17 Remiss Mer trygghet och bättre försäkring RS150142

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "17 Remiss Mer trygghet och bättre försäkring RS150142"

Transkript

1 17 Remiss Mer trygghet och bättre försäkring RS Ärendet Region Halland instämmer i förslagen kring en successiv och kunskapsbaserad reformering av socialförsäkringen och stora delar i förändringarna inom ramen för Ett rättvisande inkomstunderlag samt En långsiktig hållbar sjukförsäkring. RH ser positivt på att fortsätta utvecklingsarbetet kring en förbättrad sjukskrivningsprocess, men instämmer inte i förslaget kring att ersättningen till landstingen ska baseras på en ökad rörlig del i förhållande till ohälsotalen. RH har synpunkter på en otydlighet vid beskrivningar av åtgärder för Bättre stöd för återgång i arbete vid ohälsa och ser att förslaget bidrar till en förändring som riskerar göra tidigare framgångsrikt samverkansarbete mellan rehabiliteringsaktörer (Försäkringskassan, arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen och ekonomiskt bistånd/socialtjänst) mer otydligt och för individen osäkert. Flera aktörer har ansvar, men om Försäkringskassans samordningsansvar försvinner minskar tydligheten om vem som har samordningsansvar när individen har behov av detta. Genom att särskilt lyfta det specifika ansvaret i hälso- och sjukvårdens arbete avseende arbetsåtergång via ett lagändringsförslag, krävs mer förändringar med större ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården än vad utredningen vill tillstå. Frågor uppstår kring omfattningen av behovet av förändringar i hälso- och sjukvårdens organisation, vem som kan/ska bedriva myndighetsutövning eller annat nödvändigt inflytande på arbetsplatser och ibland mot individen samt hur långt ansvaret sträcker sig för hälso- och sjukvården avseende arbetsåtergång. Förslagen får en påverkan på flera lagar som styr arbetet vilket kan vålla en större otydlighet i tolkningarna. Region Halland saknar en beskrivning av hur Företagshälsovården skulle kunna utvecklas och arbetsinnehållet evidensbaseras då innehållet i begreppet Företagshälsovård inte är definierat i betänkandet. Att som i betänkandet enbart beskriva förhoppningen om en mångfald av insatser inom detta område som ska ge stöd till arbetsgivarna, riskerar att missa målet. Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att anta förslaget till yttrande Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) Yttrande ( )

2 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer RS Regionkontoret Hälso- och sjukvård samt HR-avd Katarina Larborn Utvecklare Kristoffer Bergström HR-strateg Regionstyrelsen Remiss: Mer Trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21), slutbetänkande av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, (S2015/1554/SF) Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att anta förslaget till yttrande. Sammanfattning Region Halland instämmer i förslagen kring en successiv och kunskapsbaserad reformering av socialförsäkringen och stora delar i förändringarna inom ramen för Ett rättvisande inkomstunderlag samt En långsiktig hållbar sjukförsäkring. RH ser positivt på att fortsätta utvecklingsarbetet kring en förbättrad sjukskrivningsprocess, men instämmer inte i förslaget kring att ersättningen till landstingen ska baseras på en ökad rörlig del i förhållande till ohälsotalen. RH har synpunkter på en otydlighet vid beskrivningar av åtgärder för Bättre stöd för återgång i arbete vid ohälsa och ser att förslaget bidrar till en förändring som riskerar göra tidigare framgångsrikt samverkansarbete mellan rehabiliteringsaktörer (Försäkringskassan, arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen och ekonomiskt bistånd/socialtjänst) mer otydligt och för individen osäkert. Flera aktörer har ansvar, men om Försäkringskassans samordningsansvar försvinner minskar tydligheten om vem som har samordningsansvar när individen har behov av detta. Genom att särskilt lyfta det specifika ansvaret i hälso- och sjukvårdens arbete avseende arbetsåtergång via ett lagändringsförslag, krävs mer förändringar med större ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården än vad utredningen vill tillstå. Frågor uppstår kring omfattningen av behovet av förändringar i hälso- och

