MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21)

Transkript

1 MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING (SOU 2015:21) Slutbetänkande av Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

2 SLUTBETÄNKANDETS INNEHÅLL Del 1: Ett rättvisande inkomstunderlag Del 2: En långsiktigt hållbar sjukförsäkring Del 3: Bättre stöd för återgång i arbete vid ohälsa Del 4: En mer rättssäker arbetsskadeförsäkring Del 5: En trygg och effektiv arbetslöshetsförsäkring Del 6: Bättre försäkringsskydd för vissa grupper

3 HUVUDPROBLEM Insatserna för återgång i arbete är inte tillräckligt effektiva Urholkad standardtrygghet. Den enskilde får bära en stor del av riskkostnaderna vid sjukdom och arbetslöshet Sjukfrånvaron ökar igen, stora och oförklarliga variationer Alltför många arbetslösa har ett otillräckligt ekonomiskt skydd vid arbetslöshet

4 PRAGMATISKA OCH SUCCESSIVA REFORMER Begränsat reformutrymme Stora reformer komplicerade, långsamma, dyrbara, oförutsedda risker Fördelar med strukturella reformer kan nås genom utveckling av dagens försäkringsmodeller Socialförsäkringarnas grunder är väl utformade och anpassade till svenska förhållanden Angeläget att nu åtgärda kvarvarande problem

5 PRIORITERADE REFORMER Utveckla och förbättra åtgärderna för återgång i arbete vid ohälsa Förstärkt standardtrygghet, rättvisande inkomstunderlag En långsiktigt hållbar sjukförsäkring En långsiktig modell för arbetslöshetsstödet

6 DEL 1: ETT RÄTTVISANDE INKOMSTUNDERLAG

7 PROBLEM MED DAGENS INKOMSTUNDERLAG Bristande träffsäkerhet, dålig överensstämmelse mellan inkomstbortfall och ersättning Bristande förutsebarhet, de försäkrade kan inte i förväg förutse om det har ett försäkringsskydd och hur stor ersättningen skulle bli Komplicerade utredningar, långa väntetider på utbetalningar Bristande likformighet, lika fall bedöms olika Dåligt skydd för grupper med tillfälliga anställningar och de som kombinerar företagande och anställning Betald avgift innebär inte alltid försäkringsskydd

8 E-INKOMST OMARBETADE, FÖRENKLADE, DETALJERADE FÖRSLAG Kritik mot tidigare förslag Ökad uppgiftslämnarbörda för arbetsgivare Periodiserade uppgifter Arbetsgivare rapporterar till Skatteverket månatliga inkomstuppgifter för alla anställda enligt kontantprincipen elektronisk inrapportering Ersätter dagens kontrolluppgift och arbetsgivardeklaration Samma inkomstunderlag kan användas både i arbetslöshets- och socialförsäkringarna Svarar mot Skatteverkets utvecklingsbehov Diskrepanser mellan KU och arbetsgivardeklaration

9 INLÄMNING OCH RÄTTELSER Kontantprincipen innebär att periodisering och retroaktiva korrigeringar inte behövs Inga nya uppgifter behöver lämnas samma uppgifter som nu lämnas årsvis lämnas i stället månadsvis Elektroniskt inrapportering direkt från lönesystemet till Skatteverket Företag utan lönsystem kan fylla i uppgifterna i en webb-tjänst eller på blankett

10 UPPGIFTERNAS ANVÄNDING I FÖRSÄKRINGARNA Reformen genom förs i två etapper Kontrollstation mellan etapp 1 och 2 E-inkomst kan även på sikt användas inom andra välfärdssystem

11 ETAPP 1 Gemensamt inkomstbegrepp för alla Socialförsäkringen E-inkomst som förval för alla Ger främst ökad trygghet för visstidsanställda och kombinatörer Nuvarande regler som alternativ Arbetslöshetsersättning E-inkomst för anställda med överenskomna arbetstider Nuvarande regler som alternativ

12 ETAPP 2 - SOCIALFÖRSÄKRINGEN Dagens skyddsregler ersätts med skyddsregler baserade på e-inkomst Kommittén lämnar inte några färdiga förslag Regler kan utformas först när e-inkomstuppgifterna finns och kan utvärderas

