Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar?"

Transkript

1 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? William Montgomery & Henry Montgomery...ofta är det psykologiska förklaringar, såsom människans värdering av nuet jämfört med framtiden, som bidrar till att investeringar som gynnar företaget och miljön inte genomförs FORES Studie 2012:2 Essays on Environmental Economics and 4Es {Entreprenurship

2 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? William Montgomery och Henry Montgomery 1:a upplagan, 1:a tryckningen FORES 2012 FORES Bellmansgatan Stockholm Tfn: E-post: Form och sättning: Kalle Magnusson Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås 2012 Typsnitt: Antenna (rubriker), Freight text (brödtext) Papper: Scandia 2000 (omslag), Edixion Offset (inlaga) ISBN: Fritt tillgängligt med vissa rättigheter förbehållna FORES vill ha största möjliga spridning av de publikationer vi ger ut. Därför kan publikationerna utan kostnad laddas ner via Enstaka exemplar kan också beställas i tryckt form via Vår hantering av upphovsrätt utgår från Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported License (läs mer på Det innebär i korthet att det är tillåtet att dela, det vill säga att kopiera, distribuera och sända verket, på villkor att FORES och författaren anges, ändamålet är icke kommersiellt och verket inte förändras, bearbetas eller byggs vidare på. Essays on Environmental Economics and 4Es {Entreprenurship

3

4 Publicering av skriften har gjorts möjlig tack vare stöd från Tom Hedelius och Jan Wallanders stiftelse.

5 fores studie 2012:2 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? William Montgomery Henry Montgomery FORES, 2012

6

7 Om Fores En grön och liberal tankesmedja FORES Forum för reformer och entreprenörskap är en grön och liberal tankesmedja som vill förnya debatten i Sverige med tro på entreprenörskap och människors möjligheter att själva forma sina liv. Miljö och marknad, migration, företagandet i civilsamhället, integritet, jämställdhet, global demokratisering och moderniserad välfärd det är några av de frågor vi jobbar med. Vi är en öppen och oberoende mötesplats för samhällsengagerade, debattörer, akademiker och beslutsfattare i hela Sverige. Tillsammans med personer i hela Sverige ska vi hitta lösningar på hur Sverige kan möta de utmaningar som globaliseringen och kliamathotet innebär. Vi fungerar som en länk mellan nyfikna samhällsmedborgare, debattörer, entreprenörer, beslutsfattare och seriös forskning. FORES producerar böcker och arrangerar seminarier och debatter. Besök gärna vår webbplats

8

9 Innehåll Kort om författarna x Kort om studien xi Förord xiii Kapitel 1. Sammanfattning 1 Kapitel 2. Introduktion 9 Kapitel 3. Genomförda och föreslagna åtgärder 15 Kapitel 4. Litteraturöversikt varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? 21 Kapitel 5. Empirisk studie: Intervjuer 33 Kapitel 6. Avslutande diskussion och rekommendationer 43 Kapitel 7. Kommentarer 49 Referenser 59 Bilaga: Svar på intervjufrågor 65

10 Kort om författarna William Montgomery är fil doktor i psykologi och har sysslat med datorprogrammering (har utvecklat ett verktyg för datorbaserade undersökningar). Han har bl.a. forskat inom hur elbilar kan ersätta vanliga bilar, planering av aktiviteter, konfidensbedömningar, beslutsfattande, parapsykologi, minnespsykologi och har skrivit en avhandling om värden som är viktiga i livet. Han har även varit aktiv inom Greenpeace. Henry Montgomery är professor emeritus i kognitiv psykologi vid Stockholms universitet.hans forskning handlar om kognitiva strukturer och processer i beslutsfattande och bedömningar både hos enskilda individer och i interaktioner mellan människor. Han har deltagit i olika tvärvetenskapliga projekt tillsammans med ekonomer, filosofer, statsvetare och medicinare. x

11 Kort om studien Det finns många investeringar som gynnar både miljön och företagets egen ekonomi. Det är möjligt att minska energianvändningen i Sverige med 11 procent enbart genom att genomföra energieffektiviseringar som är lönsamma på kort sikt. Men mindre än hälften, kanske så lite som 15 procent, av dem genomförs. Genom företagsekonomiska, psykologiska och organisatoriska förklaringar ger denna studie insikt i varför så är fallet. Ibland saknas kapital för att genomföra investeringarna. Men ofta är det psykologiska förklaringar, såsom människans värdering av nuet jämfört med framtiden, som bidrar till att investeringar som gynnar företaget och miljön inte genomförs. Även företagets kultur och organisation har en avgörande betydelse för huruvida investeringarna genomförs eller inte. xi

12

13 Förord Att minska utsläppen av växthusgaser kräver omfattande åtgärder. Ibland är det åtgärder som kräver dyra investeringar i ny teknik. Först när de samhällsekonomiska kostnaderna av ett förstört klimat tas med i beräkningarna blir de lönsamma. Men påfallande ofta är miljöinvesteringar även privatekonomiskt eller företagsekonomiskt lönsamma. På kort tid kan företag spara in stora summor genom relativt enkla åtgärder till liten kostnad. De 100 företag som deltog i första perioden av Programmet för energieffektivisering sparade på fem år in 430 miljoner kronor och minskade sin energianvändning med i genomsnitt 1,45 TWh årligen, genom åtgärder som i genomsnitt var lönsamma inom 1,5 år. Programmet för energieffektivisering bidrog till att några av de mest lättillgängliga åtgärderna i dryga 100 företag genomfördes. Men det finns ett stort antal lönsamma miljöinvesteringar som av någon anledning inte genomförs. Om detta berättar såväl den akademiska litteraturen, offentliga utredningar som anekdoter från byggföretag. Uppenbarligen fattar människor i beslutsfattande positioner inte alltid det privat- eller företagsekonomiskt mest lönsamma beslutet. Eftersom det dessutom innebär att flera av de billigare åtgärderna för att minska utsläppen av växthusgaser inte genomförs är det ett problem som behöver belysas ytterligare. FORES bad socialpsykologerna William och Henry Montgomery att titta närmare på varför de lönsamma miljöinvesteringarna inte genomförs. Genom att gå igenom litteraturen och intervjua företagsrepresentanter och experter fann de att förkla- xiii

14 ringarna går att finna på flera nivåer. Ibland finns det företagsekonomiska skäl, som att det faktiskt saknas kapital även för mindre investeringar. Men ofta är förklaringarna psykologiska, som att människor värderar nuet högre än framtiden, eller organisatoriska, där olika delar av företaget inte tolkar information på samma sätt och att investeringar som faktiskt skulle gynna företaget uteblir. Att kartlägga varför de lönsamma investeringarna inte görs är ett första steg mot att hitta lösningar på problemet. Åtgärder för att få dessa investeringar att genomföras blir mer effektiva om det vid utformningen tas hänsyn till även de psykologiska och organisatoriska skälen bakom ett beslut. FORES vill tacka William och Henry Montgomery för sitt arbete med att ta fram en studie som lyfter fram flera aspekter av en komplex fråga. Tack till Tomas Kåberger och Anna Werner som läst olika utkast och kommenterat rapporten. Slutligen också tack till Hans Nilsson och Joachim Elevant som läst studien och vars kommentarer ni kan läsa sist i denna publikation. Daniel Engström Stenson Programchef miljö, FORES xiv

15 xv

16

17 Kapitel 1 Sammanfattning Minskad energianvändning är en viktig del för att kunna nå mer övergripande samhälleliga miljömål, som reduktion av koldioxidutsläpp. För privatpersoner som önskar att minska sin energianvändning står ett antal enkla medel till buds. Exempel på detta är att i större utsträckning använda produkter som lågenergilampor eller att vid inköp av nya hushållsapparater välja det energieffektiva alternativet. Men den allra största möjligheten att genomföra energiminskningar som är såväl lönsamma som miljövänliga finns i företagen. Statens offentliga utredning från 2008, Energieffektiviseringsutredningen, uppskattade potentialen för privatekonomiskt lönsamma besparingar till 34 TWh för bostäder och service, och 13 TWh för industrin, fram till år Sammanlagt finns det utrymme att minska nuvarande energianvändning med 11 procent enbart genom att genomföra åtgärder som är privatekonomiskt lönsamma. Samma utredning påvisade att mindre än hälften, kanske så lite som 15 procent, av de privat- eller företagsfattarekonomiskt lönsamma åtgärderna i bebyggelser genomförts. En stor del lönsamma miljöinvesteringar uteblir således. 1

18 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Denna rapport syftar till att ge förklaringar till varför lönsamma miljöinvesteringar inte görs samt ge vägledning om hur aktörer kan stimuleras att genomföra dessa åtgärder. Orsakerna till varför de lönsamma miljöinvesteringarna inte görs delas in i tre kategorier: företagsekonomiska, psykologiska samt organisatoriska. Dessa diskuteras först utifrån en litteraturgenomgång, därefter utifrån en mindre intervjustudie med några berörda aktörer. Företagsekonomiska förklaringar I litteraturen anges ett antal företagsekonomiska skäl till varför miljöinvesteringar inte genomförs. Ett skäl som ofta framhålls är att de faktiskt inte är lönsamma om investeringarna varit lönsamma hade de genomförts. Andra förklaringar som framhålls är gömda kostnader såsom risk för stopp i produktionen, att det tar för lång tid att tjäna in investeringskostnaderna, samt att det råder osäkerhet om när investeringen faktiskt blir lönsam. En förklaring som återkommande framhålls är bristen på kapital, vilket hindrar att investeringen genomförs. Psykologiska förklaringar Till synes rationella beslut kan vara konsekvensen av psykologiska faktorer som påverkar beslutsfattaren att avstå från miljöinvesteringar, som är lönsamma och därmed företagsekonomiskt rationella. Exempel på detta är att kortsiktiga vinster premieras framför långsiktiga, att beslut baseras på tumregler snarare än fullständig information, samt att besluten fattas utifrån beslutfattares engagemang, perspektiv och erfarenhet, snarare än ekonomisk lönsamhet. 2

19 Sammanfattning Organisatoriska förklaringar När det kommer till organisatoriska skäl framhåller litteraturen särskilt den så kallade huvudman-agentteorin. Detta kan exempelvis avspegla sig i att en styrelse (huvudmannen) med långsiktiga intentioner, saknar möjligheten att observera om vd:n följer riktlinjerna eller agerar mer kortsiktigt. En annan viktig organisatorisk förklaring är att samsyn kring vikten av miljöinvesteringar, exempelvis mellan de tekniska och finansiella avdelningarna, är avgörande för att investeringarna genomförs. Företagens förklaringar Bland representanter från företagsvärlden (SKF, Volvo samt Lidl) och experter från myndigheter (Swentec, Energimyndigheten och en anonym) råder samsyn kring den stora potentialen för lönsamma miljöinvesteringar, men även kring att åtgärderna inte genomförs i tillräcklig utsträckning. Förklaringarna till varför de inte genomförs skiljer sig åt. Experterna framhöll otillräcklig information, medan företagsrepresentanterna hänvisade till kapitalbrist. De tillfrågade ansåg dock att närliggande kostnader får större betydelse jämfört med vinster längre in i framtiden (tidsdiskontering). Flera av de tillfrågade stödde även tesen att miljöinvesteringar uteblir när nyckelpersoner inom företag saknar intresse eller värderingar som gynnar miljöinvesteringar. Det finns vilja men också hinder Av intervjuerna att döma finns det bland företag ett engagemang och en vilja att investera miljövänligt. Men det finns ett antal företagsekonomiska, psykologiska och organisatoriska hinder som bidrar till att miljöinvesteringar inte genomförs, även i de fall där de 3

20 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? är lönsamma. I denna studie identifieras utifrån teori och empiri följande hinder för lönsamma energieffektiviseringar och andra miljöinvesteringar: Företagsrepresentanter anser att företagen saknar kapital för att genomföra dessa investeringar. Den långsiktiga vinsten får stå tillbaka till förmån för rädslan för en kortsiktig förlust. Det synliga attributet pris blir viktigare än långsiktiga attribut som energieffektivitet. De delar av företaget som förespråkar miljövänliga investeringar sitter ofta inte på beslutsfattande positioner. Det är inte tillräckligt inne med miljöinvesteringar, varför ansvariga i företag drar sig för att genomföra dem. Investering i ny och ofta okänd teknik innebär också en rädsla för att inte hålla jämna steg med konkurrenter. Experter anser att företagen inte tillräckligt tar till sig den information om vinster som finns tillgänglig. 4

21 Sammanfattning Rekommendationer Några enkla lösningar för att komma runt problemen, som finns inom olika områden, är svåra att finna. Men utifrån studien går det ändå att dra några slutsatser som kan bidra till att företag genomför de miljöinvesteringar som faktiskt är lönsamma: De styrmedel som används för att stimulera miljöinvesteringar bör utformas så att de får en snabb och tydlig ekonomisk inverkan och att dess kortsiktiga effekter blir uppenbara. Detta för att förhindra att det kortsiktiga tänkandet går före det långsiktiga vid investeringstillfället. Ett exempel på detta kan vara en bonus som ges vid investeringstillfället. För att komma till rätta med den upplevda bristen på kapital och det kortsiktiga tänkandet vid investeringar kan, förutom förutsägbarhet och ett högre pris på koldioxid, någon form av investeringsstöd eller belöning underlätta. Exemplet från programmet för energieffektivisering visar att investeringarna ökade när företagen belönades med en skattelättnad. Kartläggning av energianvändning främjar energibesparingar. Därför bör företag i ännu högre utsträckning uppmuntras att kartlägga sin energianvändning. Offentligt ägda företag bör tillsammans med myndigheter ha krav på sig att genomföra långsiktigt ekonomiskt 5

22 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? lönsamma miljöinvesteringar, vilket även bör prägla den offentliga upphandlingen. Givet att det finns en skillnad i hur företag och experter uppfattar att bristen på kapital och information påverkar investeringsviljan är det å ena sidan viktigt att den information som myndigheter med flera besitter verkligen når sina mottagare. Å andra sidan är det viktigt att företagens synpunkter når fram till myndigheter. Därför är som alltid ökat samråd mellan politiker, myndigheter och företag önskvärt. Höja statusen på miljöinvesteringar. Det kan göras genom att upprätta ett pris till de som bäst energieffektiviserat sin verksamhet eller genom någon form av märkning till företag som använder bästa möjliga teknik. 6

23

24

25 Kapitel 2 Introduktion Minskad energianvändning och ökad energieffektivitet är viktigt för att minska utsläppen av koldioxid, vilket också avspeglar sig i flera politiska målsättningar. Inom EU råder exempelvis enighet om att till år 2020 öka energieffektiviseringen med 20 procent. Uppnås detta mål kommer EU-länderna enligt beräkningar från EU-kommissionen fram till 2020 att minska sina utsläpp av växthusgaser med 25 procent (EU-kommissionen, 2008). År 2010 var Sveriges totala energianvändning ungefär 411 TWh TWh användes i sektorn bostäder och service, varav 19 TWh utgjordes av så kallad hushållsel, exempelvis belysning och elektriska apparater i hemmen. Övrig energi inom sektorn är fastighetsel, som innefattar exempelvis fasta inventarier i byggnader såsom hissar, rulltrappor och allmän belysning, verksamhetsel som används till den verksamhet som bedrivs i byggnaden exempelvis datorer, samt elvärme. Industrins energianvändning 2010 var 149 TWh. Resterande energi användes framför allt vid transporter (Energimyndigheten 2011a). 1. Slutlig användning i transport, lokaler och industri. Borträknat förluster samt olja för utrikes transporter och användning för icke-energiändamål. 9

26 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Figur 1. Slutlig energianvändning Transporter 96 TWh Bostäder och service 166 TWh Industri 149 TWh Källa: Energimyndigheten (2011a) Privatpersoner har möjlighet att spara energi och pengar genom att använda lågenergilampor, koka tevattnet i vattenkokare och välja det energieffektiva alternativet vid köp av nya hushållsmaskiner. Men de största möjligheterna till energibesparingar finns i kommersiella verksamheter. För en person blir det privatekonomiskt lönsamt att byta ut sitt gamla kylskåp mot ett energisnålare. På samma sätt finns det bland företag möjligheter att spara pengar genom att genomföra företagsekonomiskt lönsamma åtgärder. Med lönsamma åtgärder menas här energibesparande åtgärder vars grundinvestering och 10

27 Introduktion underhållskostnad är lägre än deras besparing i form av lägre energikostnader. 2 Enligt Energieffektiviseringsutredningen från 2008 var potentialen för besparingar från privat- och företagsekonomiskt lönsamma investeringar 34 TWh för bostäder och service, och 13 TWh för industrin, fram till år Således finns det en potential att minska nuvarande energianvändning med 11 procent bara genom att genomföra åtgärder som är privat- och företagsekonomiskt lönsamma. Andra beräkningar visar på liknande siffror (se exempelvis Göransson & Petterson 2008, samt Jagemar & Pettersson 2009). Det är emellertid ett välkänt fenomen att potentialen inte utnyttjas fullt ut. Siffror från Energieffektivseringsutredningen Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110), visar att år 2008 hade mindre än hälften, kanske så lite som 15 procent, av de privat- eller företagarekonomiskt lönsamma åtgärderna i bebyggelsen genomförts. Det faller inte inom ramen för denna rapport att peka ut vilka investeringar som bör genomföras, men en vägledning till vilka de är och vilken potential de rymmer finns i den så kallade McKinseykurvan, som visar kostnaderna för ett antal åtgärder och som visar att ett stort antal åtgärder redan nu är lönsamma (Enkvist m.fl. 2007). Denna rapport syftar istället huvudsakligen till att peka på förklaringar till varför de lönsamma åtgärderna inte genomförs. Förklaringarna kan vägleda politiska beslutsfattare om hur de kan på- 2. För formel, se Göranson och Petterson (2008) 11

28 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? verka näringslivets beslutsfattare att göra dessa besparingar. Målet är att i slutsatserna besvara följande frågor (med fokus på den andra frågan): Finns det bland företagen en vilja till lönsamma miljöinvesteringar? Vilka är hindren för att genomföra dem? Hur kan dessa hinder passeras? Studien har följande struktur: Först ges en kort översikt om framtagna förslag till hur staten kan påskynda energieffektiviseringar. Därefter behandlas forskning som belyser varför företag inte genomför lönsamma miljöinvesteringar. Sedan rapporteras en mindre intervjustudie där litteraturens förklaringar testas på representanter för företag och experter. Rapporten avslutas med en diskussion av resultaten och hur de kan användas för att stimulera lönsamma miljöinvesteringar. 12

29

30

31 Kapitel 3 Genomförda och föreslagna åtgärder Insikten om behovet av energieffektivisering är inte ny, inte heller insikten om att stora delar av de lönsamma energieffektiviseringarna och andra miljöinvesteringar inte genomförs. I detta kapitel ges dels exempel på en framgångsrik åtgärd för att stimulera energieffektivisering, dels en redovisning av vilka förslag som fanns med i Energieffektiviseringsutredningen från Ett framgångsrikt exempel Programmet för energieffektivisering Ett exempel på en politisk åtgärd som har stimulerat företag att genomföra delar av de ekonomiskt lönsamma åtgärder för att minska sin energianvändning är Programmet för energieffektivisering (PFE) som infördes Vid en anpassning till EG:s energiskattedirektiv införde Sverige 2004 en skatt på 0,5 öre/kwh på processrelaterad el. Genom att följa det frivilliga programmets riktlinjer befrias emellertid energiintensiva industrier från skatten på pro- 15

32 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? cessrelaterad el. Riktlinjerna kräver bland annat att företagen gör en kartläggning av den egna energianvändningen, inför särskilda rutiner för inköp av elkrävande utrustning, samt fastställer en åtgärdslista med energieffektiviserande åtgärder. Programmet har varit relativt framgångsrikt och visar att det finns möjlighet att göra betydande besparingar. De cirka 100 företag som anmält sig till programmet har fått skattelättnader värda 750 miljoner kronor och investerat 708 miljoner kronor i energieffektiviserande åtgärder. Berörda företag har årligen minskat sin elanvändning med 1,45 TWh per år, vilket enligt beräkningar inneburit besparingar på cirka 430 miljoner kronor per år. Återbetalningstiden för åtgärderna har i genomsnitt varit 1,5 år (Energimyndigheten 2011b, Miljörapporten 2011:3). Energimyndigheten identifierar ett antal skäl till programmets relativa effektivitet: Programmet bidrar till att företag fokuserar på energifrågan och att den får högre status i organisationen. Skattereduktionen ger ökad lönsamhet och sänkta risker. Kraven på energikartläggning gör att företag enklare kan fatta beslut baserade på fakta. Programmet har bidragit till att företag bildat nätverk och därmed kunnat lära av varandra. De genomförda energieffektiviseringsåtgärderna är lönsamma och gör företagen mer konkurrenskraftiga. 16

33 Genomförda och föreslagna åtgärder Planerade åtgärder för att göra Sverige energieffektivare I Energieffektiviseringsutredningen från 2008 gavs åtskilliga förslag på åtgärder för att påskynda lönsamma energieffektiviseringar (SOU, 2008:110). Projektplanen innehåller en rad förslag till åtgärder, såsom energiklassning av byggnader, energihushållningskrav vid ombyggnad, samt skärpning av ombyggnadskrav. Vidare föreslås möjligheter att avsätta medel till en investeringsfond för energibesparingar. Utredningen innehåller förslag om särskilda krav för offentlig sektor och om ett obligatoriskt program för energieffektivisering i statlig sektor. Energieffektiviseringsavtal med kommuner och landsting är ett annat förslag. Slutligen föreslås i utredningen att det skapas ett forum på internet för energieffektiviseringar. För att få en uppfattning om i vilken utsträckning förslagna åtgärder genomförts, gjordes under februari 2011 en intervju via e- post med Andreas Muld, expert på energieffektivisering vid Energimyndigheten. Tabell 1 ger en bild av hur förslagen i Energieffektiviseringsutredningen om att öka energieffektivisering i näringslivet följs upp (se vidare Regeringens proposition 2010/11:1). 17

34 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Tabell 1. Sammanställning av e-postintervju med Andreas Muld på Energimyndigheten om i vilken utsträckning föreslagna åtgärder SOU 2008: 110 avseende energieffektivisering genomförts. Tabellen har uppdaterats efter kompletterande mailkonversation med Carin Karlsson på Energimyndigheten i december Föreslagen åtgärd Energiklassning av byggnader Realisering av åtgärden Pågår. Svensk standard klar. Boverket kommer att hänvisa till den i byggregler och energideklarationer Energihushållningskrav vid ombyggnad Nya regler gäller från 1 januari 2012 Skärpning av nybyggnadskraven Nya regler gäller från 1 januari 2012, skärpta krav med 20 % (minimikrav) Ny programperiod för PFE (eleffektivisering i energiintensiv industri) Utvidgat tillämpningsområde för PFE, där det bör gälla andra energislag än el Att företag som uppfyller kraven för PFE samtidigt kan anses uppfylla kraven för energihushållning i miljöbalken Statligt stöd för energieffektivisering i icke energiintensiva företag. Befrielse ifrån energiskatt om man energieffektiviserar. Annars höjd energiskatt. Möjlighet att avsätta medel till energisparfond. Antingen direkt avdrag eller avsättning till investeringsfond. Särskilda krav i offentlig sektor Program för energieffektivisering i statlig verksamhet som är obligatoriskt Energieffektiviseringsavtal med kommuner och landsting Övervakning och kontroll att bestämmelserna genomförs Ett forum på Internet för energieffektiviseringar Nuvarande period är godkänd att fortsätta ta emot nya företag till och med 2012 som kan fullfölja en femårig period. Diskussioner pågår om ett nytt energieffektiviseringsprogram för industrin efter att PFE avslutats. Vi har fått ansvar från 1 mars 2011 att hantera den här frågan. Den praktiska tilllämpningen är under utveckling Ingen diskussion hos oss i alla fall. Från 2009 får emellertid icke energiintensiva företag energikartläggningscheckar Frågan kan komma att beröras i det regeringsuppdrag som myndigheten har fått om kvotpliktsystem. Rapporteras mars 2012 Ja det finns en förordning som vi arbetar efter och nya krav finns i förslaget till nytt energieffektiviseringsdirektiv Ja det finns en förordning som vi arbetar efter och nya krav finns i förslaget till nytt energieffektiviseringsdirektiv Vi hanterar energieffektiviseringsstödet till kommuner och landsting Vi ger underlag till regeringen som underlag till deras handlingsplan till EU Vi har tagit fram en portal tillsammans med Boverket som kommer att lanseras i slutet av mars månad 18

35

36

37 Kapitel 4 Litteraturöversikt varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Genomgången av tidigare forskning innefattar; (a) enkät- eller intervjustudier på temat uteblivna miljöinvesteringar, gjorda med ansvariga personer i svenskt eller utländskt näringsliv (Cooreman, 2007; Harris, Anderson, & Shafron, 2000; Rhodin, Thollander & Solving, 2007; Thollander & Ottosson, 2007); (b) studier som sammanfattar tidigare forskning och allmänt diskuterar detta tema (Howart & Anderson, 1993; Jaffe & Stavins, 1994); (c) relevant psykologisk forskning om beslutsfattande och bedömningar (t ex Simon, 1956; Loewenstein & Thaler, 1989). De skäl till uteblivna miljöinvesteringar som diskuteras i kapitel två delas in i företagsekonomiska, psykologiska och organisatoriska förklaringar (se Rhodin m fl., 2007). Även om det inte går vattentäta skott mellan kategorierna är förhoppningen att en indelning underlättar identifieringen av de olika förklaringarna till varför lönsamma investeringar inte genomförs. 21

38 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Företagsekonomiska 11 förklaringar till varför lönsamma miljöinvesteringar uteblir En förklaring till antalet miljöinvesteringar, är att företag enbart genomför de investeringar som är lönsamma. Att inte fler investeringar görs beror på att det inte finns några ytterligare lönsamma investeringar. Enligt resonemanget finns det inga lönsamma miljöinvesteringar som inte genomförs (Cooreman, 2007). Cooremans studie framhåller också att investeringar inte genomförs därför att de vid det specifika tillfället inte anses vara strategiska. Ett grundläggande problem till varför inte fler miljöinvesteringar genomförs anses vara att privatekonomiska kostnader för enskilda aktörers aktiviteter generellt sett är lägre än de samhällsekonomiska. Den privata kostnaden för att utnyttja resurser, såsom energi, avspeglar istället i allmänhet bara den enskildes kostnad för produktionen (arbete, maskiner, material m.m.) och inte samhällskostnaden av att utnyttja allmänna tillgångar (utsläpp, föroreningar m.m.). Den privata kostnaden blir därför lägre än samhällets kostnad, vilken innefattar samtliga välfärdssänkande effekter och resursuppoffringar (Pihl, H 2007). Att samhällsekonomiskt och privatekonomiskt lönsamma aktiviteter inte sammanfaller, kan därför ses som det bakomliggande marknadsmisslyckandet till frånvaron av miljöinvesteringar. Skulle privata kostnader även inkludera uppoffringar av allmänna tillgångar, skulle fler miljöinvesteringar säkerligen bli ekonomiskt lönsamma. Men det finns även andra marknadsmisslyckanden, som förhindrar marknaden från 1. Termen företagsekonomiska förklaringar används för att särskilja dem från samhällsekonomiska. Företagsekonomiska avser i detta sammanhang huruvida den enskilda aktören tjänar ekonomiskt eller ej på en handling. 22

39 Litteraturöversikt varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar att vara privatekonomiskt effektiv vad gäller miljöinvesteringar. Jaffe och Stavins (1994) framhåller ett antal företagsekonomiskt rationella skäl till varför miljöinvesteringar uteblir. Ett skäl är så kallade gömda kostnader, det vill säga kostnader som inte räknas med i grundinvesteringen. Dessa kan bland annat vara overheadkostnader, kostnader för att samla in information, stopp i produktionen samt upplevda besvär i samband med investeringarna. Det kan även finnas ekonomiska risker med miljöinvesteringar som exempelvis energieffektiviserande åtgärder. Dels finns risken att förtjänsten inte återbetalas inom beräknad tid, dels en osäkerhet kring energiprisets utveckling. Miljöinvesteringarna riskerar också att vara inkompatibla med den teknik som företaget använder. Alla dessa osäkerheter kan medföra ytterligare kostnader, vilket höjer kraven på investeringarnas avkastning. Miljöinvesteringar kan vara svårare att finansiera jämfört med andra investeringar. Detta kan delvis förklaras av att möjligheten att utnyttja kreditmarknaden skiljer sig mellan olika aktörer. Exempelvis är krediter vanligtvis billigare för energiproducenter än för energikonsumenter, liksom i allmänhet även för större företag än för mindre. Krediter för miljöinvesteringar tenderar också att vara dyrare eftersom även långivare räknar med större risker vid sådana investeringar, vilket höjer kostnaden för lånen (Boverket (2005). Ett företag som inte har tillräckligt med kapital har inte heller råd att genomföra miljöinvesteringar, även om de är lönsamma. Harris m.fl. (1999) gjorde en undersökning om varför företag i Australien inte genomförde energieffektiviseringar. Viktigaste skälet enligt företagen själva var att vinsten ansågs för låg och att det tog lång tid att tjäna in investeringskostnaden. En ytterligare för- 23

40 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? klaring var att de ansåg att försäljarnas uppgifter om kostnader och besparingar inte stämde överens med verkligheten. I Sverige utförde Rohdin m.fl. (2007) en liknande undersökning på olika gjuterier. Det främsta skälet som företagen angav var brist på kapital. På andra plats kom tekniska risker, såsom stopp i produktionen. Därefter följde brist på budgetmedel. Ytterligare en studie i Sverige genomfördes av Thollander och Ottosson (2007), som undersökte pappers- och massaindustrin. Framför allt framhöll de olika tekniska problem. Risken för stopp i produktionen i samband med teknikbyte, med påföljande kostnader och vedermödor ansågs vara det viktigaste skälet till varför energieffektiviseringar inte genomfördes. Enligt Howart och Andersson (1993) kan otillräcklig information bidra till att lönsamma miljöinvesteringar uteblir. Många företag har helt enkelt inte fått den information som krävs för att fatta beslut om vissa investeringar, som i förlängningen blir lönsamma. Vissa skäl som anförs som ekonomiska berör snarare brister i organisationen. Till exempel, om en avdelning eller en inflytelserik person inte direkt gynnas av en investering riskerar den att utebli, även om den skulle gynna företaget. Detta gäller även lönsamma miljöinvesteringar (Jaffe & Stavins, 1994). Organisatoriska förklaringar diskuteras senare i detta kapitel (se sid 29). Sammanfattningsvis kan det konstateras att när berörda personer i näringslivet tillfrågas om faktorer som hindrar miljöinvesteringar, uppges i första hand företagsekonomiska skäl, vilket också inkluderar marknadsmisslyckanden som otillräcklig information och avsaknad av privatekonomiska incitament. Det framgår inte tydligt av forskningen hur välgrundade dessa skäl är. Det vill säga, vi vet inte i vilken utsträckning de bygger på privata aktörers kor- 24

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY

Läs mer

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Bilaga 1 Enkät Frågeformulär Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X). Typ av hinder 1 Hinder för energieffektiviseringar Studier genomförda av forskare identifierar vanligtvis energieffektiviseringsmöjligheter

Läs mer

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag Del av projektet MEGA Patrik Thollander, Linköpings Universitet Magnus Tyrberg, Energikontor, Sydost Januari, 2008 1 Inledning

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat

PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat PFE 4 gånger bättre än om skatten hade verkat STF o Ny Teknik seminarium, 2010-02-18 Thomas Björkman Energimyndigheten Agenda Hinder & drivkrafter för investeringar Hur når Energimyndigheten företagen?

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle

Ett energieffektivt samhälle Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Effektivare energianvändning och energitjänster

Effektivare energianvändning och energitjänster Fera 2008-05-14 Effektivare energianvändning och energitjänster Delbetänkande Ett energieffektivare Sverige och Nationell handlingsplan för energieffektivisering EG:s Energitjänstedirektiv Tomas Bruce

Läs mer

Källa bilder: Energivärlden. Energieffektiviseringsstödet. Framgångsrik energieffektivisering

Källa bilder: Energivärlden. Energieffektiviseringsstödet. Framgångsrik energieffektivisering Källa bilder: Energivärlden Energieffektiviseringsstödet Framgångsrik energieffektivisering Presentationens innehåll Kort om Energieffektiviseringsstödet Utvärderingar av stödet Hur går energiarbetet?

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Organisering för energieffektivitet i sjöfarten

Organisering för energieffektivitet i sjöfarten Organisering för energieffektivitet i sjöfarten Hannes Johnson, M.Sc. Sustainable Ship Propulsion, Chalmers hannes.johnson@chalmers.se Varför organisering? Energieffektivitet ur ett redarperspektiv Hur

Läs mer

Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik

Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik Miljöekonomiska enheten, Konjunkturinstitutet Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik Anna Mansikkasalo, Miljöekonomisk forskare Styrmedel för energieffektivisering

Läs mer

Skattebefrielse på el

Skattebefrielse på el PFE PROGRAM FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING I ENERGIINTENSIV INDUSTRI Skattebefrielse på el för effektiv elanvändning i industrin PFE två sätt att minska företagets energikostnader Skattebefrielse på el. Lägre

Läs mer

ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03

ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03 ENERGILEDNINGSSYSTEM ISO 50001 2014-06-03 CIT INDUSTRIELL ENERGI AB Chalmers teknikpark 412 88 Göteborg Susana Municio municio@cit.chalmers.se VERKSAMHETSOMRÅDEN Energieffektivisering Industri Ökad effektivitet

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86)

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) Till: Socialdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) SABOs synpunkter SABO instämmer i regeringens

Läs mer

Energieffektivisering i Svensk industri-

Energieffektivisering i Svensk industri- Energieffektivisering i Svensk industri- Vad gör Energimyndigheten? Energikonferens ENIG 2010-04-21 Mölndal Thomas Björkman Energimyndigheten Att prata om Stöd till: Forskning, affärsutveckling och företagens

Läs mer

KVANTIFIERING AV HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING

KVANTIFIERING AV HINDER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING 2013-06-14 Sweco har på uppdrag av Näringsdepartementet kvantifierat hinder som gör att energieffektivisering inte kommer till stånd samt energieffektiviseringspotentialen i olika sektorer. Analysen visar

Läs mer

Hur främjar Energimyndigheten energitjänster?

Hur främjar Energimyndigheten energitjänster? Hur främjar Energimyndigheten energitjänster? Nätverksträff energieffektivisering och energitjänster, Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme 15 maj 2013, Göteborg Glenn Widerström, Energimyndigheten Bakgrund

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning

Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning Dag Lundblad Energimyndigheten Övergripande om åtgärder valmöjligheter i ett kontinuerligt & systematiskt och strategiskt arbete genomförande under

Läs mer

Sammanfattning 2016:7

Sammanfattning 2016:7 Sammanfattning I regeringsformen 1 kap 2 anges att den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande för den offentliga verksamheten. En ökad valfrihet och självservice

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

Motion om energibesparingar

Motion om energibesparingar 2007-12-17 327 688 Kommunstyrelsen 2008-11-10 243 453 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 245 607 Dnr 07.820-008 deckf36 Motion om energibesparingar Ärendebeskrivning Annika Sundström, för vänsterpartiet,

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?

Läs mer

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att

Läs mer

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:6 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön. En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund

Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön. En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund Elkundernas attityder till elpriset, kraftbolagen och miljön En enkätundersökning av Villaägarnas Riksförbund Sammanfattning 19 av 20 är missnöjda med elpriset. Förtroendet för kraftbolagen är mycket lågt

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2009

Allmänheten och klimatförändringen 2009 Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar RAPPORT NOVEMBER Beställningar Ordertel:

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Energieffektivisering i SME. Marit Ragnarsson IVA 28 augusti 2013

Energieffektivisering i SME. Marit Ragnarsson IVA 28 augusti 2013 Energieffektivisering i SME Marit Ragnarsson IVA 28 augusti 2013 Länsstyrelsernas uppdrag, bl a: Samordna och leda det regionala arbetet med energiomställningen Stödja näringslivets energi- och klimatarbete

Läs mer

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris)

Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Klarar ditt företag ett elpris på 2-3 kr/kwh? (d v s 2-3 gånger dagens elpris) Priset räknas inte längre i ören De låga svenska energipriserna är ett minne blott. På en allt mer integrerad nordisk och

Läs mer

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 12/6-2015 Fastighetsbeteckning: Fåle 1:109 Adress /ort: Lindv 4, Limmared Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Innovationslandskapet Åland

Innovationslandskapet Åland Innovationslandskapet Åland En undersökning om åsikter kring innovation, företagsstöd och miljöteknologi på Åland Ålands Teknologicentrum Ralf Häggblom, Roger Förström Agendan för idag Introduktion Presentation

Läs mer

Projektgrupp Utsläpp av växthusgaser

Projektgrupp Utsläpp av växthusgaser Energi och transporter i tillsynen Katrine Svensson Miljö- och hälsoskyddskontoret i Kristianstads kommun Projektgrupp Utsläpp av växthusgaser Kommunförbundet Skåne Länsstyrelsen i Skåne Helsingborg stad

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande

Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: Stockholm N2008/2573/E. Remissyttrande Vår referens: 314/2008 Näringsdepartementet Er referens: 103 33 Stockholm N2008/2573/E Stockholm, 2009-01-30 Remissyttrande Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Myndighet: Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Organisationsnr: 202100-5745 Denna rapportering följer upp kraven i förordning (2014:480) om myndigheters

Läs mer

Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär

Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär Översyn av riktlinjerna för statligt stöd till skydd för miljön Frågeformulär De nuvarande riktlinjerna upphör att gälla vid 2007 års utgång. Som förberedelse inför översynen av riktlinjerna uppmanar kommissionen

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Remissvar; förslag till reviderad Svensk kod för bolagsstyrning

Remissvar; förslag till reviderad Svensk kod för bolagsstyrning Kollegiet för svensk bolagsstyrning Box 768 103 95 Stockholm E-postadress info@bolagsstyrningskollegiet.se Remissvar; förslag till reviderad Svensk kod för bolagsstyrning Bilaga 1: Aktiespararnas Ägarstyrningspolicy

Läs mer

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens medverkan i offentlig upphandling Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni 2015. www.transparense.eu Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda Project Transparense Juni 2015 Översikt utbildningsmoduler I. Grundläggande om Avtal om energiprestanda II. Processen från projektidentifiering

Läs mer

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN Var med och utveckla er kommuns strategiska arbete med ekonomiskt lönsam energieffektivisering i det kommunala byggnadsbeståndet

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Anders Pousette Johan Lundberg Lagen om Energikartläggning i stora företag

Anders Pousette Johan Lundberg Lagen om Energikartläggning i stora företag Anders Pousette Johan Lundberg 2016-03-21 Lagen om Energikartläggning i stora företag EKL Bakgrund Vem berörs av lagen om energikartläggning i stora företag? Så ska energikartläggning genomföras Rapportering

Läs mer

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Redovisning av miljöledningsarbete Dnr: Af-2015/074617 Datum: 2015-02-20 Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Myndighet: Arbetsförmedlingen Organisationsnr: 202100-2114 sid 1 av 5 Denna rapportering

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Kan hållbar kapitalism lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Världsekonomin är i kris och kortsiktigt kvartalstänkande förvärrar många av dagens miljöproblem.

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Så påverkas leverantörerna av

Så påverkas leverantörerna av Så påverkas leverantörerna av elektronisk upphandling Presentation på e-inköpsdagen Stefan Jönsson 2009-05-12 Vad är tillväxtverket? Nutek (Verket för näringslivsutveckling) lades ned den 31 mars Den 1

Läs mer

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: LYFTSAXEN 10 Adress: VIVSTAVARVSVÄGEN 196 12243 ENSKEDE Besiktningsuppgifter Datum: 2010-05-18 Byggnaden är besiktigad av:

Läs mer

Information o Workshop Thomas Björkman. Energikartläggning i stora företag Industriföretag

Information o Workshop Thomas Björkman. Energikartläggning i stora företag Industriföretag Information o Workshop 2016-10-04 Thomas Björkman Energikartläggning i stora företag Industriföretag Mål och syfte med dagen Att känna till vad som behöver rapporteras in till myndigheten senast Q1 2017

Läs mer

Klimatsmart Affärssmart

Klimatsmart Affärssmart Klimatsmart = Affärssmart FAS 2 Viktiga steg till stärkta affärer! - med hållbarhet i fokus! Frågeformulär för djupintervjuer I samverkan med: IUC Norrbotten, LTU Affärsutveckling (f d Centek) och Almi

Läs mer

Ett hållbart energisystem. Energimyndigheten

Ett hållbart energisystem. Energimyndigheten Ett hållbart energisystem Energimyndigheten Energimyndighetens verksamhet Vision: Ett hållbart energisystem Analys Teknik Främjande Tillväxt Information och kommunikation Lokal, regional, nationell och

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten

Läs mer

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom! Remiss 2008-07-23 Diarienummer 013-2008-2666 Ert Diarienummer M2008/1443/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Validering med mervärde

Yttrande över departementspromemorian Validering med mervärde Tjänsteskrivelse 2016-08 - 29 Handläggare Daniel Nilsson Utredningsenheten Diarienummer 2016KS/0434 Kommunstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Validering med mervärde Förslag till beslut Yttrandet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Energimyndigheten. Arbetar för en smartare energianvändning.

Energimyndigheten. Arbetar för en smartare energianvändning. Energimyndigheten Arbetar för en smartare energianvändning. Kort om Energimyndigheten Central myndighet för genomförandet av den svenska energipolitiken Bildad 1998 Expertmyndighet för energifrågor Ligger

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Tillsyn av egenkontroll av energihushållning. Arbetssätt och praktiskt arbete Workshops

Tillsyn av egenkontroll av energihushållning. Arbetssätt och praktiskt arbete Workshops Tillsyn av egenkontroll av energihushållning Arbetssätt och praktiskt arbete Workshops Energifrågan i tillsynen är viktig! Energifrågan är ofta osynlig All energianvändning medför miljöpåverkan Energieffektivisering

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Sveriges planer för stimulans, nya produktkrav och riktlinjer. Marie Rosenqvist Energimyndigheten 2011-08-19

Sveriges planer för stimulans, nya produktkrav och riktlinjer. Marie Rosenqvist Energimyndigheten 2011-08-19 Sveriges planer för stimulans, nya produktkrav och riktlinjer Marie Rosenqvist Energimyndigheten 2011-08-19 Upplägg Kommunernas ambitioner vs Sveriges ambitioner Nära nollhusstrategin Energieffektiviseringsstödet

Läs mer

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering Näringsdepartementet 2015-05-12 103 33 Stockholm Anders.lonnberg@regeringskansliet.se Mattias.persson@regeringskansliet.se Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER Författare: Anna-Lena Lane Projektnummer: BF01 År: 2012 Onlinemätningar i butiker Rapport förstudie Anna-Lena Lane SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF01

Läs mer

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag

Småföretagen drar sitt strå till stacken. miljöarbete i småföretag Småföretagen drar sitt strå till stacken miljöarbete i småföretag januari 2008 Miljöarbete i småföretag Sammanfattning Trots allt mer fokus på miljöfrågor är kunskapen om hur den absolut största gruppen

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Vad hindrar energieffektivisering i bebyggelsen?

Vad hindrar energieffektivisering i bebyggelsen? Energinätverk Sverige * Energikonferens 2011-11-23 Vad hindrar energieffektivisering i bebyggelsen? Anders Göransson Profu Bebyggelsen är en dominerade energianvändare De tre huvudsektorerna 2010 (TWh)

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna

Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2564 av Annie Lööf m.fl. (C) Underlätta för jobbskaparna Sammanfattning Små och medelstora företag är motorn för hållbar tillväxt runt om i hela Sverige. Fyra

Läs mer