3 2(2) sjukvårdens organisation, vem som kan/ska bedriva myndighetsutövning eller annat nödvändigt inflytande på arbetsplatser och ibland mot individen samt hur långt ansvaret sträcker sig för hälso- och sjukvården avseende arbetsåtergång. Förslagen får en påverkan på flera lagar som styr arbetet vilket kan vålla en större otydlighet i tolkningarna. Region Halland saknar en beskrivning av hur Företagshälsovården skulle kunna utvecklas och arbetsinnehållet evidensbaseras då innehållet i begreppet Företagshälsovård inte är definierat i betänkandet. Att som i betänkandet enbart beskriva förhoppningen om en mångfald av insatser inom detta område som ska ge stöd till arbetsgivarna, riskerar att missa målet. Bakgrund Den 29 april 2010 beslutade regeringen om direktiv som gav en parlamentarisk sammansatt kommitté i uppdrag att se över den allmänna försäkringen vid sjukdom och arbetslöshet. Kommittén har under utredningstiden lämnat tre delbetänkanden SOU 2011:74, I gränslandet, SOU 2012:47 Harmoniserat inkomstbegrepp samt SOU 2013:64 Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsersättningen. I februari 2015 överlämnades slutbetänkandet SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring och är nu föremål för yttrande via remiss. Denna ska vara besvarad till Socialdepartementet senast Region Halland har valt att främst besvara de delar av betänkandet som rör Region Hallands roll som arbetsgivare och vårdgivare. Det gör att vi särskilt understryker delar som vi har synpunkter eller frågetecken inför. Bilaga: Region Hallands yttrande angående remiss SOU 2015:21 Catarina Dahlöf Regiondirektör Karin Möller Hälso- och sjukvårdsdirektör

4 (6) Datum Diarienummer RS Socialdepartementet Yttrande: Mer Trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21), slutbetänkande av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, Dnr S2015/1554/SF Sammanfattning Region Halland instämmer i förslagen kring en successiv och kunskapsbaserad reformering av socialförsäkringen och stora delar i förändringarna inom ramen för Ett rättvisande inkomstunderlag samt En långsiktig hållbar sjukförsäkring. RH ser positivt på att fortsätta utvecklingsarbetet kring en förbättrad sjukskrivningsprocess, men instämmer inte i förslaget kring att ersättningen till landstingen ska baseras på en ökad rörlig del i förhållande till ohälsotalen. RH har synpunkter på en otydlighet vid beskrivningar av åtgärder för Bättre stöd för återgång i arbete vid ohälsa och ser att förslaget bidrar till en förändring som riskerar göra tidigare framgångsrikt samverkansarbete mellan rehabiliteringsaktörer (Försäkringskassan, arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen och ekonomiskt bistånd/socialtjänst) mer otydligt och för individen osäkert. Flera aktörer har ansvar, men om Försäkringskassans samordningsansvar försvinner minskar tydligheten om vem som har samordningsansvar när individen har behov av detta. Genom att särskilt lyfta det specifika ansvaret i hälso- och sjukvårdens arbete avseende arbetsåtergång krävs mer förändringar med större ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården än vad utredningen vill tillstå. Frågor uppstår kring omfattningen av behovet av förändringar i hälso- och sjukvårdens organisation, vem som kan/ska bedriva myndighetsutövning eller annat nödvändigt inflytande på arbetsplatser och ibland mot individen samt hur långt ansvaret sträcker sig för hälso- och sjukvården avseende arbetsåtergång. Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: Webb: Org.nr:

