förlorade tänder i allt större utsträckning ersatts med dentala
Läs merPatienter med tandimplantat. Uppföljningsrutiner och stödbehandling. 79004-SE-1208 Supportive Therapy Manual.indd 1
Patienter med tandimplantat Uppföljningsrutiner och stödbehandling 79004-SE-1208 Supportive Therapy Manual.indd 1 2012-08-08 09.17 2 79004-SE-1208 Supportive Therapy Manual.indd 2 2012-08-08 09.17 Innehåll
Läs merFörekomst av peri-implantit 3 år efter Implantatinstallation vid Centrum Oral Rehabilitering Parodontologi
Institutionen för hälsa och samhälle Examensarbete inriktning munhälsa Grundnivå II, 15 högskolepoäng Ht 2008 Förekomst av peri-implantit 3 år efter Implantatinstallation vid Centrum Oral Rehabilitering
Läs merVärdering av behandling med tandimplantat i Sverige
TEMA IMPLANTAT Forskning Referentgranskad accepterad för publicering 12 juni 2015. Värdering av behandling med tandimplantat i Sverige Hur är kunskapsläget inom periimplantit? Vid Göteborgs universitet
Läs merBilaga. Tabell. Alla artiklar som inkluderas i studien, det vill säga kliniska studier där man sätter in implantat på diabetiker och uppföljer det.
Bilaga Tabell Alla artiklar som inkluderas i n, det vill säga kliniska r där man sätter in på diabetiker och uppföljer det. Titel År Design Antal individer Uppföljningstid Resultat Är diabetes en kontraindikation
Läs merTandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi
Tandhälsa och demens SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi Stort sår Den sammanlagda sårytan i alla tandköttsfickor hos en patient med många tandköttsfickor kan uppgå till
Läs merImplantatens livslängd beroende av stödbehandlingen
N ORDISK TEMA: IMPLANTOLOGI Nor Tannlegeforen Tid 2010; 120: 116 24 Anja Nieminen, Marjatta Jokela-Hietamäki och Veli-Jukka Uitto Implantatens livslängd beroende av stödbehandlingen Trots att korrekt installerade
Läs merHar systematisk stödbehandling någon effekt för långtidsöverlevnad av dentala implantat? En granskning av litteraturen
Har systematisk stödbehandling någon effekt för långtidsöverlevnad av dentala implantat? En granskning av litteraturen Malin Almström, Helén Björmark Institutionen för odontologi Karolinska Institutet
Läs merParodontitkänsliga patienter riskerar att förlora implantat
Isidor & Schou Parodontitkänsliga patienter riskerar att förlora implantat Flemming Isidor prof, ph d, dr odont, avd för protetik, Odontologiska inst, Aarhus universitet E-post: flisidor@odont. au.dk Søren
Läs merTillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien
Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.
Läs merEvidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011
Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011 Björn Klinge, Karolinska Institutet, Institutionen för odontologi, Avd för Parodontologi Bjorn.Klinge@ki.se Risktänder Riskytor Per Axelsson,
Läs merTidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten
Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Anna Arespång, ST tandläkare, Avdelningen för Parodontologi Tandvårdens kompetenscentrum Luleå 2013. anna.arespang@nll.se Handledare:
Läs merTips och råd för dig med implantat
TePes produkter finns på ditt närmaste apotek och hos din tandläkare/tandhygienist. Patientguide Mellanrumsborstar Original Extra mjuk Angle 0,4 mm 0,45 mm 0,5 mm 0,6 mm 0,7 mm 0,8 mm 1,1 mm 1,3 mm 0,45
Läs merImplantatbehandling inte riskfritt
Ann-Marie Roos-Jansåker Implantatbehandling inte riskfritt Ann-Marie Roos-Jansåker övertandläkare, Centrum för Specialisttandvård, Parodontologi, Tandvårdshuset, Kristianstad E-post: ann-marie. jansaker@skane.se
Läs merParodontitens etiologi och patogenes
Parodontitens etiologi och patogenes Termin 6 vt 2012 Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt Förekomst av gingivit och parodontit enl. SBU 2004 Prevalence and Trends in Periodontitis
Läs merParodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation. Mattias Michelin
Parodontium Tandens upphängningsapparat (fäste) Parodontit - Inflammation Patogenes - sjukdomsutveckling Bakterier - Biofilm Gingivit inflammation 100% Vävnadsförlust Gingivit Diagnoser Prevalens (förekomst)
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merkommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Behandling
Läs merAntibiotika i parodontalbehandling T5 HT14
Antibiotika i parodontalbehandling Antibiotika har länge varit ett hett ämne i parodontologi. Varför? Antal publikationer Pub Med Parodontit / Peri-implantit och antibiotika (human) 1963-2014 2396 (P)
Läs merAggressiv parodontit. Klinisk 3-årsuppföljning: VETENSKAP & KLINIK
VETENSKAP & KLINIK Figur i Baseline Klinisk 3-årsuppföljning: Aggressiv parodontit Fedoua Lahrech ötdl, avd för parodontologi, Odontologiska inst, Jönköping E-post: fedoua. lahrech@lj.se SAMMANFATTAT 23-årig
Läs merSatsa på bättre parodontitvård
Satsa på bättre parodontitvård björn klinge Tandhälsan har förbättrats påtagligt i Skandinavien under senare årtionden. Färre individer är helt tandlösa och vi får behålla allt fler tänder i allt högre
Läs merPeri-implantit. Hjälp-Hur ska jag behandla? Ann-Marie Roos-Jansåker Övertandläkare, Odont.Dr. Specialist i Parodontologi Kristianstad Sweden
Peri-implantit Hjälp-Hur ska jag behandla? Ann-Marie Roos-Jansåker Övertandläkare, Odont.Dr. Specialist i Parodontologi Kristianstad Sweden ann-marie.jansaker@skane.se Årskursus 2012 Definitions Mucositis
Läs merANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
Läs merTillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro
Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Läs merMukosit, peri-implantit och implantathygien
Mukosit, peri-implantit och implantathygien Berörda enheter Folktandvård, Medicinsk tandvård, privat tandvård Syfte Beskrivning av prevalensen, kliniken samt kortfattat om behandlingen av peri-implantär
Läs merEvidensbaserat seminarium i moment Parodontologi MOD 1OD002. Studentexempel till tvärgruppsredovisning
Evidensbaserat seminarium i moment Parodontologi MOD 1OD002 Studentexempel till tvärgruppsredovisning STUD EXEMPEL 1 Comparative biology of chronic and aggresive periodontits vs. perimplantitis, Syftet
Läs merTreatment of Peri-implant disease among patients referred to periodontal specialist care in Sweden
Treatment of Peri-implant disease among patients referred to periodontal specialist care in Sweden Karin Håff Elin Jacobson Supervisor Margareta Hultin 1 Innehållsförteckning Summary... 3 Författarnas
Läs merPREVENTION AV GINGIVIT
Björn Klinge, Odontologiska institutionen, Avd för Parodontologi PREVENTION AV GINGIVIT Metoder för att reducera gingivit Tandborste Tandkräm med antiseptika Munsköljningsvätskor Påverka kunskaper attityder
Läs merIcke-kirurgisk behandling vid tandimplantat Allmän litteraturstudie
EXAMENSARBETE Våren 2013 Sektionen för Hälsa och Samhälle Examensarbete i Oral hälsa OH8363 Icke-kirurgisk behandling vid tandimplantat Allmän litteraturstudie Författare Emma Appelgren Josefin Henningsson
Läs merMaria Fransson. Handledare: Daniel Jönsson, Odont. Dr
Klassificering av allvarlig kronisk parodontit: En jämförelse av fem olika klassificeringar utifrån prevalensen av allvarlig kronisk parodontit i en population från Kalmar län Maria Fransson Handledare:
Läs merKomplikationer vid dentala implantat
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för hälsa och miljö Karin Karlsson & Jana Sieber Komplikationer vid dentala implantat Complications of dental implantation Oral hälsa C-uppsats
Läs merParodontologi 1 Periodontology 1
Medicinska fakulteten Institutionen för odontologi Umeå universitet, 901 87 Umeå Tandläkarprogrammet www.umu.se Dnr 513-3107-12 Datum 2012-12-20 Sid 1 (5) Parodontologi 1 Periodontology 1 Högskolepoäng:
Läs merRedovisning av tentamensfrågor och svar för 1TH003 Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2).
Redovisning av tentamensfrågor och svar för Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2). Kurskod Kurs Ämnesområde MOD 2 moment 1 Näringslära Lärandemål Tentamensfrågor Svar grundläggande kunskaper
Läs merTandhygienistprogrammet
Tandhygienistprogrammet Studiehandledning Odontologisk profylaktik 1 Teoretisk kurs, 7,5 högskolepoäng 1TH002 Termin 1 Höstterminen 2010 Kursansvarig och examinator Universitetsadjunkt, Med.dr., Lena Karlsson
Läs merSjälvskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?
Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merTandlossning och DIABETES
Tandlossning och DIABETES Översättning och faktagranskning, Camilla Franks TANDLOSSNING OCH DIABETES Tandlossning och diabetes Parodontit är det medicinska namnet på tandlossning. Det finns två vanligt
Läs merTandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211
Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala
Läs merRehabilitering av parodontitpatienten
vetenskap bratthall och & jansson klinik bratthall & jansson gunilla bratthall, professor i parodontologi, Avdelningen för parodontologi, Odontologiska fakulteten, Malmö högskola, Malmö, Sverige henrik
Läs merThe role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merRöntgen, vad ser vi och vad såg vi inte?
Barntandvårdsdagar 2009 i Uppsala Röntgen, vad ser vi och vad såg vi inte? Indikationer för röntgenundersökningar på barn och ungdomar Karies Olycksfallskador Tandutvecklingsstörningar Parodontala skador
Läs merTandköttsinflammation. och tandlossning
Tandköttsinflammation och tandlossning 2 Parodontit är vanligare än du kanske tror. Drygt 40% av den vuxna befolkningen lider av sjukdomen ofta utan att veta om det. Desto tidigare sjukdomen upptäcks och
Läs mer5 Rökning och behandling med dentala implantat
5 Rökning och behandling med dentala implantat Slutsatser Det finns ett begränsat vetenskapligt underlag för att rökning kan påverka implantatets benförankring negativt. Studier av hög kvalitet saknas
Läs merTandköttsinflammation och tandlossning
Tips och information om Tandköttsinflammation och tandlossning Tandlossning är en dold folksjukdom. Ca 40% av den vuxna befolkningen har tandlossning i någon grad många utan att veta om det. Ju tidigare
Läs merAvsaknad av permanenta tänder
Avsaknad av permanenta tänder 2010-05-02 Rutiner för omhändertagande av barn och ungdomar inom Folktandvården i Jämtlands läns landsting Ansvariga: Maria Gunneriusson, Kristina Johansson, Per-Ola Malmström
Läs merMukosit, peri-implantit och implantathygien
Mukosit, peri-implantit och implantathygien Berörda enheter Folktandvård, Medicinsk tandvård, privat tandvård Syfte Beskrivning av prevalensen, kliniken samt kortfattat om behandlingen av peri-implantär
Läs merTandköttsinflammation och tandlossning
TePes produkter finns på ditt närmaste apotek och hos din tandläkare/tandhygienist. TePe Mellanrumsborstar Patientguide Tandköttsinflammation och tandlossning Original 0,4 mm 0,45 mm 0,5 mm 0,6 mm 0,7
Läs merGränssnitt mellan allmäntandvård och specialisttandvård
Folktandvården Dalarna Gränssnitt mellan allmäntandvård och specialisttandvård Reviderad 2016-04-05 Innehåll Gränssnitt mellan allmäntandvård och specialisttandvård 2 Syfte Remiss Ansvar Beskrivning av
Läs merRehabilitering av parodontitpatienten
F AGARTIKKEL Nor Tannlegeforen Tid 2004; 114: 104 9 Gunilla Bratthall och Henrik Jansson Rehabilitering av parodontitpatienten Målet med parodontitbehandlingen är att åstadkomma parodontal hälsa samt att
Läs merEndodontisk Mikrobiologi T5 HT2016
Endodontisk Mikrobiologi T5 HT2016 LUIS E. CHÁVEZ DE PAZ, ENDODONTI Vad är skillnad på röntgenbilder? + 1 + Immediate post-treatment radiograph + After 3 years Endodontisk Mikrobiologi: mikroorganismer
Läs merFollow nature s contour. OsseoSpeed Profile EV
Follow nature s contour OsseoSpeed Profile EV 360 bevarande av bennivåerna vid sluttande alveoler OsseoSpeed Profile EV är ett unikt * implantat särskilt utformat för att följa det befintliga benet vid
Läs merSom naturliga tänder. Fördelarna med tandimplantat
Som naturliga tänder Fördelarna med tandimplantat Introduktion Tandimplantat För alla behov En bra investering som jag har glädje av hela livet Kent Hanson, 60 år Tandimplantat är en idealisk lösning för
Läs merEtik och implantatprotetik
Etik och implantatprotetik stig karlsson Bakgrund Implantatmarknaden i dag präglas av en många gånger intensiv marknadsföring riktad mot tandläkarna, men även direkt mot patienterna. Tandläkarna utlovas
Läs merInflammatoriska processer i de parodontala
PARODONTIT HOS BARN OCH UNGDOM VETENSKAP Parodontit hos barn och ungdom Lars Matsson och Bengt Sjödin Artikeln behandlar olika typer av parodontal sjukdom hos barn och ungdomar, men tyngdpunkten är lagd
Läs merBAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER
För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning
Läs merDentoRisk ett verktyg att risk- och prognosbedöma patienter med begynnande och etablerad kronisk parodontit
Dentoisk ett verktyg att risk- och prognosbedöma patienter med begynnande och etablerad kronisk parodontit Specialister, allmäntandläkare och tandhygienister registrerar en mängd information (1-20 belastande
Läs merÅrsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen
Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16
Läs merHygienåtgärder för tandimplantat
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för hälsa och miljö Maria Ek & Sofie Grederup Hygienåtgärder för tandimplantat Hygiene measures in the care of dental implants Oral hälsa C-uppsats
Läs merKronisk parodontit. En fältstudie med jämförelse mellan två modeller för inledande behandling VETENSKAP & KLINIK
VETENSAP & LINI ronisk parodontit SAMMANFATTAT Eftersom en stor andel av den svenska befolk ningen är över 60 år, finns anledning att planera för hur patienter med kronisk parodontit ska tas omhand mest
Läs merEn särskild utvärdering av tandimplantatbehandling
Socialdepartementet 103 33 Stockholm En särskild utvärdering av tandimplantatbehandling Regeringen har uppdragit åt Försäkringskassan att samordna ett utvärderingsprogram avseende de förändringar som genomförts
Läs merFolktandvården Dalarna. RamBarn 2015. Riskbedömning - revisionsintervall
Folktandvården Dalarna RamBarn 2015 Riskbedömning - revisionsintervall Dokumenttitel Riskbedömning - revisionsintervall Klinik/Funktion/Process Avd för Pedodonti Upprättad av Anne Hultgren Talvilahti Utgåva
Läs merTack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!
Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10
Läs merINSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI THKN40 Klinisk praktik IV, 17 högskolepoäng Clinical Practice IV, 17 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för odontologi 2008-11-10
Läs merÄr diabetes en kontraindikation för implantat behandling?
Är diabetes en kontraindikation för implantat behandling? Systematisk Litteraturöversikt Mohammed Fazil Handledare: Henrik Jansson Kandidatarbete 15 hp Tandläkarprogrammet November 2012 Malmö Högskola
Läs merTandlossning och DIABETES
Tandlossning och DIABETES TANDLOSSNING OCH DIABETES TANDLOSSNING OCH DIABETES Parodontit är det medicinska namnet på tandlossning. Det finns två vanligt förekommande typer av tandlossning. Den första kallas
Läs merSCAFFDEX OY SÄKERHETSMED- DELANDE TILL MARKNADEN RegJoint litet bioabsorberbart ledimplantat
SCAFFDEX OY SÄKERHETSMED- DELANDE TILL MARKNADEN RegJoint litet bioabsorberbart ledimplantat SÄKERHETSMEDDELANDE TILL MARKNADEN 14 MARS 2018 RegJoint litet bioabsorberbart ledimplantat Ändring i användningsanvisningarna
Läs merDupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar
Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett
Läs merTandhälsa diabetes och parodontit
Tandhälsa diabetes och parodontit Pia Skott och Claes-Göran Östenson FoUU-samverkan Parodontit-behandling som diabetesbehandling Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för diabetesvården (2015): Diabetes med
Läs merKariologi, vad är det? Karies, vad är det? Behandling av kariesskadan Kariesskadan en substansförlust Kariesskadan en substansförlust
Karies kliniska bild och nomenklatur Lena Karlsson Leg tandhygienist, med dr Institutionen för Odontologi Karolinska Institutet Kariologi, vad är det? karies = kavitet (hålighet) läran om karies = kaviteternas
Läs merRiskbedömning och revisionsintervall
Riskbedömning och revisionsintervall Folktandvården Blekinge 2019 Folktandvården Blekinge 1 Innehåll RISKBEDÖMNING... 3 Vilka ska riskbedömas?... 3 Inom vilka områden ska patienterna riskbedömas?... 3
Läs merGöran Friman Leg. Tandläkare Karolinska Institutet Karlstads universitet
Göran Friman Leg. Tandläkare Karolinska Institutet Karlstads universitet Mobil klinik komplett vårdutbud Mobil utrustning komplett vårdutbud Bärbar utrustning begränsat vårdutbud 2013-03-21 Göran Friman
Läs merFanny Carlström och Hanna Pehrsson Odontologiska Institutionen Karolinska Institutet Huddinge
Enkätstudie av patienter med käkbensförankrad bro - deras subjektiva upplevelser av livskvalitet och oralhälsa samt funktion före och efter implantatbehandling Fanny Carlström och Hanna Pehrsson Odontologiska
Läs merRiskbedömning Kariologisk Bettutveckling
Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...
Läs merEn inblick i tandhygienistens uppfattning om parodontal stödbehandling
En inblick i tandhygienistens uppfattning om parodontal stödbehandling - En kvalitativ innehållsanalys Isabelle Refthagen Johanna Seidelin Handledare: Henrik Jansson avd. parodontologi Examensarbete 7,5
Läs merBostadsort Lidingö Gift med Cecilia (född 1968), fil kand i psykologi, ett barn, Ebba (född 2010)
C U R R I C U L U M V I T A E Efternamn BUHLIN Förnamn Erik, Olof, KÅRE Titel Övertandläkare, Universitetslektor, Docent Befattning Bitr. avd chef, Universitetslektor, Specialisttandläkare, forskare Tjänstgöringsadress
Läs merUtbildningsplan för tandläkarprogrammet
Dnr 3-2831/2014 Utbildningsplan för tandläkarprogrammet 2TL13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-12 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-09-22
Läs merNationellt Forum 2011 TANDHYGIENISTER
Nationellt Forum 2011 TANDHYGIENISTER Inbjudan till konferens i Stockholm den 5-6 september 2011 TALARE Pristagare av IADR:s stora internationella kariespris 2007 Dowen Birkhed Sahlgrenska akademin Ann-Marie
Läs merPa#en&all Downs syndrom. Pedodon# Presenta#on av pa#en&all termin 10
Pa#en&all Downs syndrom Pedodon# Presenta#on av pa#en&all termin 10 Vad innebär diagnosen Downs syndrom? Varje individs DNA finns samlat i 46 kromosomer (22 par) som ligger inu# cellens kärna. I vissa
Läs merDen parodontala sjukdomens betydelse för hjärt-kärlsjukdom
vetenskap & klinik kåre buhlin kåre buhlin st-tandläkare, odont dr, Avdelningen för parodontologi, Odontologiska institutionen, Karolinska institutet, Huddinge Kåre Buhlin Den parodontala sjukdomens betydelse
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)
EMA/775515/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx som beskriver åtgärder som ska vidtas för att säkerställa
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten. Benspatt på häst en litteraturstudie
Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hippologenheten Seminariekurs i hästens biologi, 5 hp 2012 Benspatt på häst en litteraturstudie Louise Rohrwacher Strömsholm
Läs merPatient fall. Terapiplanering
Patient fall Introduktion Till detta patientfall har jag valt att ta upp en 59 årig kvinnlig patient som har parodontit och tandvårdsrädsla. Anledningen till att jag valde just denna patient är att hon
Läs merPATIENTKOMFORT. Straumann Biomaterials> Biologiska produkter. Straumann Emdogain FL Främja parodontal regenerering.
PATIENTKOMFORT Straumann Biomaterials> Biologiska produkter Främja parodontal regenerering. 2 Differentiera din verksamhet genom att erbjuda ickekirurgisk regenerativ parodontal behandling med. För första
Läs merBehandling av tandlossning
Behandling av tandlossning Liksom vid all tandbehandling, inleds också behandlingen av blödande tandkött och tandlossning med en noggrann undersökning. I allmänhet omfattar denna undersökning följande
Läs mer4. Kronisk parodontit diagnostiska och prognostiska metoder
4. Kronisk parodontit diagnostiska och prognostiska metoder Kronisk parodontit innebär att det finns en inflammation i de parodontala vävnaderna med en progressiv förlust av tandens stödjevävnad, som är
Läs merMed tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen
Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen Med tandimplantat kan du le igen Tandimplantat har många fördelar För dig som saknar en, flera eller alla tänder Att behålla alla tänder livet ut är
Läs merINSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI
INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI THOHN2 Oral Hälsa II, 17 högskolepoäng Oral Health Level II, 17 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för odontologi 2007-04-01
Läs merSAMVERKAN OM ÄLDRE SKÖRA INDIVIDERS MUNHÄLSA NY FORSKNINGSSTUDIE I JÖNKÖPING
SAMVERKAN OM ÄLDRE SKÖRA INDIVIDERS MUNHÄLSA NY FORSKNINGSSTUDIE I JÖNKÖPING Disposition: Allmänt om åldrande Åldrande i munnen Vad är på gång i Jönköping? Foto. Prof. emerita Gunilla Bratthall Gerontologi
Läs merS-1 Tandvårdsbehandling som görs till följd av medfödd missbildning i käkområdet eller ansiktet.
130101 Tandvårdstaxa för särskilda grupper 2013-01-01 S-Tandvård Skall användas för vissa patientkategorier som inte kräver mertid vid behandling. Dessa patientkategorier är följande: S-1 Tandvårdsbehandling
Läs mer2 Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen
2 Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen Projektgruppen har gjort en systematisk sökning och genomgång av den vetenskapliga litteraturen om tobaksbrukets inverkan på slemhinna i mun och svalg,
Läs merRiskbedömning och revisionsintervall
Riskbedömning och revisionsintervall 2019-05-02 Innehåll Riskbedömning... 3 Vilka ska riskbedömas?... 3 Inom vilka områden ska patienterna riskbedömas?... 3 Hur ska riskbedömning utföras?... 3 När ska
Läs merÄldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Läs merBilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning
Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s utredningsprotokoll om de periodiska säkerhetsrapporterna
Läs merIndikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se
Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se 13 april 2015 Varför nya rekommendationer: Ett regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet och
Läs merOral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes
Inger Stenberg Övertandläkare Oral hälsa vid sjukdom Psykisk sjukdom Diabetes 171012 Specialkliniken för sjukhustandvård/oral medicin Göteborg inger.w.stenberg@vgregion.se Tandhälsan Påverkar psykisk sjukdom
Läs merRemissmall Bettfysiologi
Remissmall Bettfysiologi Aktuella subjektiva symtom i käkar/ ansikte/ huvud? Har patienten någon ovana/ parafunktion som kan belasta käksystemet, t.ex. nagelbitning, frekvent tuggummituggning, frekvent
Läs merUtmaningar & strategier för sköra och äldre. GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr
1 Utmaningar & strategier för sköra och äldre GÖRAN FRIMAN Leg. Tandläkare, med dr Hud & slemhinna en barriär 2 Barriär som skyddar den underliggande vävnaden och blodcirkulationen Mekaniska skador Kemiska
Läs mer