TCO GRANSKAR: SVENSK A-KASSA I STRYKKLASS #2/09

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TCO GRANSKAR: SVENSK A-KASSA I STRYKKLASS #2/09"

Transkript

1 TCO GRANSKAR: SVENSK A-KASSA I STRYKKLASS #2/09 Den svenska arbetslöshetsförsäkringen sviker medelklassen

2 Författare Thomas Janson Avdelningen för samhällspolitik, TCO Tel Lena Orpana Avdelningen för samhällspolitik, TCO Tel

3 innehåll Inledning 4 Sammanfattning och slutsatser 6 Den svenska arbetslöshetsförsäkringen sviker medelklassen 6 Inkomsttaket måste höjas 7 Medelklassen och välfärdsmodellen 9 Arbetslöshetsförsäkringens roll 12 Förändringar i den svenska a-kassan 14 Beskrivning av ländernas arbetslöshetsförsäkringar 18 Frankrike 18 Finland 20 Danmark 21 Tyskland 23 Nederländerna 24 Storbritannien 24 Norge 26 Slutsatser 27 Inkomsttaken har stor betydelse för ersättningsnivån 28 Den svenska arbetslöshetsförsäkringens utfall i ett europeiskt perspektiv 28 Den svenska arbetslöshetsförsäkringens utfall i ett nordiskt perspektiv 34 Slutsatser 35 Källförteckning 38 Bilaga 1 Tabeller 39 Bilaga 2 Finlands kompletterande ersättningsnivåer 41 svensk a-kassa i strykklass

4 Inledning Försämringar av arbetslöshetsförsäkringen har varit ett av denna regeringens centrala teman för att upprätthålla arbetslinjen. Syftet har varit att få större inkomstskillnader mellan de personer som får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och de som har jobb. Tanken är att därigenom sänka löneanspråken för de arbetssökande, öka sökaktiviteten bland de arbetslösa och därmed öka arbetskraftsutbudet. Även i vanliga fall är det en strategi som är tveksam och innebär stora risker, bl.a. för att matchning och produktivitet försämras. I en lågkonjunktur av det slag vi nu befinner oss i är det än mer vanskligt. Lågkonjunkturen kommer troligen att bli djup och långvarig. Alla som nu varslas går inte till arbetslöshet, men alla prognoser tyder på att arbetslösheten kommer att fortsätta öka. Många kommer att gå från jobb till arbetslöshet och därför är arbetslöshetsförsäkringens kvalitet av stor betydelse, både för den personliga inkomsttryggheten men också för att upprätthålla efterfrågan i ekonomin. TCO har därför i sitt krisprogram föreslagit en kraftig sänkt avgift, höjt ersättningstak samt borttagande av differentieringen. När varslen nu duggar tätt och allt fler blir arbetslösa upptäcker många att de inte får ut 80 procent av sin lön eller ens 70 procent. De tvingas leva på inkomster som kanske är hälften av de de tidigare fick i lön. Regeringen vägrar förbättra a-kassan trots att allt fler inser att det behövs. Det finns en självbild av att Sverige har en hög och generös ersättningsnivå. Det finns också en tro att Sverige fortfarande har världens generösaste arbetslöshetsförsäkring 1. Detta trots rapporter om en arbetslöshetsförsäkring som tappar i värde, legitimitet och skydd. Istället för att stärka arbetslöshetsförsäkringen har regeringens förändringar lett till att a-kassorna har tappat runt en halv miljon medlemmar under de två senaste åren. A-kassornas samorganisation (SO) rapporterar en mycket kraftig minskning av antalet nya medlemmar i a-kassorna framförallt i åldrarna år. Skälet till utträdena är främst ekonomiska. De höjda avgifterna, som i de flesta fall är högst i kassor där medlemmarna har de sämsta anställningsvillkoren, i kombination med förändrade regler som begränsar inträdet påverkar enligt SO medlemstalen mycket negativt 2. 1 Sven-Otto Littorin i interpellationsdebatt i riksdagen den 16 januari 2009, 2 Rapport från SO svensk a-kassa i strykklass 2009

5 Enligt Konjunkturinstitutet fördjupas lågkonjunkturen under 2009 och 2010 och det får stora effekter på sysselsättningen. Arbetslösheten förväntas öka kraftigt under de kommande två åren och antalet sysselsatta minska med ca personer. EU-kommissionen uppskattar att 3,5 miljoner arbetstillfällen kommer att försvinna i EU och arbetslösheten öka till nära 9 procent under 2009 på grund av krisen. Behovet av en bra arbetslöshetsförsäkring har sällan har varit större. Är den svenska arbetslöshetsförsäkringen verkligen världens bästa? TCO vill med denna rapport testa självbilden av den generösa ersättningen genom att jämföra ersättningsnivån för den svenska försäkringen med några av våra europeiska grannar. Vi jämför åtta olika länder med sinsemellan olika välfärdsmodeller: Sverige, Frankrike, Nederländerna, Tyskland, Storbritannien, Norge, Danmark och Finland. Rapporten begränsar sig till att analysera det ekonomiska bortfallet för de offentliga arbetslöshetsersättningarna när en person blir arbetslös (ersättningsnivån), med fokus på medelinkomsttagare i varje land. Vi har inte som ambition att analysera vilka system som finns när den arbetslöse har nått slutet av sin ersättningsperiod, i vilken omfattning arbetskraften omfattas av försäkringen, skillnader i medlemsvillkor, pensionslösningar eller andra tillhörande system (även om vi kortfattat beskriver några av dessa karakteristika). OECD 3 bedömde dock för några år sedan att täckningsgraden för den svenska, frivilliga arbetslöshetsförsäkringen (innan den nuvarande regeringen förändrade villkoren och avgifterna) inte var sämre än obligatoriska försäkringar. 3 OECD, Benefits and Wages svensk a-kassa i strykklass

6 Sammanfattning och slutsatser Den svenska arbetslöshetsförsäkringen sviker medelklassen I ljuset av lågkonjunkturen och arbetsmarknadsläget är frågan hur den svenska arbetslöshetsförsäkringen står sig i internationella jämförelser. Uteblivna höjningar av a-kassans tak, lägre nominell ersättningsnivå och ökade relativa skatter för arbetslösa har inneburit att den faktiska ersättningsnivån har urholkats för många och framför allt för medelinkomsttagare. Det innebär att endast var fjärde heltidare idag får 80 procent i ersättning och en majoritet av alla arbetslösa är underförsäkrade. A-kassornas samorganisation (SO) menar att inkomstskyddet därmed har devalverats till att vara endast ett grundskydd för normalinkomsttagaren. Vidare säger man att urgröpningen leder till att legitimiteten och tilltron till försäkringen undergrävs och kräver därför ett höjt och indexerat tak 4. 4 Rapport från SO Vi har jämfört hur arbetslöshetsförsäkringen i åtta länder (Sverige, Danmark, Finland, Norge Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien) täcker upp förlorad inkomst vid arbetslöshet. Jämförelserna visar på intressanta men för många överraskande resultat: Den svenska arbetslöshetsförsäkringen är sammantaget sämst bland de undersökta nordiska länderna när gäller generositet och skydd mot inkomstbortfall för medelinkomsttagare. Den svenska arbetslöshetsförsäkringen är i strykklass bland de undersökta länderna. Det beror på att den har ett lägre inkomsttak än många andra länder, vilket leder till att länder som Nederländerna, Frankrike och Norge har bättre ersättning för löntagare med genomsnittliga inkomster. I flera andra länders försäkringar finns inom den statliga arbetslöshetsförsäkringen kompletterande system som ger extra ersättning som främjar utbildning, jobbmatchning eller ger extra skydd för dem som varit länge på arbetsmarknaden och byggt upp en högre standard. Ett flertal länders försäkringar har kompletteringar för barn vilket ökar ersättningsnivån. I andra länder, t.ex. Danmark, finns det till försäkringen kopplat pensionslösningar för äldre arbetslösa som ännu inte uppnått den lagreglerade pensionsåldern. Det ökar försäkringens attraktivitet och värde för löntagarna, även om det kan ha negativa effekter på de äldres arbetskraftsutbud. 6 svensk a-kassa i strykklass 2009

7 Den faktiska ersättningsnivån i Sverige sjunker relativt sett genom att Sverige har flest karensdagar bland de undersökta länderna. Många länder har inga karensdagar vid ofrivillig arbetslöshet. I Danmark som har tre dagars karens, är det dessutom regel att arbetsgivaren betalar dessa om arbetstagaren sägs upp. Resultatet blir att den svenska försäkringen inte längre omfattar de breda medelklassgrupperna och successivt har blivit en grundtrygghetsförsäkring. Försäkringens kvalitet undergrävs också av att den maximala ersättningsperioden i den svenska arbetslöshetsförsäkringen är förhållandevis kort. Den danska a-kassan har en ersättningsperiod på fyra år, den holländska och franska upp till tre år och den finska ger ersättning i 500 dagar. Det gör att i ett konjunkturläge som vi just nu är inne i, där det också saknas tillräckliga resurser för arbetsmarknadsutbildning, kommer många svenska arbetslösa att tvingas vända sig till kommunerna och söka försörjningsstöd när de blir utförsäkrade. Vår rapport styrker slutsatsen att den svenska arbetslöshetsförsäkringen i praktiken endast ger ett grundskydd för många. Därmed kan man inte heller längre säga att försäkringen bygger på en inkomstbortfallsprincip. Sverige är bland de länder, av de undersökta, vars arbetslöshetsförsäkring i minst utsträckning omfattar de flesta inkomstlägen. Istället har utvecklingen gått mot att medelklassens arbetstagare genomgående lämnas underförsäkrade. I några avseenden har arbetslöshetsförsäkringen kommit att bli snål inte bara mot arbetstagare inom medelklassen utan mot alla arbetstagare. Genom att de försäkringsvillkor som reglerar kraven för att ha rätt till ersättning har skärpts, så är det idag färre än tidigare som kan få ersättning från försäkringen. Det gäller inte minst deltidsarbetande, där fler än tidigare inte uppfyller det strängare arbetsvillkoret, samt deltidsarbetslösa som numera kan få ersättning i maximalt 75 ersättningsdagar. Inkomsttaket måste höjas Följderna av den urholkade försäkringen blir allt tydligare. Legitimiteten för försäkringen urholkas. Medelklassens stöd för det generella välfärdssystemet bygger på att de skatter och avgifter man betalar också ger ett rimligt försäkringsskydd. Den nuvarande utvecklingen får istället till följd att arbetstagarna genom sina fackliga organisationer tvingas teckna kompletterande inkomstförsäkringar 5. Det riskerar att segmentera och dra isär arbetsmarknaden i grupper som har en låg arbetslöshetsrisk och då kan teckna försäkringar till en rimlig kostnad och mer utsatta grupper som inte till rimliga kostnader kan skaffa sig privata försäkringar. Det i sin tur kommer att motverka 5 För många tjänstemän finns det avtal om ett tillägg till arbetslöshetsersättningen, för privattjänstemän kallat avgångsersättning. Avgångsersättningen kompletterar den ersättning man får från a-kassan. Avgångsersättningen och den ersättning man får från a-kassan ska tillsammans uppgå till cirka 70 procent av den tidigare lönen under de sex första ersättningsmånaderna. Se svensk a-kassa i strykklass

8 rörligheten och flexibiliteten på arbetsmarknaden. Ett sämre trygghetssystem ställer också större krav på finanspolitiska åtgärder i kristider. När de så kallade automatiska stabilisatorerna inte fungerar och människor inte får den inkomsttrygghet de förväntar sig tvingas staten istället gå in med större konjunkturåtgärder än annars för att motverka lågkonjunkturen. Sämre a-kassa ger också lägre omställningsberedskap. Individen behöver tid och resurser för att kunna ställa om, vidareutbilda sig och söka ett nytt jobb. En a-kassa som har så låga nivåer att man förlorar halva sin inkomst från och med den första månaden i arbetslöshet säkrar inte den inkomsttrygghet som är rimlig för att kunna koncentrera sig på utbildning eller jobbsökande. De som drabbas av denna urholkade och allt sämre arbetslöshetsförsäkring är många yrkesgrupper som organiserar sig i TCO-förbund t.ex. lärare, sjuksköterskor, ingenjörer eller journalister. Men det drabbar också många Saco- och LO-grupper, löntagare som arbetar på Ericsson, Volvo, Saab eller de andra företag som nu varslar. Det faktum att medelinkomsttagare i Frankrike, Norge, eller Nederländerna, för att ta några exempel, har en bättre försäkring vid arbetslöshet talar för att den svenska arbetslöshetsförsäkringen blir allt sämre när det gäller att skydda stora arbetar- och tjänstemannagruppers inkomst vid arbetslöshet. Därför föreslår TCO följande: Taket måste höjas så att försäkringen omfattar merparten av vanliga arbetstagare. Det är rimligt att 80 procent av de yrkesverksamma får 80 procent av sin inkomst skyddad vid arbetslöshet. Det skulle ge flera positiva effekter. Fler skulle gå med i försäkringen, fler skulle ges trygghet vid arbetslöshet, arbetsmarknaden skulle fungera bättre och människors oro över att förlora jobbet skulle inte behöva dämpa hushållens efterfrågan. Det mesta talar för att arbetslöshetsförsäkringen måste repareras. Den förhöjda delen av a-kasseavgiften, den så kallade arbetslöshetsavgiften, begränsas till högst 90 kronor i månaden per medlem. Det skulle ge över 70 procent av medlemmarna i a-kassorna en sänkning av avgiften, för många med 100 kronor eller mer. Kostnaden för staten i form av minskade intäkter från finansieringsavgiften skulle bli cirka 1,2 miljarder kronor för svensk a-kassa i strykklass 2009

9 Medelklassen och välfärdsmodellen I de senaste årens internationella politiska debatt har olika välfärdsmodeller ofta ställts mot varandra. Det har då ofta handlat om att välja mellan den kontinentaleuropeiska eller den anglosaxiska modellen. Debatten har böljat mellan ett uppmärksammande av de positiva aspekterna och ett framhållande de negativa sidorna för respektive modell. Den kontinentaleuropeiska modellen sägs innebära ett större socialt ansvarstagande än den anglosaxiska, men sägs samtidigt lida av en oförmåga att skapa ekonomisk tillväxt. Den anglosaxiska modellen skapar visserligen en högre ekonomisk tillväxt, men ökar samtidigt samhällsklyftorna och ojämlikheten. Detta är nog en del av förklaringen till det växande intresset för den nordiska modellen. Många tycker sig i de nordiska länderna ha hittat en tredje väg; en alternativ utvecklingsväg som förenar det bästa hos såväl den kontinentaleuropeiska som den anglosaxiska modellen utan att samtidigt drabbas av deras nackdelar. I de nordiska länderna kan man konstatera en relativt hög ekonomisk tillväxt, som under de senaste åren överträffat de övriga europeiska ländernas. Samtidigt har de nordiska länderna lyckats slå vakt om generösa välfärdssystem, som genererat en hög grad av jämlikhet och social trygghet. Forskningen har också visat att de nordiska länderna överträffar såväl USA som Storbritannien när det gäller social rörlighet och anpassningsförmåga till en allt mer globaliserad ekonomi. Gemensamt för de nordiska länderna är att de har välfärdslösningar som är universella och omfattar alla medborgare, att trygghetsförsäkringarna i huvudsak är offentligt finansierade och att ersättning ska betalas utifrån inkomstbortfallsprincipen. Bred tillgång till offentligt finansierade välfärdstjänster såsom barnomsorg och äldreomsorg är också en del av den nordiska modellen. Under lång tid har det i de nordiska länderna funnits en bred politisk samsyn om denna grundsyn. Detta innebär dock inte att den s.k. nordiska välfärdsmodellen är självklar i de nordiska länderna. De senaste åren har det som ofta anges vara själva kärnan i modellen, de relativt sett generösa trygghetsförsäkringarna, varit utsatt för ett hårt politiskt förändringstryck. Stora och genomgripande nedskärningar och systemförändringar inom såväl sjukförsäkringen som arbetslöshetsförsäkringen har genomförts. Under lång tid har dessutom medelinkomsttagarna osynliggjorts i den svensk a-kassa i strykklass

10 svenska debatten. Professionella yrkesutövare, många med högskoleutbildning, saknar idag den erkänsla de förtjänar för det arbete de utför. Samhällets utveckling och välfärd är i hög grad beroende av dessa gruppers insatser på jobbet och i samhället. Långa arbetsdagar, ofta med bristfälliga resurser för kompetensutveckling eller stöd, följs av en stressad fritid. En del har fastnat i det som brukar kallas för honungsfällan, de trivs i och för sig på jobbet, men sliter hårt och riskerar att bränna ut sig. Andra har fastnat i rävsaxen, i otrygga jobb ofta i visstidsanställningar där det blir svårare och svårare att få en fast anställning. Inom flera områden måste politiken visa ett större intresse för dessa gruppers välmående och framtid. Det handlar till exempel om att se till att utbildning lönar sig och att följaktligen alla reellt får kontinuerlig tillgång till studier. Det kan handla om att öka de förvärvsarbetande kvinnornas möjlighet till personlig utveckling och egen karriär. Som en given konsekvens av detta måste män i större utsträckning än idag få bättre förutsättningar att ta del i föräldraskapet. Det kan bestå i att alla grupper måste bidra till det generella välfärdssystemets finansiering, och att de följaktligen måste få rimligt mycket tillbaka i form av riskspridning och trygghet. Riktigt allvarligt blir det om medelinkomsttagarna börjar ifrågasätta breda politiska lösningar, som t.ex. den generella välfärdspolitiken. Den s.k. nordiska välfärdsmodellen bygger på offentligt finansierade och generella välfärdslösningar. I den partipolitiska retoriken uttalas ofta, både från höger och vänster, att en ledstjärna i välfärdspolitiken är och bör vara att den som blir sjuk, arbetslös, gammal eller skaffar barn skall tillförsäkras en standardtrygghet under den tid som man inte kan arbeta fullt ut. Men betydande grupper av de välutbildade, professionella yrkesverksamma befinner sig idag nära den skiljelinje där det inte längre finns något stöd för samhällssolidariteten och den generella välfärdspolitiken. Mellangruppen är inte homogen. Men de generella välfärdssystemen står och faller faktiskt med stödet från detta mellanskikt av löntagare och medborgare. Ett så stort offentligt åtagande som krävs för att undvika stor ojämlikhet kräver att systemen är brett finansierade. Och att flertalet ställer upp på den grundläggande idén bakom välfärden. De flesta svenskar ställer sig bakom grundpelarna i den nordiska välfärdsmodellen som företeelse, även när det gäller att skattevägen finansiera trygghet och välstånd för individerna. 10 svensk a-kassa i strykklass 2009

11 Men hur länge ställer de grupper upp som betalar in stora summor till systemen men som märker att tryggheten inte garanteras, eller att kvaliteten i vård, skola och omsorg naggas i kanten? Välfärdssystemen måste byggas så att de breda grupper som befinner sig i inkomstens mellanskikt känner att de får tillräckligt mycket tillbaka. En generell välfärdsstat som inte bärs upp av medelklassen kommer att urholka sig själv och till sist raseras. En viktig del i välfärdsdiskussionen är socialförsäkringssystemen och arbetslöshetsförsäkringen. Dessa måste å ena sidan bygga på standardtrygghet genom inkomstbortfallsprincipen, men också finansieras solidariskt. Problemen uppstår om stora grupper som är med och finansierar systemen inte längre får inkomsttrygghet. Därför måste ersättningsnivåerna i trygghetssystemen vara på så hög nivå att behovet av kollektiva och individuella påbyggnader minimeras. Betalningsviljan till ett generellt system med ersättningar enligt inkomstbortfallsprincipen förutsätter att det finns ett hyfsat tydligt samband mellan inbetalda avgifter, skatter m.m. och utgående förmåner. Välfärdsstatens grundprincip är lika mycket att fördela risker som att fördela inkomster. Systemen måste lika mycket vara riskförsäkringar som fördelningspolitiska instrument. Allt fler välutbildade, professionella yrkesutövare tvingas idag att söka avtalade eller privata kompletteringsförsäkringar. Detta skulle kanske inte heller vara ett problem om det inte var så att dessa grupper därmed tvingas betala dubbelt för inkomstbortfallsskyddet. I längden är detta inte hållbart. Vi står inför ett tydligt välfärdspolitiskt vägval när det gäller våra trygghetsförsäkringar. Kan systemen överhuvudtaget upprätthålla inkomstbortfallsprincipen, och vad göra om vi kommer fram till att så inte är fallet? Om de offentligt finansierade trygghetssystemen urholkas hur länge dröjer det då innan vi får en skatterevolt och/eller att sammanhållningen i samhället allvarligt försämras? svensk a-kassa i strykklass

12 Arbetslöshetsförsäkringens roll Arbetslöshetsförsäkringen spelar en avgörande roll för individers inkomsttrygghet vid arbetslöshet och för arbetsmarknadens funktionssätt. I grunden ger a-kassan ett inkomstskydd för individen vid förändringar på arbetsmarknaden, förändringar som de sällan kan påverka själva. Försäkringen skall i bästa fall ge löntagarna en period av omställning där de kan söka jobb utan att förlora alltför mycket i standard. Förutom detta uppenbara syfte finns det också enligt forskningen, beroende på designen av a-kassa, ett antal samhälleliga effekter. Det verkar som att en minskad generositet i arbetslöshetsförsäkringen också minskar produktiviteten. Det finns tre anledningar till detta. Först och främst genom att minskad generositet i arbetslöshetsersättning påverkar produktiviteten genom att begränsa tiden och resurser som finns för arbetslösa att hitta rätt jobb. Före det andra genom att arbetskraften, vid en minskad ersättningsnivå, inte gärna söker sig till arbetstillfällen med hög risk, och hög produktivitet. Den tredje anledningen är att en lägre ersättning leder till att lågutbildade får större möjligheter på arbetsmarknaden och därmed kan konkurrera ut högre utbildade 6. Det finns också en risk att en alltför låg a-kassa leder till att de anställda, i brist på en allmän försäkring mot inkomstbortfall vid till exempel en företagsnedläggning, ofta har krasst ekonomiska intressen av att motverka den strukturomvandling som långsiktigt är nödvändig för att möta internationell konkurrens 7. Arbetslöshetsförsäkringen bör också kombineras med en aktiv arbetsmarknadspolitik som syftar till att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Sammantaget medverkar detta till en flexibel, rörlig och förändringsbenägen arbetskraft med hög arbetsmotivation 8. Slutligen kan också familjepolitiken bidra till en förbättrad arbetsmarknad och produktivitet. En politik som uppmuntrar arbetskraftdeltagande av föräldrar, till exempel barnomsorg och familjevänliga arbetsformer, kan ha positiv inverkan på produktiviteten. 9 Samtidigt finns också forskning 10 som visar att en mycket hög ersättningsnivå under lång tid riskerar att förlänga tiden i arbetslöshet. Regeringen motiverade sina nedskärningar av A kassan med att denna forskning entydigt pekar på att detta ger fler jobb. Men nyare forsk- 6 OECD Employment Outlook 2007 kap 2 7 För en vidare diskussion se Kompetent, lojal, otrygg TCO-rapport nr 2/07 8 Ibid 9 OECD Employment Outlook Se t ex OECD Jobs Study svensk a-kassa i strykklass 2009

13 ning visar att sådant samband är relativt svagt och inte gäller uniformt över alla länder. Arbetslöshetsförsäkringen måste ses i sitt kulturella och institutionella sammanhang. Att försvaga den kan mycket väl vara början på en resa som slutar i att Sverige drivs mot en mycket mindre framgångsrik kontinentaleuropeisk arbetsmarknadsmodell. 11 TCO har tidigare 12 uppmärksammat att den nya globala ekonomin leder till ökad oförutsägbarhet och att arbetsmarknads- och utbildningspolitiken blir allt mer komplex och samtidigt allt viktigare för att kunna möta utmaningarna. Utsattheten i tjänstemannayrken och risken att förlora arbetet kommer att öka och priset som individen får betala för sin arbetslöshet riskerar att bli högre. Därmed tilltar sannolikt också människors oro att förlora jobbet. Efter regeringens försämringar av a-kassan, är medelklassgrupperna betydligt sämre försäkrade mot inkomsttapp vid arbetslöshet. Det kan leda till att den som förlorar jobbet får allt svårare att komma tillbaka till ett arbete med motsvarande kvalifikationskrav och lönenivåer. 11 Se bl.a. Howell Fighting unemployment och SvD Brännpunkt 22 nov TCO rapport 2/07 svensk a-kassa i strykklass

14 Förändringar i den svenska a-kassan Stora förändringar har gjorts i den svenska a-kassan under senare år. I allt väsentligt kan man säga att egenavgifterna till försäkringen har höjts samtidigt som försäkringsvillkoren försämrats. Egenavgifterna består av medlemsavgifter till arbetslöshetskassa. Varje medlem betalar numera två avgifter. Dels betalar man den så kallade grundavgiften, vilken täcker ett finansieringsbidrag till statsmakten från medlemmarnas sida samt kassans administrationskostnader. Detta är den ursprungliga a-kasseavgiften och den uppgår till cirka kronor per månad, beroende främst på kassans administrationskostnader. Grundavgiften har inte förändrats särskilt. Från 2007 infördes den nya förhöjda finansieringsavgiften (sedermera arbetslöshetsavgiften). I dag beräknas denna avgift som 33 procent av utbetald arbetslöshetsersättning inom kassan. Den höjningen innebar att medlemmarna i a-kassorna kommit att stå för cirka 50 procent av arbetslöshetsförsäkringens kostnader, mot tidigare drygt 14 procent. Den förhöjda finansieringsavgiften gjordes också differentierad mellan olika kassor. Det betyder att avgiften är högre, ju högre arbetslösheten är inom en kassa (eller, mer korrekt, ju högre utbetalning av arbetslöshetsersättning en kassa har). Höjningen och differentieringen av a-kasseavgiften har medverkat till att cirka en halv miljon medlemmar lämnat a-kassorna sedan den 1 januari När det gäller försäkringsvillkoren har likaledes stora ingrepp gjorts. En rad åtgärder har riktats mot de villkor som reglerar vilka som kan få ersättning från försäkringen. I allt väsentligt har dessa regler skärpts på ett sådant sätt att färre arbetstagare har rätt till ersättning, trots medlemskap i a-kassa. Följande förändringar har genomförts: Ett strängare arbetsvillkor har införts. Idag gäller att man under en ramtid av 12 månader närmast före arbetslösheten ska ha arbetat minst 6 månader och minst 80 timmar i varje kalendermånad, eller inom ramtiden ha arbetat minst 480 timmar under sex sammanhängande kalendermånader och minst 50 timmar i var och en av de månaderna. Tidigare gällde en regel om 70 timmars arbete under en kalendermånad. Innebörden av regelskärpningen är att färre a-kassemedlemmar kommer att uppfylla arbetsvillkoret och således ha rätt till ersättning. Den överhoppningsbara tiden har kortats från sju till fem år. Med hjälp av så kallad överhoppningsbar tid kan ramtiden förlängas 14 svensk a-kassa i strykklass 2009

15 bakåt och på så sätt bli mer än 12 månader. Den överhoppningsbara tiden får nu vara längst fem år. Den totala ramtiden blir i ett sådant fall längst sex år. Innebörden av överhoppningsbar tid är att man kan t ex studera utan att mista rätten till ersättning efter studier. Genom förkortningen av den överhoppningsbara tiden har fler mist rätten till ersättning. Studerandevillkoret har tagits bort. Studerandevillkoret innebar att nyexaminerade högskolestuderande hade rätt till grundersättning i tre månader efter examen. Studerande har ej heller längre rätt till ersättning under studieuppehåll. Vidare har sedan den 1 januari 2007 försämringar skett när det gäller ersättningsvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen, det vill säga hur hög ersättningen vid arbetslöshet är och under hur lång tid den betalas ut. Ersättningsnivån är idag 80 % av den tidigare inkomsten under de tvåhundra första dagarna av arbetslöshet. Dag ( för arbetslösa med barn under 18 år) är ersättningsnivån 70 % av den tidigare inkomsten. Beräkningen av ersättningen har ändrats så att den grundas på en genomsnittlig normalarbetstid under hela den 12-månadersperiod som föregår arbetslösheten. Effekten av detta har blivit att ersättningen sjunkit för stora grupper. Ersättningsperioden är 300 dagar. Varje ersättningsperiod inleds med 7 dagars karens. Om man efter 300 dagars ersättning uppfyller ett nytt arbetsvillkor kan man få ytterligare en ersättningsperiod. Ersättningen under denna blir maximalt 65 % av tidigare inkomst. Sedan april 2008 gäller att deltidsarbetslösa har rätt till ersättning vid deltidsarbetslöshet i maximalt 75 dagar. Ersättningsnivån gäller endast upp till en viss månadsinkomst, det så kallade takbeloppet. Takbeloppet sänktes den 1 januari 2007 till kronor per månad, vilket ger en högsta dagpenning i ersättning på 680 kronor. Vidare har den viktigaste regeln i försäkringens kontrollfunktion skärpts. Regeln handlar om vad som krävs av den arbetslöse för att inte mista rätten till ersättning. Fortfarande gäller grundreglerna, det vill säga att den arbetslöse skall stå till arbetsmarknadens förfogande, ha hög sökaktivitet samt delta i de program och åtgärder som Arbetsförmedlingen kallar till. Tidigare hade en arbetslös rätt att begränsa det geografiska sökområdet till den egna hemorten under de hundra första dagarna av arbetslöshet. Detsamma gällde för den yrkes mässiga tillhörigheten. Nu gäller att en arbetslös måste söka alla lediga jobb i hela landet från första dagen av arbetslöshet, om rätten till ersättning skall kvarstå. svensk a-kassa i strykklass

16 Ovanstående villkor och villkorsförändringar avser rätten till inkomstrelaterad ersättning i arbetslöshetsförsäkringen. I försäkringens grunddel finns fortfarande rätten för arbetslösa, som uppfyller grundvillkoren, att få grundersättning. Denna uppgår idag till 320 kronor per dag. Grundersättningen gäller för heltidsarbetande som före arbetslösheten hade förvärvsarbetat sex kalendermånader med minst 80 timmar per månad under en ramtid av 12 månader. I andra fall så reduceras beloppet på motsvarande sätt som för den inkomstrelaterade ersättningen. Utöver den allmänna arbetslöshetsförsäkringens inkomstrelaterade ersättning har flera fackliga organisationer tecknat tilläggsförsäkring för inkomstbortfall 13 i händelse av arbetslöshet. Dessa tilläggsförsäkringar varierar i sina villkor, t ex vad gäller ersättningsnivå och ersättningsperiod. I princip gäller dock att tilläggsförsäkringarna avser att komplettera den allmänna arbetslöshetsförsäkringen, så att den arbetslöse försäkringstagaren ges ett inkomstskydd på upp till 80 procent av sin tidigare inkomst. 13 Se Det är dock långt ifrån alla fackliga organisationer som har möjlighet att erbjuda tilläggsförsäkringar. De fack som organiserar arbetstagare med höga och återkommande arbetslöshetstal har mycket svårt att få till stånd en försäkring med rimliga premier och godtagbara villkor. Försäkringslogiken innebär att det blir mycket dyrt att försäkra dessa arbetstagare. Det finns ett behov av de fackliga organisationernas tilläggsförsäkringar eftersom takbeloppet i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen är så lågt satt, att arbetstagare i normala inkomstlägen får ut betydligt lägre ersättning än de 80 procent som man räknar med. I så måtto har det generella svenska välfärdsystemet, baserat på principen om inkomstbortfall, kommit att mer anta formen av en grundtrygghetsförsäkring. Det utgör ett betydande skifte i svensk välfärdsutveckling. Regeringens förändringar är en del av en internationell trend vad gäller arbetslöshetsförsäkringen. Det handlar om en förändrad syn, från ett kollektivt erkännande av rätten till arbete till ett individuellt ansvar för arbetslösheten. I en nyutkommen rapport 14 pekar forskningsinstitutet IRES på ett antal gemensamma drag i reformerna i ett antal europeiska länder: 14 IRES Chronique de l IRES, N 115 begränsningar av villkoren för villkoren för att kunna komma ifråga för ersättning; försämringar av ersättningen; förstärkning av kontrollerna av de arbetslösa, t.ex. sökaktivitet och jakt på falska arbetslösa; omdefiniering av lämpligt arbete för den som är arbetslös som därmed tvingas acceptera sänkta arbetsvillkor. 16 svensk a-kassa i strykklass 2009

17 Utvecklingen det senaste decenniet bekräftar att nedskärningar och införande av striktare regler skett i ett flertal europeiska länder. Den ekonomiska krisen ställer stora krav på arbetslöshetsersättningen i alla länder. Arbetslöshetsersättningarnas kvalitet har också betydelse för de framtida jobbens kvalitet vilket innebär att en allt sämre a- kassa också riskerar att tvinga ut arbetslösa i jobb med allt sämre kvalitet ifråga om arbetsmiljö, villkor och produktivitet. IRES pekar på en förskjutning av arbetslöshetsförsäkringens roll i nästan alla länder från just en försäkring (med inkomstskydd) till assistans (med bl.a. låga ersättningsnivåer) som i sin tur också legitimerar en avreglering av arbetsmarknaden. De tar Tyskland som exempel där arbetslösa tvingats ta så kallade mini-jobs med mycket låg lön, och att detta antas främja de arbetslösas återintegration på arbetsmarknaden. svensk a-kassa i strykklass

18 Beskrivning av ländernas arbetslöshetsförsäkringar Nedan följer korta beskrivningar av de valda ländernas arbetslöshetsförsäkringar (Frankrike, Nederländerna, Tyskland och Storbritannien, samt de nordiska länderna: Norge, Danmark och Finland). Valet av länder är naturligt om vi vill spegla olika välfärdsmodeller. Frankrike, Nederländerna och Tyskland kan säga stå för den kontinentala modellen, där Nederländerna liksom Sverige är ett litet exportberoende land med starka välfärdssystem och hög flexibilitet. Storbritannien representerar den anglosaxiska modellen med relativt svagt välfärdssystem men en hög flexibilitet på arbetsmarknaden. De tre nordiska länderna slutligen kommer att ge en bild av likheter och olikheter i den nordiska modellens olika arbetslöshetsförsäkringar. Syftet med denna del av rapporten är att ge läsaren underlag till den följande jämförande analysen. De nationella systemen är i flera viktiga aspekter mycket olika på grund av traditioner och historiska politiska val. Därför kan det vara svårt att jämföra arbetslöshetsförsäkringar och dess utfall. Saker som skiljer är t.ex. om arbetslöshetsförsäkringen är statlig (och då ofta obligatorisk) eller knutna till de fackliga organisationerna (den s.k. Ghent-modellen). Vidare finns skillnader i om den är inkomstrelaterad eller ej, om det är en strikt individuell försäkring eller en del av ett stöd till familjen. I många länder är det dessutom vanligt att äldre som ännu inte nått den lagstadgade pensionsåldern får pension (arbetslöshetspension) istället för arbetslöshetsersättning. Vi har valt att fokusera jämförelsen på aspekter som främst har att göra med ersättningsnivån. Det handlar dels om den formella nivån t.ex. att försäkringen i grunden ger 80 procent av inkomsten, men också om det finns inkomsttak. Inkomsttaken har i Sverige stor betydelse för att inte medelinkomsttagarna får ut en full ersättningsnivå. Till sist tittar vi också ersättningsperioden och i vad mån det finns karensdagar. Vi har inte tagit med uppsägningstider eller uppsägningslöner som inte är en del av a-kassan (t.ex. UK redundancy pay). Frankrike 15 Villkor för att erhålla arbetslöshetsförsäkring 15 L Aide au Retour à l Emploi (ARE) är en ersättning för inkomstbortfall som betalas till personer som är registrerade som arbetssökande 18 svensk a-kassa i strykklass 2009

19 och arbetslösa ofrivilligt. ARE utbetalas för en period som varierar beroende på den berörda personens ålder och tiden för medlemskap i arbetslöshetsförsäkringen. Villkoren för ersättning från ARE är ett av nedanstående alternativ: 182 dagars medlemskap eller 910 timmars arbete under de föregående 22 månaderna; 365 dagars medlemskap eller timmars arbete under de föregående 20 månaderna; 487 dagars medlemskap eller timmars arbete under de föregående 26 månaderna; 821 dagars medlemskap eller timmars arbete under de föregående 36 månaderna Dessutom skall den arbetslöse vara ofrivilligt arbetslös, vara anmäld som arbetssökande och söka arbete eller vara i utbildning. Det finns en övre åldersgräns på 60 år för att bli medlem i försäkringen. Den som är över 60 år kan få pension eller sociala ersättningar tills denne uppfyller de fullständiga pensionsvillkoren. Arbetsgivare och fack har nyligen slutit avtal om en reformering av ersättningsvillkoren vilket innebär att ovanstående villkor förmodligen kommer förändras Libération 9 januari 2009 Ersättningsnivå och ersättningsperiod ARE beräknas utifrån olika metoder beroende på inkomstnivå. Den arbetslöse får den mest gynnsamma ersättningen av två beräkningsmetoder: antingen 40,4% av dagslönen plus en fast summa (som revideras varje år), 10,93 euro sedan den 1 juli 2008; eller 57,4% av dagslönen. Beräkningen av dagslönen bygger på löneutbetalningarna de föregående tolv kalendermånaderna. Ersättningstaket i ARE är 57,4 procent av en månadsinkomst på euro per månad Ntc140.pdf ARE utbetalas mellan 7 och 23 månader beroende på tid i a-kassan och ålder, där arbetslösa som är över 50 år har förlängd tid till 36 månader. Frankrike har 7 dagars karens men eftersom ersättningen betalas ut under månadens alla dagar blir effekten mindre än i t.ex. Sverige där ersättningen beräknas på månadens arbetsdagar. 18 Övrigt I det franska systemet finns en pensionsersättning vid uppsägning (Afsnee). 18 php?adresse=/ntc/demandeurs%20 demploi/que%20verse%20lassic,%20qui/ ntc140.xml&chemin=/ntc/ntc140.xml svensk a-kassa i strykklass

20 Den finansieras av staten med deltagande av arbetsgivare och arbetstagare. Pensionen betalas ut till personer från 57 år vars arbetsgivare har ingått avtal med staten om den särskilda ersättningen. Finland Villkor för att erhålla arbetslöshetsförsäkring 19 Arbetslöshetsförsäkringen är i Finland, liksom i Sverige kopplad till fackföreningarna. Det finns 34 löntagarkassor och två företagar kassor samt en allmän a-kassa liknande Alfakassan i Sverige. 19 uppfylla_arbetsvillkoret/ Arbetslöshetsdagpenning kan en person som blivit arbetslös och bor i Finland, få förutsatt att han eller hon: är år; år om han eller hon är permitterad; har anmält sig som arbetssökande vid arbetskraftsbyrån (arbetsförmedlingen) och; är arbetsför samt tillgänglig på arbetsmarknaden och inte har kunnat anvisas arbete eller utbildning. Medlemsvillkoret för alla löntagarkassor är 10 månader. Arbetsvillkoret skall uppfyllas under medlemstiden. För arbetsvillkoret gäller antingen utgångsvillkoret eller returvillkoret. Om personen söker dagpenning för första gången och inte har fått dagpenning 1 januari 1997 eller senare gäller utgångsvillkoret. Om den sökande har fått dagpenning 1 januari 1997 eller därefter gäller returvillkoret. Utgångsvillkor Arbetsvillkoret uppfylls när löntagaren under de 28 månader som närmast föregår arbetslösheten haft avlönat arbete under 43 kalenderveckor i sådant försäkrat, avlönat arbete där arbetstiden varit minst 18 timmar per kalendervecka. I heltidsarbete skall lönen följa kollektivavtalet eller om ett sådant avtal inte finns vara minst /mån. Returvillkor Arbetsvillkoret uppfylls när löntagaren under de 24 månader som närmast föregår arbetslösheten haft avlönat arbete under 34 kalenderveckor i sådant försäkrat, avlönat arbete där arbetstiden varit minst 18 timmar per kalendervecka. I heltidsarbete skall lönen följa kollektivavtalet eller om ett sådant avtal inte finns vara minst /mån. Granskningsperioden på 24 eller 28 månader kan av godtagbara or- 20 svensk a-kassa i strykklass 2009

21 saker förlängas med högst sju år. Som godtagbara orsaker till förlängningen räknas sjukdom, anstaltsvård, rehabilitering, värnplikt, civiltjänst, studier på heltid, barnsbörd, vård av ett barn på högst 3 år, lönesubventionstid som inte inkluderas i arbetsvillkoret eller annan med dessa jämförbar orsak. Ersättningsnivå och ersättningsperiod Arbetslöshetsdagpenning utbetalas högst 500 arbetslöshetsdagar. När den sökande har lyft dagpenning i 500 dagar, krävs ett nytt arbetsvillkor på 34 kalenderveckor. Granskningsperioden för arbetsvillkoret är de 24 månader som föregår arbetslösheten. Därmed kan arbetsvillkoret även innehålla arbetsveckor från den föregående utbetalningsperioden på 500 dagar, till exempel deltidsarbete eller olika långa perioder med heltidsarbete. Den inkomstrelaterade dagpenningen består av en grunddel på 25,63 euro och en förtjänstdel, som beror på den sökandes lön. Dessutom betalas ett barntillägg, som är 4,86 för ett, 7,13 för två, 9,19 för tre eller flera barn som inte fyllt 18 år. Dagpenningen betalas för högst 5 dagar i veckan. Grunddelen är lika stor som grunddagpenningen, 25,63 euro per dag. Förtjänstdelen är 45 procent av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen. Om månadslönen överskrider 2 306,70 euro = 90 x grunddagpenningen, sjunker förtjänstdelen till 20 procent för den överskridande delen. Den inkomstrelaterade dagpenningen kan vara högst 90 procent av dagslönen, dock minst lika stor som grunddagpenningen förhöjd med barntilläggen. Det finns dessutom två tillägg till dagpenningen. Ett om personen varit länge på arbetsmarknaden(förhöjd förtjänstdel) och ett annat om personen aktiverar sig genom utbildning eller andra åtgärder (sysselsättningsplan). Den förhöjda förtjänstdelen utbetalas högst i 150 dagar och sysselsättningsplanen i högst 185 dagar (se bilaga 2). Finland tillämpar 7 karensdagar som kan tas ut under de följande 8 veckorna. Övrigt Det finns ett system för rätt till tilläggsdagar om man är över 59 år. Dessutom finns arbetslöshetspension. Danmark Villkor för att erhålla arbetslöshetsförsäkring svensk a-kassa i strykklass

22 Precis som i Sverige och Finland är medlemskap i a-kassan frivilligt i Danmark och kassorna är också knutna till fackföreningarna. Det finns i nuläget 35 arbetslöshetskassor, varav två för egenföretagare. En av arbetslöshetskassorna för anställda är öppen för alla yrken. Man kan ansluta sig till en a-kassa om man är mellan 16 och 63 år. För att få bli medlem måste man kunna styrka att man omedelbart före sin anslutning har haft avlönad anställning i ett yrke inom den berörda kassans yrkesområde eller genomgått en yrkesutbildning på minst 18 månader eller en yrkesutbildning. Medlemsvillkoret är medlemskap i en godkänd arbetslöshetskassa under ett år. Arbetsvillkoret är att man under de tre senaste åren skall ha arbetat i 34 veckor (deltidsförsäkrade) eller 52 veckor (heltidsförsäkrade) med en arbetstid på 37 respektive 30 timmar per vecka. För att ha rätt till arbetslöshetsersättning måste arbetstagaren vara arbetslös, vara inskriven som arbetssökande hos arbetsförmedlingen (Arbejdsformidlingen AF), aktivt söka arbete och stå till arbetsmarknadens förfogande. Ersättningsnivå och ersättningsperiod I dagpengeperioden kan man ta emot bidrag för sammanlagt högst fyra år under en tidsperiod på sex år. Ersättningen beräknas på lönen för de tre senaste månadernas arbetsinkomst, men högst 37 timmar per vecka för heltidsförsäkrad och 30 timmar för deltidsförsäkrad. Ersättningsnivån är 90 % av den tidigare inkomsten. Ett avdrag på åtta procentenheter görs för en arbetsmarknadsavgift vilket innebär att det faktiska ersättningsnivån är 82 procent. Den maximala dagpenningen är (2009) 725 DKK per dag vilket motsvarar ett inkomsttak på DKK per månad. Ersättningen ges under fem dagar per vecka. För åringar finns det en särskild regel om utvidgade rätt till förmåner. Är man arbetslös och har rätt till efterlön (se nedan) kan man ha rätt till ersättning till man fyller 60. I praktiken finns ingen karens eftersom arbetsgivaren betalar de tre karensdagarna om man blir uppsagd. Övrigt Det finns också ett system med förtida pension i Danmark (efterlön). Om man är anställd eller egenföretagare, är medlem i en arbetslöshetskassa och är 60 år eller äldre, men under 65, har man rätt till efterlön (förtida pension inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen) oavsett om man förvärvsarbetar eller är arbetslös. Detta under förut- 22 svensk a-kassa i strykklass 2009

23 sättning att man varit medlem i en arbetslöshetskassa under minst 25 av de senaste 30 åren, betalat in efterlönsavgifter och vara berättigad till arbetslöshetsersättning vid den tidpunkt då man börjar få efterlön. Tyskland Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Villkor för att erhålla arbetslöshetsförsäkring Arbetslöshetsförsäkringen i Tyskland administreras vid den federala myndigheten Bundesagentur für Arbeit. Försäkringen är obligatorisk. Ersättning eller bistånd vid arbetslöshet i Tyskland utgår genom endera av två system. Arbeitslosenversicherung eller Grundsicherung für Arbeitsuchende. Vi behandlar i denna rapport den förstnämnda försäkringen. Grundsicherung är att betrakta som ett behovsprövat system liknande socialbidrag. För att vara berättigad till Arbeitslosenversicherung skall den ersättningssökande vara arbetslös, arbetssökande och anmäld vid arbetsförmedlingen. Ersättning kan utgå först efter en kvalificeringsperiod inom den obligatoriska försäkringen. En ersättningssökande måste ha varit obligatoriskt försäkrad minst 12 månader under de senaste 2 åren för att ha rätt till ersättning. Ersättningsnivå och ersättningsperiod För Arbeitslosenversicherung varierar ersättningstiden efter tiden inom den obligatoriska försäkringen och åldern. Den kortaste ersättningstiden är 6 månader. En period på 24 månader inom försäkringen berättigar till högst 12 månaders ersättning för personer som är upp till 54 år. För ersättningssökande som är 55 år ger 36 månader inom försäkringen högst 18 månaders ersättning. Ersättningsnivån beräknas utifrån den beskattningsbara inkomsten under de 12 månader som föregått arbetslösheten. Därefter beräknas skatte- och avgiftsavdrag till en nettolön. Från nettolönen dras sedan: 67 procent av nettoinkomsten för ersättningstagare med barn; 60 procent av nettoinkomsten för ersättningstagare utan barn. Det finns inga karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen. Övrigt Ersättning vid deltidsarbetslöshet kan utgå under maximalt 6 månader. Arbetslöshetsersättning är inte beskattningsbar inkomst. Avgifter för pensions- och sjukförsäkringsavgifter betalas av staten. svensk a-kassa i strykklass

24 Nederländerna 22 Villkor för att erhålla arbetslöshetsförsäkring Den holländska arbetslöshetsförsäkringen är statlig och obligatorisk. För att få ersättning måste en person: 22 cfm?fuseaction=dsp_document&link_ id=76631&rubriek_id=13002&lijstm=0 vara under 65 år; ha minskat sin arbetstid minst fem timmar per vecka (eller för dem som arbetar mindre än tio timmar per vecka, minst hälften av arbetstiden); inte längre ha rätt till lön för denna förlorade arbetstid; vara tillgänglig för arbete; inte erhållit andra ersättningar t.ex. sjukpenning eller invaliditetsersättning vid full arbetsoförmåga; måste ha varit anställd i minst 26 veckor under 36 veckor före den första dagen av arbetslöshet. Veckor som egenföretagare räknas inte. För vissa yrkesgrupper som konstnärer, musiker och filmanställda gäller ett lägre krav: 16 av 39 veckor. Ersättningsnivå och ersättningsperiod Den holländska arbetslöshetsförsäkringen genomgick en reform i slutet av Sedan dess får en arbetslös person 75 % av den senast intjänade lönen under de första två månaderna och därefter 70 %. Inkomsttaket är 183,15 euro per dag, Ersättningstiden beror på om personen har fått lön i minst 52 dagar i fyra av de fem kalenderåren före det år då han blivit arbetslös och på antalet år i anställning. Om den sökande inte uppfyller det första kriteriet är ersättningstiden högst tre månader. Har den sökande fått lön under längre tid utbetalas ersättning för så många månader som antalet år i arbetslivet (med högst 38 månader) cfm?menu_item_id=13725&hoofdmenu_ item_id=13825&rubriek_ item=391900&rubriek_id=391817&set_ id=608&doctype_id=6&link_id=1583 Nederländerna har inga karensdagar. Övrigt Nederländerna har haft ett förtidspensionssystem. Regeringen avskaffade dock detta den 1 januari Dock får befintliga förtidspensionssystem fortsätta för anställda som är 55 år eller över den 1 januari Storbritannien 24 Villkor för att erhålla arbetslöshetsförsäkring Jobseeker s Allowance (JSA) är den huvudsakliga ersättningen för arbetslösa i Storbritannien. Man är berättigad till JSA om man är helt svensk a-kassa i strykklass 2009

25 arbetslös eller arbetar mindre än 16 timmar per vecka i genomsnitt och om man står till arbetsmarknadens förfogande och aktivt söker arbete. Det finns två typer av JSA Avgiftsbestämda förmåner som en person kan få om man har betalat eller har krediterats med klass 1 National Insurance (NI) bidrag i motsvarande ett år. För att få tillgång till ersättningen måste en person har betalat så kallade klass 1 National Insurance Contributions (NIC) bidrag. Man betalar NICs klass 1 om man är medlem i det statliga socialförsäkringssystemet och tjänar över 105 per vecka (inkomståret 2008/2009) Den andra varianten är den inkomstbaserade förmån som baseras på inkomst och besparingar (dvs. ersättningsnivån minskar med inkomst och besparingar). En person erhåller detta om man inte har betalat tillräckligt till den allmänna försäkringen, eller bara har betalat avgifter för egenföretagare, och personen har haft en låg inkomst eller efter sex månader av avgiftsbestämd JSA. Ersättningsnivå och ersättningsperiod Ersättningsnivån beror på ålder samt familjesituation. Ersättningen är skattefri. Avgiftsbestämd JSA: års ålder per vecka; 25 år eller över per vecka Inkomstbaserad JSA: ensamhushåll ålderskategorin år per vecka; ensamhushåll i åldern 25 eller äldre per vecka; par och civila partnerskap (båda över 18 år) per vecka; ensamstående föräldrar (under 18 år) per vecka; ensamstående föräldrar (över 18 år) per vecka. Arbetsinkomster minskar beloppen och har man besparingar över kvalificerar man sig inte till inkomstbaserad JSA. Dessutom kan inkomstbaserad JSA minska om partnern arbetar mer än 24 timmar per vecka. Om en person haft avgiftsbestämd JSA i sex månader så övergår man till inkomstbaserad JSA. Efter 18 månader måste den arbetslöse anmäla sig till programmet New Deal. Man tillämpar tre karensdagar OECD Benefit and Wages svensk a-kassa i strykklass

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

En försäkring i fritt fall

En försäkring i fritt fall A-kassan En försäkring i fritt fall En fungerande arbetslöshetsförsäkring utgör en av grundpelarna i den svenska modellen. Frågan är om någonsin en så viktig försäkring försämrats så snabbt med så svåra

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se

Nummer 3-juli 2004 eva.adolphson@lansforsakringar.se Trygghetsutsikter Nummer 3-juli 2004 Eva Adolphson är Länsförsäkringars expert på social- och avtalsförsäkringar eva.adolphson@lansforsakringar.se Telefon 08-588 408 31, 073-96 408 31 Orimligt stora skillnader

Läs mer

8 myter och 8 sanningar om A-kAssAn

8 myter och 8 sanningar om A-kAssAn 8 myter och 8 sanningar om A-kAssAn A-kassan är helt central i tider med hög arbetslöshet. Den ska ge trygghet för de som blir av med jobbet. Men a-kassan är idag välfärdens sorgebarn. Fler står oförsäkrade

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland

Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland Fakta PM 11:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Tyskland Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Välkommen till TCOs hearing om. En modern a-kassa. TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring

Välkommen till TCOs hearing om. En modern a-kassa. TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring Välkommen till TCOs hearing om En modern a-kassa TCOs förslag till en ny arbetslöshetsförsäkring Eva Nordmark, TCOs ordförande Varför måste försäkringen reformeras i grunden? Orimligt få omfattas av försäkringen

Läs mer

Bara en av tio heltidare får 80 procent

Bara en av tio heltidare får 80 procent Bara en av tio heltidare får 80 procent En stor majoritet av alla arbetslösa är underförsäkrade. Endast 13 procent av heltidarna får 80 procent av sin tidigare inkomst. Inkomstskyddet vid arbetslöshet

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige

5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen. Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige 5. Fler unga utanför arbetslöshetsförsäkringen Allt färre unga kvalificerar sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen i Sverige Mars 213 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund: Kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring...

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet Välfärdstendens 2014 Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet 1 Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Ersättning vid arbetslöshet Information om arbetslöshetsförsäkringen 1 2 ERSÄTTNING VID ARBETSLÖSHET Vad är arbetslöshetsförsäkringen? Arbetslöshetsförsäkringen ger dig som är arbetssökande ekonomisk ersättning

Läs mer

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN

EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN EN RIKTIG FÖRÄNDRING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN En riktig förändring av arbetslöshetsförsäkringen REFORMERING AV ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN Inledning Sverigedemokraterna betraktar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem

Hälsoskydd & Inkomstförsäkring. Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Hälsoskydd & Inkomstförsäkring Ingår i medlemsavgiften för yrkesverksam medlem Trygghetspaket September 2015 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskydd består av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Arbetslöshetsersättning inom EU Storbritannien och Nordirland

Arbetslöshetsersättning inom EU Storbritannien och Nordirland Fakta PM 9:2007 Arbetslöshetsersättning inom EU Storbritannien och Nordirland Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har sammanställt information om de ersättningssystem som motsvarar den svenska

Läs mer

YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA

YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA 2014 YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA Inkluderar en anslutningsblankett AYT-kassan ditt ekonomiska skyddsnät MEDLEMSKAP I KASSAN LÖNAR SIG Syftet med att bli företagare är i allmänhet

Läs mer

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen

2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen 2. Fritt fall i arbetslöshetsförsäkringen - Allt fler arbetslösa saknar a-kassegrundad ersättning i Västra Götalands kommuner Februari 2013 Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Vilka får a-kasseersättning

Läs mer

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION GÄLLER FRÅN 1 JULI 2014 Ökad trygghet med Ledarnas inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET BLIWA LIVFÖRSÄKRING I SAMARBETE MED LEDARNA Du som är medlem i Ledarna har genom ett samarbete mellan

Läs mer

Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2011

Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2011 Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2011 SO är en fristående och opolitisk serviceoch intresseorganisation för landets 31 a- kassor. Uppdraget är lagreglerat och går bland annat ut på att

Läs mer

Hur bör en modern arbetslöshetsförsäkring vara utformad?

Hur bör en modern arbetslöshetsförsäkring vara utformad? 1 Hur bör en modern arbetslöshetsförsäkring vara utformad? Inledning TCO presenterar här förslag på hur arbetslöshetsförsäkringen kan reformeras för att motsvara ökade krav i en modern kunskapsbaserad

Läs mer

arbetslöshetsförsäkringen

arbetslöshetsförsäkringen omuppdaterad september 2008 arbetslöshetsförsäkringen Innehåll Inledning: Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring...4 Grundvillkor...4 Medlemskap...5 Inträde genom arbete...5 Medlemsavgift...6

Läs mer

SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring

SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring SRAT Hälsoskydd SRAT Inkomstförsäkring Trygghetspaket 2 SRAT Hälsoskydd SRAT Hälsoskyddbestår av två delar. Dels tillgång till ett Hälsoombud för den som insjuknar eller skadar sig, dels en sjukinkomstersättning

Läs mer

Kom igång med din ansökan!

Kom igång med din ansökan! Kom igång med din ansökan! Hej! Vi vet att arbetslöshetsförsäkringens regler och uttryck kan vara svåra att förstå. Ring oss gärna, på 0770-77 77 88, om du undrar över något eller behöver hjälp med att

Läs mer

arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011

arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011 om arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad april 2011 Innehåll Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring... 4 Grundvillkor... 4 Medlemskap... 4 Inträde genom arbete... 5 Medlemsavgift... 5

Läs mer

Utkomstskydd för arbetslösa 2008

Utkomstskydd för arbetslösa 2008 Utkomstskydd för arbetslösa 2008 Den arbetslösa arbetssökandens rättigheter och skyldigheter Arbetslöshetsförmån betalas för att trygga den arbetslösa arbetssökandens utkomst under den tid då han eller

Läs mer

Kom igång med din ansökan!

Kom igång med din ansökan! Kom igång med din ansökan! Hej! Vi vet att arbetslöshetsförsäkringens regler och uttryck kan vara svåra att förstå. Ring oss gärna, på 0770-77 77 88, om du undrar över något eller behöver hjälp med att

Läs mer

Så fungerar. arbetslöshetsförsäkringen

Så fungerar. arbetslöshetsförsäkringen Så fungerar arbetslöshetsförsäkringen uppdaterad augusti 2013 Innehåll Grundförsäkring och frivillig inkomstbortfallsförsäkring.... 3 Grundvillkor.... 3 Medlemskap... 3 Inträde genom arbete... 4 Medlemsavgift....

Läs mer

Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2012

Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2012 Lägesbeskrivning av arbetslöshetsförsäkringen våren 2012 2 3 SO är en fristående och opolitisk service- och intresseorganisation för landets 30 a-kassor. Uppdraget är lagreglerat och går bland annat ut

Läs mer

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent

Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Tio år sedan taket i a-kassan höjdes fortfarande bara en av tio som får 80 procent Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring

Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION FRÅN 1 JANUARI 2014 Ökad trygghet med Finansförbundets inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET Du som är medlem i Finansförbundet har genom ett samarbete mellan Finansförbundet och Bliwa möjlighet

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa

Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa Fortfarande bara en av tio som får 80 procent i a-kassa Majoriteten av alla arbetslösa är fortsatt underförsäkrade. Det har inte skett någon höjning av dagpenningtaket i arbetslöshetsförsäkringen på över

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring; SFS 2009:666 Utkom från trycket den 16 juni 2009 utfärdad den 4 juni 2009. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs

Läs mer

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1

R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 R3 M:REGR Unr:g Lnr:RÅ 2009 ref 97 G:4802 D:1777-06 A:2009-12-28 Avd:2 Reg:1 Föredragande: Wenneberg Uppslagsord: Arbetslöshetsförsäkring normalarbetstiden skulle beräknas på anställning i såväl Sverige

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen. Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen Lars Calmfors Socialförsäkringsutredningen 13/2 2012 Frågor Finansieringen Övriga frågor ersättningsnivåer ersättningsprofil konjunkturberoende försäkring Fördelar

Läs mer

Byggnads inkomstförsäkring

Byggnads inkomstförsäkring Byggnads inkomstförsäkring www.byggnads.se ditt skyddsnät när det gäller Från den 1 juli 2008 har alla medlemmar, som även är med i a-kassan och har en ersättningsgrundande inkomst* mellan 18 700 kr och

Läs mer

Normalarbetstid bakgrund och syfte

Normalarbetstid bakgrund och syfte PM 2011-01-25 Normalarbetstid bakgrund och syfte Konsekvenser om a-kassan inte längre får uppgift om den sökandes arbetade tid Bakgrund Begreppet normalarbetstid infördes när lagen om arbetslöshetsförsäkring

Läs mer

Trygghet vid arbetslöshet med Journalistförbundets inkomstförsäkring

Trygghet vid arbetslöshet med Journalistförbundets inkomstförsäkring FÖRKÖPSINFORMATION FRÅN 1 JANUARI 2015 Trygghet vid arbetslöshet med Journalistförbundets inkomstförsäkring ARBETSLÖSHET I förköpsinformationen framgår den information som Bliwa enligt lag ska lämna innan

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

2004-10-14. Kompletterande försäkringar för inkomstbortfall vid arbetslöshet

2004-10-14. Kompletterande försäkringar för inkomstbortfall vid arbetslöshet 2004-10-14 Kompletterande försäkringar för inkomstbortfall vid arbetslöshet Denna rapport innehåller en översiktlig redovisning av de olika avtalen om inkomst-/tilläggsförsäkringar som kompletterar arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet Välfärdstendens 2014 Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet 1 Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll

Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll Mer information om medlemsantal, finansieringsavgifter, medlemsavgifter och nyckeltal Innehåll 1 Medlemsantal... 3 1.1 Regelverk om medlemsantal... 3 2 Finansieringsavgifter... 4 2.1 Regelverk om finansieringsavgiften...

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring

Förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring 1 of 5 08/03/2010 14:01 SFS 1997:835 Vill du se mer? Klicka för att ta fram Rättsnätets menyer. Källa: Regeringskansliets rättsdatabaser Utfärdad: 1997-11-13 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2009:1599 Förordning

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet mer än a-kassa

Ersättning vid arbetslöshet mer än a-kassa Ersättning vid arbetslöshet mer än a-kassa Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi Maj 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 Inledning... 5 Ersättning från den allmänna arbetslöshetsförsäkringen...

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 3 Ersättning

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sida 1 Omställningsfonden för dig som arbetstagare Innehåll Aktivt omställningsarbete... 2 Villkor för att du ska få stöd... 2 Hjälp och stöd att hitta ett nytt jobb... 2 Ekonomiska förmåner... 3 A-kasseutfyllnad...

Läs mer

LOs yttrande över Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64)

LOs yttrande över Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Ulrika Vedin 2014-03-31 20130514 ERT DATUM ER REFERENS 2013-12-18 A2013/3986A Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsenheten

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Saco SalusAnsvar Försäkrings AB. Tilläggsförsäkring Saco Inkomstförsäkring

Saco SalusAnsvar Försäkrings AB. Tilläggsförsäkring Saco Inkomstförsäkring Saco SalusAnsvar Försäkrings AB Gemensam inkomstförsäkring Tilläggsförsäkring Saco Inkomstförsäkring Agenda Företaget bakom försäkringen Allmän a-kassa Gemensam Inkomstförsäkring Tilläggsförsäkring Saco

Läs mer

Löneförsäkring försäkringsvillkor Extra

Löneförsäkring försäkringsvillkor Extra Löneförsäkring försäkringsvillkor Extra Innehåll Din försäkringen omfattar 3 Sådant som försäkringen inte omfattar 4 Skadehantering 4 Information du bör ta del av 5 Ändringar som har betydelse för din

Läs mer

REMISSVAR Rnr 85.06. Till Näringsdepartementet. En arbetslöshetsförsäkring för arbete utkast till proposition N2006/8076/A

REMISSVAR Rnr 85.06. Till Näringsdepartementet. En arbetslöshetsförsäkring för arbete utkast till proposition N2006/8076/A Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-10-30 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post inger.skogh@saco.se REMISSVAR Rnr 85.06 Till Näringsdepartementet En arbetslöshetsförsäkring för arbete utkast

Läs mer

ACCEPT FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAG. Löneförsäkring 2014:1/01. Försäkringsgivare är sedan 2012-05-01 Accept försäkringsaktiebolag (publ).

ACCEPT FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAG. Löneförsäkring 2014:1/01. Försäkringsgivare är sedan 2012-05-01 Accept försäkringsaktiebolag (publ). ACCEPT FÖRSÄKRINGSAKTIEBOLAG Löneförsäkring 2014:1/01 Försäkringsgivare är sedan 2012-05-01 Accept försäkringsaktiebolag (publ). Innehåll sidan: Löneförsäkring 3 1. Definitioner 3 2. Din försäkring omfattar

Läs mer

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag.

Arbetslöshetskassornas Samorganisation, SO, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerat förslag. 1(7) 2011-10-25 Ert Dnr Fi2011/2588/S3 SO Dnr 177/11 Finansdepartementet 103 33 Stockholm registrator@finance.ministy.se Yttrande från SO över: Månadsuppgift snabbt och enkelt (SOU 2011:40) Arbetslöshetskassornas

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet mer än a-kassa

Ersättning vid arbetslöshet mer än a-kassa Ersättning vid arbetslöshet mer än a-kassa Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi November 2009 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Ersättning från den allmänna arbetslöshets-försäkringen...

Läs mer

YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA

YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA 2015 YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA Inkluderar en anslutningsblankett AYT-kassan ditt ekonomiska skyddsnät MEDLEMSKAP I KASSAN LÖNAR SIG Syftet med att bli företagare är i allmänhet

Läs mer

Historik - Karensvillkoret och ersättningsperiodens längd 1 Föreskriftsrätt

Historik - Karensvillkoret och ersättningsperiodens längd 1 Föreskriftsrätt 1 (10) Detta är en övergripande sammanställning av arbetslöshetsersättningens utveckling under åren 1973-2013. De regeländringar som presenteras är inte att betrakta som lagtexter utan är tänkta att vara

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Omställningsfonden för dig som arbetstagare

Omställningsfonden för dig som arbetstagare 1 (8) Omställningsfonden för dig som arbetstagare Sammanfattning Informationen behandlar Omställningsfondens stöd till dig som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Omställningsavtalet syftar främst

Läs mer

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21

MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2015-09-07 KN 2015/1940 S2015/1554/SF MER TRYGGHET OCH BÄTTRE FÖRSÄKRING SOU 2015:21 Konstnärsnämndens uppdrag Konstnärsnämnden

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Uppdaterad januari 2012

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Uppdaterad januari 2012 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz Uppdaterad januari 2012 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller 3 Arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Kompletterande försäkringar mot inkomstbortfall vid arbetslöshet

Kompletterande försäkringar mot inkomstbortfall vid arbetslöshet 2010-05-06 Dnr 2010/528 2010:7 Kompletterande försäkringar mot inkomstbortfall vid arbetslöshet En kartläggning 2 IAF är förvaltningsmyndighet för tillsynen över arbetslöshetsförsäkringen och utövar tillsyn

Läs mer

Ansök om ersättning. - så gör du. lararnasakassa.nu

Ansök om ersättning. - så gör du. lararnasakassa.nu Ansök om ersättning - så gör du lararnasakassa.nu Så här söker du ersättning från oss Du har anmält dig på Arbetsförmedlingen som arbetssökande. För att vi ska kunna utreda ditt ärende behöver vi få in

Läs mer

Unionens inkomstförsäkring. Trygg även utan jobb

Unionens inkomstförsäkring. Trygg även utan jobb Unionens inkomstförsäkring Trygg även utan jobb SNABBFAKTA Den obligatoriska inkomstförsäkringen ingår i avgiften och gäller dig som: är yrkesverksam medlem eller egenföretagare är med i svensk a-kassa

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 4 Ersättning

Läs mer

Välkommen till Alfa-kassan

Välkommen till Alfa-kassan Välkommen till Alfa-kassan Alfa-kassan är fristående från fackförbund och intresseorganisationer och välkomnar alla oberoende av yrkesgrupp. Alfa-kassan i korthet Vi välkomnar alla som någon gång har arbetat

Läs mer

Ett år med Reinfeldt

Ett år med Reinfeldt Ett år med Reinfeldt Första pelaren: Arbetsmarknaden och partsrelationerna Politiken syftar till / leder till 1. Försvagning av fackföreningsrörelsen och rubbad maktbalans till kapitalets fördel 2. Etablering

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

riktiga jobb med egen försörjning

riktiga jobb med egen försörjning D riktiga jobb med egen försörjning Innehållsförteckning GODA MÖJLIGHETER TILL OMSTÄLLNING... 3 UD1 Utlåtande arbetslöshetsförsäkringen... 3 UD2 Utlåtande arbetsmarknadspolitik... 104 UD3 Utlåtande vuxenutbildning...

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Omställningsfonden för företag

Omställningsfonden för företag Sida 1 Omställningsfonden för företag Innehåll Inledning... 2 Omställningsfondens uppdrag... 2 Omställningsavtalets finansiering... 2 Omställningsavtalets tillämpningsområde... 2 Tillämpningsområdets innebörd...

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Utkomstskydd för arbetslösa

Utkomstskydd för arbetslösa - - - Utkomstskydd för arbetslösa te-tjanster.fi Arbetslösa arbetssökandes rättigheter och skyldigheter En arbetslös arbetssökande person som anmält sig har rätt fftill arbets- och näringsbyråns TE-tjänster

Läs mer

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS?

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? PATRIK HESSELIUS & NIKLAS NORDSTRÖM www.timbro.se/innehall/isbn=9175668208&flik=4 MAJ 2011 TIMBRO TIMBRO [VÄLFÄRD & REFORM] Författararna och Timbro 2011 ISBN 91-7566-820-8

Läs mer

Ansök om ersättning. - så gör du. lararnasakassa.nu

Ansök om ersättning. - så gör du. lararnasakassa.nu Ansök om ersättning - så gör du lararnasakassa.nu Så här söker du ersättning från oss Du har anmält dig på Arbetsförmedlingen som arbetssökande. För att vi ska kunna utreda ditt ärende behöver vi få in

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

RP 90/2013 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 90/2013 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och till vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Villkor. Allmänna villkor för Gemensam Inkomstförsäkring och Tilläggsförsäkring 2015-01-01. För medlemmar i Saco-förbunden i samarbete med SalusAnsvar

Villkor. Allmänna villkor för Gemensam Inkomstförsäkring och Tilläggsförsäkring 2015-01-01. För medlemmar i Saco-förbunden i samarbete med SalusAnsvar Villkor Allmänna villkor för Gemensam Inkomstförsäkring och Tilläggsförsäkring 2015-01-01 För medlemmar i Saco-förbunden i samarbete med SalusAnsvar Innehållsförteckning 1 Gemensam försäkring... 4 1A

Läs mer

Villkor för Inkomstförsäkring

Villkor för Inkomstförsäkring Villkor för Inkomstförsäkring Vårdförbundet Gäller från 1 januari 2013 forenadeliv.se Innehåll 1 Inledning 3 2 Begreppsförklaringar 4 3 Försäkringen 5 4 Vem kan få ersättning 6 5 Ersättningen 6 6 Ersättning

Läs mer