5 2(6) Region Halland har en stor andel privata vårdgivare med olika möjligheter och krav på att t. ex dela patientinformation. Det är också svårt för vårdgivarens att ställa krav på vårdleverantörernas samverkansskyldighet och hur denna ska se ut. Vi saknar en beskrivning av hur Företagshälsovården skulle kunna utvecklas och arbetsinnehållet evidensbaseras då innehållet i begreppet Företagshälsovård inte är definierat. Att som i betänkandet enbart beskriva förhoppningen om en mångfald av insatser inom detta område riskerar att missa målet. Kap: 10 Förslag för en långsiktigt hållbar sjukförsäkring Förstärkt ansvar för sjukfrånvaron för hälso- och sjukvården Region Halland ser positivt på ett fortsatt stöd för att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och att utveckla sjukskrivningsprocessen. Vi instämmer inte i förslaget att använda och öka den rörliga delen i Sjukskrivningsmiljarden som ersättningsunderlag till landstingen. Den bygger på förändringar i sjukfrånvaron och är mer komplex än vad hälso- och sjukvården kan påverka och står för sammanfattat resultat av flera aktörers effektivitet, organisation och kompetens samt attityder hos individ och samhälle. Utredningen belyser själv detta i kap Utvecklat försäkringsmedicinskt beslutstöd RH ser positivt på utvecklingen av olika beslutsstöd för att underlätta ställningstagande i sjukskrivningsprocessen samt öka möjligheten för mer ensade bedömningsgrunder och stöd för individen Mer flexibel sjukpenning En mer flexibel sjukpenning kan främja individens möjligheter att komma tillbaka till sitt arbete om det finns en möjlighet till att anpassa sjukpenningsnivån efter det behovet som finns vid rehabilitering. Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: Webb: Org.nr:

6 3(6) Kap 13: Förslag på bättre stöd för återgång i arbete vid ohälsa 13.1 Krav på samverkan införs i hälso- och sjukvårdslagen Betänkandet anger skälet att införa skrivningen om samverkan i hälso- och sjukvårdslagen med motiveringen att det inte är klarlagt hur långt hälso- och sjukvårdens uppdrag sträcker sig avseende rehabilitering tillbaka till arbete. Det kommer inte den föreslagna formuleringen heller att göra. Den förtydligade ansvarsfrågan skapar snarare fler frågetecken. Detta särskilt då samordningsansvaret tas bort från Försäkringskassan. Hälso- och sjukvården i RH har sedan flera år tillbaka arbetat målmedvetet med att utveckla sina samverkansformer som del i rehabiliteringsansvaret för individen. Försäkringskassans samordnande roll har varit tydlig och med deras upparbetade kontaktytor har nödvändig samordning kunnat ske för de personer som kräver flera rehabiliteringsaktörers medverkan. Arbetsförmedlingens roll och möjlighet till medverkan i arbetet har till och från uppfattats som begränsat, med svårigheter att nå handläggare och med större lokala skillnader i förutsättningar för rehabiliteringsarbete. Detta har riskerat att förlänga tiden för nödvändiga insatser. Vad sker om patienten inte ger sitt samtycke till de rehabiliteringsåtgärder som planeras? Hur långt sträcker sig hälso- och sjukvårdens ansvar avseende detta? Den nya patientlagen medger att patienten lättare kan uppsöka olika vårdgivare såväl inom som utom landstinget. Det kan medföra en otydlighet om vem som ansvarar för och har överblick över patientens åtgärder som innebär återgång i arbete. RH anser att det beskrivna ansvaret för arbetsåtergång kommer att öka arbetsuppgifterna i vården och tillsammans med ytterligare tillkommande uppdrag skapa prioriteringssvårigheter. I Region Hallands roll som arbetsgivare är vi nöjda med den samordnade roll som Försäkringskassan har idag. Man har arbetet upp ett kontaktnät och känner väl till formerna för samarbetet. Det är Försäkringskassan som kallar till möten med RH både som arbetsgivare och när RH är vårdgivare för att skapa rehabiliteringsplaner för individen. Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: Webb: Org.nr:

7 4(6) 13.2 Krav på behandlings- och rehabiliteringsplanering införs i hälso- och sjukvården Region Halland instämmer i förslaget om vikten av behandlings- och rehabiliteringsplaner för de patienter som är i behov av dessa. Det som försvårar förståelsen av skrivningen är på det sätt som de olika planerna beskrivs. Det står att Rehabiliteringsplaneringen ska omfatta planerade vårdinsatser och, om möjligt en tidsplan för dessa. De åtgärder som innefattar enbart vård och behandlingsinsatser inom hälso- och sjukvården brukar benämnas vårdplan. De tar vanligen inte med utomstående aktörers medverkan och insatser vilket skulle vara av vikt för en samordnad planering för återgång i arbete utan är en strukturerad medicinsk plan. Denna plan behöver enligt utredningen inte formaliseras utan kan dokumenteras i journal eller på annat lämpligt sätt. Det blir då svårt att se att dessa kan bidra till en strukturerad samordning som dessutom är möjliga att följa upp. Vidare nämner kommittén att individuell plan (SIP) ofta handlar om personer som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden och att de inte är aktuella för arbete. RH har inte uppfattat användningen av SIP på detta sätt utan ser det som ett möjligt tydligt verktyg som individen äger och initierar och därmed deltar med i sin rehabilitering. Den individuella planen skulle snarare kunna utgöra det tydligare stöd som efterfrågas vad gäller samordnade insatser oavsett vem som lyfter ärendet i den samordnade rehabiliteringen. Som det är nu riskeras en begreppsförvirring och för många benämningar av planer från olika huvudmän. Genom att öka kompetensen hos alla möjliga rehabiliteringsaktörer kan målet återgång i arbete eller egen försörjning vara en ständigt närvarande rehabiliteringsaspekt som ska tydliggöras som del i SIP när så är möjligt Ekonomiskt stöd för koordineringsfunktioner inom hälso- och sjukvården RH ser positivt på att nu landstingen föreslås tillförsäkras permanenta resurser för koordineringsfunktioner som vi tidigare själva utvecklat med de medel som tillfallit oss inom ramen för Sjukskrivningsmiljarden och Rehabiliteringsgarantin. Då omfattningen av resurstilldelningen är oklar och betänkandet beskriver detta som den enda resursförstärkning som kommer ske i samband med ett utökat ansvar i hälso- och sjukvården finns det en oro för att denna inte kommer att vara tillräckligt stor för att motsvara förväntningarna på vad vården kan åstadkomma. Koordinatorsfunktionen har byggts upp för att motsvara det ansvaret som idag vilar på hälso- och sjukvården för att vi ska kunna möta det på ett tillfredsställande sätt för individen och andra rehabiliteringsaktörer. Funktionen är inte anpassad att ha en särskilt systematisk utökad roll gentemot till ex arbetsgivare där det kan uppstå etiska Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: Webb: Org.nr:

8 5(6) dilemman och ställningstagande i bedömningen av information från arbetsgivaren respektive arbetstagaren/patienten i rollen som behandlare. Det finns många nya aspekter och konsekvenser i denna förhållandevis utökade roll som inte är självklar i sin utformning Öppna jämförelser av sjukskrivningar Det har varit mycket svårt att hitta lämpliga indikatorer för att följa sjuskrivningsprocessen även i det nationella gemensamma arbetet. Det är viktigt att de nationella stöd som tas fram t ex Nationella statistiktjänsten kan möta de behov som finns av uppföljning såväl nationellt som regionalt och på verksamhetsnivå. Förutsättningarna för att kunna lämna uppgifter måste förenklas, jämställas mellan landstingen och andra aktörer och lämnas från samma källor Förtydligande av arbetsgivarens skyldigheter De krav som finns för arbetsgivaren att idag vidta åtgärder som rehabiliterar medarbetaren tillbaka till sitt arbeta regleras idag av AML, socialförsäkringsbalken, LAS och praxis från arbetsdomstolen. Här finns det en otydlighet i utredningen som måste styras upp utifrån vad det menas med samråd med medarbetaren. Ordningen med att Försäkringskassan idag är samordningsansvarig och att arbetsgivaren har en meddelande skyldighet att rapportera dit är idag ett fungerande kontrollinstrument. Detta är ett exempel på en olycklig otydlighet i utredningen som gör att man är inne på många olika lagstiftningsområden såsom patientlagen, arbetsrätten osv. Denna otydlighet kommer få stor påverkan för individens möjligheter att återgå i arbete efter sjukdom på samma sätt blir det svårt för arbetsgivaren att kunna ta sitt arbetsgivaransvar och rehabilitera medarbetaren tillbaka till arbete En förtydligad roll för Försäkringskassan Försäkringskassan beskrivs i det nya förslaget som en part som andra men utan samordningsansvar kring den försäkrade. Som den största skillnaden anger betänkandet att det ska stå klart att de berörda aktörerna självmant ska vidta åtgärder för den försäkrades återgång i arbetet. Detta riskerar bli allas och ingens ansvar. Hur uppföljningsansvaret för Försäkringskassan ska fungera i praktiken och var och när det kommer in i den samordnade rehabiliteringen är svårt att förstå i framställningen. Det är olyckligt att arbetet med att tydliggöra ansvar och roller i den samordnade rehabiliteringen inom RH nu riskerar att bli otydlig och att det utvecklade arbetssättet med särskilt knutna handläggare från Försäkringskassan i vården riskerar att försvinna med förslaget. Försäkringskassan är den myndighet som ser till Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: Webb: Org.nr:

9 6(6) att det blir verkställighet när det gäller genomförandet av rehabiliteringsplaner. De har möjlighet att sätt press både på arbetsgivaren och arbetstagaren Försäkringskassan ska fortlöpande verka för att en rehabiliteringsplan följs och att det vid behov görs ändringar i den Verka för är ett otydligt begrepp. Det är också svårt att se vilken rehabiliteringsplan som åsyftas. Vårdens? Försäkringskassans? Arbetsförmedlingens? Nu finns flera parallella. Vem har mandat att ändra och i vilka planer som omfattar flera aktörers medverkan? Kap 14: Utvecklingsmöjligheter för bättre stöd för återgång i arbete vid ohälsa 14.1 Stöd till arbetsgivarnas insatser för återgång i arbete: fler aktörer och ökad valfrihet RH stöder förslaget att det är av vikt att stödja arbetsgivarnas så att de har förutsättningar att fullgöra det ansvar de har för att få sina anställda tillbaka i arbetet efter en period av ohälsa. Det finns idag ett varierande innehåll i tjänsterna även i företagshälsovård som står som ett samlingsnamn för en del av stödet. Det mest arbetsplatsnära stödet, företagshälsovård, behandlas mycket kort i betänkandet, vilket är svårförståeligt. Det framstår mer som om utredningen vill lösa frågan med företagshälsovårdens roll genom att lägga ansvaret för motsvarande arbetsinsats på hälso- och sjukvården. Det är av vikt att innehållet i det stöd som stimuleras är av evidensbaserad karaktär avseende målet tidiga insatser och arbetsåtergång. Arbetsgivare kan behöva vägledning att förstå vilket innehåll som kan vara rekommenderat för deras verksamhet och har ingen självklarhet som arbetsgivarkompetens. Mats Eriksson Ordförande Regionstyrelsen Catarina Dahlöf Regiondirektör Adress: Region Halland, Box 517, Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: Fax: E-post: Webb: Org.nr:

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Gustaf Hallqvist Utredare 044-309 31 65 gustaf.hallqvist@skane.se YTTRANDE Datum 2015-05-11 Dnr 1501164 1 (6) Remiss - Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) har beretts

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Nr 14. Landstingsstyrelsen. 2015-08-24 Dnr 2015/00001

Nr 14. Landstingsstyrelsen. 2015-08-24 Dnr 2015/00001 2015-08-24 Dnr 2015/00001 Nr 14 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 24 augusti 2015 behandlat ärende angående svar på remiss SOU 2015:21 Mer trygghet och

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

15 Motion Utveckla Hjärt- och Lungräddning i Halland RS1300446

15 Motion Utveckla Hjärt- och Lungräddning i Halland RS1300446 15 Motion Utveckla Hjärt- och Lungräddning i Halland RS1300446 Arbetsutskottets förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige att avslå motionen.

Läs mer

Stockholms läns landsting 1 (2)

Stockholms läns landsting 1 (2) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0534 Landstingsstyrelsen Yttrande över slutbetänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Föredragande

Läs mer

Motion Utveckla Hjärt- och Lungräddning i Halland

Motion Utveckla Hjärt- och Lungräddning i Halland 1(2) Regionkontoret Hälso- och sjukvård Bengt Widgren, FoUU-chef Datum Diarienummer 2014-03-26 RS130446 Regionfullmäktige Motion Utveckla Hjärt- och Lungräddning i Halland Förslag till beslut Regionstyrelsen

Läs mer

Sammanfattning av slutbetänkande Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) - parlamentariska socialförsäkringsutredningen

Sammanfattning av slutbetänkande Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) - parlamentariska socialförsäkringsutredningen Landstingsdirektörens stab Utvecklingsenheten Avdelningen för kunskapsstöd Helene Bjerstedt 2015-06-01 Sammanfattning av slutbetänkande Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) - parlamentariska

Läs mer

1 4 *03-04 0 00 1 3 *

1 4 *03-04 0 00 1 3 * Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1605 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4 *03-04 0 00 1 3 * Yttrande över delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas

Läs mer

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Mer trygghet och bättre

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) svar på remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) svar på remiss från Arbetsmarknadsdepartementet 2014-02-14 KS-2013/1648.109 1 (5) HANDLÄGGARE Björn Rosborg 08-535 302 09 bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64)

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21)

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21) MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21) Slutbetänkande av Parlamentariska socialförsäkringsutredningen SLUTBETÄNKANDETS INNEHÅLL Sammanfattning, Författningsförslag, Bakgrund, Allmänna överväganden

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Remiss - Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013-64) från Arbetsmarknadsdepartementet

Remiss - Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013-64) från Arbetsmarknadsdepartementet SIGNERAD 2014-03-14 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-03-17 Vår referens Mats Åhgren HR-specialist Tjänsteskrivelse mats.ahgren@malmo.se Remiss - Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor. Partiernas gruppmöten. Förslag till justerare: Christina Wahrolin (Ulric Andersson)

09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor. Partiernas gruppmöten. Förslag till justerare: Christina Wahrolin (Ulric Andersson) Sekretariat Ewa Pettersson FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (1) LANDSTINGSSTYRELSEN 2013-10-15 LK/131760 Plats Landstingshuset, Karlstad 09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor Partiernas gruppmöten 10.00

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-09-07 KN 2015/1940 S2015/1554/SF MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Konstnärsnämndens uppdrag Konstnärsnämnden

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande över remiss av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) REMISSYTTRANDE 1 Datum 2015 09 02 Vår beteckning LTV 150428 Er beteckning S2015/1554/SF Yttrande över remiss av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Inledning Landstinget Västmanland

Läs mer

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) REMISSVAR 1(27) Datum Diarienummer 2015-08-17 2015-53 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) (S2015/1554/SF) Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Genomförandeavtal och avsiktsförklaring för Kattegattleden

Genomförandeavtal och avsiktsförklaring för Kattegattleden 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 03-19 RH08288 Jeanette Larsson, Avdelningschef Avdelning Infrastruktur 0722-44 79 87 REGIONSTYRELSEN Genomförandeavtal och avsiktsförklaring

Läs mer

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21)

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21) MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21) Slutbetänkande av Parlamentariska socialförsäkringsutredningen SLUTBETÄNKANDETS INNEHÅLL Del 1: Ett rättvisande inkomstunderlag Del 2: En långsiktigt hållbar

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23

Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2014-10-01 ON 2014/0083 53515 Omsorgsnämnden Rätt information på rätt plats i rätt tid, SOU 2014:23 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2013 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering för att återgå i arbete Rehabiliteringsgarantin ökar tillgången på KBTbehandlingar och multimodal rehabilitering

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över

Läs mer

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering

Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering 1 2008-11-13 Personalkontoret 0611-34 80 00 Rutiner vid sjukfrånvaro/rehabilitering Bakgrund För att skapa ett enhetligt tillvägagångssätt vid medarbetares sjukfrånvaro och rehabilitering har personalkontoret

