Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar?

Transkript

1 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? William Montgomery & Henry Montgomery...ofta är det psykologiska förklaringar, såsom människans värdering av nuet jämfört med framtiden, som bidrar till att investeringar som gynnar företaget och miljön inte genomförs FORES Studie 2012:2 Essays on Environmental Economics and 4Es {Entreprenurship

2 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? William Montgomery och Henry Montgomery 1:a upplagan, 1:a tryckningen FORES 2012 FORES Bellmansgatan Stockholm Tfn: E-post: Form och sättning: Kalle Magnusson Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås 2012 Typsnitt: Antenna (rubriker), Freight text (brödtext) Papper: Scandia 2000 (omslag), Edixion Offset (inlaga) ISBN: Fritt tillgängligt med vissa rättigheter förbehållna FORES vill ha största möjliga spridning av de publikationer vi ger ut. Därför kan publikationerna utan kostnad laddas ner via Enstaka exemplar kan också beställas i tryckt form via brev@fores.se. Vår hantering av upphovsrätt utgår från Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported License (läs mer på Det innebär i korthet att det är tillåtet att dela, det vill säga att kopiera, distribuera och sända verket, på villkor att FORES och författaren anges, ändamålet är icke kommersiellt och verket inte förändras, bearbetas eller byggs vidare på. Essays on Environmental Economics and 4Es {Entreprenurship

3

4 Publicering av skriften har gjorts möjlig tack vare stöd från Tom Hedelius och Jan Wallanders stiftelse.

5 fores studie 2012:2 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? William Montgomery Henry Montgomery FORES, 2012

6

7 Om Fores En grön och liberal tankesmedja FORES Forum för reformer och entreprenörskap är en grön och liberal tankesmedja som vill förnya debatten i Sverige med tro på entreprenörskap och människors möjligheter att själva forma sina liv. Miljö och marknad, migration, företagandet i civilsamhället, integritet, jämställdhet, global demokratisering och moderniserad välfärd det är några av de frågor vi jobbar med. Vi är en öppen och oberoende mötesplats för samhällsengagerade, debattörer, akademiker och beslutsfattare i hela Sverige. Tillsammans med personer i hela Sverige ska vi hitta lösningar på hur Sverige kan möta de utmaningar som globaliseringen och kliamathotet innebär. Vi fungerar som en länk mellan nyfikna samhällsmedborgare, debattörer, entreprenörer, beslutsfattare och seriös forskning. FORES producerar böcker och arrangerar seminarier och debatter. Besök gärna vår webbplats

8

9 Innehåll Kort om författarna x Kort om studien xi Förord xiii Kapitel 1. Sammanfattning 1 Kapitel 2. Introduktion 9 Kapitel 3. Genomförda och föreslagna åtgärder 15 Kapitel 4. Litteraturöversikt varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? 21 Kapitel 5. Empirisk studie: Intervjuer 33 Kapitel 6. Avslutande diskussion och rekommendationer 43 Kapitel 7. Kommentarer 49 Referenser 59 Bilaga: Svar på intervjufrågor 65

10 Kort om författarna William Montgomery är fil doktor i psykologi och har sysslat med datorprogrammering (har utvecklat ett verktyg för datorbaserade undersökningar). Han har bl.a. forskat inom hur elbilar kan ersätta vanliga bilar, planering av aktiviteter, konfidensbedömningar, beslutsfattande, parapsykologi, minnespsykologi och har skrivit en avhandling om värden som är viktiga i livet. Han har även varit aktiv inom Greenpeace. Henry Montgomery är professor emeritus i kognitiv psykologi vid Stockholms universitet.hans forskning handlar om kognitiva strukturer och processer i beslutsfattande och bedömningar både hos enskilda individer och i interaktioner mellan människor. Han har deltagit i olika tvärvetenskapliga projekt tillsammans med ekonomer, filosofer, statsvetare och medicinare. x