13 ETAPP 2 - ARBETSLÖSHETSERSÄTTNING Normalarbetstiden tas bort Inkomstvillkor som huvudvillkor arbetsvillkor som alternativ Ersättningsgrundande inkomst beräknas på e-inkomst för alla nuvarande beräkning som alternativ Grundersättningen baseras på inkomst ersättningsnivå 40 procent Ersatt tid vid deltidsarbete beräknas med en formel som baseras på inkomstförlust per vecka Bissyssla kräver fortfarande heltidsarbete i 12 månader men kan utökas och redovisas som deltidsinkomst Garantiregler ärver ersättningsgrundande inkomst

14 DEL 2: EN LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR SJUKFÖRSÄKRING

15 EN LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR SJUKFÖRSÄKRING Problem i sjukförsäkringen: Oroande ökning av sjuktalet Standardtryggheten har urholkats Insatserna för återgång i arbete sätts in för sent och är inte tillräckligt effektiva Försäkringsskyddet brister för vissa grupper, bl.a. studerande, egenföretagare

16 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR AV SJUKFÖRSÄKRINGEN Förbättringsförslagen syftar till att bidra till att sjukförsäkringen fungerar effektivare i fråga om standardtrygghet återgång i arbete försäkringstillämpning och kontroll Ett gemensamt inkomstbegrepp och en förenklad SGIberäkning baserad på e-inkomstuppgifter införs som komplement till nuvarande regler Standardtryggheten och förutsebarheten ökar för visstidsanställda, för den som avslutar studier med studiemedel och för den som startar näringsverksamhet och har inkomst av anställning, t.ex. i ett aktiebolag

17 KOMMITTÉNS FÖRSLAG Utvecklade mål för sjukfrånvaron Förstärkt ansvar för sjukfrånvaron för hälso- och sjukvården Utvecklat försäkringsmedicinskt beslutsstöd Förbättrad standardtrygghet Förstärkt kompetensutveckling hos Försäkringskassan Utvecklat bedömningsstöd för hälso- och sjukvårdens arbete med tidiga insatser Rättvisare utformning av karens Mer flexibel sjukpenning Behov av fasta spelregler

18 FÖRSLAG OM UTVECKLADE MÅL FÖR SJUKFRÅNVARON Målet för sjukfrånvaron ska även fortsättningsvis vara att den är långsiktigt stabil och låg och i nivå med jämförbara länder En bred politisk överenskommelse ska lägga fast hur målet ska utvecklas och preciseras Överenskommelsen ska också klargöra vilka parter som har ansvar för att målet nås Tills vidare ska sjukpenningtalet användas som referensmått. Sjukpenningtalet bör inte överstiga 2013 års nivå

19 FÖRSTÄRKT ANSVAR FÖR SJUKFRÅNVARON FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Staten ska fortsättningsvis genom sjukskrivningsmiljarden stödja landstingen ekonomiskt Sjukskrivningsfrågorna ska ges högre prioritet i hälso- och sjukvården Stöd ska ges för att utveckla sjukskrivningsprocessen Resurserna behöver förstärkas kraftigt Förstärkningen bör avse sjukskrivningsmiljardens rörliga del

20 EFFEKTIV OCH LIKFORMIG FÖRSÄKRINGSTILLÄMPNING Socialstyrelsen får ett utökat uppdrag och ges resurser för att uppdatera utveckla och utvärdera det försäkringsmedicinska beslutstödet Socialstyrelsen ska tillsammans med Försäkringskassan och medicinska experter årligen redovisa hur sjukskrivningarna för olika diagnoser utvecklas hos de olika landstingen

21 FÖRBÄTTRAD STANDARDTRYGGHET Standardtryggheten i sjukförsäkringen måste värnas Taket i sjukförsäkringen utformas så att standardtryggheten inte urholkas Omkring 80 procent av de försäkrade ska få 80 procent av sin ersättningsgrundande inkomst från den allmänna försäkringen Taket i socialförsäkringen ska utformas så att denna andel hålls konstant över tid

22 BÄTTRE KVALITET I HANDLÄGGNINGEN Försäkringskassan får i uppdrag att utveckla sjukförsäkringshandläggarnas kompetens inom utredningsmetodik och försäkringsmedicin

23 TIDIGARE UPPTÄCKT AV BEHOV AV ÅTGÄRDER FÖR ÅTERGÅNG I ARBETE Ett bedömningsstöd för hälso- och sjukvården ska införas Stödet gör det lättare att tidigt identifiera sjukskrivna som har behov av specifika insatser och bedöma när samverkan med arbetsgivare ska ske

