Yttrande över remiss av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Transkript

1 REMISSYTTRANDE 1 Datum Vår beteckning LTV Er beteckning S2015/1554/SF Yttrande över remiss av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Inledning Landstinget Västmanland vill härmed lämna sina synpunkter på rubricerad utredning. Arbetet med detta remissvar har samordnats mellan landsting och regioner inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion, som därmed avlämnar i huvudsak likalydande svar. Landstinget instämmer i huvudsak i de förslag som utredningen lägger, förutom förslag om att det i hälso och sjukvårdslagen införs skyldighet för landstingen att samverkan med arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och andra aktörer. Landstinget instämmer inte heller i förslag om krav för landstingen att upprätta rehabiliteringsplaner för återgång i arbete. Som en konsekvens av detta avstyrks även förslaget om att Försäkringskassan inte längre ska ha ett samordningsansvar för patientens rehabilitering. Hälso och sjukvårdens roll är främst att ha tidig kontakt med arbetsgivare vid behov av arbetslivsinriktad rehabilitering och att ha ett nära samarbete med Försäkringskassan och andra berörda aktörer. Vid mer komplexa rehabiliteringsfall ska hälso och sjukvården upprätta rehabiliteringsplaner. Landstinget välkomnar särskilt ett långsiktigt statsbidrag för koordineringsfunktioner och att ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen föreslås bli mer flexibla än idag. Sammanfattning Landstinget Västmanland avstyrker förslaget att det införs en ny paragraf i hälsooch sjukvårdslagen (HSL) där det föreskrivs en skyldighet för landstinget att samverka med patientens arbetsgivare, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen när det är nödvändigt för att patienten så snart som möjligt ska kunna återgå i arbete eller för att undvika sjukskrivning. Landstingets skyldighet att vid behov samarbeta med andra aktörer regleras redan i HSL. Detta förslag medför, tillsammans med förslaget om ändring av Försäkringskassans samordningsansvar till samverkansansvar, en otydlighet kring hur ansvaret för samverkan och samordning ska se ut mellan aktörerna. I dagsläget förordar vi därför istället en fortsatt och förstärkt stimulering av pågående utvecklingsarbeten med att förbättra samverkan mellan hälso och sjukvården och övriga aktörer i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen. Mot bakgrund av detta anser landstinget att Försäkringskassan även fortsättningsvis ska ha kvar samordningsansvaret för patientens rehabilitering. Landstinget tillstyrker förslaget att Försäkringskassan ska få ett ansvar för att följa upp de åtgärder för återgång i arbete som vidtagits.

2 REMISSYTTRANDE 2 (12) Datum Vår beteckning LTV Er beteckning S2015/1554/SF Landstinget Västmanland avstyrker även förslaget att det införs en ny paragraf i HSL som ställer krav på landstinget att göra en rehabiliteringsplanering för återgång i arbete när en patient är i behov av samordnade vård, behandlings och rehabiliteringsinsatser inom hälso och sjukvården för att så snart som möjligt kunna återgå i arbete. När en patient behöver samordnade insatser och/eller riskerar att hamna i långtidssjukskrivning utformar landstinget/vårdgivaren tillsammans med patienten idag en skriftlig rehabiliteringsplan med planerade insatser inom vården. Vid behov kontaktas Försäkringskassan så att de kan kalla till ett avstämningsmöte där berörda parter deltar. I detta fall kommer patientens rehabiliteringsplan även att innehålla arbetslivsinriktade åtgärder och samordnas med Försäkringskassans rehabiliteringsplan. Landstinget Västmanland tillstyrker i enlighet med detta resonemang att ett långsiktigt statsbidrag införs för koordineringsfunktioner inom hälso och sjukvården eftersom koordineringsfunktioner och teamet kring patienten är spindeln i nätet, inte bara i upprättandet av rehabiliteringsplaner utan i hela sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen, både internt och i samverkan med externa parter. En springande punkt för att åstadkomma ökad arbetsåtergång är att ge utökat stöd till arbetsgivarnas insatser för återgång i arbete. Landstinget tillstyrker därför detta förslag, liksom förslaget att Arbetsförmedlingen får i uppdrag att utveckla insatserna till personer med begränsad arbetsförmåga på grund av ohälsa och att säkerställa att uppföljning sker av inskrivna vid Arbetsförmedlingen som inte har rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Förslaget att Arbetsförmedlingen bör ges möjligheter att, om personen i fråga medger det, ha direktkontakt med hälso och sjukvården för att kunna stödja återgång i arbete bör dock analyseras vidare. Vidare instämmer landstinget i förslaget att ersättningarna i socialförsäkringarna ska kunna baseras på tidigare faktiska inkomster. Den nuvarande regeln för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) bör dock finnas kvar och tillämpas även efter etapp 1. SGI bör vara huvudregeln vid beräkningen av sjukpenning. Den alternativa beräkningsmetoden bör användas för de grupper där nuvarande regler fungerar mindre väl. Landstinget instämmer även i förslaget att arbetsgivaren månatligen till Skatteverket på elektronisk väg (e inkomst) inrapporterar anställdas ersättningsgrundande inkomst (EGI). Landstinget välkomnar förslaget att 80 procent av de försäkrade ska få en ersättningsnivå motsvarande 80 procent av inkomsten. Landstinget vill också särskilt framhålla företagshälsovårdens viktiga roll både vad gäller det förebyggande arbetet, som i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen.

3 REMISSYTTRANDE 3 (12) Datum Vår beteckning LTV Er beteckning S2015/1554/SF Del 1 Ett rättvisande inkomstunderlag Avsnitt 7.1 Införandet av ett rättvisande inkomstunderlag Avsnitt 7.2 Gemensamt inkomstbegrepp (EGI) Avsnitt 7.3 E inkomst Avsnitt 7.4 Ramtid för förmåner som beräknas på e inkomst Avsnitt 7.5 Förslag i socialförsäkringen Etapp1 Avsnitt 7.6 Förslag i arbetslöshetsförsäkringen Etapp 1 Avsnitt 7.7 Förslag i arbetslöshetsförsäkringen Etapp 2 Landstinget Västmanland instämmer i förslaget att ersättningarna i socialförsäkringarna ska kunna baseras på tidigare faktiska inkomster, det vill säga på de genomsnittliga inkomsterna tolv månader före försäkringsfallet. Vi anser dock att den nuvarande regeln för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) ska finnas kvar och tillämpas även efter etapp 1. Den beräkningen baseras på den årliga inkomst som en försäkrad kan antas komma att få tillsvidare. SGI bör tillämpas som huvudregel för dem som har tillsvidareanställningar och som har regelbundna inkomster. Som alternativ ska sjukpenningen kunna baseras på tidigare faktiska inkomster. Den alternativa beräkning är bra för de grupper som i dag har svårt att påvisa framtida inkomster, till exempel visstidsanställda, personer som har säsongsarbete eller som kombinerar förvärvsarbete med företagande. Om SGI används som huvudregel minskar eventuella negativa effekter på sjukskrivningarna som kan uppstå när en person går ned från heltid till deltid och kort därefter blir sjukskriven. Om ersättningen i detta fall i huvudsak baseras på en heltidslön uppstår en överkompensation som kan riskera att minska motivationen att snabbt återgå i arbete. Landstinget Västmanland har inget att invända mot förslaget att arbetsgivaren månatligen till Skatteverket på elektronisk väg (e inkomst) inrapporterar anställdas ersättningsgrundande inkomst (EGI), det vill säga samma inkomst som arbetsgivarna betalar sociala avgifter på. Enligt vår mening bör e inkomst även underlätta fastställandet av SGI. En väl utformad gemensam insamling av inkomstunderlag kan vidare enligt utredningen användas i skatteförfarandet, i socialförsäkringarna och en rad andra verksamheter. Landstinget välkomnar minskad uppgiftslämnarbörda för både försäkrade och arbetstagare. Del 2 En långsiktigt hållbar sjukförsäkring Angelägna förbättringar inom sjukförsäkringen Avsnitt Utvecklade mål för sjukfrånvaron Avsnitt Behov av fast spelregler Landstinget Västmanland instämmer i förslaget att målet för sjukfrånvaron även fortsättningsvis ska vara att den är långsiktigt stabil och låg och i nivå med jämförbara länder samt att en bred politisk överenskommelse ska lägga fast hur målen

4 REMISSYTTRANDE 4 (12) Datum Vår beteckning LTV Er beteckning S2015/1554/SF ska utvecklas och preciseras. Den ska även klargöra vilka parter som har ansvar för att målen nås. Vi ställer oss dock tveksamma till att sjukpenningtalet tills vidare ska användas som referensmått och att det inte bör överstiga 2013 års nivå, 8,4 dagar (det genomsnittliga antalet dagar som en sjukförsäkrad haft sjukpenning under ett år). Sjukfrånvaron avser den samlade frånvaron på grund av nedsättning av arbetsförmågan som följd av sjukdom, och inkluderar även sjuk och aktivitetsersättningar (tidigare förtidspensioner). Sjukskrivningarna, sjuk och aktivitetsersättningarna, arbetsmarknaden (arbetslöshetsersättningarna/aktivitetsstöd) och ekonomiskt bistånd är kommunicerande kärl. Upp och nedgångar i sjukskrivningarna förstärks även av regelförändringar i sjukförsäkringen och förändrat sjukskrivningsbeteende. Landstinget Västmanland anser i likhet med detta resonemang att utredningens förslag, att i en bred politisk överenskommelse fastställa vilka förändringar i regelsystem och andra åtgärder som ska vidtas när sjuktalet oförklarligt under en lämplig period avviker från referensnivån, bör modifieras. Vi anser att oförklarliga ökningar av sjukpenningtalet bör vara en signal om att titta närmare på orsakerna till detta. Sjukfrånvaron börjar ofta med ett ökat inflöde i sjukförsäkringen och därefter börjar sjukfallslängderna öka, vilket i sin tur är en stor riskfaktor för ökade sjuk och aktivitetsersättningar. Det kan vara svårt att i förväg ha fastställt vilka förändringar i regelsystemet som ökningen kräver. Däremot kan det vara bra att i överenskommelsen ha idéer om hur framtagandet av förändringar i regelverket eller andra åtgärder ska hanteras Förstärkt ansvar för sjukfrånvaron för hälso och sjukvården Landstinget Västmanland instämmer i att staten även fortsättningsvis bör stödja landstingen ekonomiskt för att utveckla sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen. Enligt utredningen bör resurserna förstärkas i sjukskrivningsmiljardens rörliga del, som relaterar till utvecklingen av antalet utbetalda sjukpenningdagar i länet. Vi anser dock inte att förstärkningen bör avse den rörliga delen eftersom den inte är direkt påverkningsbar för landstinget. Utvecklingen av sjukskrivningarna styrs snarare av förändringar av sjuk och aktivitetsersättningarna, demografi och arbetsmarknad. Statsbidraget bör i stället riktas mot olika åtgärder som landstingen direkt kan påverka, till exempel inrättande/uppbyggnad av olika funktioner/ strukturer för att få till en säker och effektiv sjukskrivnings och rehabiliteringsprocess, samt för implementering av nationellt framtagna lösningar, uppföljningssystem, beslutsstöd och riktlinjer Utvecklat försäkringsmedicinskt beslutsstöd Landstinget Västmanland välkomnar förslaget att Socialstyrelsen får ett utökat uppdrag att förvalta, utveckla och uppdatera det försäkringsmedicinska beslutsstödet samt följa upp och utvärdera hur beslutsstödet används i sjukskrivningsprocessen. Det är dock angeläget att de övergripande principerna för beslutsstöd ses över och följs upp. Förslaget att Socialstyrelsen, Försäkringskassan och

5 REMISSYTTRANDE 5 (12) Datum Vår beteckning LTV Er beteckning S2015/1554/SF medicinska experter årligen ska redovisa hur sjukskrivningar för olika diagnoser utvecklas hos de olika landstingen tillstyrks också Förbättrad standardtrygghet Landstinget Västmanland har inget att invända mot förslaget att 80 procent av de försäkrade som får ersättning i form av sjukpenning ska få sin standardtrygghet tillgodosedd genom ersättning från den allmänna sjukförsäkringen. Med standardtrygghet avses en ersättningsnivå motsvarande 80 procent av inkomsten. Taket i socialförsäkringen ska utformas så att denna andel hålls konstant över tid Förstärkt kompetensutveckling hos Försäkringskassan Landstinget Västmanland välkomnar förslaget att Försäkringskassan ska få i uppdrag att utveckla sjukförsäkringshandläggarnas kompetens avseende utredningsmetodik och försäkringsmedicin eftersom detta är av stor vikt för en patient och rättssäker och likformig handläggning av sjukförsäkringsärenden samt även för samverkan med andra berörda aktörer, som hälso och sjukvården Utvecklat bedömningsstöd för hälso och sjukvårdens arbete med tidiga insatser Landstinget Västmanland välkomnar förslaget att ett bedömningsstöd för hälsooch sjukvården ska införas som ska bidra till att tidigt identifiera insatser som kan minska behovet av sjukskrivning och ge ökad återgång i arbete. Stödet ska också bidra till att prognostisera risken för långtidssjukskrivning. Införandet av ett sådant bedömningsstöd är dock avhängigt det arbete som påbörjats med att utveckla ett bedömningsstöd för vården och andra aktörer. Det är än så länge för tidigt att bedöma framgången i det bedömningsstöd som nu är under arbete Rättvisare utformning av karens Landstinget Västmanland har inget att invända mot förslag om att karensdagen i lagen (1991:1047) om sjuklön ersätts av ett karensavdrag som beloppsmässigt i princip ska motsvara karensdagen. Karensavdraget ska uppgå till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön. Vi instämmer i att detta ger en mer rättvis reglering av den enskildes självrisk i samband med sjukdom Mer flexibel sjukpenning Landstinget Västmanland tillstyrker förslag om att en försäkrad i vissa fall ska kunna få sjukpenning med fler förmånsnivåer än 25, 50, 75 och 100 procent Flexibel sjukpenning ska endast utges så länge arbetsförmågan ska bedömas mot den försäkrades vanliga arbete eller annat arbete hos arbetsgivaren. Förslaget innebär att den sjukskrivne tillsammans med arbetsgivaren bättre kan pröva sig fram för att kunna ta tillvara maximal arbetsförmåga och det blir därmed också lättare för patienten att successivt återgå i arbete. Sjukskrivningsnivån bör dock inte vara mindre än 25 %.

6 REMISSYTTRANDE 6 (12) Datum Vår beteckning LTV Er beteckning S2015/1554/SF Del 3 Bättre stöd för återgång i arbete Avsnitt 13.1 Krav på samverkan införs i hälso och sjukvårdslagen Landstinget Västmanland avstyrker förslaget att det ska införas en lagparagraf HSL om att landstinget ska samverka med patients arbetsgivare, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen när det är nödvändigt för att en patient så snart som möjlig ska kunna återgå i arbete eller för att undvika sjukskrivning, om patienten medger det. I HSL finns redan krav på att ett landsting alltid vid behov ska samarbeta med andra aktörer. Ett arbete pågår också redan med att hitta former för tidig samverkan mellan hälso och sjukvården och övriga aktörer i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen. Det innebär bland annat att landstinget (vården) ska ta initiativ till kontakt med andra aktörer när det finns ett behov av anpassningar av arbetsplatsen eller arbetslivsinriktad rehabilitering och då patienten lämnat samtycke till att kontakt tas. Ett sådant initiativ kan ta sig i uttryck i att vården signalerar till Försäkringskassan att det behövs ett avstämningsmöte (som Försäkringskassan kallar till) och där vården deltar som en part vid behov. I vissa fall kan det falla sig naturligt att vården tar en direkt kontakt med patientens arbetsgivare för att klargöra patientens medicinska tillstånd och arbetsförmåga utifrån befintliga arbetsuppgifter eller möjliga anpassningar av arbetsuppgifterna på arbetsplatsen. Mot bakgrund av den ansträngda arbetssituation som i dag råder för vårdpersonalen, bland annat till följd av ökande vårdbehov, stora förändringar i befolkningens sammansättning, läkarbrist, framför allt inom primärvården och psykiatrin, samt sjuksköterskebrist på sjukhusen, är Försäkringskassans avstämningsmöten den enda framkomliga vägen för att få till samverkan med andra aktörer. Landstinget anser att Försäkringskassan även fortsättningsvis ska ha ansvaret för att samordna patienters rehabilitering. I dagsläget förordar vi en förstärkt stimulering av pågående utvecklingsarbeten med att förbättra samverkan mellan hälso och sjukvården och övriga aktörer, inklusive socialtjänsten, i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen. Avsnitt 13.2 Krav på behandlings och rehabiliteringsplanering införs i hälso och sjukvårdslagen Landstinget Västmanland avstyrker förslaget att det införs en lagparagraf i HSL om att landstinget ska göra en rehabiliteringsplanering för återgång i arbete när en patient är i behov av samordnade behandlings och rehabiliteringsinsatser inom hälso och sjukvården. Rehabiliteringsplaneringen ska omfatta planerade vårdinsatser och om möjligt en tidsplan för dessa. Redan idag gäller för en väl fungerande rehabilitering och sjukskrivningsprocess att en rehabiliteringsplan ska upprättas, som ska innehålla planerade insatser inom vården och en tidsplan för dessa insatser. Vid behov kontaktas Försäkringskassan så att de kan kalla till ett avstämningsmöte där Försäkringskassan och eventuellt även arbetsgivare/arbetsförmedling/socialtjänst deltar. I detta fall kommer

7 REMISSYTTRANDE 7 (12) Datum Vår beteckning LTV Er beteckning S2015/1554/SF patientens rehabiliteringsplan även innehålla arbetslivsinriktade åtgärder och därmed samordnas med Försäkringskassas rehabiliteringsplan. Grundläggande är att rehabiliteringsplanen upprättas tillsammans med patienten för att även fånga patientens resurser och målsättning med rehabiliteringen. Rehabiliteringsplanen bör även samordnas med andra planer som vården har att upprätta för patienten. Avsnitt 13.3 Ekonomiskt stöd för koordineringsfunktioner inom hälso och sjukvården Landstinget Västmanland välkomnar utredningens förslag om att ett långsiktigt statsbidrag införs för koordineringsfunktioner inom hälso och sjukvården. Den exakta utformningen av koordineringsfunktionerna bör enligt utredningen vara en fråga för landstingen, medan staten ska ange vilka villkor som ska vara uppfyllda för att landsting ska få ta del av statsbidraget. För att säkra samverkan med olika aktörer för personer i behov av samordnade vård, behandlings och rehabiliteringsinsatser, eller som riskerar långtidssjukskrivning, är tillsättandet av rehabiliteringskoordinatorer/funktioner på sjukskrivningsintensiva enheter av stor betydelse. Detta arbete stöds av att Försäkringskassan också utser kontaktpersoner gentemot vården. Arbeten pågår nu på många håll för att utveckla samarbetet mellan rehabiliteringskoordinatorer/funktioner och Försäkringskassans utsedda kontaktpersoner, samt Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Det kommer att medföra att Försäkringskassan får tidigare signaler om att kalla till avstämningsmöten för personer som riskerar att bli långtidssjukskrivna eller har problem att återgå i arbete efter avslutad behandling. Avsnitt 13.4 En stärkt roll för Socialstyrelsen Expertråd för återgång i arbete Landstinget Västmanland välkomnar förslaget att ett expertråd för återgång i arbete ska inrättas vid Socialstyrelsen. Rådet ska samla och sprida kunskap om återgång i arbete så att den blir lättillgänglig inom hälso och sjukvården. Regionen anser dock att frågan bör utredas ytterligare vad gäller ansvar, uppgifter, samverkan med mera Öppna jämförelser av sjukskrivningar Landstinget Västmanland välkomnar även förslag att Socialstyrelsen, i samverkan med Försäkringskassan och landstingen, årligen ska jämföra och rapportera sjukskrivningar och resultat av åtgärder för återgång i arbete för de olika landstingen. Möjlighet att koppla till statistiktjänsten som är ansluten till den nya intygstjänsten och andra utvecklingsarbeten bör beaktas och frågan bör därför beredas mer ingående vad gäller innehåll, effekter med mera. Avsnitt 13.5 Förtydligande av arbetsgivarens skyldigheter Landstinget Västmanland instämmer i förslaget att arbetsgivaren, efter samråd med den försäkrade, även fortsättningsvis ska svara för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering. Vi anser dock inte att skyldigheten för den försäkrades arbetsgivare att lämna upplysningar till Försäkringskassan ska tas bort.

8 REMISSYTTRANDE 8 (12) Datum Vår beteckning LTV Er beteckning S2015/1554/SF Detta följer av att vi inte anser att Försäkringskassans samordningsansvar ska tas bort som utredningen föreslagit. De skäl som utredningen framför för att ta bort Försäkringskassans samordningsansvar är att arbetsgivaren inte ska behöva invänta Försäkringskassans samordning av insatser och att det blir enklare för arbetsgivaren att fullgöra sina skyldigheter. I och med de förslag som nu läggs om förbättrade möjligheter för landstingen att samverka med övriga parter kommer direktkontakt lättare kunna tas mellan hälso och sjukvården och arbetsgivaren när detta är lämpligt och möjligt. I de fall detta inte är en framkomlig väg måste möjlighet finnas att signalera till Försäkringskassan att det behövs samordning av insatser eller ett avstämningsmöte för att patienten ska kunna återgå i arbete. Försäkringskassan bör således även fortsättningsvis ha kvar samordningsansvaret. Avsnitt 13.6 Bättre stöd från Arbetsförmedlingen Landstinget Västmanland välkomnar förslag att Arbetsförmedlingen bör få i uppdrag att ta fram förslag på utvecklade insatser till personer med begränsad arbetsförmåga på grund av ohälsa och även säkerställa att uppföljning sker dessa personer. Vi är dock tveksamma till förslaget att Arbetsförmedlingen, om patienten medger det, ska kunna ta en direkt kontakt och samverka med hälsooch sjukvården och andra rehabiliteringsaktörer i syfte att främja återgång i arbete. Det kan innebära att Arbetsförmedlingen behöver få medicinska bedömningar och utredningar direkt från vården för att kunna fullfölja sitt ansvar. Detta förslag behöver förtydligas och utredas ytterligare, inte minst ur patientens synvinkel. Begäran om medicinska bedömningar måste dock ske enligt fastställda rutiner och i ordnade former. Landstinget instämmer annars i att Arbetsförmedlingens ansvar ska gälla oavsett försörjningskälla så länge personen är inskriven vid Arbetsförmedlingen och har ett behov av insatser för att kunna återgå i arbete. Avsnitt 13.7 En förtydligad roll för Försäkringskassan Landstinget Västmanland avstyrker förslaget om att Försäkringskassans samordningsansvar ska tas bort. Mot bakgrund av att arbetssituationen är pressad för vårdpersonalen, är avstämningsmöten många gånger den enda framkomliga vägen för att få till samverkan med andra aktörer. Regeringen bör i detta sammanhang även beakta det utvecklings och effektiviseringsarbete som nu pågår inom Försäkringskassan och som kommer frigöra tid och resurser för Försäkringskassans handläggare att fullgöra detta och andra uppdrag mer effektivt. Vi tillstyrker därför förslaget att Försäkringskassan löpande ska följa upp genomförda åtgärder för återgång i arbete och verka för att de aktörer som berörs av rehabiliteringen av den försäkrade vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering. Den part som bär kostnaderna för sjukskrivningarna och sjuk och aktivitetsersättningarna bör ha ansvaret för såväl samordning som tillsyn.

9 REMISSYTTRANDE 9 (12) Datum Vår beteckning LTV Er beteckning S2015/1554/SF Avsnitt 13.8 Investeringar i långsiktig kunskapsuppbyggnad Landstinget Västmanland har inget att invända mot förslaget att det upprättas en databas över åtgärder som vidtas när det gäller sjukskrivna personer i syfte att främja en återgång i arbete samt vid vilken tidpunkt i sjukfallet detta sker och vem som vidtar åtgärderna. Vi instämmer i att finns ett stort behov av en långsiktig kunskapsuppbyggnad när det gäller vilka åtgärder som effektivt hjälper människor med nedsatt arbetsförmåga tillbaka till arbetslivet. Databasen är en förutsättning för sådan kunskapsuppbyggnad. Det är även bra att Försäkringskassan får i uppdrag att göra en årlig rapport där vidtagna åtgärder och utvecklingen av de ohälsorelaterade socialförsäkringsförmånerna sammanställs på ett systematiskt sätt. Avsnitt 13.9 En nationell webb portal för återgång i arbete Landstinget Västmanland välkomnar förslaget att det tas fram en nationell webbportal för återgång i arbete som innehåller information kring de olika insatser som finns för att stödja återgång i arbete med mera. Vi anser att föreslagen webbportal är ett bra stöd för arbetsgivare och bör göra det lättare för arbetsgivare att ta sitt ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Del 4 En mer rättssäker arbetsskadeförsäkring Avsnitt 17.1 Utredning med uppdrag att ta fram ett bedömningsstöd i arbetsskadeförsäkringen Avsnitt 17.2 Inrättandet av ett arbetsmedicinskt råd Avsnitt 17.3 Bättre kunskapsförsörjning i arbetsskadeförsäkringen Avsnitt 17.4 Förstärkt forskning Avsnitt 17.5 En mer sammanhållen arbetsskadestatistik Landstinget Västmanland instämmer i att det är angeläget att arbetsskadeförsäkringen förbättras för att säkra rättssäkerhet, rättvisa och transparens. Vi ställer oss därför bakom de förslag som läggs inom detta område, bland annat att det tillsätts en utredning med uppdrag att ta fram en förteckning över sjukdomar som vid en given exponering i arbetet ska anses utgöra en arbetsskada. Landstinget stödjer även att det inrättas ett arbetsmedicinskt råd med de uppgifter som föreslås, som att utveckla och följa upp nämnda förteckning och verka för kunskapsutveckling på dessa områden, samt analysera och förebygga osakliga skillnader i beviljandegrad mellan kvinnor och män. Det är även bra att förstärka forskningen för att förbättra kunskapsläget om kvinnors arbetsmiljö och arbetsskador samt att ett nytt statistiksystem utvecklas i syfte att belysa samhällets samlade kostnader för skador och dålig arbetsmiljö.

10 REMISSYTTRANDE 10 (12) Datum Vår beteckning LTV Er beteckning S2015/1554/SF Del 5 En trygg och effektiv arbetslöshetsförsäkring Avsnitt Förvaltningslagen (FL) bör gälla för arbetslöshetskassornas myndighetsutövande verksamhet Avsnitt 20.2 Intern styrning och kontroll Avsnitt 20.3 Informationssäkerhet Avsnitt 20.4 Stärkt arbete för likformighet i rättstillämpningen inom arbetslöshetsförsäkringen Avsnitt 20.5 Karenstid Avsnitt 20.6 Sökområde 100 dagarsregeln Avsnitt 20.7 Ny deltidsbegränsning Landstinget Västmanland instämmer i förslaget att förvaltningslagens bestämmelser kring ärendehandläggning, serviceskyldighet och samverkan även ska göras tillämpliga på arbetslöshetskassornas verksamhet som avser myndighetsutövning. Det är viktigt att grundläggande rättssäkerhetsprinciper som förvaltningslagen ger den enskilde hos förvaltningsmyndigheter även gäller hos arbetslöshetskassorna. Vi instämmer även i förslag att arbetslöshetskassornas styrelse ska se till att kassorna har tillräcklig intern kontroll och riskhanteringssystem. Arbetslöshetskassorna sköter ett offentligt uppdrag och måste därför ha ett ändamålsenligt administrations och kontrollsystem. Förslag om informationssäkerhet för arbetslöshetskassor tillstyrks också. Det är viktigt att information inte läcker ut, förvanskas eller förstörs och att informationen är tillgänglig när den behövs samt att det finns spårbarhet i informationshanteringen. Både enskilda kassamedlemmar och andra samhällsintressenter måste kunna känna förtroende för att arbetslöshetskassorna hanterar information på ett säkert sätt. Landstinget Västmanland instämmer i att en mer likformig tillämpning inom arbetslöshetsförsäkringen skulle kunna stärkas genom att en myndighet beslutar om allmänna råd eller lämnar besked i konkreta tolkningsfrågor på ansökan av arbetslöshetskassor (tolkningsbesked). Vi anser därför att båda föreslagna lösningar bör belysas ytterligare. Landstinget Västmanland anser att det finns en poäng i utredningens förslag om att ersättningsperioden bör kompletteras med en begränsning i kalendertid. Enligt utredningen bör begränsningen innebära att ersättning endast lämnas för dagar som förbrukas inom fem år, räknat från och med den dag för vilken ersättningen först lämnades. Det är viktigt att tydliggöra att arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring och att tiden i arbetslöshet påverkar den sökandes möjlighet att hitta ett nytt arbete. Sannolikheten att hitta ett nytt jobb minskar med tiden i arbetslöshet och det är därför viktigt att den som är arbetslös hittar ett nytt arbete så snart som möjligt. Vi instämmer även i förslaget att en arbetslös under de första 100 ersättningsdagarna i en ersättningsperiod ska kunna begränsa sig till att söka lämpligt arbete inom sitt yrke och i sitt geografiska närområde. Det underlättar tillämpningen av

11 REMISSYTTRANDE 11 (12) Datum Vår beteckning LTV Er beteckning S2015/1554/SF bestämmelserna om lämpligt arbete. Omställningstiderna bör även vara lika för personer som är arbetslösa på heltid och deltid. Förslaget att dagens deltidsbegränsning ersätts med en begränsning som innebär att till en person som utför eller deklarerar deltidsarbete lämnas ersättning under sammanlagt 60 veckor för varje ersättningsperiod tillstryks också av regionen. Del 6 Bättre försäkringsskydd för vissa grupper Studerande: Avsnitt Sjukförsäkringen Avsnitt Återgång i studier Landstinget Västmanland instämmer i förslaget att en möjlighet ska införas att vid särskilda skäl vara sjukskriven på deltid med sammanlagt heltidsersättning inom studiemedelssystemet. Vi instämmer även i att utbildningsanordnarnas ansvar när det gäller rehabilitering av studerande tillbaka till studier efter sjukdom ska förtydligas. Det gäller insatser i form av anpassad studiegång och andra åtgärder inom ramen för utbildningsanordnarens ansvar som kan underlätta en återgång. Landstinget instämmer dock inte i att Försäkringskassans särskilda ansvar för rehabilitering av studerande ska tas bort. Det är viktigt att studenter ges ett bättre skydd vid sjukdom. De förslag som nu lagts är därför bra men det kan behövas ytterligare skydd vid sjukdom för studerande. Frågan om kvalificeringsregler i sjukförsäkringen liksom karenstid behöver beredas vidare. Företagare och uppdragstagare: Avsnitt Förslag till förbättrade regler vid uppbyggnadsskede Avsnitt Införande av regler vid uppbyggnadsskede för företagare som bedriver företag i aktiebolagsform Landstinget Västmanland har inget att invända mot förslaget att möjligheten att få sin ersättning baserad på tidigare förvärvsinkomst eller en jämförelseinkomst förlängs från 24 till 36 månader. Förlängningen är rimlig eftersom det kan ta flera år att bygga upp lönsamheten i ett nystartat företag. Ikraftträdande av förslagen Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017, vilket regionen bedömer vara en realistisk tidpunkt.

12 REMISSYTTRANDE 12 (12) Datum Vår beteckning LTV Er beteckning S2015/1554/SF Övrigt Arbetslivsintroduktion bör enligt utredningen tidigareläggas. För de försäkrade som är i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering ska Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen senast efter 15 månaders sjukskrivning initiera insatser. Utredningen har föreslagit att när de förstärkta insatserna är genomförda kan den bortre tidsgränsen ersättas av en regelbunden kontroll av Försäkringskassan med högst ett halvårs mellanrum. Noteras bör att en arbetsgrupp på Socialdepartementet nyligen presenterat en promemoria (Ds 2015:17) i vilken det föreslås att den bortre tidsgränsen för sjukpenning tas bort. Genom förslaget bortfaller behovet av det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion (ALI). Det bör enligt promemorian vara möjligt att i stället identifiera personer som är aktuella för samverkansinsatser genom det samarbete som etablerats mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Inriktningen bör vara att samverkan kan ske långt före två och ett halvt års sjukskrivning. Regeringen bör enligt promemorian följa upp att människor erbjuds rehabilitering och stöd för omställning med mera. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari Landstinget anser att ett borttagande av den bortre tidsgränsen kan innebära att sjuktalen ökar och rehabiliteringskedjan får sämre verkningskraft. Det är därför viktigt att omfattande insatser görs för att utifrån socialförsäkringsutredningens förslag följa upp berörda personers rehabilitering och att stöd för omställning ges vid behov. FÖR LANDSTINGET VÄSTMANLAND Denise Norström Landstingsstyrelsens ordförande Monica Berglund Landstingsdirektör

13

14

15

16

17 Mer trygghet och bättre försäkring Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande en rad förbättringar i sjukförsäkringen inklusive stödet för återgång i arbete, i arbetsskadeförsäkringen och i arbetslöshetsförsäkringen. Syftet är att värna förtroendet för socialförsäkringarna och göra försäkringarna långsiktigt hållbara. 1 Betänkandet innehåller ett 50-tal förslag till angelägna förbättringar i nuvarande försäkringar samt förslag till inriktning av det fortsatta reformarbetet. Slutbetänkandet är resultatet av jämkningar och kompromisser för att uppnå en bred politisk samsyn om hur socialförsäkringarna kan förbättras och hur inriktningen av det fortsatta reformarbetet ska utformas, dvs. en minsta gemensamma nämnare. Kommitténs förslag stöds av en majoritet i kommittén. Kommitténs bedömning anger den fortsatta inriktningen av reformarbetet som kommitténs majoritet ställer sig bakom, utan att ta ställning till alla detaljer. Samsyn, samarbete och överenskommelser bör ligga till grund för de fortsatta reformerna inom detta område. Betänkandet bygger på samråd med parterna på arbetsmarknaden och diskussioner med ansvariga myndigheter och institutioner, experter och forskare. Högsta prioritet är att utveckla och förbättra åtgärderna för sjukskrivna som har svårt att återgå i arbete. Det är en stor mänsklig och samhällelig förlust när sjuka slås ut från arbetslivet, trots att de inget hellre vill än att arbeta. Tilliten till försäkringarna undergrävs om allt fler människor permanent slutar att arbeta och där- 1 Av praktiska skäl använder kommittén benämningen socialförsäkringar för sjuk-, arbetsskade- och arbetslöshetsförsäkringarna, även om arbetslöshetsförsäkringen inte är obligatorisk och även är en del av den aktiva arbetsmarknadspolitiken. 47

18 med slutar att bidra till finansieringen. Förslag läggs om att hälsooch sjukvården ska ha ett ansvar för återgång i arbete och ges förstärkta och permanenta resurser för detta arbete. Det behövs ökat stöd till arbetsgivarnas insatser för återgång i arbete. Uppföljning och utvärdering måste förbättras. Det är också mycket viktigt att stärka standardtryggheten i socialförsäkringarna. Tilliten till socialförsäkringarna kan bevaras endast om medborgarna får en tillräcklig ersättning. Inkomstbortfallsprincipen måste därför värnas. Försäkringen ska utformas så att de flesta sjukskrivna och arbetslösa erhåller en inkomstrelaterad ersättning vid sjukdom och arbetslöshet. Socialförsäkringarna bör bli rättvisare och träffsäkrare. Sambandet behöver bli tydligare mellan arbete, inkomst, avgift och ersättning. Slutbetänkandet innehåller i grunden omarbetade, förenklade och detaljerade förslag om en övergång till att ersättningen fortsättningsvis ska beräknas på elektroniska inkomstuppgifter, insamlade av Skatteverket. Övergången föreslås ske i två etapper med en mellanliggande kontrollstation. I stället för tidigare komplicerade förslag till månadsuppgifter föreslås nu att arbetsgivare varje månad ska rapportera e-inkomst för anställda enligt kontantprincipen, företrädesvis genom digital överföring från lönesystem. Ersättningarna i socialförsäkringarna ska efter hand i normala fall baseras på de genomsnittliga inkomsterna under tolv månader före försäkringsfallet. Huvuddelen av de olika undantag och särregler som finns i nuvarande socialförsäkringar för beräkning av inkomstunderlaget ska fortsätta att gälla. Inom sjukförsäkringen läggs ett antal förslag för att stärka försäkringens förmåga att ge ekonomisk trygghet och stödja en återgång i arbete. Försäkringsskyddet förbättras för studerande och företagare. Nuvarande karensregel ersätts med ett karensavdrag. För att underlätta en återgång i arbete ska det i vissa fall bli möjligt att ta ut sjukpenning mer flexibelt jämfört med nuvarande förmånsnivåer. För att sjukförsäkringen långsiktigt ska kunna behålla stabila ersättningsregler måste sjukfrånvaron hållas på en någorlunda jämn och rimlig nivå. Det föreslås en bred uppgörelse där nuvarande mål att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå preciseras. Förslaget innebär att sjukfrånvaron i Sverige, dvs. antalet sjukpenningdagar och antalet dagar 48

19 med sjuk- och aktivitetsersättning per försäkrad, under en lämplig period inte väsentligt ska överstiga sjukfrånvaron i jämförbara länder i Europa. Det ska vara tydligt vilka myndigheter och andra huvudmän som ansvarar för att målen nås. Regering och riksdag har det yttersta ansvaret för lagstiftningen. Det ska också på förhand ha överenskommits vilka åtgärder som ska genomföras om sjuktalet åter ökar oförklarligt. Inom arbetsskadeförsäkringen läggs ett antal förslag till angelägna förbättringar för att förbättra likformighet, transparens och rättvisa i försäkringarna. Förslagen omfattar bl.a. ett nytt bedömningsstöd för prövning av arbetsskadeärenden, inrättande av ett arbetsmedicinskt råd och satsningar på statistik och forskning. En väl utformad arbetslöshetsförsäkring bidrar både till ekonomisk trygghet och förbättrar också arbetsmarknadens funktionssätt. Tilliten till arbetslöshetsförsäkringen kan behållas endast om täckningsgraden ökar, standardtryggheten stärks och de allra flesta som förvärvsarbetar bidrar till försäkringens finansiering genom både arbetsgivaravgifter och medlemskap i arbetslöshetskassor. Förslag läggs för att stärka likformighet och rättvisa i arbetslöshetsförsäkringen. Förutsättningarna är bättre än på lång tid för att pröva möjligheterna till en bred uppgörelse om en långsiktig modell för arbetslöshetsförsäkringen. Nuvarande struktur med en obligatorisk grundförsäkring, en frivillig arbetslöshetsförsäkring och kompletterande avtalade försäkringar bör kunna vara utgångspunkten. Slutbetänkandet ger en grund till inriktningen av det fortsatta reformarbetet inom socialförsäkringarna som baseras på en bred politisk samsyn. Det fortsatta arbetet bör organiseras i en samarbetsmodell, där även arbetsmarknadens parter deltar. Betydande kvarstående problem Socialförsäkringarna är en central del i den svenska välfärdsmodellen. Försäkringarna har under lång tid framgångsrikt bidragit till att bekämpa fattigdom och medverkat till en rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna i Sverige. Därmed har de bidragit till både social sammanhållning och en god ekonomisk tillväxt. 49

20 Arbetslinjen är den centrala förklaringen bakom framgången för socialförsäkringarna. Arbete är grunden för både den enskildes och samhällets välfärd. Det är arbete som ger försäkringsskydd och mer arbete ger bättre försäkringsskydd. Alla som kan, ska arbeta och bidra till välfärdens finansiering. Socialförsäkringar ska ge en standardtrygghet och därigenom stärka medborgarnas frihet. Försäkringarna ger frihet från oro för den egna ekonomin när människor inte kan försörja sig genom arbete. De ger också trygghet som gör det möjligt att ställa om till nya arbeten eller arbetsplatser. Det överskuggande problemet i socialförsäkringarna har länge varit att arbetslinjen har försvagats. Olika regeringar har genomfört en rad reformer för att försöka komma till rätta med problemen. De stora strukturella problemen i socialförsäkringarna har minskat. Det finns emellertid fortfarande betydande kvarstående problem i socialförsäkringarna. Insatserna för återgång i arbete är inte tillräckligt effektiva. Den enskilde får bära en stor del av riskkostnaderna vid sjukdom och arbetslöshet. Alltför många arbetslösa har ett otillräckligt ekonomiskt skydd vid arbetslöshet. Betydande förändringar i befolkningens sammansättning, arbetsmarknaden och i arbetslivet motiverar fortsatta reformer för att socialförsäkringarna ska fortsätta att fungera uthålligt. Det är angeläget att socialförsäkringarna återfår en högre grad av stabilitet och förutsägbarhet. Det förutsätter att samsyn, samarbete och överenskommelser i högre grad än i dag läggs till grund för politiken inom detta område. Successiva reformer De demografiska förändringarna tillsammans med uppskjutna inträden i, respektive tidigarelagda utträden från, arbetslivet innebär att välfärdspolitiken står inför stora utmaningar. För överblickbar tid kommer det endast att finnas begränsade offentliga resurser till förfogande för förbättringar av socialförsäkringarna. Stora och kostsamma förbättringar eller omfattande omorganisationer bör därför inte bli aktuella. De begränsade resurser som efter hand kan finnas bör riktas till prioriterade områden. 50

21 Välfärdens utmaningar innebär också att samhället behöver bli effektivare i att ge stöd för återgång i arbete efter sjukdom och arbetslöshet. Det innebär bättre socialförsäkringar, framför allt väl fungerande stöd till återgång i arbete, effektiv försäkringstillämpning och kontroll. Ännu viktigare är det dock att andra områden inom välfärdspolitiken fungerar effektivare än i dag. Det är bättre resultat av arbetet inom hälso- och sjukvården och Arbetsförmedlingen som kan minska trycket på socialförsäkringarna och stärka arbetslinjen. Arbetsförmedlingen föreslås få i uppdrag att utveckla insatserna för återgång i arbete och säkerställa att uppföljning sker av personer som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen och inte har rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Inriktningen av det fortsatta arbetet bör vara en successiv och kunskapsbaserad reformering av socialförsäkringarna. Problemen i socialförsäkringarna motiverar inte vidlyftiga strukturella reformer som att slå samman och harmonisera de olika försäkringarna, att samordna administrationen, att skapa autonoma försäkringar, att flytta ut försäkringsskyddet till parterna på arbetsmarknaden eller att privatisera försäkringarna. De mål för sjukförsäkringen som anses kunna nås genom en från statsbudgeten fristående försäkring är goda och väl motiverade. Kommitténs bedömning är dock att målen kan nås i en försäkring inom ramen för statsbudgeten. Stora reformer och omorganisationer är komplicerade, långsamma och dyrbara, och de innebär alltid oförutsedda risker. Socialförsäkringarnas grunder är väl utformade och anpassade till svenska förhållanden. De fördelar som kan uppnås med grundläggande strukturella reformer kan nås genom en utveckling av nuvarande försäkringsmodeller. Utgångspunkten är att säkerställa att socialförsäkringarna är långsiktigt hållbara. Människors tillit till försäkringarna måste stärkas. För att den enskilde ska vilja betala till socialförsäkringarna måste det finnas ett förtroende för att man själv får en tillräcklig ersättning och nödvändigt stöd den dag man behöver det. Arbetslinjen måste också värnas genom en effektiv omställning. Tilliten undergrävs om försäkringarna bidrar till att allt fler personer slås ut från arbetslivet. Hållbarheten förutsätter ett brett stöd hos medborgarna, de politiska partierna och arbetsmarknadens parter. 51

22 Kostnaderna för socialförsäkringarna sammantaget måste också hållas på en nivå som är uthållig ur statsfinansiell synvinkel. Reglerna i socialförsäkringarna behöver vara rimligt stabila över tid. Väl fungerande socialförsäkringar skapar en god ekonomisk trygghet till låga samhällsekonomiska kostnader. Förutsägbarhet, rättssäkerhet och administrativ effektivitet är avgörande för socialförsäkringarnas förtroende och legitimitet. Del 1: Ett rättvisande inkomstunderlag Del 1 i slutbetänkandet innehåller i grunden omarbetade och detaljerade förslag om hur standardtryggheten i socialförsäkringarna kan förbättras genom att ersättningarna baseras på tidigare faktiska inkomster. Ersättningarna i socialförsäkringarna ska i normala fall baseras på de genomsnittliga inkomsterna tolv månader före försäkringsfallet. Huvuddelen av de olika undantag och särregler som finns i nuvarande socialförsäkringar för beräkning av inkomstunderlaget ska fortsätta att gälla. Den ersättningsgrundande inkomsten (EGI) ska för anställda beräknas på den försäkrades avgiftspliktiga ersättningar som ligger till grund för beräkning av arbetsgivaravgifter. Dessa ska månatligen inrapporteras till Skatteverket av arbetsgivaren på elektronisk väg (e-inkomst). Bristande träffsäkerhet och förutsägbarhet Förtroendet för standardtryggheten i socialförsäkringarna är beroende av att ersättningen vid sjukdom, arbetsskada eller arbetslöshet rimligt väl överensstämmer med den inkomst som förloras. Om träffsäkerheten är bristfällig kommer alltför många att överkompenseras, medan andra får en för låg ersättning. Förtroendet försvagas också när de försäkrade inte i förväg kan förutse om de har ett försäkringsskydd och hur stor ersättningen skulle bli vid sjukdom eller arbetslöshet. Dessutom blir standardtryggheten mindre välfungerande om de försäkrade får vänta länge på sin ersättning. Detsamma gäller om olika bedömningar leder till skilda ersättningar i likartade situationer. Standardtryggheten i nuvarande system är av flera skäl bristfällig. Analyser visar bl.a. att träffsäkerheten i den sjukpenninggrun- 52

23 dande inkomsten (SGI), dvs. förmågan att mäta inkomstförlusten, kan ifrågasättas. Även om det i genomsnitt finns ett visst samband mellan beräknad bakomliggande inkomst och SGI, är spridningen mellan olika personer betydande. Trots Försäkringskassans och arbetslöshetskassornas omfattande och dyrbara utredningar av inkomster och anställningar är träffsäkerheten på grund av komplexa regler inte sällan bristfällig. En viktig orsak till den bristande träffsäkerheten är att stora och växande grupper på arbetsmarknaden med nuvarande regler får en bristande standardtrygghet, trots att de under lång tid har betalat avgifter till försäkringen. Det gäller bl.a. arbetstagare med tidsbegränsade anställningar och personer som kombinerar tidsbegränsade anställningar och företagande. Den ersättningsgrundande inkomsten i arbetslöshetsförsäkringen bygger på ett historiskt inkomstunderlag, men vilka inkomster som ingår i inkomstbegreppet baseras till viss del på bedömningar. Detta leder till bristande förutsebarhet för den enskilde och kan även leda till att liknande fall bedöms olika. Andra problem är att personer som startar eget företag och studerande har svårigheter att förutse sitt försäkringsskydd. Förbättrad standardtrygghet och förutsägbarhet med ersättning som baseras på tidigare faktiska inkomster Tidigare förslag om månadsuppgifter och inkomstvillkor i socialförsäkringarna har mött välgrundad kritik. En rad fördelar kan emellertid vinnas om ersättningen vid en inkomstförlust baseras på tidigare inkomster som inhämtas från en gemensam källa. Det viktigaste är att standardtryggheten förbättras genom att träffsäkerheten ökar vid ersättning av inkomstbortfall. Riskerna för över- eller underförsäkring minskar. Rättssäkerheten ökar genom att utrymmet för skönsmässiga bedömningar och fel i handläggningen minskas. Användningen av tidigare faktiska inkomster i handläggningen bidrar till ökad likvärdighet vid bedömning av likartade fall. En avgörande fördel är också att övergången till att använda tidigare faktiska inrapporterade inkomster för beräkning av ersättning ökar tryggheten genom att den försäkrade kan förutse sitt försäkringsskydd. Den enskilde ska genom en e-tjänst kunna få 53

24 reda på vilken inkomst som ligger till grund för beräkning av den ersättning han eller hon har rätt till i händelse av ett försäkringsfall. En väl utformad gemensam insamling av inkomstunderlag kan användas i skatteförfarandet, i socialförsäkringarna och en rad andra verksamheter. Därmed minskar uppgiftslämnarbördan väsentligt för både försäkrade och arbetsgivare. Omläggningen ger också förutsättningar för en effektivare administration. Arbetslöshetskassorna kommer exempelvis att normalt kunna betala ut ersättningen utan långa väntetider. Ett nytt förslag till enklare insamling av inkomstuppgifter har tagits fram. Detaljerade förslag redovisas för hur inkomstuppgifterna ska användas i socialförsäkringarna. Reformen är utformad så att syftet med och utfallet av nuvarande försäkringsskydd behålls. Huvuddelen av de olika undantag och särregler som finns i nuvarande socialförsäkringar ska fortsätta att gälla. Det ska dessutom finnas särskilda skyddsregler som ger den enskilde en möjlighet att få ersättningen beräknad enligt nuvarande regler. Därmed kommer de flesta försäkrade att få oförändrad eller förbättrad standardtrygghet i socialförsäkringarna. För de flesta försäkrade blir det enklare och snabbare att få rätt ersättning med de nya reglerna. Ingen kommer att drabbas av mer komplicerade regler eller längre väntetider jämfört med i dag. Förenklad beräkning med hjälp av e-inkomst I stället för tidigare komplicerade förslag till månadsuppgifter med periodisering föreslås nu en ny inrapportering av inkomstuppgifter som lämnas enligt kontantprincipen och ersätter nuvarande månadsvisa arbetsgivardeklaration och årsvisa kontrolluppgift. Arbetsgivare ska varje månad rapportera e-inkomst för anställda. Inrapportering ska ske vid samma tid som nuvarande arbetsgivardeklaration, dvs. normalt i mitten av månaden efter den månad då lön har betalats ut. E-inkomst för de anställda bör i första hand inrapporteras elektroniskt direkt från lönesystemen till Skatteverket. E-inkomsten kommer i framtiden att kunna användas av flera myndigheter och för flera olika ändamål. Digitaliseringen förbättrar konkurrensförmågan för svenskt näringsliv. 54

25 Det kommer också att vara möjligt för arbetsgivare att inrapportera e-inkomst för anställda genom Skatteverkets nuvarande e- tjänst, eller att använda blanketter som skickas till Skatteverket. Gemensamt inkomstbegrepp De skillnader som i dag finns i inkomstbegreppen mellan de olika socialförsäkringarna, dvs. vilka inkomster som ska ersättas, har historiska förklaringar. Försäkringarnas olika syften motiverar att försäkringarna skiljer sig åt i avseenden som tak eller ersättningsnivå. Att inkomst definieras på olika sätt är däremot omotiverat. Det är principiellt rimligt och begripligt för de försäkrade att ersättningar beräknas på samma inkomster som arbetsgivarna betalar socialavgifter på. Förslag läggs om ett gemensamt inkomstbegrepp för socialförsäkringarna där inkomstuppgifterna hämtas från samma källa. Ersättningsgrundande inkomster ska vara de inkomstslag som ligger till grund för inbetalning av arbetsgivaravgift och egenavgift. Denna förändring förbättrar standardtryggheten eftersom ett inkomstbortfall ersätts på liknande sätt oavsett orsaken till bortfallet. Utrymmet för bedömningar, som kan ge olika resultat i liknande fall, tas bort. Dessutom ökar förutsägbarheten och transparensen i socialförsäkringarna. Det föreslagna gemensamma inkomstbegreppet kommer att ange vilka inkomster som beaktas vid beräkning inom arbetslöshetsförsäkringen och vid det förenklade beräkningssätt som föreslås för socialförsäkringen. Ramtid tolv månader Det viktigaste syftet med att införa e-inkomst och gemensamt inkomstbegrepp i socialförsäkringarna är att öka träffsäkerheten, dvs. att försäkringarna så bra som möjligt ersätter det faktiska inkomstbortfallet. Det är ramtidens utformning, dvs. det antal månader med e-inkomst som läggs till grund för ersättningen, som bestämmer träffsäkerheten. Ramtiden bör vara utformad på samma sätt i socialförsäkringarna. Det ökar överblickbarheten och gör det lättare för den för- 55