11 Kort om studien Det finns många investeringar som gynnar både miljön och företagets egen ekonomi. Det är möjligt att minska energianvändningen i Sverige med 11 procent enbart genom att genomföra energieffektiviseringar som är lönsamma på kort sikt. Men mindre än hälften, kanske så lite som 15 procent, av dem genomförs. Genom företagsekonomiska, psykologiska och organisatoriska förklaringar ger denna studie insikt i varför så är fallet. Ibland saknas kapital för att genomföra investeringarna. Men ofta är det psykologiska förklaringar, såsom människans värdering av nuet jämfört med framtiden, som bidrar till att investeringar som gynnar företaget och miljön inte genomförs. Även företagets kultur och organisation har en avgörande betydelse för huruvida investeringarna genomförs eller inte. xi

12

13 Förord Att minska utsläppen av växthusgaser kräver omfattande åtgärder. Ibland är det åtgärder som kräver dyra investeringar i ny teknik. Först när de samhällsekonomiska kostnaderna av ett förstört klimat tas med i beräkningarna blir de lönsamma. Men påfallande ofta är miljöinvesteringar även privatekonomiskt eller företagsekonomiskt lönsamma. På kort tid kan företag spara in stora summor genom relativt enkla åtgärder till liten kostnad. De 100 företag som deltog i första perioden av Programmet för energieffektivisering sparade på fem år in 430 miljoner kronor och minskade sin energianvändning med i genomsnitt 1,45 TWh årligen, genom åtgärder som i genomsnitt var lönsamma inom 1,5 år. Programmet för energieffektivisering bidrog till att några av de mest lättillgängliga åtgärderna i dryga 100 företag genomfördes. Men det finns ett stort antal lönsamma miljöinvesteringar som av någon anledning inte genomförs. Om detta berättar såväl den akademiska litteraturen, offentliga utredningar som anekdoter från byggföretag. Uppenbarligen fattar människor i beslutsfattande positioner inte alltid det privat- eller företagsekonomiskt mest lönsamma beslutet. Eftersom det dessutom innebär att flera av de billigare åtgärderna för att minska utsläppen av växthusgaser inte genomförs är det ett problem som behöver belysas ytterligare. FORES bad socialpsykologerna William och Henry Montgomery att titta närmare på varför de lönsamma miljöinvesteringarna inte genomförs. Genom att gå igenom litteraturen och intervjua företagsrepresentanter och experter fann de att förkla- xiii

14 ringarna går att finna på flera nivåer. Ibland finns det företagsekonomiska skäl, som att det faktiskt saknas kapital även för mindre investeringar. Men ofta är förklaringarna psykologiska, som att människor värderar nuet högre än framtiden, eller organisatoriska, där olika delar av företaget inte tolkar information på samma sätt och att investeringar som faktiskt skulle gynna företaget uteblir. Att kartlägga varför de lönsamma investeringarna inte görs är ett första steg mot att hitta lösningar på problemet. Åtgärder för att få dessa investeringar att genomföras blir mer effektiva om det vid utformningen tas hänsyn till även de psykologiska och organisatoriska skälen bakom ett beslut. FORES vill tacka William och Henry Montgomery för sitt arbete med att ta fram en studie som lyfter fram flera aspekter av en komplex fråga. Tack till Tomas Kåberger och Anna Werner som läst olika utkast och kommenterat rapporten. Slutligen också tack till Hans Nilsson och Joachim Elevant som läst studien och vars kommentarer ni kan läsa sist i denna publikation. Daniel Engström Stenson Programchef miljö, FORES xiv

15 xv

16

17 Kapitel 1 Sammanfattning Minskad energianvändning är en viktig del för att kunna nå mer övergripande samhälleliga miljömål, som reduktion av koldioxidutsläpp. För privatpersoner som önskar att minska sin energianvändning står ett antal enkla medel till buds. Exempel på detta är att i större utsträckning använda produkter som lågenergilampor eller att vid inköp av nya hushållsapparater välja det energieffektiva alternativet. Men den allra största möjligheten att genomföra energiminskningar som är såväl lönsamma som miljövänliga finns i företagen. Statens offentliga utredning från 2008, Energieffektiviseringsutredningen, uppskattade potentialen för privatekonomiskt lönsamma besparingar till 34 TWh för bostäder och service, och 13 TWh för industrin, fram till år Sammanlagt finns det utrymme att minska nuvarande energianvändning med 11 procent enbart genom att genomföra åtgärder som är privatekonomiskt lönsamma. Samma utredning påvisade att mindre än hälften, kanske så lite som 15 procent, av de privat- eller företagsfattarekonomiskt lönsamma åtgärderna i bebyggelser genomförts. En stor del lönsamma miljöinvesteringar uteblir således. 1

18 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Denna rapport syftar till att ge förklaringar till varför lönsamma miljöinvesteringar inte görs samt ge vägledning om hur aktörer kan stimuleras att genomföra dessa åtgärder. Orsakerna till varför de lönsamma miljöinvesteringarna inte görs delas in i tre kategorier: företagsekonomiska, psykologiska samt organisatoriska. Dessa diskuteras först utifrån en litteraturgenomgång, därefter utifrån en mindre intervjustudie med några berörda aktörer. Företagsekonomiska förklaringar I litteraturen anges ett antal företagsekonomiska skäl till varför miljöinvesteringar inte genomförs. Ett skäl som ofta framhålls är att de faktiskt inte är lönsamma om investeringarna varit lönsamma hade de genomförts. Andra förklaringar som framhålls är gömda kostnader såsom risk för stopp i produktionen, att det tar för lång tid att tjäna in investeringskostnaderna, samt att det råder osäkerhet om när investeringen faktiskt blir lönsam. En förklaring som återkommande framhålls är bristen på kapital, vilket hindrar att investeringen genomförs. Psykologiska förklaringar Till synes rationella beslut kan vara konsekvensen av psykologiska faktorer som påverkar beslutsfattaren att avstå från miljöinvesteringar, som är lönsamma och därmed företagsekonomiskt rationella. Exempel på detta är att kortsiktiga vinster premieras framför långsiktiga, att beslut baseras på tumregler snarare än fullständig information, samt att besluten fattas utifrån beslutfattares engagemang, perspektiv och erfarenhet, snarare än ekonomisk lönsamhet. 2

19 Sammanfattning Organisatoriska förklaringar När det kommer till organisatoriska skäl framhåller litteraturen särskilt den så kallade huvudman-agentteorin. Detta kan exempelvis avspegla sig i att en styrelse (huvudmannen) med långsiktiga intentioner, saknar möjligheten att observera om vd:n följer riktlinjerna eller agerar mer kortsiktigt. En annan viktig organisatorisk förklaring är att samsyn kring vikten av miljöinvesteringar, exempelvis mellan de tekniska och finansiella avdelningarna, är avgörande för att investeringarna genomförs. Företagens förklaringar Bland representanter från företagsvärlden (SKF, Volvo samt Lidl) och experter från myndigheter (Swentec, Energimyndigheten och en anonym) råder samsyn kring den stora potentialen för lönsamma miljöinvesteringar, men även kring att åtgärderna inte genomförs i tillräcklig utsträckning. Förklaringarna till varför de inte genomförs skiljer sig åt. Experterna framhöll otillräcklig information, medan företagsrepresentanterna hänvisade till kapitalbrist. De tillfrågade ansåg dock att närliggande kostnader får större betydelse jämfört med vinster längre in i framtiden (tidsdiskontering). Flera av de tillfrågade stödde även tesen att miljöinvesteringar uteblir när nyckelpersoner inom företag saknar intresse eller värderingar som gynnar miljöinvesteringar. Det finns vilja men också hinder Av intervjuerna att döma finns det bland företag ett engagemang och en vilja att investera miljövänligt. Men det finns ett antal företagsekonomiska, psykologiska och organisatoriska hinder som bidrar till att miljöinvesteringar inte genomförs, även i de fall där de 3

20 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? är lönsamma. I denna studie identifieras utifrån teori och empiri följande hinder för lönsamma energieffektiviseringar och andra miljöinvesteringar: Företagsrepresentanter anser att företagen saknar kapital för att genomföra dessa investeringar. Den långsiktiga vinsten får stå tillbaka till förmån för rädslan för en kortsiktig förlust. Det synliga attributet pris blir viktigare än långsiktiga attribut som energieffektivitet. De delar av företaget som förespråkar miljövänliga investeringar sitter ofta inte på beslutsfattande positioner. Det är inte tillräckligt inne med miljöinvesteringar, varför ansvariga i företag drar sig för att genomföra dem. Investering i ny och ofta okänd teknik innebär också en rädsla för att inte hålla jämna steg med konkurrenter. Experter anser att företagen inte tillräckligt tar till sig den information om vinster som finns tillgänglig. 4

21 Sammanfattning Rekommendationer Några enkla lösningar för att komma runt problemen, som finns inom olika områden, är svåra att finna. Men utifrån studien går det ändå att dra några slutsatser som kan bidra till att företag genomför de miljöinvesteringar som faktiskt är lönsamma: De styrmedel som används för att stimulera miljöinvesteringar bör utformas så att de får en snabb och tydlig ekonomisk inverkan och att dess kortsiktiga effekter blir uppenbara. Detta för att förhindra att det kortsiktiga tänkandet går före det långsiktiga vid investeringstillfället. Ett exempel på detta kan vara en bonus som ges vid investeringstillfället. För att komma till rätta med den upplevda bristen på kapital och det kortsiktiga tänkandet vid investeringar kan, förutom förutsägbarhet och ett högre pris på koldioxid, någon form av investeringsstöd eller belöning underlätta. Exemplet från programmet för energieffektivisering visar att investeringarna ökade när företagen belönades med en skattelättnad. Kartläggning av energianvändning främjar energibesparingar. Därför bör företag i ännu högre utsträckning uppmuntras att kartlägga sin energianvändning. Offentligt ägda företag bör tillsammans med myndigheter ha krav på sig att genomföra långsiktigt ekonomiskt 5

22 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? lönsamma miljöinvesteringar, vilket även bör prägla den offentliga upphandlingen. Givet att det finns en skillnad i hur företag och experter uppfattar att bristen på kapital och information påverkar investeringsviljan är det å ena sidan viktigt att den information som myndigheter med flera besitter verkligen når sina mottagare. Å andra sidan är det viktigt att företagens synpunkter når fram till myndigheter. Därför är som alltid ökat samråd mellan politiker, myndigheter och företag önskvärt. Höja statusen på miljöinvesteringar. Det kan göras genom att upprätta ett pris till de som bäst energieffektiviserat sin verksamhet eller genom någon form av märkning till företag som använder bästa möjliga teknik. 6

23

24

25 Kapitel 2 Introduktion Minskad energianvändning och ökad energieffektivitet är viktigt för att minska utsläppen av koldioxid, vilket också avspeglar sig i flera politiska målsättningar. Inom EU råder exempelvis enighet om att till år 2020 öka energieffektiviseringen med 20 procent. Uppnås detta mål kommer EU-länderna enligt beräkningar från EU-kommissionen fram till 2020 att minska sina utsläpp av växthusgaser med 25 procent (EU-kommissionen, 2008). År 2010 var Sveriges totala energianvändning ungefär 411 TWh TWh användes i sektorn bostäder och service, varav 19 TWh utgjordes av så kallad hushållsel, exempelvis belysning och elektriska apparater i hemmen. Övrig energi inom sektorn är fastighetsel, som innefattar exempelvis fasta inventarier i byggnader såsom hissar, rulltrappor och allmän belysning, verksamhetsel som används till den verksamhet som bedrivs i byggnaden exempelvis datorer, samt elvärme. Industrins energianvändning 2010 var 149 TWh. Resterande energi användes framför allt vid transporter (Energimyndigheten 2011a). 1. Slutlig användning i transport, lokaler och industri. Borträknat förluster samt olja för utrikes transporter och användning för icke-energiändamål. 9

26 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Figur 1. Slutlig energianvändning Transporter 96 TWh Bostäder och service 166 TWh Industri 149 TWh Källa: Energimyndigheten (2011a) Privatpersoner har möjlighet att spara energi och pengar genom att använda lågenergilampor, koka tevattnet i vattenkokare och välja det energieffektiva alternativet vid köp av nya hushållsmaskiner. Men de största möjligheterna till energibesparingar finns i kommersiella verksamheter. För en person blir det privatekonomiskt lönsamt att byta ut sitt gamla kylskåp mot ett energisnålare. På samma sätt finns det bland företag möjligheter att spara pengar genom att genomföra företagsekonomiskt lönsamma åtgärder. Med lönsamma åtgärder menas här energibesparande åtgärder vars grundinvestering och 10

27 Introduktion underhållskostnad är lägre än deras besparing i form av lägre energikostnader. 2 Enligt Energieffektiviseringsutredningen från 2008 var potentialen för besparingar från privat- och företagsekonomiskt lönsamma investeringar 34 TWh för bostäder och service, och 13 TWh för industrin, fram till år Således finns det en potential att minska nuvarande energianvändning med 11 procent bara genom att genomföra åtgärder som är privat- och företagsekonomiskt lönsamma. Andra beräkningar visar på liknande siffror (se exempelvis Göransson & Petterson 2008, samt Jagemar & Pettersson 2009). Det är emellertid ett välkänt fenomen att potentialen inte utnyttjas fullt ut. Siffror från Energieffektivseringsutredningen Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110), visar att år 2008 hade mindre än hälften, kanske så lite som 15 procent, av de privat- eller företagarekonomiskt lönsamma åtgärderna i bebyggelsen genomförts. Det faller inte inom ramen för denna rapport att peka ut vilka investeringar som bör genomföras, men en vägledning till vilka de är och vilken potential de rymmer finns i den så kallade McKinseykurvan, som visar kostnaderna för ett antal åtgärder och som visar att ett stort antal åtgärder redan nu är lönsamma (Enkvist m.fl. 2007). Denna rapport syftar istället huvudsakligen till att peka på förklaringar till varför de lönsamma åtgärderna inte genomförs. Förklaringarna kan vägleda politiska beslutsfattare om hur de kan på- 2. För formel, se Göranson och Petterson (2008) 11

28 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? verka näringslivets beslutsfattare att göra dessa besparingar. Målet är att i slutsatserna besvara följande frågor (med fokus på den andra frågan): Finns det bland företagen en vilja till lönsamma miljöinvesteringar? Vilka är hindren för att genomföra dem? Hur kan dessa hinder passeras? Studien har följande struktur: Först ges en kort översikt om framtagna förslag till hur staten kan påskynda energieffektiviseringar. Därefter behandlas forskning som belyser varför företag inte genomför lönsamma miljöinvesteringar. Sedan rapporteras en mindre intervjustudie där litteraturens förklaringar testas på representanter för företag och experter. Rapporten avslutas med en diskussion av resultaten och hur de kan användas för att stimulera lönsamma miljöinvesteringar. 12

29

30

31 Kapitel 3 Genomförda och föreslagna åtgärder Insikten om behovet av energieffektivisering är inte ny, inte heller insikten om att stora delar av de lönsamma energieffektiviseringarna och andra miljöinvesteringar inte genomförs. I detta kapitel ges dels exempel på en framgångsrik åtgärd för att stimulera energieffektivisering, dels en redovisning av vilka förslag som fanns med i Energieffektiviseringsutredningen från Ett framgångsrikt exempel Programmet för energieffektivisering Ett exempel på en politisk åtgärd som har stimulerat företag att genomföra delar av de ekonomiskt lönsamma åtgärder för att minska sin energianvändning är Programmet för energieffektivisering (PFE) som infördes Vid en anpassning till EG:s energiskattedirektiv införde Sverige 2004 en skatt på 0,5 öre/kwh på processrelaterad el. Genom att följa det frivilliga programmets riktlinjer befrias emellertid energiintensiva industrier från skatten på pro- 15

32 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? cessrelaterad el. Riktlinjerna kräver bland annat att företagen gör en kartläggning av den egna energianvändningen, inför särskilda rutiner för inköp av elkrävande utrustning, samt fastställer en åtgärdslista med energieffektiviserande åtgärder. Programmet har varit relativt framgångsrikt och visar att det finns möjlighet att göra betydande besparingar. De cirka 100 företag som anmält sig till programmet har fått skattelättnader värda 750 miljoner kronor och investerat 708 miljoner kronor i energieffektiviserande åtgärder. Berörda företag har årligen minskat sin elanvändning med 1,45 TWh per år, vilket enligt beräkningar inneburit besparingar på cirka 430 miljoner kronor per år. Återbetalningstiden för åtgärderna har i genomsnitt varit 1,5 år (Energimyndigheten 2011b, Miljörapporten 2011:3). Energimyndigheten identifierar ett antal skäl till programmets relativa effektivitet: Programmet bidrar till att företag fokuserar på energifrågan och att den får högre status i organisationen. Skattereduktionen ger ökad lönsamhet och sänkta risker. Kraven på energikartläggning gör att företag enklare kan fatta beslut baserade på fakta. Programmet har bidragit till att företag bildat nätverk och därmed kunnat lära av varandra. De genomförda energieffektiviseringsåtgärderna är lönsamma och gör företagen mer konkurrenskraftiga. 16

33 Genomförda och föreslagna åtgärder Planerade åtgärder för att göra Sverige energieffektivare I Energieffektiviseringsutredningen från 2008 gavs åtskilliga förslag på åtgärder för att påskynda lönsamma energieffektiviseringar (SOU, 2008:110). Projektplanen innehåller en rad förslag till åtgärder, såsom energiklassning av byggnader, energihushållningskrav vid ombyggnad, samt skärpning av ombyggnadskrav. Vidare föreslås möjligheter att avsätta medel till en investeringsfond för energibesparingar. Utredningen innehåller förslag om särskilda krav för offentlig sektor och om ett obligatoriskt program för energieffektivisering i statlig sektor. Energieffektiviseringsavtal med kommuner och landsting är ett annat förslag. Slutligen föreslås i utredningen att det skapas ett forum på internet för energieffektiviseringar. För att få en uppfattning om i vilken utsträckning förslagna åtgärder genomförts, gjordes under februari 2011 en intervju via e- post med Andreas Muld, expert på energieffektivisering vid Energimyndigheten. Tabell 1 ger en bild av hur förslagen i Energieffektiviseringsutredningen om att öka energieffektivisering i näringslivet följs upp (se vidare Regeringens proposition 2010/11:1). 17

34 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Tabell 1. Sammanställning av e-postintervju med Andreas Muld på Energimyndigheten om i vilken utsträckning föreslagna åtgärder SOU 2008: 110 avseende energieffektivisering genomförts. Tabellen har uppdaterats efter kompletterande mailkonversation med Carin Karlsson på Energimyndigheten i december Föreslagen åtgärd Energiklassning av byggnader Realisering av åtgärden Pågår. Svensk standard klar. Boverket kommer att hänvisa till den i byggregler och energideklarationer Energihushållningskrav vid ombyggnad Nya regler gäller från 1 januari 2012 Skärpning av nybyggnadskraven Nya regler gäller från 1 januari 2012, skärpta krav med 20 % (minimikrav) Ny programperiod för PFE (eleffektivisering i energiintensiv industri) Utvidgat tillämpningsområde för PFE, där det bör gälla andra energislag än el Att företag som uppfyller kraven för PFE samtidigt kan anses uppfylla kraven för energihushållning i miljöbalken Statligt stöd för energieffektivisering i icke energiintensiva företag. Befrielse ifrån energiskatt om man energieffektiviserar. Annars höjd energiskatt. Möjlighet att avsätta medel till energisparfond. Antingen direkt avdrag eller avsättning till investeringsfond. Särskilda krav i offentlig sektor Program för energieffektivisering i statlig verksamhet som är obligatoriskt Energieffektiviseringsavtal med kommuner och landsting Övervakning och kontroll att bestämmelserna genomförs Ett forum på Internet för energieffektiviseringar Nuvarande period är godkänd att fortsätta ta emot nya företag till och med 2012 som kan fullfölja en femårig period. Diskussioner pågår om ett nytt energieffektiviseringsprogram för industrin efter att PFE avslutats. Vi har fått ansvar från 1 mars 2011 att hantera den här frågan. Den praktiska tilllämpningen är under utveckling Ingen diskussion hos oss i alla fall. Från 2009 får emellertid icke energiintensiva företag energikartläggningscheckar Frågan kan komma att beröras i det regeringsuppdrag som myndigheten har fått om kvotpliktsystem. Rapporteras mars 2012 Ja det finns en förordning som vi arbetar efter och nya krav finns i förslaget till nytt energieffektiviseringsdirektiv Ja det finns en förordning som vi arbetar efter och nya krav finns i förslaget till nytt energieffektiviseringsdirektiv Vi hanterar energieffektiviseringsstödet till kommuner och landsting Vi ger underlag till regeringen som underlag till deras handlingsplan till EU Vi har tagit fram en portal tillsammans med Boverket som kommer att lanseras i slutet av mars månad 18

35

36

37 Kapitel 4 Litteraturöversikt varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Genomgången av tidigare forskning innefattar; (a) enkät- eller intervjustudier på temat uteblivna miljöinvesteringar, gjorda med ansvariga personer i svenskt eller utländskt näringsliv (Cooreman, 2007; Harris, Anderson, & Shafron, 2000; Rhodin, Thollander & Solving, 2007; Thollander & Ottosson, 2007); (b) studier som sammanfattar tidigare forskning och allmänt diskuterar detta tema (Howart & Anderson, 1993; Jaffe & Stavins, 1994); (c) relevant psykologisk forskning om beslutsfattande och bedömningar (t ex Simon, 1956; Loewenstein & Thaler, 1989). De skäl till uteblivna miljöinvesteringar som diskuteras i kapitel två delas in i företagsekonomiska, psykologiska och organisatoriska förklaringar (se Rhodin m fl., 2007). Även om det inte går vattentäta skott mellan kategorierna är förhoppningen att en indelning underlättar identifieringen av de olika förklaringarna till varför lönsamma investeringar inte genomförs. 21

38 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? Företagsekonomiska 11 förklaringar till varför lönsamma miljöinvesteringar uteblir En förklaring till antalet miljöinvesteringar, är att företag enbart genomför de investeringar som är lönsamma. Att inte fler investeringar görs beror på att det inte finns några ytterligare lönsamma investeringar. Enligt resonemanget finns det inga lönsamma miljöinvesteringar som inte genomförs (Cooreman, 2007). Cooremans studie framhåller också att investeringar inte genomförs därför att de vid det specifika tillfället inte anses vara strategiska. Ett grundläggande problem till varför inte fler miljöinvesteringar genomförs anses vara att privatekonomiska kostnader för enskilda aktörers aktiviteter generellt sett är lägre än de samhällsekonomiska. Den privata kostnaden för att utnyttja resurser, såsom energi, avspeglar istället i allmänhet bara den enskildes kostnad för produktionen (arbete, maskiner, material m.m.) och inte samhällskostnaden av att utnyttja allmänna tillgångar (utsläpp, föroreningar m.m.). Den privata kostnaden blir därför lägre än samhällets kostnad, vilken innefattar samtliga välfärdssänkande effekter och resursuppoffringar (Pihl, H 2007). Att samhällsekonomiskt och privatekonomiskt lönsamma aktiviteter inte sammanfaller, kan därför ses som det bakomliggande marknadsmisslyckandet till frånvaron av miljöinvesteringar. Skulle privata kostnader även inkludera uppoffringar av allmänna tillgångar, skulle fler miljöinvesteringar säkerligen bli ekonomiskt lönsamma. Men det finns även andra marknadsmisslyckanden, som förhindrar marknaden från 1. Termen företagsekonomiska förklaringar används för att särskilja dem från samhällsekonomiska. Företagsekonomiska avser i detta sammanhang huruvida den enskilda aktören tjänar ekonomiskt eller ej på en handling. 22

39 Litteraturöversikt varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar att vara privatekonomiskt effektiv vad gäller miljöinvesteringar. Jaffe och Stavins (1994) framhåller ett antal företagsekonomiskt rationella skäl till varför miljöinvesteringar uteblir. Ett skäl är så kallade gömda kostnader, det vill säga kostnader som inte räknas med i grundinvesteringen. Dessa kan bland annat vara overheadkostnader, kostnader för att samla in information, stopp i produktionen samt upplevda besvär i samband med investeringarna. Det kan även finnas ekonomiska risker med miljöinvesteringar som exempelvis energieffektiviserande åtgärder. Dels finns risken att förtjänsten inte återbetalas inom beräknad tid, dels en osäkerhet kring energiprisets utveckling. Miljöinvesteringarna riskerar också att vara inkompatibla med den teknik som företaget använder. Alla dessa osäkerheter kan medföra ytterligare kostnader, vilket höjer kraven på investeringarnas avkastning. Miljöinvesteringar kan vara svårare att finansiera jämfört med andra investeringar. Detta kan delvis förklaras av att möjligheten att utnyttja kreditmarknaden skiljer sig mellan olika aktörer. Exempelvis är krediter vanligtvis billigare för energiproducenter än för energikonsumenter, liksom i allmänhet även för större företag än för mindre. Krediter för miljöinvesteringar tenderar också att vara dyrare eftersom även långivare räknar med större risker vid sådana investeringar, vilket höjer kostnaden för lånen (Boverket (2005). Ett företag som inte har tillräckligt med kapital har inte heller råd att genomföra miljöinvesteringar, även om de är lönsamma. Harris m.fl. (1999) gjorde en undersökning om varför företag i Australien inte genomförde energieffektiviseringar. Viktigaste skälet enligt företagen själva var att vinsten ansågs för låg och att det tog lång tid att tjäna in investeringskostnaden. En ytterligare för- 23

40 Varför görs inte lönsamma miljöinvesteringar? klaring var att de ansåg att försäljarnas uppgifter om kostnader och besparingar inte stämde överens med verkligheten. I Sverige utförde Rohdin m.fl. (2007) en liknande undersökning på olika gjuterier. Det främsta skälet som företagen angav var brist på kapital. På andra plats kom tekniska risker, såsom stopp i produktionen. Därefter följde brist på budgetmedel. Ytterligare en studie i Sverige genomfördes av Thollander och Ottosson (2007), som undersökte pappers- och massaindustrin. Framför allt framhöll de olika tekniska problem. Risken för stopp i produktionen i samband med teknikbyte, med påföljande kostnader och vedermödor ansågs vara det viktigaste skälet till varför energieffektiviseringar inte genomfördes. Enligt Howart och Andersson (1993) kan otillräcklig information bidra till att lönsamma miljöinvesteringar uteblir. Många företag har helt enkelt inte fått den information som krävs för att fatta beslut om vissa investeringar, som i förlängningen blir lönsamma. Vissa skäl som anförs som ekonomiska berör snarare brister i organisationen. Till exempel, om en avdelning eller en inflytelserik person inte direkt gynnas av en investering riskerar den att utebli, även om den skulle gynna företaget. Detta gäller även lönsamma miljöinvesteringar (Jaffe & Stavins, 1994). Organisatoriska förklaringar diskuteras senare i detta kapitel (se sid 29). Sammanfattningsvis kan det konstateras att när berörda personer i näringslivet tillfrågas om faktorer som hindrar miljöinvesteringar, uppges i första hand företagsekonomiska skäl, vilket också inkluderar marknadsmisslyckanden som otillräcklig information och avsaknad av privatekonomiska incitament. Det framgår inte tydligt av forskningen hur välgrundade dessa skäl är. Det vill säga, vi vet inte i vilken utsträckning de bygger på privata aktörers kor- 24