24 EN RÄTTVISARE KARENS OCH FEXIBEL SJUKPENNING Nuvarande karensregel ska ersättas med ett karensavdrag i lagen om sjuklön och i socialförsäkringsbalken. Karensavdraget i sjuklönelagen ska uppgå till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön Flexibel sjukpenning vid stegvis återgång i arbete För att underlätta en stegvis återgång i arbete ska sjukpenning till anställda i vissa fall kunna ges med fler förmånsnivåer än idag Flexibel sjukpenning ska endast utges så länge arbetsförmågan ska bedömas mot den försäkrades vanliga arbete eller annat arbete hos arbetsgivaren

25 BEHOVET AV FASTA SPELREGLER FÖR SJUKFÖRSÄKRINGEN Förtroendet undergrävs när stora och oförklarliga variationer i sjukfrånvaron leder till ständiga regeländringar Det behövs en bred politisk överenskommelse som preciserar målet om en långsiktigt stabil sjukfrånvaro Den genomsnittliga sjukfrånvaron ska inte ligga väsentligt högre än i jämförbara länder

26 BEHOVET AV FASTA SPELREGLER FÖR SJUKFÖRSÄKRINGEN, forts. Osakliga regionala skillnader ska inte förekomma Det ska göras tydligt att det är Försäkringskassan, Socialstyrelsen och sjukvårdshuvudmännen som gemensamt ansvarar för att målet nås En bred politisk överenskommelse ska fastställa vilka förändringar i regelsystem och andra åtgärder som ska vidtas när sjuktalet oförklarligt under en lämplig period avviker från referensnivån. Detta arbete ska påbörjas snarast.

27 Del 3: Bättre stöd för återgång i arbete vid ohälsa

28 PROBLEM Stigande sjuktal beror till stor del på att antalet långa sjukfall ökar Det saknas samlad kunskap om när i sjukfall som åtgärder sätts in och om effekterna Alltför många sjukfall blir långvariga utan att tillräckliga utredningar och insatser har genomförts

29 DET FINNS KUNSKAPER OM VAD SOM FUNGERAR Bred enighet om två centrala framgångsfaktorer: Arbetsfokuserad hälso- och sjukvård Ansvarstagande och engagerade arbetsgivare, som också samarbetar med hälso- och sjukvården

30 FÖRSTÄRKNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS INSATSER För att minska risken för långa sjukskrivningar som leder till en permanent utslagning måste hälso- och sjukvårdens ansvar för återgång i arbete och resurser förstärkas Tydligare ansvar, permanenta och förstärkta statsbidrag

31 KRAV PÅ SAMVERKAN M.M. OCH PERMANENT STATSBIDRAG Krav i hälso- och sjukvårdslagen om samverkan och behandlings- och rehabiliteringsplanering vid behov Permanent statsbidrag för koordineringsfunktioner inom hälso- och sjukvården

32 STÄRKT ROLL FÖR SOCIALSTYRELSEN Ett expertråd för återgång i arbete Samlar och sprider kunskap så att den blir lättillgänglig Öppna jämförelser av sjukskrivningar Jämför och rapporterar årligen sjukskrivningar och resultatet av åtgärder för återgång i arbete för de olika landstingen, i samverkan med Försäkringskassan och landstingen

33 ÖKAT STÖD OCH RESURSER TILL ARBETSGIVARE Kommittén eftersträvar ett ökat engagemang hos arbetsmarknadens parter Tvingande regler och ökade sjukkostnader för arbetsgivare har en rad nackdelar och risker Öka statens stöd till arbetsgivare vad gäller kunskaper och ersättningar

34 WEB-PORTAL OCH PARTSSAMTAL En nationell web-portal för återgång i arbete, kunskaps- och rådgivningsstöd Samråd med parterna om utvecklade statliga ersättningar till arbetsgivare som tillhandahåller expertstöd till rehabilitering m.m. Trepartssamtal för rehabiliteringsöverenskommelser på arbetsmarknaden

35 BÄTTRE STÖD FRÅN ARBETSFÖRMEDLINGEN Uppdrag till Af att ta fram utvecklade insatser till personer med begränsad arbetsförmåga på grund av ohälsa och säkerställa att Af följer upp dessa personer Af ska få bättre möjligheter att kommunicera direkt med hälso- och sjukvården, om personen i fråga medger det Arbetsförmedlingen ska få ett helhetsansvar för stöd till arbetshjälpmedel

36 SAMORDNINGSANSVARET ÄR OTYDLIGT OCH INEFFEKTIVT FKs samordningsansvar har skapat förväntningar på att myndigheten ska tillgodose den försäkrades behov av rehabilitering Samordningsansvaret är otydligt och ineffektivt, leder till att aktörer väntar på FK:s initiativ

37 FÖRSÄKRINGSKASSANS SAMORDNINGSANSVAR ERSÄTTS MED UPPFÖLJNING FK ska i sjukförsäkringsärenden löpande följa upp de åtgärder som vidtas i stället för att samordna och utöva tillsyn FK ska genom sin uppföljning verka för att aktörerna vidtar åtgärder

38 INVESTERINGAR I LÅNGSIKTIG KUNSKAPSUPPBYGGNAD En samlad databas över åtgärder, som vidtas när det gäller sjukskrivna personer i syfte att främja en återgång i arbete Försäkringskassan får i uppdrag att göra en årlig rapport med vidtagna åtgärder för att underlätta återgång i arbete och utvecklingen av de ohälsorelaterade socialförsäkringsförmånerna

39 KOMMITTÉNS BEDÖMNING AV BORTRE TIDSGRÄNSEN I SJUKFÖRSÄKRINGEN Insatserna för återgång i arbete bör skyndsamt utvecklas och förstärkas så att den bortre tidsgränsen i princip inte behövs Försäkringskassan ska tillsammans med Arbetsförmedlingen senast efter 15 månaders sjukskrivning initiera insatser När förstärkta insatser är införda kan den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen ersättas av en regelbunden kontroll med högst ett halvårs mellanrum

40 DEL 4: EN MER RÄTTSSÄKER ARBETSSKADEFÖRSÄKRING

41 EN MER RÄTTSSÄKER ARBETSSKADEFÖRSÄKRING Problem i arbetsskadeförsäkringen: Kunskapsframsteg har ingen naturlig väg in i försäkringen Osakliga skillnader mellan kvinnors och mäns beviljandegrad Bristande kunskap om arbetsskadornas samlade kostnader

42 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR I ARBETSSKADEFÖRSÄKRINGEN 1 Uppdrag att ta fram bedömningsstöd. Rättvisare bedömningar av arbetssjukdomar Inrättande av ett arbetsmedicinskt råd. Utveckla bedömningsstödet, yttranden till Försäkringskassan, identifiera kunskapsluckor Bättre kunskapsförsörjning. Satsningar på kunskapssammanställningar, permanent funktion för utvärdering och forskning inrättas

43 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR I ARBETSSKADEFÖRSÄKRINGEN 2 Sammanhållen arbetsmiljö- och arbetsskadestatistik. En myndighet ges ansvar, årlig rapport. Totala kostnaderna tas fram. Osakliga skillnader i beviljandegraden mellan kvinnor och män ska förebyggas. Förstärkta drivkrafter för arbetsgivare. Uppföljning av arbetsskador och dålig arbetsmiljö på bransch- och arbetsgivarnivå.

44 DEL 5: EN TRYGG OCH EFFEKTIV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING

45 BRISTER I ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Två övergripande problem: 1. Täckningsgrad: a) Sjunkande andel arbetslösa har en standardstrygghet, dvs. 80 % av tidigare inkomst b) Ökande andel underförsäkrade, dvs. uppfyller villkor för ersättning, men får endast grundersättning pga. att de inte är medlemmar i en a-kassa c) Stor och växande andel oförsäkrade arbetslösa, dvs. sökande som inte uppfyller villkoren för ersättning 2. Komplicerat regelverk = svårt att överblicka

46 ÖVERVÄGANDEN UTFORMNINGEN Fördelarna med en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring kan uppnås även i en frivillig försäkring Vinsten av en arbetslöshetsförsäkring som omfattar fler måste vägas mot risken för att villkoren i försäkringen blir alltför generösa. En konjunkturanpassad arbetslöshetsförsäkring möter inte behoven på den svenska arbetsmarknaden Aktivitetsstödet och arbetslöshetsersättningen bör förbli två olika stöd eftersom de har olika syften och olika målgrupper

47 ÖVERVÄGANDEN ERSÄTTNINGEN Inkomstrelaterad ersättning även i grundförsäkringen Ersättningen i grundförsäkringen bör på sikt motsvara halva ersättningsnivån i den frivilliga försäkringen Takets konstruktion bör beaktas när beslut om framtida ersättningsnivåer fattas En indexering av taket i arbetslöshetsförsäkringen bör vara densamma som i socialförsäkringen Kompletterande försäkringar är ett värdefullt inslag i det ekonomiska skyddet vid arbetslöshet

48 ÖVERVÄGANDEN FINANSIERINGEN Storleken på avgiftsuttaget från a- kassornas medlemmar bör inte förändras väsentligt i förhållande till i dag. Medlemsavgifter till a-kassor bör inte vara beroende av arbetslösheten bland medlemmarna

49 FÖRSLAG FÖR ÖKAD LIKFORMIGHET Förvaltningslagen, regler för informationssäkerhet samt för intern styrning och kontroll görs tillämpliga på a- kassorna Stärkt arbete för likformighet i rättstillämpningen allmänna råd eller en tolkningsmyndighet

50 FÖRSLAG FÖR LIKNANDE OMSTÄLLNINGSTIDER Ramtid i kalendertid - Begränsningen av ersättningsperioden i 300 ersättningsdagar kompletteras med en begränsning i kalendertid - Kalendertidsbegränsningen är 5 år samma som vid överhoppningsbar tid 100-dagarsregeln återinförs i arbetslöshetsförsäkringen Deltidsbegränsning i veckor - 60 veckor motsvarar 14 månader, dvs 300 ersättningsdagar vid hel arbetslöshet - Omställningstiden blir densamma oavsett arbete och omfattning på arbetet

51 STANDARDTRYGGHETEN I ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Arbetslöshetsförsäkringen ska ge de flesta arbetslösa en standardtrygghet Taket i arbetslöshetsförsäkringen bör indexeras för att undvika en urholkning av ersättningen. EGI förväntas ge en mer korrekt bild av den sökandes genomsnittliga inkomst innan arbetslösheten

52 UNDERFÖRSÄKRINGEN I ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Fler arbetslösa bör omfattas av den frivilliga försäkringen Inkomstvillkor och inkomstrelaterad ersättning i både grundförsäkringen och den frivilliga försäkringen klargör vinsterna med medlemskap i en a-kassa Utökat uppdrag för a-kassorna är en utvecklingsmöjlighet som också kan göra medlemskap mer attraktivt

53 DEL 6: BÄTTRE FÖRSÄKRINGSSKYDD FÖR VISSA GRUPPER - STUDERANDE - FÖRETAGARE OCH UPPDRAGSTAGARE

54 STÖDET TILL OFÖRSÄKRADE ARBETSLÖSA Det finns flera alternativ för att öppna arbetslöshetsförsäkringen för fler - Införande av en ny kvalifikationsgrund, ett sökvillkor - Införande av särregler för specifika grupper - En generell sänkning av kvalifikationsvillkoren - Gradvis kvalificering till arbetslöshetsersättning - Ersättning genom deltagande i arbetsmarknadspolitiska program - Högre krav på personer med ekonomiskt bistånd Vinsten av att fler sökande omfattas av försäkringen måste vägas mot risken för att villkoren i försäkringen blir alltför generösa Rätten till arbetslöshetförsäkring bör baseras på tidigare arbete

55 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR FÖR STUDERANDE Möjlighet till deltidssjukskrivning. Deltidsstudier med bibehållen ersättning inom studiemedelssystemet, i särskilda fall Utbildningsanordnarnas rehabiliteringsansvar förtydligas. Hälsooch sjukvården är nyckelaktör och har ansvar för medicinsk rehabilitering

56 KOMMITTÉNS BEDÖMNING AV FÖRBÄTTRINGAR FÖR STUDERANDE Färre karensdagar kan övervägas. Stora förändringar inom utbildningssystemet sedan längre karenstid infördes Ett matchningslån bör utredas vidare. Svårt beräkna kostnaderna för bristande matchning

57 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR FÖR FÖRETAGARE OCH UPPDRAGSTAGARE Förbättringar med e-inkomst. Kombinatörer får bättre försäkringsskydd Bättre skydd för företagare som driver aktiebolag. Ska också omfattas av regler som skyddar SGI:n under uppbyggnadsskedet Förlängd skyddstid. Skyddstiden för den som startar företag förlängs från 24 till 36 månader i arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen Ökad likformighet i rättstillämpningen. Förslagen om allmänna råd eller tolkningsbesked för arbetslöshetsförsäkringen kan minska oklarheter för företagare

58 KONTAKTUPPGIFTER GUNNAR AXÉN Mobil: Mail: Facebook: Web: