Protokoll. Kommunstyrelsens arbetsutskott

Transkript

1 Kommunstyrelsens

2 2 145 Sammanträdesdagar för kommunstyrelsens, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige år Översyn av ersättningar för borgerliga vigselförrättare Svar på motion om åldersbestämning av flyktingbarn - Boris Petrusson (SD) Svar på motion om fördelningen av platserna i valnämnden - Boris Petrusson (SD) Svar på motion angående permanenta sammanträdeslokaler för kommunfullmäktige - Simon Waern (S) och John Skoglund (S) Översyn av taxa enligt plan- och bygglagen Miljöbokslut Riktlinjer för kommunens flyktingfonder Frågor till kommunstyrelsen från revisorerna inför årlig granskning Förslag på en tillfällig styrelse och bolagsordning för moderbolaget i den blivande fastighetskoncernen Remiss - Riktlinjer för arbete med konstnärlig gestaltning vid ny- och ombyggnation i Alingsås kommun Äskande av bidrag för analys av fisk med avseende på kvicksilver, TBT, läkemedelsrester samt åldersbestämning - Anten- Mjörnkommittén Fritt WiFi på fler platser Sammanställning av nämndernas internkontroll Finansiering av nationell stödfunktion på SKL för utveckling av en mer kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Bollvägen 4-6, samråd Detaljplan för Alingsås, Vändspår vid Alingsås station, granskning Rapport från Parlamenteriska gruppen - Sociala hållbarhetsindikatorer Ekonomisk handlingsplan för att säkerställa Flerårsstrategins fastställda budgetramar Inriktningsbeslut flerårsstrategi Nytt förslag till reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder...44

3 3 166 Exploateringsavtal - Genomförande av detaljplan, bostäder vid Kärrbogärdevägen, undertecknande...47

4 4 Plats och tid Rådslaget, Rådhuset, Alingsås kl Paragrafer Beslutande Joakim Järrebring (S), ordförande Daniel Filipsson (M), vice ordförande Anna Hansson (MP) Jan Gustafsson (V) Birgitta Larsson (S) Eva Mattsson-Hill (L) Stefan Svensson (KD) Övriga deltagare Magnus Haggren, kommundirektör Anci Eyoum, kommunsekreterare Information och överläggningar Björn Franke, administrativ chef Magnus Nilsson, kommunjurist Susanne Wirdemo, ekonomichef Erik Stenkil Olsson, controller Utses att justera Sekreterare Ordförande Justerande Daniel Filipsson (M) Anci Eyoum Joakim Järrebring (S) Daniel Filipsson (M) Anslag / Bevis et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsens Sammanträdesdatum, Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Rådhuset, Administrativa avdelningen Underskrift

5 5 Information och överläggningar A/ Förslag till reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder -tjänstemannaförslag för remiss till nämnderna B/ Ekonomisk handlingsplan för att säkerställa Flerårsstrategins fastställda budgetramar -utgångspunkter för uppdraget och bakgrund -omvärldspåverkande faktorer -referenskostnader -taxenivåer -förstärkning av resultaträkningen -riktade statsbidrag -flyktingbidrag -exploatering och planverksamhet -översyn av organisationen -hantering av lokalkostnader -löneuppräkning -digitalisering

6 6 AU 145 Dnr KS 010 Sammanträdesdagar för kommunstyrelsens, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige år 2017 Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen och kommunstyrelsens har att fatta beslut för sina respektive sammanträdesdagar under året. Kommunfullmäktige fattar beslut om dag och tid för sina sammanträden. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 23 augusti 2016 lämnat följande yttrande: Enligt styrmodellen för Alingsås ska fullmäktige i november månad varje år fastställa en flerårsstrategi där budget för de kommande åren ingår. Kommunfullmäktige Sammanträde med kommunfullmäktige (KF) hålls följande onsdagar kl 18.00: Sammanträdet den 29 november, där bland annat flerårsstrategin ska behandlas, börjar dock kl januari 22 februari 4 september 29 mars 27 september 26 april 25 oktober 31 maj 29 november (flerårsstrategi) 14 juni 13 december Första sammanträdet år 2018 äger rum den 31 januari. Kommunstyrelsen Sammanträde med kommunstyrelsen (KS) hålls följande måndagar, kl 14.00: 6 februari 21 augusti 6 mars 11 september 10 april 9 oktober 8 maj 13 november 29 maj 27 november 19 juni 11 december Första sammanträdet år 2018 äger rum den 5 februari.

7 7 AU 145, forts Dnr KS 010 Kommunstyrelsens Sammanträde med et hålls varje onsdag kl 9.00 under veckorna 3-25 och veckorna 33-50, ett sammanträde per månad viks för ärendeberedning. Regelbundna träffar mellan kommunstyrelsens och nämndernas-, kommunala bolagens, och räddningstjänstförbundets presidier sker tre gånger per år: -onsdagen den 1 februari i samband med årsredovisning -måndagen den 22 maj och tisdagen den 23 maj i samband med vårbokslut -måndagen den 2 oktober och tisdagen den 3 oktober i samband med delårsbokslut och inför flerårsstrategiberedning Presidieträffarna är ett led i kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Därutöver kan kommunstyrelsens när som helst, vid behov, kalla en nämnds eller ett bolags presidium till en träff inom ramen för kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Arbetsutskottets Flerårsstrategiberedning sker måndagen den 16 oktober, tisdagen 17 oktober, onsdagen den 18 oktober och torsdagen den 19 oktober. Arbetsutskottets beslut: Sammanträdesdagar för kommunstyrelsens för år 2017 godkänns. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut: Sammanträdesdagar för kommunstyrelsen för år 2017 godkänns. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: Sammanträdesdagarna för kommunfullmäktige för år 2017 godkänns.

8 8 AU 146 Dnr KS 024 Översyn av ersättningar för borgerliga vigselförrättare Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens har den 11 maj 2016, 100 givit kommunledningskontoret i uppdrag att genomföra en översyn av ersättningarna för de kommunalt utsedda borgerliga vigselförrättarna. Kommunledningskontoret har i skrivelse den 26 juli 2016 lämnat yttrande med förslag till beslut. Kommunstyrelsens har den 8 augusti 2016, 136 återremitterat ärendet för ytterligare handläggning. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 17 augusti 2016 lämnat följande yttrande samt förslag till beslut: Borgerliga vigselförrättare utses av Länsstyrelsen, i de flesta fall efter nominering från kommunen. Att förrätta borgerlig vigsel är således ett statligt uppdrag. Länsstyrelsen förordnar endast så många vigselförrättare som svarar mot de behov som finns i kommunen. Detta är skälet till att kommunen nominerar vigselförrättare. Hur en borgerlig vigsel går till regleras i Förordning (2009:263) om vigsel som förrättas av särskilt förordnad vigselförrättare. Det är uppdraget enligt förordningen som arvoderas av staten. Vigseln enligt förordningen tar några minuter att genomföra. På Länsstyrelsen i Västra Götalands läns web-plats finns följande information om ersättning till vigselförrättare: En borgerlig vigselförrättare har rätt till ersättning med 110 kronor för varje vigsel som denne har förrättat. Har vigselförrättaren samma dag förrättat mer än en vigsel utgör ersättningen 30 kronor för varje vigsel utöver den första. Ett förordnande som borgerlig vigselförrättare är ett hedersuppdrag och en vigselförrättare har alltså ingen rätt att ta ut en avgift av brudparet. De förberedelser som vigselförrättaren behöver göra inför vigseln tillhör uppdraget att förrätta vigsel. På motsvarande sätt tillhör efterarbetet uppdraget. Den tid som vigselförrättaren lägger ned på förberedelser och efterarbete utgör tidsspillan som man inte får ta ut ersättning för. Praxis genom åren har blivit att vigselförrättaren även har begärt reseersättning av brudparet om paret önskar att vigseln ska förrättas på annan plats än den som kommunen tillhandahåller. Denna typ av ersättning uppkommer till följd av direkta utgifter som vigselförrättaren får på grund av parets speciella önskemål. Sådana utgifter ersätts inte av staten. Detta kan lösas genom en överenskommelse med paret som ska vigas. Vigselförrättaren får däremot inte ta ut en högre ersättning från paret än de faktiska resekostnaderna.

9 9 AU 146, forts Dnr KS 024 Kommunfullmäktige (KF) i Alingsås har i Ersättningar till förtroendevalda beslutat att borgerlig vigselförrättare ersätts med en timmes arvode (207 kr) per vigsel, utöver ersättningen från staten. Borgerliga vigselförrättare omfattas även av de övriga ersättningsreglerna för förtroendevalda (KF den 26 mars 2016, 48). Vid en jämförelse med nio GR-kommuner hösten 2015 (se bilaga till tjänsteskrivelsen) framgår att det är ytterligare två kommuner som ger ekonomisk ersättning utöver den statliga ersättningen. I sex av de nio kommunerna sköter förvaltningen fler delar av de administrativa uppgifter som är kopplade till vigseln än i Alingsås. Kommunens tillägg till den statliga arvoderingen får tolkas som att vigseln utöver den juridiska handlingen att ändra två personers civilstånd från ogifta till gifta, också innehåller ett ceremoniellt inslag av mer representativ karaktär motsvarande en timmes nedlagd tid. Om det finns en politisk ambition att öka den ceremoniella delen i uppdraget är det också rimligt att utöka ersättningen i motsvarande omfattning. Det är dock viktigt att skapa rimliga förväntningar både hos brudpar och vigselförrättare om vad som ingår i uppdraget. Vid en borgerlig vigsel saknas motsvarighet till det samtal mellan präst och brudpar om äktenskapet som kan förekomma vid kyrklig vigsel. Det ingår inte heller i den borgerliga vigselförrättarens uppdrag att lära känna brudparet. Eftersom det inte finns något krav på särskild lokal för borgerlig vigsel är det inte alltid självklart för brudparet att skilja själva vigseln ifrån firandet. Vigselförrättaren har sin funktion i själva vigseln, men har ingen del i firandet av den. Vid införande av kontaktcenter i Alingsås kan det vara aktuellt att se över fördelningen av administrativa uppgifter mellan vigselförrättare och förvaltningen. Förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: 1. Översyn av ersättningar för borgerlig vigsel godkänns. 2. Ingen förändring görs av ersättningarna till borgerlig vigselförrättare. Borgerlig vigselförrättare ersätts med 1 timmes arvode/vigsel för deltagande i ceremoniella inslag i samband med vigseln. Arbetsutskottets beslut: Ärendet hänskjuts till kommunstyrelsen för beslut.

10 10 AU 147 Dnr KS 671 Svar på motion om åldersbestämning av flyktingbarn - Boris Petrusson (SD) Ärendebeskrivning Boris Petrusson (SD) har till kommunfullmäktige den 27 april 2016, 111 lämnat en motion om att regeringen har bestämt att införa medicinska ålderskontroller för ensamkommande barn. I motionen framställs tre yrkanden: Att kommunen utreder vem som ansvarar för åldersbestämningen inom kommunen och hur den kontrolleras. Att kommunen med de tekniker som finns genom exempelvis röntgen av tänder och handleder, säkerställer åldern på de ensamkommande barn som idag finns i kommunen. Att kommunen säkerställer att de barn som anländer snarast åldersbestäms med den teknik som är allmänt vedertagen. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 22 augusti 2016 lämnat följande yttrande samt förslag till beslut: Regeringen har den 19 maj 2016 (Ju2016/03931/Å) gett Rättsmedicinalverket i uppdrag att genomföra medicinska åldersbedömningar. Rättsmedicinalverket ska utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet med stor skyndsamhet påbörja genomförandet av medicinska åldersbedömningar inom ramen för ansökningar om uppehållstillstånd och omedelbart öka förmågan och kapaciteten på detta område. Förvaltningens yttrande bygger på följande underlag: Migrationsverket har gjort en rättsutredning angående bestämning av ålder (dnr ). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) genomgång av ickeradiologiska metoder för åldersbestämning visar att dessa saknar vetenskapligt stöd. Socialstyrelsens granskning av vetenskapliga studier om medicinsk åldersbedömning visar att undersökning med magnetkamera av tillväxtzoner, främst knä, kan minska risken för att barn bedöms som vuxna jämfört med traditionell röntgen. Resultaten är så pass positiva att ett ordnat införande kan övervägas, till exempel efter en pilotstudie. Samråd har skett med Mia Hemmestad, jurist vid Sveriges kommuner och landsting. Socialstyrelsen har mot bakgrund av det arbete som pågår för att utveckla metoder för åldersbedömning i maj 2016 publicerat arbetet Åldersbedömning inom ramen för asylprocessen en etisk analys.

11 11 AU 147, forts Dnr KS 671 Bakgrunden kring åldersbedömning av flyktingbarn är sammanfattningsvis följande: Migrationsverket är beslutande myndighet i asylprocessen. Sökanden har bevisbördan för att göra sin identitet, av vilken åldern är en del, sannolik. Migrationsverket upplyser sökande om att de, för att uppfylla sin bevisbörda, kan begära att få göra en medicinsk åldersbedömning. Inom asylrätten i allmänhet, däribland vid åldersbedömning, finns en bevislättnadsregel till förmån för den asylsökande det vill säga att en individ i tveksamma fall ska behandlas som ett barn. I asylprocedurdirektivet (Europaparlamentets och Rådets direktiv 2013/32/EU) finns en artikel 25, som innehåller garantier för ensamkommande barn. Där framgår att medlemsstater får använda sig av läkarundersökningar för att fastställa åldern på ensamkommande barn och att vid tvivel om åldern efter läkarundersökning ska man utgå ifrån att sökanden är underårig. Vid Migrationsverkets initiala åldersbedömning registreras annan ålder än vad sökanden uppger endast i uppenbara fall eller där det finns bevisning som strider mot sökandens muntliga uppgifter och identiteten därmed är klarlagd på annat sätt. Frågor om sysselsättning och bistånd till bland annat asylsökande regleras i LMA (Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m fl). LMA anger inte något om behörighet att göra åldersbedömningar. Ingen myndighet ska göra någon direkt åldersbedömning enligt LMA. Däremot är tillämpningen av ett antal av bestämmelserna i lagen och anknytande förordning beroende av ifall någon är underårig eller inte. Enligt 3 LMA ska Migrationsverket, för ensamkommande barn, anvisa en kommun som ska ordna boendet. Anvisning ska ske i omedelbar anslutning till att ett ensamkommande barn ger sig till känna för en svensk myndighet och har ansökt om uppehållstillstånd. Av 22 LMA framgår att Migrationsverkets beslut om anvisning av ensamkommande barn inte får överklagas. När Migrationsverket anvisat ett ensamkommande barn till en kommun ska det anses att barnet vistas i den kommunen i den mening som avses i 2 a kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Den möjlighet som står till buds för kommuner som vill göra en annan åldersbedömning än Migrationsverket är att begära omprövning hos Migrationsverket eller att på annat sätt få verket att inse att omprövning av åldersbedömningen bör ske. Det är oklart om kommunen får göra en egen åldersbedömning i enskilda ärenden. Enligt MIV:s rätts-pm kan varje myndighet inom ramen för utredningsansvaret göra en individuell bedömning av till exempel ålder men man kan ifrågasätta om ett sådant system fungerar, risken blir ju då att varje myndighet gör skilda bedömningar i fråga om ålder vilket kan bli väldigt svårt att hantera. Om kommunen till exempel upphäver ett beslut om placering på HVB på grund av att barnet bedöms vara över 18 år, gäller fortfarande MIV:s anvisningsbeslut, vilket enligt LMA innebär att kommunen är ansvarig för att ordna boende. Om då MIV väljer att inte ompröva anvisningsbeslutet kan det bli knepigt, då kommunen ska ordna ett boende för en person som bedöms vara vuxen vid tillämpningen av SoL, men barn enligt LMA/anvisningsbeslutet. Ersättningsfrågan till kommunen blir då svår.

12 12 AU 147, forts Dnr KS 671 Den lämpligaste lösningen när kommunen upptäcker att det är uppenbart att barn inte är barn är att vända sig till Migrationsverket och begära en omprövning av anvisningsbeslutet, men detta har MIV inte helt godtagit. Diskussioner pågår mellan bland annat SKL och Migrationsverket. Notera även sekretessen, som SKL bedömt i enskilda fall kan brytas med stöd av 10 kap. 2 OSL (Offentlighets- och sekretesslagen), men detta är alltid fråga om en individuell bedömning. Om nu kommunen skulle anses ha rätt att göra en åldersbedömning inom ramen för beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) saknas direkt vägledning för vilka utredningsåtgärder som kan vidtas inom ramen för en sådan bedömning. Man får kanske ta utgångspunkt i hur man bedömer detta inom ramen för andra liknande utredningar/beslut om insatser enligt SoL. Det är fråga om insatser som grundas på frivillighet. Kommunen har en skyldighet att ordna något boende, utifrån LMA-reglerna. Kommunledningskontoret gör följande bedömning angående motionens yrkanden: Att kommunen utreder vem som ansvarar för åldersbestämningen inom kommunen och hur den kontrolleras. -Migrationsverkets ansvarar för åldersbedömning inom ramen för asylprocessen. Migrationsverkets beslut om anvisning till kommun enligt LMA-reglerna medför en skyldighet för kommunen att ordna boende. Om kommunen i ett enskilt ärende gör bedömningen att åldersbedömningen kan vara felaktig, oaktat att ickeradiologiska bedömningsmetoder enligt SBU saknar vetenskapligt stöd, blir frågan om kommunen med hänsyn till 10 kap 2 OSL kan underrätta Migrationsverket för att de ska göra en ändrad åldersbedömning. Att kommunen med de tekniker som finns genom exempelvis röntgen av tänder och handleder, säkerställer åldern på de ensamkommande barn som idag finns i kommunen. Möjligheterna att utreda ålder inom ramen för frivilligheten enligt SoL är oklara. Nyttan av detta är tveksam då kommunen har en skyldighet att ordna bostad så länge Migrationsverkets anvisningsbeslut enligt LMA kvarstår. Det är tveksamt om en generell åldersbedömning av alla ensamkommande barn i kommunen är en kommunal uppgift och något kommunen får ägna sig åt enligt regler om kommunal kompetens. Att kommunen säkerställer att de barn som anländer snarast åldersbestäms med den teknik som är allmänt vedertagen. Angående nyttan och tillåtligheten av en generell kommunal åldersbedömning hänvisas till ovanstående svar. De utredningar som finns angående metoder för åldersbedömning visar att radiologisk undersökning av tillväxtzoner med magnetkamera sannolikt är bästa metoden. Någon allmänt vedertagen eller fastställd metod för åldersbedömning inom ramen för asylprocessen finns inte. Det pågår ett arbete kring åldersbedömning av asylsökande som uppger att de är under 18 år. I detta arbete deltar Migrationsverket, Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL).

13 13 AU 147, forts Dnr KS 671 Förslag till beslut: Motionen besvaras med kommunledningskontorets yttrande. Kommunstyrelsens beslutar vid dagens sammanträde att föreslå att motionen avslås. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: Motionen avslås.

14 14 AU 148 Dnr KS 011 Svar på motion om fördelningen av platserna i valnämnden - Boris Petrusson (SD) Ärendebeskrivning Boris Petrusson (SD) har till kommunfullmäktige den 15 juni 2016, 158 lämnat en motion om fördelningen av platserna i valnämnden. Motionären hemställer att kommunen: - ser över möjligheten att säkerställa att alla partier, som efter nästa val är representerade i kommunfullmäktige, också är representerade i valnämnden. - Undersöker om partierna är villiga att adjungera de partier som saknas i nämnden. - Undersöker om partierna kan enas om att fördela platserna i nämnden så att samtliga partier blir representerade. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 22 augusti 2016 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret redovisar nedan de möjligheter som kommunallagen ger för att bifalla motionen. Om det är lämpligt att genomföra det som motionären föreslår är en fråga för politiskt ställningstagande. Antalet ledamöter och ersättare i valnämnden framgår av valnämndens reglemente. En majoritet i kommunfullmäktige kan besluta om att utöka antalet ledamöter och ersättare i valnämnden. Det nyvalda kommunfullmäktige väljer ledamöter och ersättare i valnämnden. En majoritet i det nyvalda kommunfullmäktige kan besluta om att ledamöter och ersättare i valnämnden skall väljas utifrån andra grunder än de proportionella styrkeförhållandena i kommunfullmäktige. Om valnämnden har fem ledamöter skall dock platserna tillsättas proportionellt om minst 12 ledamöter i kommunfullmäktige begär det. Enligt 4 kap, 23 får fullmäktige besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i en viss nämnd skall få närvara vid nämndens sammanträden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Beslutet får även innefatta att den förtroendevalde skall ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Enligt kommentarerna till kommunallagen används regeln för att ge företrädare för småpartier insyn i nämndarbetet och för att ge kommunalråd möjlighet att vara närvarande i nämnder där de inte är invalda. En majoritet i kommunfullmäktige kan med stöd av denna regel skriva in i valnämndens reglemente att parti som har plats i kommunfullmäktige, men inte i valnämnden, skall ha närvarorätt vid nämndens sammanträden. Enligt kommunallagen Kap 6, 19 får en nämnd kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Den som har kallats till ett sammanträde får, om nämnden beslutar det, delta i överläggningarna men inte i besluten. Majoriteten i valnämnden kan med stöd av denna regel besluta att adjungera representanter för de partier i fullmäktige som inte är representerade i nämnden.

15 15 AU 148, forts Dnr KS 011 Om kommunfullmäktige väljer att bifalla motionen kan det vara lämpligt att översynen sker inom ramen för arbetet i den parlamentariska grupp som tillsätts för att lägga fast den politiska organisationen inför nästa mandatperiod. Kommunledningskontoret överlämnar till kommunstyrelsens att lämna förslag till beslut i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens beslutar vid dagens sammanträde att föreslå att motionen avslås. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: Motionen avslås.

16 16 AU 149 Dnr KS 096 Svar på motion angående permanenta sammanträdeslokaler för kommunfullmäktige - Simon Waern (S) och John Skoglund (S) Ärendebeskrivning Simon Waern (S) och John Skoglund (S) har till kommunfullmäktige den 15 juni 2016, 159 lämnat en motion angående permanenta sammanträdeslokaler för kommunfullmäktige. Motionärerna föreslår att: Alingsås kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Fabs AB undersöka möjligheten att i det planerade kontaktcentret på Kungsgatan 11 även uppföra ändamålsenliga och representativa sammanträdeslokaler för Alingsås kommunfullmäktige. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 10 augusti 2016 lämnat följande yttrande: Kommunfullmäktiges sammanträden hålls på hotellet på Bankgatan 1 i Alingsås, sedan 2008, efter ett beslut i kommunfullmäktige den 18 juni 2008, 120. Sammanträdena flyttades från Nolhagaskolans matsal, som inte uppfyllde dåvarande krav på tillgänglighet, ljud, ljus, teknisk utrustning och service i övrigt. I samma beslut fick kommunstyrelsen i uppdrag att i den strategiska lokalplaneringen väga in behovet av en kommunal lokal för fullmäktiges behov. Kommunfullmäktige tog den 31 oktober 2012, 182 ställning till ett förslag om att bygga om Brunnsgårdens samlingslokal till fullmäktiges behov. Beslutet blev istället att anta ett nytt inriktningsbeslut om att upphandla lokal för fullmäktiges sammanträden där krav på tillgänglighet och modern teknik tas med. Vid sidan av hotellet var det nybyggda Estrad en tänkt anbudsgivare. På förfrågan om intresse att delta i upphandling meddelade dock Estrad att de inte kunde åta sig att vara permanent lokal för kommunfullmäktige, eftersom det inte gick att erbjuda en bra sammanträdesmiljö när handbollsmatcher och fullmäktigesammanträden sammanföll i tid. Någon separat upphandling av lokal för kommunfullmäktiges sammanträden har därför inte genomförts. Avrop sker på kommunens ramavtal om dagskonferenser med hotellet. Om den nya inriktningen är att kommunfullmäktige skall sammanträda i kommunens lokaler är det rimligt att komplettera utredningsuppdraget enligt motionärernas förslag. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: Motionen bifalles.

17 17 AU 150 Dnr KS 072 Översyn av taxa enligt plan- och bygglagen Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 mars om reviderad taxa enligt plan- och bygglagen. Taxan bygger på Sveriges kommuner och landstings (SKL) förslag på taxeuppbyggnad från Under 2014 publicerade SKL ett nytt underlag för konstruktion av taxan. Denna reviderades ytterligare i juni Detta förslag har dock inte legat till grund för samhällsbyggnadsnämndens förslag på taxa. Anledningen är att förslaget innebär en annorlunda taxekonstruktion vilket kräver en djupare utredning. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 23 augusti 2016 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret har tagit del av nämndens beslut och gör följande bedömning. Samhällsbyggnadsnämndens förslag på ny taxa följer i stort sätt SKL:s förslag från Avvikelser förekommer främst inom kart- och mät där förslaget innebär en lägre nivå än SKL:s förslag. Nämnden förklarar detta med att den digitala och tekniska utrustningen förfinats vilket möjliggör att verksamheten kan sänka sina avgifter gentemot kund. Ytterligare en förändring är att N-faktorn i taxan höjs från nuvarande 1,0 till 1,15. Även detta ligger inom linjen för SKL:s riktlinje som föreslår en faktor på 0,8 för kommuner under invånare, samt en faktor om 1,2 för kommuner med en befolkningsstorlek över invånare. Kommunledningskontoret gör bedömningen att samhällsbyggnadsnämnden på sikt bör ta fram förslag på ny taxa som baseras på SKL:s nya rekommendation från I detta arbete bör nämndens kostnadsbild ses över. Riktpunkter för lämpliga kostnadstäckningsgrader för nämndens olika verksamheter bör också fastställas. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: Reviderad taxa enligt plan- och bygglagen godkänns.

18 18 AU 151 Dnr KS 810 Miljöbokslut 2015 Ärendebeskrivning Miljöbokslutet ska dels spegla den miljöpåverkan som kommunens och de kommunala bolagens verksamhet ger upphov till och dels lyfta fram vad som görs i verksamheterna för att minska denna miljöpåverkan. Miljöbokslutet ska också vara ett komplement och beslutsunderlag för politiker och chefer när prioriteringar ska göras i arbetet med flerårsstrategin. Miljöbokslutet kan därtill synliggöra områden där insatser behöver göras, och att kostnadseffektiva satsningar och prioriteringar bland kommunens verksamheter görs. De senaste åren har det i Alingsås kommun inte funnits någon separat årlig miljöredovisning. Istället har miljöredovisningen funnits som en del i den ordinarie kommunala årsredovisningen. På uppdrag av kommunstyrelsen arbetade under 2015 tjänstemän och en parlamentarisk grupp tillsammans fram mer relevanta miljöstyrande indikatorer med därtill hörande nyckeltal. På förslag från den parlamentariska gruppen togs därför beslut om att återinföra en separat miljöredovisning. Nyckeltalen i miljöbokslutet har valts ut för att i första hand spegla sådant som kommunen själv har rådighet och påverkansmöjlighet över. Miljöbokslutet gör därför inte anspråk på att vara heltäckande och spegla allt i Alingsåssamhället. Miljöbokslutet är ett levande dokument. Om data till ett visst nyckeltal över tid visar sig vara svår att få fram eller om datakvaliteten inte bedöms vara tillförlitlig eller relevant så bör nyckeltalet tas bort. På samma sätt kan andra nyckeltal som mäter saker som idag inte finns med vid behov kunna tas med. En utvärdering av om rätt nyckeltal finns med i bokslutet bör därför årligen göras. Både detta arbete och arbetet med att analysera nyckeltalen föreslås kommande år genomföras av en analysgrupp där tjänstemän från berörda verksamheter (förvaltningar och bolag) ingår. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 22 augusti 2016 lämnat följande yttrande samt förslag till beslut: För att kunna nå de prioriterade målen i flerårsstrategin som handlar om miljö, energi och klimat behövs ett bra beslutsunderlag. Miljöbokslutet blir en del av ett sådant beslutsunderlag. Förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: Miljöbokslut 2015 antas.

19 19 AU 151, forts Dnr KS 810 Yrkande Anna Hansson (MP) yrkar att ärendet bordläggs till nästa sammanträde den 7 september. Arbetsutskottets beslut: Ärendet bordläggs till ets sammanträde den 7 september 2016.

20 20 AU 152 Dnr KS 070 Riktlinjer för kommunens flyktingfonder Ärendebeskrivning I samband med beslut om flerårsstrategi för Alingsås kommun beslutades att flyktingfonderna flyttas från utbildnings- och socialnämnden till Finansiering från med och Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 9 november att ge kommunledningskontoret i uppdrag att skapa ett regelverk i syfte att centralisera kommunens flyktingfonder. Alingsås kommun har vid ingången av 2016 fonderade medel om cirka 28 mnkr gällande nyanlända medborgare med uppehållstillstånd och cirka 12 mnkr gällande ensamkommande barn. Fonderade medel hänför sig till överskott från statliga ersättningar från Migrationsverket. Regeringskansliet föreslår förändringar i ersättningsnivåerna för ensamkommande barn, vilket troligvis kommer innebära minskade medel för Alingsås. Socialnämnden har beräknat ersättningsminskningen till 37 mnkr, det motsvarar en minskning med 35 %. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 26 augusti 2016 lämnat följande yttrande samt förslag till beslut: Flytten av flyktingfonderna från utbildningsnämnd och socialnämnd till ansvarsenhet finansiering är beslutade att gälla från Kommunstyrelsens uppdrag till kommunledningskontoret att skapa regelverk för hanteringen av flyktingfonderna behandlas i denna skrivelse. Fonderade medel får nyttjas till satsningar med koppling till integrationspolitiken i kommunen och som gynnar etableringen av nyanlända. Kommunfullmäktige beslutar om ianspråktagande av fonden. Administration i form av återsökningar, säkerställande, avstämning, uppföljning etc. kvarstår på respektive nämnd. Kommunledningskontoret har under 2016 genomfört en granskning av hur nämnderna hanterat erhållna flyktingbidrag. I samband med detta har kommunledningskontoret tagit del av information från socialförvaltningen som indikerar att flyktingfonderna delvis finansierat sådant som nämnderna erhållit kommunbidrag för. Detta har förbättrat nämndens resultat. Nämnden bör i ett separat ärende till kommunstyrelsen inkomma med en redogörelse där nyttjandet av de förmedlade medlen för ensamkommande barn framkommer.

21 21 AU 152, forts Dnr KS 070 Förslag till kommunstyrelsen för beslut: Socialnämnden får i uppdrag att inkomma i ett separat ärende med en redogörelse kring hur nämnden nyttjat flyktingfonden för ensamkommande barn. Förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: Riktlinjer för Alingsås kommuns flyktingfonder godkänns. Yrkande Daniel Filipsson (M) yrkar på följande tillägg i förslag till beslut: Nämnden ska också revidera sin prognos till delåret med anledning av detta. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut: Socialnämnden får i uppdrag att inkomma i ett separat ärende med en redogörelse kring hur nämnden nyttjat flyktingfonden för ensamkommande barn. Nämnden ska också revidera sin prognos till delåret med anledning av detta. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: Riktlinjer för Alingsås kommuns flyktingfonder godkänns.

22 22 AU 153 Dnr KS 016 Frågor till kommunstyrelsen från revisorerna inför årlig granskning 2016 Ärendebeskrivning De förtroendevalda revisorerna i Alingsås kommun genomför varje år en grundläggande granskning av styrelse och nämnder. Syftet med den grundläggande granskningen är att översiktligt bedöma om styrelsen och nämnderna har skapat förutsättningar för tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. I grundläggande granskning 2016 önskar revisorerna nämndernas skriftliga svar på bifogade frågor senast den 30 september. Revisionen önskar även träffa respektive nämnds presidium i en nämnddialog under hösten. Gemensamma frågor till samtliga nämnder: (1) Enligt flerårsstrategi 2016 ska den politiska styrmodellen i Alingsås kommun utgå från tre perspektiv: ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Beskriv hur styrelsen arbetat med att konkretisera dessa tre perspektiv i styrningen av verksamheten? (2) Beskriv vilka frågor som varit i fokus under året utifrån styrelsens uppdrag samt styrande indikatorer? (3) Enligt den beslutade styrmodellen ska varje nämnd och styrelse identifiera dels åtaganden som bedöms som nödvändiga förändringar för att uppnå de prioriterade målen, dels internkontrollpunkter som bedöms vara delar av verksamheten som måste hållas under uppsikt. Vidare anges att till åtagandena kopplas nyckeltal som bedöms som väsentliga för att bidra till måluppfyllelsen. Beskriv styrelsens process för att arbeta fram åtaganden, interkontrollpunkter samt nyckeltal? (4) På vilket sätt följer styrelsen löpande under året beslutade åtaganden, internkontrollpunkter samt nyckeltal? (5) Hur arbetar styrelsen med budgetuppföljning och prognosarbete? (6) Enligt kommunens styrmodell ska nämnderna följa COSO-modellens principer för intern kontroll. I kommunstyrelsens tillämpningsanvisningar för uppföljning, bokslut och flerårsstrategiberedning framgår anvisningar för hur nämnderna ska arbeta med SWOTanalys samt väsentlighets- och riskanalys. Styrelse och nämnders väsentlighets- och riskanalys ska dokumenteras och rapporteras till kommunstyrelsen. Uppföljning av internkontrollplanen ska ske i samband med våruppföljning, delårsbokslut och årsbokslut. Hur säkerställer styrelsen att arbetet med intern kontroll sker enligt kommunens styrmodell och anvisningar? (7) Beskriv resultat och eventuella åtgärder utifrån årets uppföljning av internkontrollplanen? (8) Beskriv styrelsens främsta utmaningar det kommande året?

23 23 AU 153, forts Dnr KS 016 Nämndspecifika frågor: (9) Kommunstyrelsen ska enligt sitt ansvar utifrån kommunallagen tillse att nämndernas åtaganden är tillräckliga för att fullmäktiges mål nås. På vilket sätt säkerställer styrelsen att åtagandena är tillräckliga? (10) Kommunfullmäktige beslutade i februari 2016 att godkänna nytt reglemente för kommunstyrelsen. I det nya reglementet framgår att kommunstyrelsen har det övergripande strategiska ansvaret för bland annat översiktlig planering och användning av mark och vatten samt utveckling av strategiskt viktiga områden. Kommunfullmäktige beslutade i mars att exploateringsverksamheten flyttas till kommunstyrelsen från den 1 maj På vilket sätt arbetar styrelsen med det strategiska ansvaret för planering och exploatering? (11) I grundläggande granskning 2015 uppvisade flera nämnder möjligheter till utveckling avseende arbetet med den interna kontrollen, exempelvis vad avser nämndledamöternas insyn i arbetet. Enligt kommunstyrelsens reglemente ansvarar styrelsen för utformning och utveckling av kommunens system för intern kontroll i enlighet med vad fullmäktige beslutar. Hur arbetar styrelsen kommunövergripandeför att säkerställa att den interna kontrollen bedrivs systematiskt i samtliga nämnder? (12) Revisorerna genomförde 2015 en gransking avseende kommunens flyktingmottagande. I granskningen rekommenderades kommunstyrelsen att: Se över ansvariga nämnders reglementen och förtydliga ansvarsfördelningen Samordna och följa upp kommunens deltagande i olika samverkansforum kopplat till flyktingmottagande Se över ansvaret för bostadsförsörjning kopplat till anknytningsinvandring och till EBO Kommunstyrelsen och utbildningsnämnden att utreda frågan om hur Kommunens mottagande av kvotflyktingar ska organiseras Kommunstyrelsens remitterade i februari 2016 ett förslag på ändringar av reglementen för socialnämnden och utbildningsnämnden för yttrande. Innebörden av förslaget var att ansvaret för kommunens flyktingmottagning samlas under socialnämnden. Utbildningsnämnden och socialnämnden svarade på yttrandet i april. Vad är status för den eventuella omorganisationen? Vilka ytterligare åtgärder har styrelsen vidtagit utifrån de lämnade rekommendationerna? (13) Hur säkerställer kommunstyrelsen att det centrala stödet för IT och kommunikation upplevs som tillräckligt?

24 24 AU 153, forts Dnr KS 016 Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 22 augusti 2016 lämnat följande yttrande: 1. I vårbokslutet är uppföljningen redovisad utifrån de tre perspektiven. Under föregående år arbetade en parlamentarisk grupp med att ta fram miljöstyrande indikatorer, för den ekologiska hållbarheten. Kommunstyrelsen har tillsatt en parlamentarisk grupp som under senvåren och sommaren har arbetat med att ta fram styrande indikatorer för den sociala hållbarheten. Kommunledningskontoret har organiserats om och en avdelning för hållbar utveckling har bildats. 2. Öka takten i bostadsbyggandet, framför allt hyresrätter. Växla upp arbetet med omställning utifrån digitaliseringens möjligheter. Starta upp arbetet med införande av kontaktcenter. Nya, förankrade finansriktlinjer. Inriktning för A+ och E20 genom staden. 3. Kommunstyrelsens har tillsammans med kommunledningskontoret utgått ifrån de styrande indikatorer som är riktade till kommunstyrelsen och utifrån dessa tagit fram åtaganden för styrelsen och kontoret. Kommunledningskontoret har utifrån väsentlighets- och riskanalys vaskat fram åtaganden och internkontrollpunkter. Att få fram relevanta nyckeltal till kommunstyrelsens åtaganden har varit ett utvecklingsområde i många år. I år finns nyckeltal till de flesta av åtagandena, vilket saknats tidigare år. 4. Uppföljning sker i vårbokslut, delårsrapport och årsredovisning. 5. Uppföljning sker i vårbokslut, delårsrapport och årsredovisning. Varje enhetschef lägger en prognos, avdelningschefen gör en samlad prognos för avdelningen och kommundirektören gör tillsammans med förvaltningsekonomen en samlad prognos för kontoret, som redovisas för kommunstyrelsen. Avvikelser hanteras i linjen. 6. Det säkerställs i våruppföljning, delårsbokslut och årsredovisning. I separat ärende under september samlas nämndernas internkontrollplaner och behandlas av kommunstyrelsen. 7. Årets internkontrollplan för kommunstyrelsen innehåller två kontrollpunkter. Den ena handlar om risken att berörda förvaltningar inte får vikarier i tillräcklig omfattning. Punkten har kontrollerats varje månad och visar att bristen på arbetskraft med rätt utbildning skapar svårigheter att rekrytera vikarier. En genomlysning av bemanningsenheten har genomförts som grund för att vidta åtgärder. Den andra internkontrollpunkten handlar om risken för löneglidning och följs upp under hösten. 8. Omställningen av den kommunala organisationen och ekonomin för att kunna hantera den demografiska utmaningen som ger både volymökningar och skapar ett investeringstryck. Här gäller det att dra nytta av digitaliseringens möjligheter och våga tänka nytt, tillsammans med kommuninvånarna.

25 25 AU 153, forts Dnr KS I vårbokslutet sammanställs nämndernas åtaganden. Utöver de regelbundna presidiedialogerna, tre gånger per år, kallar kommunstyrelsens, vid behov, enskilda nämndpresidier till dialog. Detta har skett i samband med årsredovisning och vårbokslut. 10. Ett nytt dialogforum, KSAUP, har införts, där KSAU träffar samhällsbyggnadsnämndens presidie. En tillväxtgrupp har startats upp på tjänstemannasidan, med kommundirektör, samhällsbyggnadschef, exploateringschef, utvecklingschef och ekonomichef. Arbetet har fortsatt med att utveckla tillväxtprogrammet till ett väl förankrat styrdokument för den övergripande samhällsplaneringen. Arbete med att ta fram nya exploateringsriktlinjer pågår. 11. Anvisningarna för nämndernas flerårsstrategier och uppföljningar har förtydligats när det gäller arbetet med väsentlighets- och riskanalys och internkontrollplaner. I separat ärende under september samlas nämndernas internkontrollplaner i ett ärende som behandlas av kommunstyrelsen. 12. Ärendet behandlas av kommunstyrelsen under hösten. 13. En kommunikationsöversyn har genomförts tillsammans med förvaltningarna, för att säkerställa att kommunens resurser för kommunikation är rätt dimensionerade och organiserade. Resultatet av detta är att kommunikationsenheten på kommunledningskontoret har kommunikatörer som är dedikerade för att arbeta med specifika förvaltningar. IT-enheten har delats upp i en driftenhet och en enhet för digital utveckling. Varje år skickar enheterna ut en enkät till användarna för att säkerställa kvaliteten. Regelbundna SLA-möten (Service Level Agreement) genomförs med förvaltningarna. En tjänstekatalog för IT har sjösatts under våren. Den skapar transparens och tydlighet när det gäller vilka IT-tjänster som levereras. IT-arkitekturen håller på att ses över, för att kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut: Kommunledningskontorets yttrande antas som svar till revisorerna.

26 26 AU 154 Dnr KS 260 Förslag på en tillfällig styrelse och bolagsordning för moderbolaget i den blivande fastighetskoncernen Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde den 15 juni att ge kommunstyrelsen i uppdrag att i samråd med AB Alingsås Rådhus, bilda en fastighetskoncern, utifrån organisationsstrukturen holdingbolag samt två dotterbolag. Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde att ge kommunledningskontoret i uppdrag att skyndsamt ta fram förslag på en tillfällig styrelse och bolagsordning för moderbolaget i den blivande fastighetskoncernen. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 29 augusti 2016 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret har tagit fram förslag till bolagsordning för gemensam fastighetskoncern som biläggs denna tjänsteskrivelse. Förslaget grundar sig på kommunfullmäktiges beslut om att bilda en gemensam fastighetskoncern, utifrån organisationsstrukturen holdingbolag. Organisationsstrukturen holdingbolag innebär att bolaget äger och förvaltar aktier i sina dotterbolag. Dotterbolagen utgörs av AB Alingsåshem, samt FABS AB. Organisationsstrukturen innebär inte en sammanslagning av de bägge bolagen, utan innebär en gemensam organisationsstruktur. Kommunledningskontorets förslag innebär att AB Alingsås Rådhus (ABAR) styrelse utgör interimistisk styrelse fram till ordinarie styrelse tillsätts. Den interimistiska styrelsens första uppdrag blir att tillsätta en ny verkställande direktör. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: 1. Bolagsordning för det nybildade moderobolaget i den gemensamma fastighetskoncernen godkänns. 2. AB Alingsås Rådhus styrelse utses till interimistisk styrelse.

27 27 AU 155 Dnr KS 500 Remiss - Riktlinjer för arbete med konstnärlig gestaltning vid nyoch ombyggnation i Alingsås kommun Ärendebeskrivning Kultur- och fritidsnämnden har vid sitt sammanträde den 13 juni beslutat om nya riktlinjer för arbete med konstnärlig gestaltning vid ny- och ombyggnation i Alingsås kommun. Nämnden beslutade även att sända riktlinjen på remiss med önskat svar senast den 30 september Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 12 augusti 2016 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret har tagit del av kultur- och fritidsnämndens beslut och gör följande bedömning. Riktlinjerna omfattar ett förslag att höja nuvarande nivå för konstnärlig gestaltning vid ny- och ombyggnation i Alingsås kommun. Idag avsätts 0,5% av byggkostnaderna till konstnärlig gestaltning vid ny- och ombyggnation. Nämndens förslag på nya riktlinjer omfattar en föreslagen höjning till 1%. Föreslagen höjning till 1% får påverkan på Alingsås kommuns ekonomiska planering. Kommunledningskontoret gör därav bedömningen att frågan kring en eventuell höjning av nivån för konstnärlig gestaltning vid ny- och ombyggnation bör beaktas i kommande flerårsstrategi för åren Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut: Beslut kring nya riktlinjer för arbete med konstnärlig gestaltning vid ny- och ombyggnation i Alingsås kommun, inklusive en eventuell höjning av nivån för konstnärlig gestaltning vid nyoch ombyggnation hänskjuts till flerårsstrategiberedningen

28 28 AU 156 Dnr KS 070 Äskande av bidrag för analys av fisk med avseende på kvicksilver, TBT, läkemedelsrester samt åldersbestämning - Anten- Mjörnkommittén Ärendebeskrivning Anten-Mjörnkommittén har inkommit till respektive medlemskommun (Alingsås, Lerum och Vårgårda) med ett äskande för att möjliggöra analys av fisk med avseende på kvicksilver, TBT samt läkemedelsrester. Analysen inkluderar även åldersbestämning. Totalt uppgår äskandet till 50 tkr, varav Alingsås del uppgår till 21 tkr. Äskandet är ställt till respektive medlemskommuns kommunstyrelse. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 12 augusti 2016 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret har tagit del av ärendet och gör följande bedömning. Äskandet avser ett tämligen ringa belopp varpå ett tilläggsanslag inte bedöms vara motiverat. Den tänkta åtgärden är dock angelägen varpå kommunledningskontoret gör bedömningen att åtgärden bör utföras och finaniseras inom ramen för kommunstyrelsens ordinarie budget. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut: Anten-Mjörnkommittén tilldelas 21 tkr för analys av fisk med avseende på kvicksilver, TBT, läkemedelsrester samt åldersbestämning. Medlen finansieras inom ramen för kommunstyrelsens ordinarie budget 2016.

29 29 AU 157 Dnr KS 038 Fritt WiFi på fler platser Ärendebeskrivning I samband med kommunstyrelsens beslut den 9 september 2015, 166 om möjliga platser för fritt WiFi i södra och norra kommundelarna fick kommunledningskontoret i uppdrag att utreda hur ett fritt WiFi-nät kan omfatta fler platser i och utanför Alingsås tätort. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 22 augusti 2016 lämnat följande yttrande samt förslag till beslut: Det befintliga publika fria WiFi-nätet omfattar idag Åmanska parken samt centrum i Sollebrunn och Ingared. En ytterligare utbyggnad på fler platser kommer att exponera Alingsås kommun för fler besökare och underlätta den digitala utvecklingen för våra kommuninvånare, besökare och företagare. Kommunledningskontoret föreslår att utbyggnaden görs inom tre områden: 1) Lilla och Stora Torget samt kyrkparken vid Christine kyrka. Därmed skapas ett stråk med WiFi-täckning från Åmanska parken till kyrkparken. 2) De mest centrala delarna av Kungsgatan och Nygatan. 3) Kommunens idrottshallar får tillgång till publik WiFi. Lokalerna har en stor del besökare i samband med idrottsturneringar och andra event. Post- och telestyrelsen samt Konkurrensverket har klargjort att kommunerna kan erbjuda publik WiFi i viss omfattning. Vi har inga invändningar mot att kommuner genomför digitala satsningar för att vara attraktiva för såväl invånare som besökare. Sådana satsningar bör emellertid inte växa sig så stora att de får en betydande marknadspåverkan skriver de båda myndigheterna i ett gemensamt uttalade. Kommunledningskontorets bedömning är att förslaget utbyggnad inte har en betydande marknadspåverkan. Den nuvarande principen om en viss begränsning av bandbredden i WiFi-nätet kommer att fortsätta gälla. För att öka användarsäkerheten kommer datakommunikationen att krypteras vilket då kräver en enkel inloggning.

30 30 AU 157, forts Dnr KS 038 Investeringsutgiften uppskattas till 200 tkr och föreslås finanserias genom ianspråktagande av investeringsanslaget för digitalisering. Detta täcker WiFi-sändare och installationsarbete med kabeldragning. Driftkostnaderna som beräknas till 50 tkr årligen prioriteras inom befintlig budget på kommunledningskontoret. Förslag till beslut: Fritt WiFi byggs ut enligt kommunledningskontorets förslag. Yrkande Daniel Filipsson (M) yrkar på följande tillägg i förslag till beslut: Kommunledningskontoret får i uppdrag att se över möjligheten att ge privata fastighetsägare av idrottshallar möjlighet att få tillgång till kommunens publika WiFi. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut: 1. Fritt WiFi byggs ut enligt kommunledningskontorets förslag. 2. Kommunledningskontoret får i uppdrag att se över möjligheten att ge privata fastighetsägare av idrottshallar möjlighet att få tillgång till kommunens publika WiFi.

31 31 AU 158 Dnr KS 078 Sammanställning av nämndernas internkontroll 2016 Ärendebeskrivning Enligt kommunallagen och kommunens styrmodell är det nämndens ansvar att utforma och upprätthålla den interna styrningen och kontrollen. Enligt kommunstyrelsens reglemente ska kommunstyrelsen följa hur den interna kontrollen sköts i nämnderna. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 5 juli 2016 lämnat följande yttrande: Enligt anvisning för väsentlighets- och riskanalys ska nämnden dokumentera och rapportera genomförd väsentlighets- och riskanalys till kommunstyrelsen: Analysen ska dokumenteras och rapporteras till kommunstyrelsen som ett led i att fullfölja kommunallagens intentioner om god intern kontroll. Rapportering sker då nämndens beslut om antagande av flerårsstrategi inklusive internkontrollplan expedieras till kommunstyrelsen. Vid en genomgång av nämndernas flerårsstrategier framkommer att det endast är fyra nämnder som på ett tydligt sätt har redovisat sin väsentlighets- och riskanalys. Den främsta anledningen till att så få nämnder har rapporterat sin väsentlighet- och riskanalys torde vara att den inte efterfrågas på ett tydligt sätt i den anvisning/mall för nämndens flerårsstrategi som skickades ut för innevarande år. Samtliga nämnder har emellertid upprättat internkontrollplan för innevarande år utifrån identifierade risker. Se bilaga till tjänsteskrivelse för sammanställning av samtliga nämnders internkontrollpunkter utifrån följande områden: ekonomi, medarbetare, verksamhet, medborgare/brukare. Nämnderna följer upp internkontrollplanerna i samband med vårbokslut, delårsbokslut och årsredovisning. Vid dialogmöten (i samband med vårbokslut 2016) med förvaltningarna ställde kommunledningskontoret frågor om nämndens/förvaltningens arbete med väsentlighets- och riskanalys samt intern kontroll. Flera förvaltningar upplever att de har kommit igång bra med arbetet med både väsentlighets- och riskanalys och intern kontroll. Vidare framkommer att de ser en stor nytta i att arbeta systematiskt med frågorna. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen för beslut: 1. Kommunstyrelsen ger kommunledningskontoret i uppdrag att komplettera anvisningarna för Flerårsstrategi så att det tydligt framgår att väsentlighets- och riskanalys ska redovisas. 2. Kommunstyrelsen godkänner sammanställningen av nämndernas internkontrollpunkter.