Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Transkript

1 Näringsdepartementet Stockholm Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering Sveriges Byggindustrier, Fastighetsägarna och Byggherrarna tackar för inbjudan att inkomma med synpunkter i frågan om stöd till renovering och energieffektivisering. Nedan presenteras våra gemensamma ståndpunkter i frågan. Regeringen bör förtydliga vilka mål som gäller för energieffektivisering av byggnader. Detta bör ske innan eventuella nya styrmedel sjösätts. Vi instämmer i behovet av att öka takten i renoveringar och energieffektiviseringar av befintliga flerbostadshus. Vi vill inte se investeringsstöd till renovering och/eller energieffektivisering av byggnader. Investeringsstöd skapar en ryckig byggmarknad, driver upp kostnaderna och öppnar för fusk. Ekonomiskt stöd till fastighetsägare som inte renoverat sina byggnader skickar dessutom en tydlig signal till dem som har gått före och renoverat utan statligt stöd om att sådant proaktivt beteende straffar sig. Detta är inte bra. Att ge stöd för enskilda byggnadskomponenter, såsom fönster eller dylikt, är inte heller lämpligt eftersom det leder till högre priser på dessa komponenter. De enda fall där investeringsstöd kan fungera är vid etablering av ny teknik på marknaden. Åtgärder för att öka renoveringstakten bör rikta in sig på att skapa generellt goda förutsättningar för fastighetsägarna att äga och förvalta energieffektiva byggnader. Eventuella ekonomiska incitament till energieffektivisering ska vara kopplade till byggnadens faktiska energianvändning i fortvarighet och inte till investeringar. För att främja energieffektivisering skulle någon avgift som fastighetsägarna ändå betalar, t.ex. fastighetsavgiften, kunna kopplas till byggnadens energiprestanda så att en byggnad med hög energiprestanda får en låg eller ingen fastighetsavgift och en byggnad med dålig energiprestanda får en hög avgift. Detta ökar lönsamheten i energieffektiviseringsåtgärder. Beräkningar och schabloner får inte ligga till grund för ekonomiska incitament. Följ upp byggnadernas faktiska energiprestanda med Svebys metodik. Staten kan underlätta finansiering av energirenoveringar genom kreditgarantier. Utformningen av stöd till renovering/energieffektivisering får inte bryta mot statsstödsreglerna.

2 Vi är medvetna om att renoveringar i många fall leder till högre hyror. Där detta riskerar att bli ett socialt problem bör staten kunna hjälpa kommunerna genom att delfinansiera höjda individanpassade bostadsbidrag. Vi anser att de medel som regeringen har aviserat att den vill satsa på energirenoveringar skulle göra störst nytta om de lades på forskning, utveckling och demonstration kopplat till energieffektivisering av befintliga byggnader. Stockholm den 12 maj 2015, BYGGHERRARNA FASTIGHETSÄGARNA SVERIGES BYGGINDUSTRIER Tommy Lenberg Reinhold Lennebo Ola Månsson Byggherrarna är en förening för cirka 130 professionella byggherrar inom offentlig och privat verksamhet. Fastighetsägarna är en intresse- och branschorganisation som arbetar för en väl fungerande fastighetsmarknad och representerar drygt medlemmar Sveriges Byggindustrier är de enskilda byggföretagens bransch- och arbetsgivar-organisation och organiserar ungefär 3100 bygg-, anläggnings- och specialföretag. I bilagan utvecklar vi vår syn på nackdelarna med investeringsstöd och vad som istället bör göras för att få fart på renoveringar och energieffektivisering av befintliga byggnader.

3 Bilaga: Sveriges Byggindustriers, Fastighetsägarnas och Byggherrarnas syn på vad som vad som bör göras för att få fart på energirenoveringarna av befintliga byggnader Förtydliga energieffektiviseringsmålen Tidigare fanns en precisering i miljökvalitetsmålen att energianvändningen i byggnader skulle minska med 20 procent till 2020 och med 50 procent till 2050, jämfört med 1995 och räknat som årlig energianvändning för uppvärmning, varmvatten och drift el fördelat på antal kvadratmeter. Det fanns en bred uppslutning bakom dessa mål i bygg- och fastighetsektorn. Nu har dock denna precisering tagits bort, vilket har skapa en osäkerhet kring vilka mål som gäller. Regeringen bör förtydliga målen. De stora energibesparingarna måste göras i befintliga byggnader Många framhåller skärpta energikrav på nya byggnader som det viktigaste sättet att nå energi- och klimatmålen. Eftersom nybyggnationstakten i Sverige är mycket låg och vi redan idag har internationellt sett mycket god energiprestanda i nya byggnader, spelar det dock en liten roll för måluppfyllelsen hur mycket mer energieffektiva de nya byggnaderna blir. Inte ens om alla nya byggnader vore nollenergihus, dvs. inte behövde någon externt tillförd energi alls, skulle målen nås. De stora energibesparingarna måste göras i den del av byggnadsbeståndet som redan finns. Det är positivt att regeringen uppmärksammat denna utmaning. Investeringsstöd är dock inte lösningen på problemet. I många fall kan relativt omfattande energieffektiviseringsåtgärder utifrån sett vara företagsekonomiskt lönsamma om de görs i samband med en totalrenovering av en fastighet. Ändå ser vi inte att energirenoveringarna av befintliga byggnader tar fart. Det finns många olika förklaringar till det. Vilka är hindren för energieffektivisering av befintliga byggnader? Ett hinder för att investera i energieffektiviseringsåtgärder är att det inte finns tillräckliga incitament för fastighetsägare och förvaltare att agera långsiktigt. De bedömer inte att de kan räkna hem investeringen under dess livscykel eller få igen den vid en försäljning av fastigheten. Detta beror delvis på den typ av lönsamhetskalkylering som används. Vilka antaganden som görs om framtida energipriser spelar också roll. Konkurrens om finansiella resurser, dvs. att investeringar i energieffektiviseringsåtgärder ska ske i konkurrens med andra investeringar inom en verksamhet, är ett annat hinder. Ofta prioriteras investeringar som bedöms vara mer strategiska, t.ex. köp av nya fastigheter, alternativt kostnadsbesparande åtgärder med kortare återbetalningstid. Många bostadsföretag har inte satt av tillräckligt med medel för renoveringar. I vissa fall beror detta på att ägarna, ofta kommuner, har tagit av vinsten för att finansiera annan verksamhet. I andra fall är

4 det hyressättningen som inte lämnat tillräckligt utrymme att sätta av medel. Hyresvärdar får inte heller höja hyran för energisparåtgärder, utan kostnaderna måste fullt ut finansieras av energibesparingen. Det är också svårt att låna till energieffektiviseringsåtgärder eftersom bankerna generellt inte har kompetens att bedöma risk och avkastning på investeringen. Låga energikostnader har i dagsläget heller inget större mervärde när en hyresfastighet säljs. Det är framförallt hyresintäkter och läge som avgör värdet. Sammantaget gör ovanstående hinder att det finns ett behov av någon typ av ekonomiskt incitament för att driva på utvecklingen inom energieffektivisering i befintliga byggnader. Men lösningen är inte investeringsstöd. Varför är investeringsstöd en dålig idé? Vi tar tydligt avstånd från investeringsstöd för energiåtgärder. Investeringsstöd driver upp kostnaderna och skapar en kostnadsomedvetenhet hos såväl beställare som leverantörer. Ovanpå detta drivs kostnaderna upp av den stora osäkerheten om den framtida marknadsutvecklingen som investeringsstöd som är beroende av statsbudgeten leder till, eftersom de är helt beroende av politiska beslut. Risken att stödet ska ta slut hämmar företagens rekrytering och gör arbetsmarknaden osäker för arbetstagarna. En annan negativ effekt är att investeringsstöd öppnar upp för fusk med felaktig bokföring av åtgärder. Detta problem kan delvis mötas med noggrann uppföljning (se nedan), men sådan är mycket resurskrävande. En ytterligare nackdel är att investeringsstöd till dem som ännu inte gjort något åt sina fastigheter skickar en tydlig signal till dem som gått före och energi renoverat utan statligt stöd om att sådant proaktivt beteende straffar sig. Dessutom riskerar investeringsstöd att leda till suboptimeringar och till att investeringar, t.ex. installation av behovsstyrd ventilation, inte nyttjas fullt ut när stödet väl är utbetalt. Eventuella ekonomiska incitament till energieffektivisering måste därför vara kopplade till byggnadens faktiska energianvändning och inte till investeringar som görs. Förslag: Öka incitamenten för effektivisering genom att koppla befintliga fastighetsavgifterna till byggnadens energiprestanda Ett förslag som Sveriges Byggindustrier, Fastighetsägarna, Svenska teknik- och designföretagen samt Byggmaterialindustrierna har tagit fram är att en byggnads energiprestanda bör ligga till grund för en differentiering av avgifter som fastighetsägarna ändå betalar till stat eller kommun, t.ex.ad fastighetsavgiften. Systemet bör utformas så att en byggnad med låg energianvändning får en lägre fastighetsavgift än en byggnad med hög energianvändning och ha en direkt koppling till energideklarationerna. Sedan ett antal år tillbaka ska alla nya byggnader och alla befintliga byggnader som säljs ha en s.k. energideklaration. Deklarationen anger byggnadens energiprestanda beräknat som årlig energianvändning per kvadratmeter Atemp. Energianvändningen delas in i olika klasser från A till G,

5 där G är en byggnad med hög energianvändning och A är en byggnad med låg energianvändning. C motsvarar energikraven i Boverkets byggregler. Deklarationerna ska också innehålla förslag till energieffektiviseringsåtgärder som kan förbättra byggnadens energiprestanda. (Kvaliteten på energideklarationerna har tyvärr varit under all kritik och denna måste höjas oavsett om vårt förslag blir verklighet eller ej.) Systemet med att koppla befintliga fastighetsavgifterna till byggnadens energiklass har den fördelen att det kan göras kostnadsneutralt för byggnadskollektivet som helhet, dvs. det kan designas som en omfördelning mellan olika fastigheter och fastighetsägare, och behöver därför inte leda till några förändrade utgifter för stat eller kommun. En sådan intäkts-/utgiftsneutral modell (NOX-avgiften) används idag med framgång för att minska utsläpp av kväveoxider från kraftverk. Även fordonsskatten är upplagd på ett liknande sätt med en högre skatt för de fordon som drar mycket bränsle än för dem som drar lite. Med en tydlig koppling mellan fastighetsavgift och energiklass får fastighetsägarna en ekonomisk morot att sänka energianvändningen och att behålla den på en låg nivå. Med Vår bedömning är att signaleffekten, att avgiften sänks om man energieffektiviserar, skulle vara viktig även vid relativt små sänkningar och göra att energieffektiviseringsfrågan kom upp på bordet hos fler fastighetsägare än idag. Dagens relativt låga fastighetsavgift är signaleffekten troligtvis större än det ekonomiska incitamentet. Man ska dock inte underskatta förändringskraften i sådana signaler. Systemet har ytterligare en koppling till energideklarationerna i och med att en framtida sänkning av fastighetsavgiften ger ett, om än litet, ekonomiskt incitament att genomföra de åtgärdsförslag som angivits i energi-deklarationen. Följ upp byggnadernas energiprestanda med Sveby Vi kan inte nog poängtera vikten av att följa upp de krav som ställs på byggnadernas energiprestanda, oavsett om kraven ligger till grund för någon form av ekonomiska incitament eller ej. Det finns idag stora brister i kommunernas uppföljning av gällande energikrav. Kommunerna har tillsynsansvar över att byggnaderna lever upp till Boverkets byggregler men denna tillsyn fungerar inte i praktiken. Utan ordentlig uppföljning är det svårt att få reda på om de uppställda kraven uppfylls likväl som om de förväntade effekterna (minskad energianvändning och minskad klimatpåverkan) nås. När marknaden märker att uppföljning inte sker snedvrids konkurrensen genom att mindre nogräknade aktörer får spelrum. Kort sagt: Det lönar sig att fuska eftersom risken att bli upptäckt är liten. Det är därför av största vikt att förbättra metoder och rutiner för uppföljning och verifiering av byggnaders energiprestanda. Detta arbete bedrivs idag framgångsrikt inom ramen för det branschgemensamma programmet Sveby men för att få större genomslag och kunna vara ett stöd i kommunernas tillsyn skulle Sveby behöva lyftas in i Boverkets byggregler. Vi tar tydligt avstånd mot att införa schablonvärden för energibesparingar för olika typer av åtgärder. Det ska vara den faktiska, uppmätta energibesparingen i fortvarighet som räknas. Satsa stödpengarna på forskning, utveckling och demonstration Vi anser att de medel som regeringen har aviserat att den vill satsa på energirenoveringar skulle göra störst nytta om de lades på forskning, utveckling och demonstration kopplat till energieffektivisering av befintliga byggnader. Det finns ett stort behov av att ta fram och testa nya tekniker och metoder

6 för hållbar renovering av befintliga byggnader. Eftersom behovet av ny teknik och nya metoder för detta är stort även i övriga världen så skulle en sådan satsning på forskning, utveckling och demonstration med fördel kunna kopplas ihop med den exportsatsning på hållbara städer som regeringen aviserat. Frågor med anledning av dessa ståndpunkter kan ställas till energi- och miljöchef Maria Brogren tel eller maria.brogren@sverigesbyggindustrier.se. Yogesh Kumar tel eller yogesh.kumar@fastighetsagarna.se Per Lilliehorn tel eller per@lilliehorn.se