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning

Läs mer

Svar på remiss av betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) (RS/80/2015)

Svar på remiss av betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45) (RS/80/2015) Förslag till beslut Regionstyrelsen 1(2) Samordningskansliet 2015-01-16 Tfn: 063-14 76 36 E-post: helge.jonsson@regionjh.se Svar på remiss av betänkandet Unik kunskap genom registerforskning (SOU 2014:45)

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Jonas Forssell, Human Resource Manager Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright

Läs mer

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering

REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering REVIDERAD 2012 Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Yttrande på rekommendation att anta avtalsmall avseende läkarinsatser i särskilda boenden och daglig verksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen 26 d

Yttrande på rekommendation att anta avtalsmall avseende läkarinsatser i särskilda boenden och daglig verksamhet enligt hälso- och sjukvårdslagen 26 d 1 (3) 2009-09-07 Tjänsteskrivelse Dnr 09/89 Kontor Äldreomsorgskontoret Handläggare Eva Wahtramäe Medicinskt ansvarig sjuksköterska 08-550 223 73 eva.wahtramae@sodertalje.se Äldreomsorgsnämnden Yttrande

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Socialförsäkring i förändring

Socialförsäkring i förändring Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning för höga

Läs mer

Mer trygghet och bättre försäkring SOU 2015:21

Mer trygghet och bättre försäkring SOU 2015:21 1(32) Socialdepartementet Handläggare TCO Åsa Forsell Asa.forsell@tco.se Mats Essemyr Mats.essemyr@tco.se Mer trygghet och bättre försäkring SOU 2015:21 TCOs inledande kommentarer TCO har beretts tillfälle

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH)

5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH) 5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH) Ärendet I samband med regionfullmäktiges beslut rörande ny politisk organisation gavs regionstyrelsen i uppdrag

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18)

Yttrande över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 2015-05-05 Diarienummer 150272 Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag (Ds 2015:18) Förslag

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Remiss från Socialdepartementet angående förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet (SOU:2014:9)

Tjänsteskrivelse. Remiss från Socialdepartementet angående förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet (SOU:2014:9) Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (2) Datum 2014-05-07-05-02 Handläggare Stig Persson Verksamhetscontroller stig.persson@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Socialdepartementet angående förändrad

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning Dnr: LS 189/2009 och FK 22967-2010 Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning 2010-01-01 2010-12-31 Förutsättning Sjukskrivningsmiljarden

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas policy för rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10 1 Sundbyberg 2007-09-17 Vår referens: Tommy Fröberg Diarienummer Fi2007/1536 Finansdepartementet YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över delbetänkande av patientmaktsutredningen, Patientlag, SOU 2013:12, ert diarienummer S2013/818/FS

Socialstyrelsens yttrande över delbetänkande av patientmaktsutredningen, Patientlag, SOU 2013:12, ert diarienummer S2013/818/FS 2013-05-29 Dnr 12158/2013 1(10) Avdelningen för regler och tillstånd Tesi Aschan tesi.aschan@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över delbetänkande

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Yttrande över Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Yttrande över Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Sundbyberg 2012-03-06 Dnr.nr: S2012/1822/SF Vår referens: Mikael Klein mikael.klein@hso.se Till: Socialdepartementet Yttrande över Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Handikappförbunden

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1

Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Bilaga 5. Socialstyrelsens allmänna råd om sjukskrivning 1 Sjukfrånvarons hälsoeffekter Frånvaro från arbetslivet till följd av sjukdom, arbetsskada och sjukbidrag eller förtidspensionering, det så kallade

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Ledningsstaben Klas Lindström 2006-09-25 LiÖ 2006-539 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Regeringen

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Remissvar: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Remissvar: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm socialdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Stockholm Vår referens Dnr 2015-08-21 Erik Ageberg S2015/1554SF Remissvar: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete

Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering. Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Stockholms läns landstings rehabiliteringsprocess för tidig återgång i arbete Riktlinjer för arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess

Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Rapport från arbetet i sjukskrivningsnätverket Sjukvårdens sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, augusti 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer