brottsoffer Mångkulturellt brottsofferstöd Stark berättelse från en far vars son mördats Så mycket kostar våldet mot kvinnor tidningen

Transkript

1 brottsoffer tidningen brottsofferjourernas riksförbund nr 1/2007 Stark berättelse från en far vars son mördats sidan 20 Så mycket kostar våldet mot kvinnor sidan 5 Mångkulturellt brottsofferstöd Hur bemöter vi behoven hos brottsoffer med annan bakgrund än svensk? Vilken kunskap behövs för att ge ett bra stöd? Och hur motverkar vi diskriminering? lösnummerpris 30 kr årgång 14 tema Brottsoffer & etnicitet s 9-19

2 Tidningen Brottsoffer Medlemstidning för Brottsofferjourernas Riksförbund tel Bondegatan 40 Box Stockholm ansvarig utgivare Hans Klette tel redaktör Ninna Mörner tel mobil Innehåll 2 Ordföranden har ordet 3 Riksnytt 4 Aktuellt 7 Fråga psykologen 8 Fråga juristen 8 Insändare 9 Tema: Brottsoffer & etnicitet 10 När sexuella övergrepp är tabu 11 Respekt för andra kulturer en förutsättning för att kunna hjälpa 12 När hudfärgen är en riskfaktor 14 Unga utbildas i antirasism 15 I kris behövs det egna språket 16 Nu kan BOJ ge stöd på flera språk 17 Mångfald av språk i jourerna 18 Terrafems flerspråkiga stöd prisas 19 Patriarkala familjesystem föder förtryck i hederns namn 20 Recension En pappas berättelse om åren efter att sonen mördats 21 Regionnytt 22 Så når du brottsofferjourerna 24 Sista sidan Årets brottsofferpris går till Kerstin Zaring grafisk form Erika Nydahl erika.nydahl@bredband.net omslagsfoto Lawrence Manning (även sidan 9) prenumeration Anita Gardell tel anita.gardell@boj.se Tidningen Brottsoffer utkommer med fem nummer per år. Som medlem i en lokal jour får du tidningen gratis. helårsprenumeration 150 kr postgiro tidningen brottsoffer 1/2006 annonser tel / / fax / / tryck Tidningen Brottsoffer ges ut med stöd av Spifab, Weinco Grafiska AB, Malmö issn x, upplaga ex Tidningen är tryckt på miljövänligt papper. Redaktionen ansvarar ej för insänt ej beställt material. Citera oss gärna, men ange källan. Brottsofferjourernas Riksförbund, BOJ, är en ideell organisation som ger stöd till brottsoffer, deras anhöriga och vittnen. Varje år ger BOJ stöd till cirka brottsdrabbade personer. Det finns idag drygt 100 lokala brottsofferjourer som kan erbjuda emotionellt stöd och praktisk vägledning. Jourernas stödpersoner har avgett tystnadslöfte och ger stöd så länge brottsoffren önskar. BOJ har även organiserat vittnesstöd vid de flesta tingsrätter. All hjälp är kostnadsfri och såväl stödpersoner som vittnesstöd har utbildning för sina uppgifter. Brottsdrabbades rättigheter vår utmaning

3 Ordföranden har ordet förbundsordförande hans klette Det krävs mycket mer insyn i förundersökningar För att öka rättssäkerheten och rättstryggheten i brottmålsprocessen måste denna reformeras med mänskliga rättigheter som utgångspunkt. För förundersökningens del måste den offentliga insynen i förundersökningen kraftigt ökas. Syftet med brottmålsprocessen, som omfattar både förundersökning och huvudförhandling, är att rättvisa ska skipas genom att döma skyldiga och fria oskyldiga med hänsyn till mänskliga rättigheter för misstänkta/tilltalade, målsägande/brottsoffer och vittnen. Europakonventionens artikel 6 är svensk lag sedan 1995 och gäller både förundersökning och huvudförhandling samt både brottmål och tvistemål såsom skadestånd och brottsskadeersättning. Misstänkt/tilltalad och målsägande/brottsoffer har rätt till en rättvis rättegång /.../ inom skälig tid och förfarandet ska vara kontradiktoriskt och utföras med lika starka rättsliga medel. Regering och riksdag är ansvariga för att polisens, åklagarens och domstolens verksamhet inte bara är rättssäker utan också effektiv. Bristande resurser, som leder till skada för den enskilde medborgaren, kan medföra skadeståndsskyldighet för staten. Alla brott som kommer till polisens och åklagarnas kännedom utreds inte av processekonomiska skäl och endast ett litet antal brott blir föremål för en fullständig förundersökning. Polisens bristande utredningsresurser medför att medborgarnas rättssäkerhet och rättstrygghet inte uppfylls. Då endast 5-10 procent av anmälda våldsbrott och sexualbrott går till huvudförhandling sker alltså rättstillämpningen vid procent av dessa brott i förundersökningsstadiet hos polis och åklagare, främst i polisens utredningsverksamhet och dessutom utan offentlig insyn, vilket inte är tillfredsställande i en rättsstat! Grundlagsbestämmelserna i Regeringsformen 1 kap, 9 föreskriver att rättstilllämpningen ska ske i enlighet med principerna om likhet inför lagen, saklighet och opartiskhet. Saklighet innebär att beslutsfattarna måste ha grundläggande kunskaper på det aktuella sakområdet, dvs kunskapen ska vara relevant, giltig och tillförlitlig. För att handlägga t ex våldsbrott och sexualbrott mot barn, unga och kvinnor fordras väsentliga beteendevetenskapliga och samhällsvetenskapliga kunskaper. Sunt förnuft är oftast otillräckligt. Väsentlig specialisering är ofta nödvändig för samtliga beslutsfattare, dvs utredare inom polis och socialtjänst, åklagare, försvarare, målsägandebiträde och domare (både yrkesdomare och lekmannadomare/nämndemän). Rimligt tvivel tvivelaktigt begrepp Beviskravet vid dessa brott är att brottet måste vara ställt utom rimligt tvivel. Kraven för den bevisning, som behövs för att uppnå detta beviskrav måste vara högt. Om beslutsfattaren saknar specialisering eller brister i saklighet överhuvudtaget saknas förutsättnignar för att göra en bedömning av vad som är rimligt tvivel. Dessutom kan olika specialister ha olika uppfattningar om det aktuella sakområdet. Bristen på saklighet i beslutsfattandet under förundersökningen medför med största sannolikhet att ett flertal fall avskrivs, som skulle ha medfört fällande dom om åtal väckts. Följden för brottsoffer blir att skadeståndsfrågan som regel inte om åtal väckts. blir föremål för bedömning i domstol. Brottsoffret har visserligen möjlighet att erhålla brottskadeersättning av Brottsoffermyndigheten, om de kan göra sannolikt att brott begåtts mot dem, till vilket ofta behövs polisens hjälp. Hoten mot brottsoffer ökar Avvägningen mellan den tilltalades rättigheter å ena sidan och målsägandens/brottsoffrets och vittnens rättigheter å andra sidan har blivit allt aktuellare genom att hoten mot målsägande/brottsoffer och vittnen ökat kraftigt i dagens brottmålsprocess. I Europadomstolens dom Doorson mot Nederländerna från 1996 visade domstolen hur balanseringen mellan parternas rättigheter ska göras för att överensstämma med Europakonventionen. Europarådet arbetade emellertid vidare med frågan. År 1997 antog Europarådets ministerråd en Rekommendation No (97)13 om hot mot vittnen och den tilltalades rätt till försvar. Vittnen omfattar också bl a målsägande-brottsoffer. Hela rekommendationen finns i svensk översättning i SOU 1998:40 Brottsoffer. Europarådet har fortsatt arbetet på området genom rekommendationen Rec (2005) 9 on the protection of witnesses an collaboratoress of justice, där utökade skyddsprogram framläggs pga den organiserade brottslighetens och terrorismens utveckling. I detta sammanhang bör också nämnas den svenska Förordningen (2006:519) om särskilt personsäkerhets- Bristen på saklighet i beslutsfattandet under förundersökningen medför med största sannolikhet att ett flertal fall avskrivs, som skulle ha medfört fällande dom,

4 Riksnytt Ny handbok för jouren BOJ arbete mm samt att Brå fått regeringens uppdrag att under 2007 slutföra en rapport om hot mot målsägande/brottsoffer och vittnen. För att öka rättssäkerheten och rättstryggheten i brottmålsprocessen måste denna reformeras med mänskliga rättigheter som utgångspunkt. Dessutom måste den offentliga insynen i förundersökningen kraftigt ökas. Grunden för detta kan vara att den årliga brottsofferstatistiken, som Brå ska färdigställa i år, också innehåller förståeliga motiveringar för nedlagda förundersökningar och beslut att ej åtala. Sedan behövs undersökningar med representativa urval från hela landet för att närmare analysera rättssäkerheten och rättstryggheten för både målsägande/ brottsoffer och misstänkta. Sådana undersökningar behöver också göras i domstolarna, varvid samtliga fall med dömda respektive friade måste analyseras närmare. Reformera brottmålsprocessen Först efter några år av dessa undersökningar kan vi börja diskutera på allvar vad vi behöver reformera i brottmålsprocessen och i utbildningen av polis, åklagare och domare. De kapitel som rör brottmål i RB måste genomgå en fullständig reformering med utgångspunkt i dagens verklighetsuppfattning och med värderingar och mänskliga rättigheter i centrum. Först då kan vi hoppas att brottsofferperspektivet är lika starkt och självklart som gärningsmannaperspektivet inom hela rättsväsendet, och att medborgarnas och myndigheternas uppfattning om rättvisa närmat sig varandra betydligt jämfört med idag. Då kommer också medborgarnas förtroende för rättsstaten och demokratin att ha ökat väsentligt jämfört med dagens situation. Nu har Brottsofferjourernas Riksförbund tagit fram en handbok för jourerna. Boken rör själva föreningslivet och ska vara ett komplement till handböckerna för stödpersoner och vittnesstöd. Föreningshandbok för brottsofferjourer är tänkt att fungera som ett gemensamt dokument för alla jourer i deras strävan att ge brottsoffer, deras anhöriga och vittnen ett bra och kunnigt stöd. Den har tagits fram genom en lång process där en del av kansliets medarbetare aktiverats. En särskild referensgrupp med representanter från de lokala jourerna har gett synpunkter. Likaså har riksförbundets styrelse erbjudits möjlighet att komma med kommentarer. Lagen om omvandling av fängelse på livstid trädde i kraft 1 november Den innebär att brottsoffer kommer att höras inför beslut om huruvida livstidsstraffen ska tidsbestämmas men inte påverka själva beslutet. Brottsofferjourernas Riksförbund betonar att man inte anser att brottsoffer ska ha talan i själva beslutet om omvandling av livstidsstraff till tidsbestämda straff. Många verkar tro att vi vill att brottsoffer ska vara delaktiga i beslutet men så är det inte. Vi menar att det för många brottsoffer skulle innebära en belastning att ta ansvar för ett sådant beslut, säger Eva Larsson, som är förbundsdirektör för Enklare och tydligare Slutprodukten är ett användbart verktyg som ger svar på många av de föreningsrelaterade frågor man ställs inför som ideell stödperson, brottsofferassistent, ledamot i en styrelse eller på annan funktion i organisationen. Genom att sammanföra information om BOJ och de dokument och policys som finns skrivna och oskrivna ska vars och ens uppgifter bli tydligare. Boken har ringpärm, kapitel i olika färger och sökregister allt för att underlätta för läsaren. Texterna är korta och i marginalen finns tips och kommentarer att ta till sig om man vill. Basfakta, tips och inspiration Innhållet spänner över brottsofferrörelsens historia, de mänskliga rättigheterna, föreningslivets grunder, BOJs interna beslutsgång, minimikrav på en lokal förening, konsten att samordna verksamheten, idéer kring att stärka jouren internt, tips om hur man kan utveckla jourens externa arbete och hur man söker och genomför projekt. Föreningshandbok för brottsofferjourer kan beställas via Brottsoffer bör inte påverka livstidsstraff Föreningshandbok för brottsofferjourer Brottsofferjourernas Riksförbund Brottsofferjourernas Riksförbund. Hon menar att flertalet brottsoffer inte vill uppleva en process på nytt, kanske år efter brottshändelsen. Är det frågan om livstidsstraff handlar det om grova brott som har kränkt brottsoffret. Efter rättegång ska brottsoffret inte behöva fundera mer över gärningsmannens situation. Därför bör inte brottsoffer vara delaktiga i beslut om omvandlingen av livstidsstraffet, anser Eva Larsson. Däremot är det viktigt att ta reda på om gärningsmannen under sin frihetsberövning fortsatt att på något sätt trakassera och hota brottsoffret, säger hon.

5 Aktuellt Åklagare utbildas i hedersrelaterat våld Nu har Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum i Göteborg tagit fram en handbok om hedersrelaterat våld. I handboken konstateras att det är viktigt att tidigt i utredningen upptäcka om det är frågan om hedersrelaterat våld. En varningssignal kan vara att gärningsmännen är flera eller att släktens lojalitet är med gärningsmannen och inte med brottsoffret. Har brottet utlösts av att brottsoffret trotsat familjens regler bör åklagaren ha en genomtänkt utredningsstrategi i beredskap. Vikten av att brottsoffret känner sig säkert och tryggt understryks. Samverkan med både andra myndigheter och frivilligorganisationer är också mycket värdefullt, så att olika aktörers agerande inte av misstag motarbetar varandra, säger Annette Olsson, projektledare för myndighetens satsning på ökad kunskap om hedersrelaterat våld bland åklagare. /NM Handboken samt mer information om projektet finns att hämta via Brå ska studera hot mot vittnen Övergrepp i rättssak blir allt vanligare. De senaste fem åren har en fördubbling av antalet lagförda skett. Men det är ändå få fall som går till anmälan. Därför ska nu Brottsofferrådet, Brå, studera problemets omfattning och bakomliggande orsaker. Man hoppas kunna ta fram förebyggande åtgärder, men också metoder för att hjälpa offren att bearbeta händelsen. Brås generaldirektör Jan Andersson menar att studien är viktig av flera skäl. Dels för att målsäganden som råkar ut för att vittnen sviker vid rättegången upplever en dubbel kränkning. Och dels för att hot och våld mot de inblandade i en rättegång kan leda till minskad tilltro till rättsstatens sätt att fungera. Projektet ska vara klart i slutet av år Brå har för detta projekt fått ekonomiskt stöd från Brottsoffermyndigheten. /NM Informationsplikt om fotboja krav från Brå Kriminalvården informerar inte brottsoffer om att den dömde fått fotboja. Det framkommer i Brås rapport om användningen av elektronisk fotboja. I rapporten har man intervjuat ett 40- tal brottsoffer som utsatts för våldsbrott, sexualbrott eller rån. Den som döms till kortare fängelsestraff kan idag ansöka om att avtjäna straffet med elektronisk fotboja, så kallad intensivövervakning med elektronisk kontroll, IÖV. På så sätt kan den dömde behålla sin sociala situation på ett annat sätt än i fängelse. Även de som avtjänar längre fängelsestraff kan ansöka om att avtjäna slutet av straffet med fotboja, så kallad IÖV-sluss. Tanken är att man ska ge en chans till social återanpassning. Försöksverksamheten med elektronisk fotboja har nu utvärderats. Klienterna är nöjda och enligt Brå är kontrollen av klienterna samt stödet till dem över lag tillfredsställande. Men brottsoffrens syn på fotboja är inte lika entydig. Åsikterna går isär Studien är den första som visar hur brottsoffer ser på att gärningspersonen får fotboja. Vi tycker det är viktigt att göra en sådan här studie eftersom brottsoffer ofta ses som en homogen grupp med enhetliga attityder, menar Stina Holmberg, enhetschef vid Brå. Studien visar att de som utsatts för ett våldsbrott har väldigt olika syn på att gärningspersonen fått fotboja istället för fängelse. De som var negativa tyckte att fotboja var ett för lindrigt straff. De positiva menade att fängelse är skadligt och fotboja ökar möjligheten till återanpassning. Kvinnor som utsatts för våld av närstående män hade starka reaktioner på att männen fått fotboja både positiva och negativa känslor. Några av kvinnorna, särskilt de som hade gemensamma barn med den dömde, var glada att han fått ett straff som inte innebar en så stor social förlust som fängelse. De befarade även att ett fängelsestraff kunde göra mannen mer hämndlysten och farlig för kvinnan och barnen i framtiden Ett allvarlig informationsproblem framkom vid intervjuerna med brottsoffer. Många hade inte fått information från kriminalvården om att straffet omvandlats till IÖV. Kriminalvården har inte någon informationsplikt till målsägande om detta idag. Nya regler och säkrare rutiner Brottsoffren blev upprörda när de från Brå fick reda på att gärningspersonen fått sitt straff omvandlat utan att de visste om det. En del trodde att den dömde satt i fängelse och tyckte att det var obehagligt att veta att de helt oväntat kunde träffa på personen. Förmodligen skulle de ha trott att han rymt, menade de. Enligt Brås mening bör regeringen snarast utreda och införa regler som ger målsägande information om att den dömde har beviljats fotboja istället för fängelse vid kortare straff. Det måste vara ett minimikrav att offren vet om att påföljden i praktiken är fotboja, säger Stina Holmberg. När den dömde får fotboja beviljad i slutet av fängelsestraffet, IÖV-sluss, har idag målsägande rätt att få veta det. Men Brås intervjuer visade att rutinerna inte alltid fungerar. Informationen till brottsoffren upplevdes som otydlig. Brå föreslår därför i sin utvärdering att Kriminalvården utformar en broschyr med information om vad verkställigheten innebär i praktiken. Rapport 2007:01, Utökad användning av elektronisk fotboja inom kriminalvården, kan laddas ned på

6 Aktuellt Våld mot kvinnor kostar tre miljarder om året Varje år uppgår de samhällsekonomiska kostnaderna för våld mot kvinnor i nära relation till cirka tre miljarder kronor. Det har Socialstyrelsen kommit fram till i sin lägesbeskrivning Kostnader för våld mot kvinnor En samhällsekonomisk analys. Socialstyrelsen har beräknat olika samhällsinstansers direkta och indirekta kostnader för våldet mot kvinnor i nära relation. Beräkningarna har inte gjorts för immateriella kostnader, dvs uppskattningar av enskildas smärta och lidande. Studien baseras på uppgifter från; Brottsförebyggande rådet, Statistiska centralbyrån samt Epidemiologiskt centrum vid Socialstyrelsen, årsredovisningar från centrala myndigheter och vissa lokala verksamheter, en enkät till kvinno- och brottsofferjourerna, intervjuer och enkäter till tre kommuners socialtjänst samt en rad svenska och internationella studier slagna kvinnor Utifrån data från Brå och SCB antar man i studien att kvinnor varje år drabbas av våld i nära relationer 16 kvinnor dödas varje år ytterligare en kvinna begår självmord till följd av att ha utsatts för våld i genomsnitt 4 män begår självmord varje år i anslutning till att de dödar sin partner eller före detta partner per utsatt kvinna Mot bakgrund av antagandena uppskattas de samhällsekonomiska kostnaderna till mellan och miljoner kronor per år. Det motsvarar kronor per utsatt kvinna. Det handlar om direkta kostnader om miljoner kronor per år som fördelar sig på följande sätt: miljoner kronor, sjukvård miljoner kronor, rättsväsendet miljoner kronor, socialtjänsten miljoner kronor, ideella stödinsatser från kvinno- och brottsofferjourer 44 miljoner kronor, stödinsatser i offentlig regi samt stöd till behandling av män miljoner kronor, centrala myndigheter 19 miljoner kronor, Försäkringskassans handläggning. De indirekta kostnaderna uppskattas till totalt miljoner kronor per år. Värdet av produktionsbortfallet uppskattas till miljoner kronor och värdet av ideellt arbete till miljoner. Transfereringar har uppskattats till 690 miljoner kronor, varav sjukpenning uppskattats till 347 miljoner kronor. Transfereringar gällande ekonomiskt bistånd har uppskattats till 378 miljoner kronor och brottsskadeersättning till 10 miljoner kronor. Lidande ej medräknat Kostnader som inte tagits med är till exempel kostnader för tandvård, läkemedel eller kostnaderna för psykiatrisk vård. Inte heller har man beräknat barnens skador eller kvinnan och barnens smärta och lidande m m. Internationella studier pekar på att de kostnader som inte beräknats i denna studie kan vara höga. Till exempel motsvarar kostnaderna för smärta och lidande i en engelsk studie, omvandlat till svenska förhållanden, mer än tio gånger så mycket som de beräknade cirka tre miljarderna. Lägesbeskrivningen Kostnader för våld mot kvinnor finns på Stärkt skydd genom effektivare besöksförbud Regeringen har tillsatt en utredning för att stärka skyddet för personer som hotas och förföljs. Lagen om besöksförbud ska ses över för att se om lagstiftningen behöver ändras. Man ska också utreda om elektronisk fotboja kan vara ett led i övervakningen av besöksförbud. Utredningen ska vara klar hösten /NM Våldsutsatta kvinnor med funktionshinder i fokus Bräcke Diakoni ska starta ett utvecklingscentrum för att höja beredskapen för att hjälpa kvinnor med funktionshinder som utsatts för olika former av övergrepp. Centret drivs som ett treårigt projekt kallat Från ord till handling. Målgrupp är instanser inom Västra Götaland som kommer i kontakt med brottsoffer. /NM Våldsutsatta kvinnor erbjuds långvarigt stöd I över 30 år har Ersta fristad erbjudit skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras barn. Nu ska man också hjälpa till med tillfällig egen lägenhet och stöd tills livet börjar fungera igen. Ersta diakoni har startat gruppverksamhet, där 20 kvinnor nu bearbetar sina upplevelser. Verksamheten utvärderas och följs av forskare Maria Eriksson vid Uppsala universitet. Om allt faller väl ut ska modellen erbjudas fler kvinnor. /NM Målsägandebiträde till alla offer för sexualbrott Utredningen Målsägandebiträdet ett aktivt stöd i rättsprocessen är nu klar för remissrunda. Regeringsutredaren Britta Bjelle föreslår att målsägandebiträde som regel ska förordnas för sexualbrottsoffer och barn. Slutligen föreslår Britta Bjelle och utredningssekreteraren Anna Wergens att det ska vara åklagarna som ska förordna målsägandebiträde redan vid förundersökning. /NM

7 Aktuellt Våldsutsatta kvinnor som söker vård deltar ofrivilligt i ett geografiskt lotteri, säger Gun Heimer på Rikskvinnocentrum. Slumpen avgör om våldsutsatta kvinnor får rätt vård Trots flera år av kvinnofridsarbete finns fortfarande stora brister i hälsooch sjukvårdens arbete för våldsutsatta kvinnor. Det visar en nationell kartläggning som Rikskvinnocentrum genomfört. Ofta är hälso- och sjukvården den instans en våldsutsatt kvinna vänder sig till för vård och omsorg. Här finns alltså en potential för vården att identifiera våldsutsatta kvinnor och erbjuda vård. Nytt kunskapscentrum Nationellt kunskapscentrum för mäns våld mot kvinnor, NKC, är en ombildning av Rikskvinnocentrum, RKC, till ett nationellt kunskapscentrum. Det innebär ett utökat nationellt ansvar. Det nya centrumet består av fyra enheter: en enhet för kliniskt arbete och metodutveckling, en enhet för utbildning, en enhet för utvärdering och spridning av forskning och en enhet för information och samordning. Men det gäller att personalen vågar fråga och vet vad den ska göra av svaret. Och tyvärr finns stora brister inom hälso- och sjukvårdens arbete för våldsutsatta kvinnor. Det framgår i Rikskvinnocentrums kartläggning, där 19 av 23 landsting ingår. Kartläggningen, Den svenska hälso- och sjukvårdens arbete inom kompetensområdet våld mot kvinnor, visar på stora skillnader mellan de olika landstingen. Hälften av landstingen har en formellt antagen policy eller handlingsplan rörande våld mot kvinnor. Hälften har inte genomfört någon utbildning inom området det senaste året. En fråga om rättssäkerhet Det gör att våldsutsatta kvinnor som söker vård ofrivilligt deltar i ett geografiskt lotteri, säger Gun Heimer, verksamhetschef på Rikskvinnocentrum. På så sätt äventyras kvinnans möjlighet att få skador dokumenterade och spår efter sexuella övergrepp säkrade inför en eventuell rättegång. I kartläggningen förs fram att det är en fråga om rättssäkerhet och demokrati att våldsutsatta kvinnor ska få ett kunnigt bemötande och adekvat vård, oavsett vilken vårdinstans de vänder sig till. Skillnaderna är nämligen stora inom de olika landstingen. Sämst är situationen inom primärvårdsmottagningar medan akutmottagningar och gynekologiska mottagningar har en bättre beredskap. Rutiner efterlyses Undersökningen visar att många mottagningar saknar rutiner om att tillfråga kvinnor om misshandel eller sexuellt våld. Det är istället enskilda chefers och medarbetares kunskap och intresse som avgör vilken beredskap som finns. I kartläggningen efterlyser man att frågan ska byggas in i organisationen; vårdprogram måste utformas, antas formellt, förankras och följas upp kontinuerligt och det måste finnas resurser att genomföra det som står i programmet. Trots att undersökningen visar på stora brister har hälso- och sjukvårdens arbete med våldsutsatta kvinnor förbättrats sedan 1997 då Rikskvinnocentrum genomförde en liknande studie. Kartläggningen Den svenska hälso- och sjukvårdens arbete inom kompetensområdet våld mot kvinnor finns att läsa på

8 fråga psykologen björn lagerbäck Aktuellt Varannan ung våldsverkare själv utsatt En ny rapport om unga och brott slår fast sambandet mellan utsatthet för brott och egen brottslighet. Rapporten från Brottsförebyggande rådet, Brå, Ungdomar och brott åren bygger på undersökningar vartannat år. Vid varje undersökningstillfälle har mellan och niondeklassare fått svara på frågor om egen brottslighet och utsatthet för brott. Generellt kan sägas att brottsligheten bland unga är konstant eller minskande under dessa tio år. Positivt är att andelen laglydiga ökar, det vill säga andelen som inte begår brott blir fler. Skolan vanligaste brottsplatsen De som har utsatts för våld och hot uppger att skolan och skolgården är den vanligaste brottsplatsen. Det grövre våldet inträffar förhållandevis sällan i den egna eller annans bostad. Däremot är det inte ovanligt att lindrigt våld skett i bostaden. En skillnad mellan könen I rapporten konstateras att det finns ett samband mellan utsatthet och egen brottslighet. Av dem som har begått en våldsrelaterad handling har nära hälften också uppgett att de utsatts för lindrigt våld. Det finns ingen kommentar i rapporten om huruvida utsattheten kom först och det egna våldet senare. En femtedel av de ungdomar som uppger att de har begått en våldshandling har även varit utsatta för grovt våld. Det finns även en tendens att de som begår stöldhandlingar också själva har blivit bestulna. Pojkar utsätts oftare än flickor för stöldbrott och våldsbrott, såväl lindrigare som grövre våld. Däremot är hot lika vanligt att flickor utsätts för som pojkar. Flickor utsätts något oftare för lindrigt våld 2005 än Ökningen är från 17 till 20 procent. /NM Hur ska jag som förälder hjälpa min rånade 15-åring? FRÅGA Min snart 15-årige son och hans fyra kompisar (faktiskt mycket skötsamma) utsattes för rån av fyra andra ungdomar. Inga vapen förekom, men hot och våld. De tog tag om min sons huvud och berättade för honom vad de skulle göra med honom. Rånarna ville ha smällare, mobiler och pengar och de tog även en av kamraternas tröja och jacka. Efteråt rusade rånarna iväg från platsen. Pojkarna sprang hem. Rånet skedde 100 meter från huset. Vi polisanmälde händelsen direkt. Polisen kom efter fem minuter och de hanterade situationen mycket bra. MEN hur ska man som förälder arbeta vidare. Vi vill inte att han ska bli rädd för att gå ut, världen och möjligheter får inte krympa till en cirkel runt huset. Vad ska jag vara observant på? Jag är fortfarande rädd för min fd man FRÅGA Jag är en kvinna på 39 år som har en dotter på 9 år tillsammans med min f d sambo. För sju år sedan flyttade vi isär. Han vill ha kontroll och tar varje tillfälle i akt att hota eller trakassera mej för att få sin vilja igenom. Jag har vid flera tillfällen gett efter för hans hot för att skydda mej och vår dotter. Vi har upprättat ett umgängesavtal som är fastställt i tingsrätten efter hans önskemål, men han är ändå inte nöjd. Har nu efter flera år fått en manlig kontaktperson som ska följa mej när jag hämtar min dotter hos honom och i och för sej känns det bra, men efter alla år med så stor känsloanspänning så känner jag mej mer eller mindre som en urvriden trasa, jag hade helst sluppit se honom. Jag har fått höra att min rädsla är helt orimlig, men jag är lika rädd för honom nu som då fastän hotbilden är mindre. Ofta så skakar jag i hela kroppen så att det är svårt att köra bil när jag hämtat min dotter och det tar flera dagar innan jag känner mej normal igen. SVAR Med utgångspunkt från din erfarenhet är din rädsla inte orimlig. Din berättelse tyder på att du dels har en obearbetad SVAR När det gäller övergrepp mot ungdomar är det viktigt att vi som föräldrar ger våra brottsdrabbade barn emotionellt stöd samtidigt som vi söker kontakt med de frivilliga organisationer som arbetar med brottsdrabbade ungdomar. Kunskap om brottsdrabbade och deras reaktioner är ett väsentligt inslag i samtalet med det drabbade barnet. Det är viktigt att påpeka att ungdomars reaktioner till del avviker från de reaktioner man kan återfinna hos äldre. Information om det inträffade bör förmedlas till skolan med den unges medgivande, då det kan finnas risk för att den unge den närmaste tiden kommer att uppvisa ett förändrat beteende, t ex vara mer orolig, okoncentrerad och inte minst kunna uppvisa kraftiga humörsvängningar. upplevelse av de tidigare övergreppen, dels är medveten om det latenta våld som kan föreligga hos din f d man. Du skriver Jag har vid ett flertal tillfällen gett efter för hans hot Jag vill förmedla till dig att ge efter på sikt stärker en våldsverkares beteende genom att hotets konsekvenser blir till en belöning för våldsverkaren. Det som genom hotet har eftersträvats har uppnåtts. För den hotade blir resultatet en reducering av det egna värdet. Ytterligare en aspekt att notera i ditt brev är att du känner dig som en urvriden trasa i samband med att du hämtar din dotter hos mannen, även om du har sällskap av en manlig kontaktperson. Enklast vore då att enbart låta kontaktpersonen hämta och lämna din dotter. Sammanfattningsvis tror jag att du behöver professionell hjälp med att bearbeta din tidigare och nuvarande situation samt att utveckla, för din självkänsla, ett framgångsrikt beteende vid eventuella kontakter med din f d man. Har du frågor till psykologen Björn Lagerbäck? Skicka dem till tidningenbrottsoffer@boj.se Alla frågor kan inte besvaras omedelbart. Vi tar oss friheten att korta ned de frågor vi får.

9 fråga juristen eva andersson Ska hotbreven polisanmälas? FRÅGA Min 12-åriga son har utsatts för trakasserier i skolan. Efter ett bråk på skolgården blev han trängd av fyra killar och knuffade en tjej in i väggen. Hennes mamma polisanmälde händelsen, samt berättade för lokalpressen om våldet på skolan där min som utmålades som våldsam. Skolan har också polisanmält min son nu. Jag har blivit kallad till socialförvaltningen för att få information om LVU. Vad innebär det? Min son har fått många hotbrev med rasistiska inslag från andra unga på vår lilla ort efter tidningsartikeln. Det är tal om svarta huvor och basebollträ och hemska hot. Ska jag polisanmäla hoten? Ska jag tala med tidningen om vad de ställt till med? SVAR När en person som är underårig blir anmäld för brott tar polisen kontakt med de sociala myndigheterna och de i sin tur kontaktar vårdnadshavaren. Du kommer att få information om hur ärendet kommer att fortsätta och vilka resurser och möjligheter som finns för de sociala myndigheterna att agera. De sociala myndigheterna ska tillsammans med dig som vårdnadshavare se till att din son får den hjälp och det stöd han behöver. Du och din son får även möjlighet att berätta er version av händelsen och också en chans att berätta om hur han har haft det tidigare i skolan. LVU är en förkortning av Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Du ska absolut kontakta polisen och anmäla alla de hot din son har fått. Ta med dig alla brev du och din son har fått till polisen. Tala även med polisen angående tidningsartikeln och berätta hur den har drabbat er. Ersättning för stulet kontokortsnummer? FRÅGA Har jag rätt till skadestånd när en person på något sätt kommit över mitt kontokortsnummer och handlat av svenska företag på Internet. Polisutredningen är nedlagd då bevis saknas mot någon enskild person. De säljande företagen har gjort uttag från mitt konto och har tydligen inte kontrollerat vem som var kortnumrets ägare. SVAR Du har drabbats av något som blir vanligare och vanligare idag i och med den ökande handeln på Internet. Du gjorde helt rätt som polisanmälde saken. Det är svårt att svara på din fråga enbart på de fakta du lämnat men jag lämnar lite information här som du kanske kan ha användning för. Regler för att erhålla skadestånd i anledning av brott finns i Brottsskadelag (1978:413) och i ditt fall gällande förmögenhetsskada i tredje och fjärde paragrafen. Det är väldigt svårt att få skadestånd enligt Brottsskadelagen för ren förmögenhetsskada. I undantagsfall kan brottsskadeersättning utgå för förmögenhetsskada i annat fall om den skadelidandes möjligheter att försörja sig allvarligt har äventyrats genom skadan eller ersättningen annars framstår som särskilt angelägen. Du kan alltid ringa Brottoffermyndigheten (tel ) och höra med någon där om dina chanser att få skadestånd. Det är den myndigheten som prövar om rätt till ersättning föreligger. Du bör kunna få tillbaka den summa som felaktigt dragits från ditt konto om du kan visa att du inte köpt varorna själv. Kontakta företagen och ifrågasätt om de har följt sina rutiner och de regler och föreskrifter som gäller vid Internethandel. Kontakta även din bank och hör vilken policy de har när någon drabbas som du gjort. Vissa banker ersätter sina kunder när de drabbats av kortbedrägerier och liknande om det visar sig att kunden varit aktsam med sitt kontonummer. Ingen ersättning när hantverkare stulit En kvinna hörde av sig till Brottsofferjourernas Telefoncentral efter att ha blivit bestulen i sin lägenhet. Hon bor i en bostadsrättsförening som fasadrenoverar och inglasar alla balkonger. Arbetet har pågått i över 1,5 år och nu var det hennes portuppgångs tur. Hantverkarna behöver då och då gå in i lägenheten och för det mesta har hon haft möjlighet att vara hemma, men vid ett tillfälle gick det inte och hon kontaktade då sitt Brf-kontor för att få veta vad hon skulle göra. De sade att hon måste ställa sitt lås i ett 10 i 10-läge när hon gick hemifrån, så att man kan gå in med huvudnyckel. Hon följde uppmaningen och upptäckte inte att något var galet förrän på julafton (ett par veckor senare) då hon skulle duka med sina finbestick. Schatullen som innehöll de dyrbara besticken från hennes mor var spårlöst borta. Hon kontaktade då genast sitt Brf-kontor och berättade att hon blivit bestulen och att det måste ha skett när okända människor (hantverkarna) haft tillgång till bostaden. Hon får då veta att Brf-föreningen inte tar något ansvar för detta och inte heller byggbolaget eftersom inget går att bevisa. När hon i nästa steg vänder sig till sitt försäkringsbolag får hon veta att hennes hemförsäkring inte gäller om man frivilligt släppt in okända personer i sitt hem. Enligt Folksam har bostadsrättsföreningen ingen skyldighet att informera sina medlemmar om att när man ställer sitt lås i öppningsbart läge för huvudnyckel, så upphör hemförsäkringen att gälla. Förmodligen känner ofta inte bostadsrättsföreningarna till försäkringsbolagens regler kring detta. Den enda försäkring som gäller i detta fall är om man har lagt till en allriskförsäkring till sin hemförsäkring. mia delin Brottsofferjourernas Telefoncentral insändare Har du en insändare? Har du frågor till brottsofferjuristen Eva Andersson? Skicka dem till tidningenbrottsoffer@boj.se Skicka den till tidningenbrottsoffer@boj.se 1/2007 Alla frågor kan inte besvaras omedelbart. Vi tar oss friheten att korta ned de frågor vi får. Vi tar oss friheten att korta insända texter.

10 tema Brottsoffer & etnicitet Dubbelt utsatt t Brottsoffer med annan bakgrund än svensk kan ha extra svårt att få stöd och upprättelse. Det finns många hinder att övervinna. Ibland handlar det om språket, ibland om rena kulturkrockar. Och tilliten till det nya samhället kan svikta. Få polisanmäler.

11 tema Brottsoffer & etnicitet När sexuella övergrepp är tabu Hamdia Kadir arbetar för HOPP, en organisation som ger hjälp och stödsamtal till vuxna som utsatts för sexuella övergrepp som barn. Här delar hon med sig av sin erfarenhet av att ge hjälp till kvinnor från arabiska eller kurdiska kulturer. Det finns en stor grupp kvinnor och barn som inte vågar berätta. Men de har ett stort behov av att berätta. De lider och kan inte gå vidare med sina liv utan att ha bearbetat övergreppen. De misslyckas i andra sammanhang i livet för att de bär på ett trauma. Det är inte lätt för dem som har upplevt sexuella övergrepp att hantera situationen. De vågar inte ens berätta för sina närmaste anhöriga. De bär denna tunga, obehagliga sak själv. Talar de om vad de utsatts för kommer de att tappa ansiktet för evigt eller riskera livet till följd av hedersrelaterat våld. Drabbas offret av panik kan reaktionen leda till att offret bestraffas mer än förövaren. Offret riskerar att mobbas och frysas ut. Det är en skam att bli utsatt för övergrepp och ett dåligt rykte sprids snabbt. För offret finns ofta bara en stor skam och ingen framtid. Många försöker ta livet av sig. Så ser situationen ut för många arabiska och kurdiska kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp. För att åstadkomma en förändring måste familjerna diskutera sexfrågor och lyfta bort tabut. Att arbeta för att åstadkomma en förändrig tar lång tid. Det tar lång tid innan det blir acceptabelt att berätta om sexuella övergrepp och våga se övergrepp och ta ansvar för konsekvenserna. Jag brukar säga att man inte ska sätta varmt vatten på spisen. Det måste vara kallt vatten som så småningom värms. Så är det också med att ta upp frågan om sexuella övergrepp och kunna hantera det på rätt sätt. Berätta var hjälp finns att få Jag har under mina resor runt om i olika föreningar fått uppfattningen att folk är engagerade och har förståelse för att sprida information om denna viktiga problematik. Idag finns en diskussion bland invandrarfamiljer kring sexuella övergrepp, om hur man kan få hjälp att gå vidare i livet, om hur man kan förbättra situationen, och hur man kan förändra synen på våld inom familjen och våldtäkt och andra sexuella övergrepp. Talar de om vad de utsatts för kommer de att tappa ansiktet för evigt eller riskera livet som en följd av hedersrelaterat våld. Jag försöker på mina resor förmedla att det här i Sverige finns en tydlig skillnad. Det finns hjälp att få här. Myndigheterna har ansvar för rättsprocessen och lägger inte skulden på offret. Här i Sverige finns en förståelse och även folk som lyssnar på dig och det finns stor chans att få stöd och hjälp när man utsätts för sexuella övergrepp. Man behöver inte sitta hemma med stängda dörrar i hopplöshet. Det är viktigt att ha fakta med sig när man argumenterar med folk. Det är viktigt att kunna förklara hur det fungerar i Sverige när det gäller sexuella övergrepp och vad samhället kan göra. Jag förklarar hur rättssystemet fungerar. Jag satsar all min kraft på att arabiska och kurdiska kvinnor utsatta för sexuella övergrepp ska få ett bättre liv i det nya samhället, här i Sverige idag och i det samhälle de är med och formar för framtiden i familjerna. hamdia kadir HOPP organisation mot sexuella övergrepp HOPP, Riksorganisationen mot sexuella övergrepp, är en ideell förening som funnits sedan i sitt arbete eller i sin utbildning kommer i HOPP kan också ge information till den som HOPP välkomnar alla män och kvinnor kontakt med sexuella övergrepp och därför som på något sätt berörs av sexuella övergrepp. Man erbjuder samtalsstöd till utsatta behöver veta mer. Jourtelefon är öppen måndag, och anhöriga till utsatta. onsdag och torsdag kl HOPP Vuxna ger stöd enskilt eller i grupp Onsdagar kan man få stöd på arabiska, persiska och kurdiska. HOPP Barn & Familj ger anhörigstöd när barnet har utsatts. Jourmejl jour@hopp.org Tid och empati Hamdia Kadirs råd till den som ger stöd: Ta det lugnt Ha tålamod Lyssna på den utsatta Visa i ord och handling att du bryr dig Visa tydligt att du ger stöd och ställer upp på offrets sida Bär inte allt själv, ta hand om dig själv och ha andra att tala med Läs mer på

12 Kultur och människa Så här beskriver Hamdia Kadir sitt synsätt på kultur och människa: Kultur är mycket mer. Kläder, mat mm är bara yttersta skalet. Det som är viktigt finns i människans tankar och i själen. Jag menar hur man visar det som man tycker och tänker. Alla vi människor vill behålla och vara stolta över vår kultur En del tvingas dölja sin kultur och tillfälligt anpassa sig till det nya man möter i det nya landet men den egna kulturen finns kvar ändå. Att man försöker anpassa sig till det nya samhället är ju det bästa sättet, menar jag. Kultur har blivit mer politiskt inriktat än det var tidigare. Vi människor bör ha mer respekt för varandra, T.ex. respektera varje människa som person och försöka förstå deras kulturella bakgrund. Man måste våga tala om sina åsikter men även ge akt på sitt beteende, hur man fungerar socialt. Lika viktigt som att tala språket är att ha respekt och förståelse för kulturen och inte bara de synliga markörerna, menar Hamdia Kadir från HOPP. Respekt för andra kulturer en förutsättning för att kunna hjälpa Hamdia Kadir ger information och stödsamtal särskilt till arabiska och kurdiska kvinnor på deras eget språk. I två år har hon varit runt på skolor, föreningar, daghem och andra platser för att tala om sexuella övergrepp. Hamdia Kadir menar att uppdraget är lättare för henne, som kommer från Irak, än det skulle vara för en svensk. I arabiska länder är sexuella övergrepp tabubelagt. Men det är lite lättare att tala om det om vi delar kultur, språk och värdegrund, säger hon. Hamdia Kadir flydde från kurdiska delen av Irak för 16 år sedan. Än idag blir hon spänd när hon ser en polis. Hon känner ett tvång att försäkra sig om vart polisen går. Först när polisen försvunnit ur synfältet kan hon slappna av. I Irak och många andra länder är polisens funktion att skrämma folket, berättar hon. Många har erfarenheter av maktmissbruk och brutalitet och ibland ren sadism från polisen. Har nytta av att tala tre språk Hamdia Kadir är socionom, utbildad i Irak. Idag ger hon stöd till kvinnor utsatta för sexuellt våld på tre språk; kurdiska, arabiska och persiska. Lika viktigt som att tala språket är att ha respekt och förståelse för kulturen, menar hon. Och inte bara de synliga markörerna för kulturen som kläder och matvanor. Utan framför allt den kultur som individen bär med sig i sitt beteende och i sitt sätt att tänka. Blir lätt en politisk fråga Kultur blir lätt en politisk fråga. Det krävs respekt både för personen och för kulturen, säger Hamdia Kadir och förklarar: Det händer att du blir bemött med respekt som person för att du utåt sett anses ha anpassat dig till den svenska kulturen. Men den respekten brister om den inte också innefattar respekt för den kultur du kommer ifrån

13 tema Brottsoffer & etnicitet När hudfärgen är en riskfaktor Att vara svart och leva i Sverige är att alltid vara rädd för att utsättas för diskriminering, hot och våld på grund av hudfärg. Det säger Victoria Kawesa, genusforskare och medlem i Afrosvenskarnas Riksförbund som vill stärka insatserna för svarta utsatta för hatbrott med afrofobiska motiv. Jag anlände till Sverige från Uganda Från den dagen har jag fått leva med att min hudfärg är en markör som exponerar mig för diskriminering. Det säger Victoria Kawesa, Afrosvenskarnas Riksförbund, som vill uppmärksamma hur utsatta afrikaner i Sverige är för diskriminering, trakasserier, hot och våld. Victoria Kawesa berättar att hon kan undvika att gå på vissa platser, att vistas i okända miljöer, bland människor hon inte känner. Hon krymper sin officiella sfär i rädsla för hot och repressalier på grund av hudfärg hon kan inte gömma denna exponeringsfaktor. Och denna utsatthet delar hon med övriga afrosvenskar. Dubbelt utsatt, alltid rädd Victoria Kawesa förklarar att utsattheten gör henne spänd och rädd nästan dagligen. Hon är både svart och kvinna. En dubbel utsatthet, betonar Victoria Kawesa som också är genusforskare. Hon menar att till skillnad mot svenska kvinnor kan svarta kvinnor inte söka trygghet i att vara många tvärtom ökar utsattheten då. För många som kommer till Sverige blir de fördomar och den diskriminering de möter en chock, menar hon. De flydde undan förtryck och sökte trygghet men fann att de löper risk att utsättas för övergrepp på grund av sin hudfärg. Det finns en enda plats att vila sig på och känna sig trygg. Det är i hemmet och tillsammans med andra som man delar samma situation med. Afrosvenskarnas föreningsliv är centralt för medlemmarna. Att träffas, dela erfarenheten att komma från ett afrikanskt land till Sverige, lyssna på afrikansk musik och äta afrikansk mat är ett sätt att ta en paus från den otrygghet de upplever annars. Har kapat linan till tryggheten Hon berättar att många afrikaner vänder sig till sin familj om de har problem. Att lämna sitt land innebär ofta att kapa linan till den trygghet familjen innebär. För många afrikaner är det främmande att söka hjälp från samhället. De känner inte alltid till sina rättigheter. Det vill dock Victoria Kawesa och Afrosvenskarnas Riksförbund förändra. Hon vill uppmuntra till att anmäla diskriminering, trakasserier och hatbrott. Skiljelinjen mellan diskriminering och våld är inte så skarp som många tror, säger Victoria Kawesa och fortsätter, Svarta har mördats i Sverige, det skedde i Klippan Sedan finns den vardagliga diskrimineringen som förminskar livsutrymmet för dem som utsätts. Hon är mån om att betona att hatbrottsproblematiken är allvarlig och att hon bara är en representant för den utsatta gruppen. Afrosvenskarnas Riksförbund driver frågan att afrikanerna själva måste involveras i arbetet. Det är hela gruppen svarta som ska medvetandegöras och börja berätta om och anmäla övergreppen. Först då blir brotten synliga. Det är ingen annan som tar tag i dessa frågor, vi måste göra det själva. Afrofobi är ett begrepp för rasism och diskriminering av svarta. Alla hatbrott mot svarta borde registreras, menar hon, som hatbrott med afrofobiska motiv för att synliggöra omfattningen av problemet. Victoria Kawesa har hört många berättelser från utsatta. Den som utsätts anmäler sällan. En anledning är att trakasserierna, hoten och diskrimineringen har blivit en del av vardagen för svarta i Sverige. Att polisanmäla tjänar oftast inget till. Hon ger två exempel som hon menar illustrerar att samhället godkänner hot och trakasserier mot svarta: En svart man som arbetar som lärare överfalls och misshandlas av elever som är anhäng 12

14 Afrosvenskarnas Riksförbund Afrosvenskarnas Riksförbund bildades Det finns sex lokalavdelningar och sammanlagt cirka 4000 medlemmar. Lokalföreningarna samlar representanter från olika länder och tillsammans genomför man en rad kulturaktiviteter. Riksförbundet arbetar för att skapa integration och stärka afrosvenskarnas ställning i Sverige. År 2004 startade man den antirasistiska sajten GetEducated. Man samarbetar bla med DO och försöker sprida kunskap om afrosvenskars utsatthet för diskriminering och främlignsfientlighet. Mer information fås på Från den dagen jag anlände har jag fått leva med att min hudfärg är en markör som exponerar mig för diskriminering, säger Victoria Kawesa, Afrosvenskarnas Riksförbund, som vill uppmärksamma hur utsatta afrikaner är i Sverige för diskriminering, trakasserier, hot och våld. foto are av Vit makt-rörelsen. Läraren berättar för rektorn som vill tysta ned saken och inte polisanmäla. Läraren vågar inte anmäla i rädsla för att förlora jobbet. En svart mans hyresrätt ska målas om av hantverkare. Mannen ber på förekommen anledning hantverkaren att inte ringa samtal på hans telefon. När mannen kommer hem har hantverkaren målat en bild på köksväggen på en svart hängd man med tungan ut. Mannen polisanmäler, men undersökningen läggs ned. Det finns många exempel på diskriminering och hatbrott mot svarta. Men få undersökningar och i princip ingen forskning. Afrosvenskarnas Riksförbund har nu inlett ett projekt tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen och samlar in berättelser från arbetsplatser och skolor om utsatthet bland afrosvenskar. Men Afrosvenskarnas Riksförbund vill mycket mer än så. Man har sökt medel från Brottsoffermyndigheten för att genomföra en inventering av omfattningen av hatbrott mot gruppen samt ta fram ett underlag för att stödja och uppmuntra utsatta att anmäla och göra brotten kända. Grunden är att synliggöra de som utsätts och ge mod att söka stöd. I förlängningen vill man sedan bilda stödgrupper för utsatta för afrofobiska brott. Det är helande att träffa andra i samma situation och förstå att man inte är ensam, betonar Viktoria Kawesa och berättar att man försökt ordna samtal i dessa frågor inom lokalföreningarna. Men för att ge stöd till utsatta i det egna nätverket krävs först mer kompetens och kunskap om problemets art och omfattning. Hon är besviken på att Brottsoffermyndigheten avslog deras ansökan om projekt för att motverka hatbrott och inventera hatbrottsproblematiken. Hon blev uppriktigt sagt förvånad eftersom Brottsoffermyndigheten bjöd in Afrosvenskarnas Riksförbund att tala på myndighetens konferens om hatbrott. Där sade man att det saknades forskning om främlingsfientliga hatbrott och mitt inlägg bemöttes positivt. Vill kartlägga problemet Hon har trots allt inte gett upp hoppet om att kunna genomföra en kartläggning av problemet och på sikt kunna bygga upp stödåtgärder. Någonstans hoppas hon få stöd för arbetet med att stärka situationen för svarta brottsoffer. Drömmen är att afrikaner utsatta för hatbrott ska få samma status som andra hatbrottsoffer när det gäller tillgång till resurser och rättsliga insatser. 13

15 tema Brottsoffer & etnicitet Unga utbildas i antirasism Fördomar och diskriminering mot svarta finns inbyggt i samhället. Det menar Christopher Hallman vid Afrosvenskarnas Riksförbund som ligger bakom den upplysande, antirasistiska sajten GetEducated. GetEducated är en sajt för lärare som vill lyfta frågor om fördomar och diskriminering bland sina högstadie- och gymnasieelever. Sajten tillhandahålls genom samarbete med Diskrimineringsombudsmannen, DO. När jag var på en skolmässa kom flera lärare och sade att de inte hade några problem med fördomar och rasism för de hade inga flyktingar i sin kommun, berättar Christopher Hallman. Med det vill han exemplifiera det utbredda fördomsfulla tänkandet i själva verket inträffar inte rasism den dag du möter en främling utan rasism är de föreställningar du redan bär på. GetEducated försöker bland annat ge kun- skap om kolonialism, historia, rasism och diskriminering. Man erbjuder nedladdningsbart material med frågor och rollspel, ordlistor och länkar för den som vill göra en anmälan. Christopher Hallman betonar kopplingen mellan diskriminering och hatbrott, steget däremellan är inte så stort som man kanske vill tro. När han är ute i skolorna brukar han göra en övning som kallas från Skällsord till Folkmord. Det är en tuff övning med lite drastiska svängar, men det brukar bli en aha-upplevelse för eleverna, berättar Christopher Hallman och konstaterar att eleverna därigenom ser att det inte är en artskillnad utan gradskillnad mellan olika nivåer av rasism. I sagoböcker, läroböcker och språkbruk fanns så sent som på 70-talet uttryck och föreställningar om svarta människor som var rent rasistiska, påpekar Christopher Hallman. För att skapa ett antirasistiskt samhälle måste vi ta itu med det arvet och det synsättet. För det finns inbyggt i samhällets alla strukturer, erfar Christopher Hallman. Svaret på problemet är alltså, menar han, GetEducated. Läs mer på Christopher Hallman säger att steget mellan fördomar, diskriminering och hatbrott inte är så stort som man kanske vill tro. Intolerans bland unga kartlagd Forum för levande historia har tillsammans med Brottsförebyggande rådet genomfört en rad studier för att kartlägga förekomsten av islamofobi, antisemitism, homofobi och främlingsfientlighet. År 2004 kom Intoleransrapporten som byggde på enkätsvar från skolungdomar. Den visar att en klar majoritet (72 procent) av landets elever är övergripande positivt inställda till minoriteter. Det finns en liten, men tydligt intolerant grupp. Till exempel är 8 procent av eleverna intoleranta mot muslimer och 6 procent intoleranta mot judar. Resultaten baseras på en bedömning av vad det innebär när man instämmer eller inte instämmer i olika påståenden om minoritetsgrupper. En intolerant inställning kan innebära att man inte vill ha judar eller muslimer som grannar, anser att det finns för många i Sverige, vill frånta dem rätten att uppföra synagogor eller moskéer och förneka judar och muslimer rösträtt. Ju mer intolerant inställning elever ger uttryck för desto större sannolikhet är det att eleverna uppger att de har brukat våld mot någon på grund av dennes ursprung eller religion. När det gäller den intoleranta gruppen (5 procent) uppger 1 av 5 att de har slagit någon på grund av dennes ursprung eller religion. Av eleverna med utländsk bakgrund uppger 6,6 procent att de har blivit utsatta för brott på grund av sitt ursprung. Läs mer på Hatbrott bygger på brottsoffrets upplevelse Brå sammanställde år 2006 en rapport över antal polisanmälningar med främlingsfientliga, antisemitiska, homofobiska och vit makt-ideologiska motiv. Det handlar om fysiologi, t ex hudfärg religiös övertygelse, t ex judendom sexuell läggning, t ex homosexualitet. Statistiken utgår från brottsoffrets berättelse och upplevelse av brottet och dess motiv. Det finns inga särskilda koder i polisens system för att registrera brott som identifierar just hatbrott. Istället utgör den fritext som finns i polisanmälningarna grunden för kartläggningen. Säpo har för detta ändamål upprättat en sökordslista som letar upp anmälningarna med de ord eller termer som Säpo angett. Anmälningarna bedöms sedan manuellt. Under år 2005 bedömdes anmälningar utgöra brott med främlingsfientliga motiv. Det fanns antisemitiska motiv i 111 anmälningar, och en koppling till vit makt-ideologi i Rapporten finns i sin helhet på

16 tema Brottsoffer & etnicitet I kris behövs det egna språket Manuel kontaktnät på eget språk är en ideell förening som ger råd och stöd till invandrare på deras eget språk, när de drabbas av svårigheter som till exempel sjukdom, dödsfall eller brott. Föreningen skapades för att möta det behov som finns vid kris att få uttrycka sig på sitt eget modersmål. Även en invandrare som talar bra svenska i normalfallet kan vid kris, dödsfall, sjukdom eller brott känna ett starkt behov av att beskriva sina känslor på det egna språket. Det säger Ulf Pernold som arbetar halvtid på kontoret för Manuel kontaktnät på eget språk. Han samordnar kontaktnätet med frivilliga som talar olika språk och dessutom är lämpliga för uppgiften att ge stöd och hjälp. Många äldre personer med annan bakgrund än svensk lever isolerade från det svenska samhället och vet inte vart de ska vända sig när de är i behov av hjälp. Vid krissituationer blir språkhinder och kulturella skillnader särskilt accentuerade erfar man på föreningen. Den hjälp man ger är kostnadsfri. Dels har man ett kontaktnät med frivilliga som kan ge stöd och hjälp till behövande på det egna språket. Dels har man ett kontaktnät med tvåspråkig yrkesexpertis läkare, socialsekreterare, jurister mm. Begriplig information viktigt Ulf Pernold säger att det för många är svårt att förstå myndighetsskrivelser på svenska. Han har många gånger fått förklara till exempel beslut från socialtjänsten för invandrare. Insatsen han gör då är framför allt att ta sig tid att förklara - tid som socialtjänsten har svårt att ta sig. Han har även själv hjälpt personer med annan bakgrund än svensk att överklaga beslut och författa skrivelser till myndigheter som socialtjänst och immigrationsverket. Hans bakgrund som jurist med internationell erfarenhet av socialförsäkringar är till god hjälp. Kontaktnät Manuels frivilliga blir ofta anlitade av till exempel sjukhus, men kan också hjälpa till vid kontakter med brottsofferjouren. De frivilliga inom Kontaktnät Manuel kan inte bara språk utan har även en kulturell kompetens som är värdefull. Viktigt är också att volontären är väl insatt i hur det svenska samhället fungerar och kan ge råd och information kring detta, betonar Ulf Pernold. Dessutom finns som sagts ett kontaktnät med yrkesexpertis att tillgå. Mer information: De flesta tingsrätter har bara information på svenska Två av tre tingsrätter saknar information på andra språk än svenska. Det framkommer i en enkätundersökning bland landets tingsrätter som Tidningen Brottsoffer gjort. Tidningen Brottsoffer har genomfört en enkät bland landets tingsrätter om hur man möter behov om information och stöd på andra språk än svenska. 38 av 55 tingsrätter har svarat (69 procent). Av de 38 tingsrätterna är det 18 stycken som inte har skriftlig information på andra språk än svenska. Tio av dessa tingsrätter påpekar att Domstolsverkets hemsida har information på olika språk. De anger dock inte om anvisning om detta ges till målsägande och vittnen. 13 av 38 tingsrätter kan erbjuda skriftlig information på annat språk än svenska, de allra flesta på engelska. Sex tingsrätter känner inte till på vilka språk det finns skriftlig information. Vad man kan erbjuda brottsoffer med behov av information på annat språk skiljer sig markant mellan tingsrätterna. En tingsrätt översätter till exempel regelmässigt kallelser och andra handlingar till dem som kan förväntas behöva det. Samma tingsrätt anlitar dagligen tolk och försöker täcka in behov av olika dialekter på minoritetsspråken. En annan, betydligt mindre, tingsrätt ser behovet av stöd och information på eget språk som en angelägen fråga och strävar efter att ge såväl skriftlig och personlig information på det egna språket. Åtta tingsrätter bekostar professionell tolk vid kontakter med ideella vittnesstöd, 23 gör inte det och resten, sju stycken, vet inte hur de skulle göra eller har aldrig ställts inför frågan. Några påpekar att det inte finns stöd i lagen för att bekosta tolk i kontakter med ideella. Det finns inte någon annan myndighet som tar kostnaden för tolk i dessa fall heller, enligt samtliga tingsrätter som har svarat på den frågan. Två tingsrätter betalar även tolk för kontakt med brottsofferjouren inför eller efter rättegången, 26 gör det ej och tio menar att de inte vet hur de skulle göra och/eller att det aldrig har varit aktuellt. Regeringen gav år 2001 Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket i uppdrag att se till att vittnesstödsverksamhet etableras vid samtliga tingsrätter. Vid alla tingsrätter, utom en handfull, utförs idag vittnesstödsinsatserna av BOJ. Vittnesstöden arbetar ideellt. 15

17 Naim Gharech, Nina Uremovic, Cristina Martinez och Kristin Nilsson går kursen för språkvolontärer. Nu kan BOJ ge stöd på flera språk foto paulina westerlind (genrebild) Det finns ett stort behov av information och stöd för brottsoffer som inte har svenska som första språk. Därför erbjuder nu Brottsofferjourernas Telefoncentral hjälp på spanska, ryska, persiska samt arabiska, serbiska, franska och ungerska. Brottofferjourernas Telefoncentral Alla 106 lokala brottsofferjourer kan inte alltid bemanna sina telefoner mellan kl 9 00 och De kan då vidarekoppla sin telefon till Brottsofferjourernas Telefoncentral som tar emot samtalet och ger en första hjälp. Telefoncentralen förmedlar inkomna samtal till den lokala jouren. Brottsoffret blir sedan uppringd av en lokal stödperson som håller den fortsatta kontakten. På så vis får brottsoffret alltid tala med en person och blir om så önskas kontaktad för fortsatt stöd. Man kan också ringa direkt till telefoncentralen på I snitt tar man emot cirka 40 samtal per dag. Läs mer på Brottsofferjourernas Telefoncentral kan nu ge hjälp på spanska, ryska och persiska samt på arabiska, serbiska, franska och ungerska. Göran Thornadtsson, samordnare på telefoncentralen, har länge märkt av att det finns anledning att ge stöd på andra språk än svenska. Jag tror att språkvolontärerna har en stor uppgift att fylla som vägledare genom rättsprocessen. Många kanske inte ens har förstått att det finns hjälp att få hos brottsofferjourerna, säger han. Den som vill ha kontakt med en språkvolontär kan kontakta telefoncentralen för att sedan bli uppringd på sitt språk. På BOJS hemsida finns information om kontaktvägar och till exempel möjligheter att e-posta på olika språk. Under våren kommer information på olika språk successivt att läggas ut på hemsidan och skriftlig information på olika språk ska tas fram. Viktigt känna förtroende Nina Uremovic kom till Sverige för tre år sedan från forna Jugoslavien. Hon är språkvolontär och talar serbiska och ryska. Hon menar att det är bra att ha egna livserfarenheter med sig när man ska lyssna och förmedla empati till utsatta. Göran Thornadtsson ser ett behov hos de hjälpsökande att få berätta vad de har varit med om på sitt eget språk för en person som dessutom känner till den egna kulturen. Det är viktigt att brottsoffret känner trygghet och förtroende för att kunna tillgodogöra sig information och råd. Dessutom är en viktig uppgift att förklara det svenska rättsystemet från grunden. Det är inte alltid lätt för svenskar att förstå gången eller juridiska skrivelser från rättsväsendets instanser. Än svårare är det om man inte är bekant med ickekorrumperad myndighetsutövning, eller har svårt att förstå vanligt skriven svenska. Finns många att nå Språkvolontärerna vid telefoncentralen har först gått den sedvanliga utbildningen för volontärer till telefoncentralen på tio studietillfällen och fått lära sig samtalsteknik, om rättsprocessen och om brottsofferjourernas verksamhet. Dessutom har de gått en spetsutbildning med föreläsare som arbetar med att ge stöd till brottsutsatta på andra språk. Efter praktiken är de nu igång, några av dem kan svara och ge hjälp på både svenska och andra språk, andra enbart på sitt eller sina egna språk. Göran Thornadtsson har stora visioner för detta efterlängtade projekt. Han menar att det finns många brottsoffer med annan bakgrund än svensk som verkligen behöver BOJs stödinsatser. På sikt hoppas han kunna utbilda allt fler språkvolontärer och kunna erbjuda alltfler språk. Inom en snar framtid ska det även vara möjligt att maila in frågor eller förfrågan om att bli kontaktad. Göran Thornadtsson vill även nå ut till olika språkgrupper med informationen om att brottsutsatta kan få stöd av BOJ på sitt eget språk

18 tema Brottsoffer & etnicitet Mångfald av språk i jourerna 21 av 28 brottsofferjourer kan erbjuda stöd och information på sammanlagt 20 språk utöver svenska. Många jourer anlitar andra frivilliga krafter eller brottsoffrets vänner och släktingar för att lösa tolkfrågan när kommunen inte betalar. Av 67 tillfrågade brottsofferjourer svarade 28 jourer på en enkät om hur de löser frågan när brottsoffer har behov av stöd och information på andra språk än svenska. 21 jourer kan erbjuda stöd på vissa språk, eftersom de har rekryterat stödpersoner med sådana kunskaper. Västerorts brottsofferjour är en av dem: Dels har vi aktivt rekryterat stödpersoner med kunskaper i språk som efterfrågas. Vi har också haft två utbildningstillfällen i integration och kultur. Jourerna betalar själva för tolken Många jourer anger att de har ambitionen att möta människor med behov av att få information och stöd på sitt eget språk. De försöker lösa problemen på olika sätt. Några jourer anlitar andra frivilliga krafter som kan tolka, som Farsta BOJ: Svensk flyktinghjälp SWERA har hjälpt till. Ibland löser brottsoffret själv problemet genom att ta med en vän eller släkting, menar till exempel NordÖstra Skånes BOJ: Vi klarar detta bra och löser det från fall till fall antal brottsoffer med annan bakgrund än svensk har ökat betydligt under de senaste åren. Oftast finns det barn eller någon släkting som kan lite. Två jourer, Göteborg och Ängelholm uppger att de betalar kostnaden för professionell tolkhjälp själva. Ytterligare två jourer har någon gång gjort det av särskilda skäl (Trollhättan och Nacka). Nio jourer får omkostnaden för professionell tolk betald av kommunen. 13 jourer har ansökt om medel för tolkkostnader men fått avslag. Några jourer menar att det ofta går att kommunicera hjälpligt på svenska om man bara träffas personligen och tar sig tid. Men många jourer menar också att kommunen borde betala för professionell tolk. Trollhättan skriver: BOJ avser inom kort undersöka möjligheterna att träffa avtal med resp. kommun om dess inställning för att betala tolkarvode. Örebro BOJ berättar att de länge har drivit frågan om att kommunen ska betala kostnaden för tolk: Vi har försökt få kommunen att betala tolk för oss flera gånger hittills nej. Vi har många brottsoffer med annan bakgrund än svensk. 21 jourer 20 språk 21 av de 28 jourer som har svarat kan ge stöd och information på följande 20 språk: Engelska: 19 jourer Tyska: 8 jourer Spanska: 6 jourer Franska: 6 jourer Finska: 6 jourer Persiska (farisis-dari): 3 jourer Arabiska: 3 jourer Ryska: 3 jourer Serbiska: 3 jourer Kroatiska: 3 jourer Italienska: 2 jourer Tjeckiska: 2 jourer Grekiska: 1 jour Polska: 1 jour Hindi: 1 jour Urdu: 1 jour Turkiska: 1 jour Danska: 1 jour Rumänska: 1 jour Armeniska: 1 jour Fyra av tio kommuner kan betala kostnaden för tolk Slumpen avgör om brottsoffer får tolk i kontakt med brottsofferjouren. Olika kommuner har olika rutiner. Tidningen Brottsoffer har frågat landets 290 kommuner om de betalar kostnader för tolk för brottsoffer i kontakt med ideell brottsofferjour. Av de 73 kommuner som svarat anger 41 procent (30 stycken) att de kan betala. Ett tiotal kommuner har som rutin att göra det. Många påpekar att det först måste göras en individuell prövning men om behovet bedöms finnas kan man betala. Några kommuner anger att frågan aldrig har varit aktuell brottsofferjouren har inte bett att få ersättning för tolk men att man skulle ställa sig positiv till en sådan förfrågan. 20 kommuner uppger att de inte betalar tolkkostnad för stöd från ideell verksamhet. Övriga 17 kan inte ge ett besked. En del har aldrig fått frågan från BOJ. Någon anger som skäl att man inte har någon flyktingmottagning i kommunen. Flera kommuner kan erbjuda stödinsatser till brottsoffer efter individuell prövning. Tolkkostnaden står då kommunen själv för. Ett mindre antal kommuner har verksamhet riktad till just brottsoffer, till exempel stödcentrum för unga brottsoffer. Ingen kommun uppger att de tagit fram skriftlig information till brottsoffer på andra språk än svenska. 17

19 Terrafem kan ge utsatta kvinnor råd och stöd på 40-tal språk. Terrafems flerspråkiga stöd prisas Terrafem har fått Ickevåldsfondens pris för sitt unika engagemang för utsatta kvinnor. Bernardita Nunez, initiativtagare till Terrafem ser vinstsumman på kronor som ett ovärderligt tillskott i arbetet med att bedriva tjejjoursverksamhet. Vi är oerhört stolta över att vi kan ge stöd åt så många och med bidraget ännu fler, säger Bernardita Nunez. Terrafem är en ideell organisation som arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld och dominans. En rikstäckande jourtelefon ger stöd och råd till kvinnor på 41 språk. Terrafem har också en tjejjour för dem som är under 25 år. Terrafem arbetar med både köns- och etnicitetsperspektiv. På Terrafems juristjour erbjuder man kostnadsfri juridisk rådgivning. Till Terrafem kan man alltså ringa för att få råd och hjälp på sitt eget språk. Man kan vara anonym om man vill. Efter överenskommelse kan man även besöka jouren och samtala med en person för råd och stöd. /NM Läs mer på Skyddat boende för muslimska tjejer Nu öppnar Tjejjouren Somaya ett skyddat boende för tjejer som hotas av hedersmord och våld. Här ska tjejerna få en fristad och stöd till förändring. Målgruppen är tjejer mellan 18 och 25 år, främst med muslimsk bakgrund, som utsatts för så kallat hedersrelaterat våld och hot. Tjejjouren Somaya erfar att många av tjejerna drabbas av dubbel utsatthet, dels som brottsoffer och dels som etnisk minoritet. Hos Somaya finns medarbetare med liknande etnisk/religiös/språklig bakgrund som de utsatta tjejerna. Man behärskar 20 olika språk och har möjlighet att kommunicera och ge stöd avpassat till situation och behov. Tjejerna som bor i Somayas kollektiv har en egen kontaktperson som talar deras eget språk. /NM Systerjouren Somaya har funnits sedan början av 90-talet. Jouren ger skydd och stöd till kvinnor utsatta för våld och hot. De muslimska jourkvinnorna hjälper kvinnor och tjejer med dubbel utsatthet, som minoritet och som brottsoffer. Läs mer på 18

20 När man ska ge hjälp till en ung kvinna utsatt för hot, kanske från flera olika håll inom familjen, är det viktigt att inte förvärra flickans situation. Ingrid Grubbström påpekar att skolan oftast är den enda kontakten med samhället som familtema Brottsoffer & etnicitet Patriarkala familjesystem föder förtryck i hederns namn Brottsofferjouren i Jönköping har drivit ett projekt för att lära ut hur man kan stödja unga människor utsatta för hedersrelaterat våld. Projektledare Ingrid Grubbström föreläser nu om att i sin yrkesroll möta utsatta för hedersrelaterat våld. Brottsofferjouren i Jönköping har ansvarat för projektet BOJ mot våld och tagit fram ett stödmaterial om hedersrelaterat våld för yrkesverksamma som möter ungdomar utsatta för våld och förtryck i hederns namn. Ingrid Grubbström, projektledare för BOJ mot våld, är nu engagerad i att föra ut kunskapen och materialet. Hon erfar att det finns många föreställningar om hedersrelaterat våld, som är viktiga att få rätsida på. Kunskap är grunden. Stöd kräver kunskap Hedersrelaterat våld förekommer i klaner eller familjer med ett patriarkalt familjesystem, det har inte med religion att göra. Alla familjer i ett land, från en kultur, en grupp eller ort behöver inte dela hedersvärderingar som leder till förtryck och våld. Inte sällan är den patriarkala familjen utvidgad och inkluderar en rad släktingar på mammans och pappans sida. Högst upp är pappan, längst ned finns den unga flickan. Hot, tvång, våld och mord är förtryckets uttryck. Förtrycket i den patriarkala familjen kan också riktas mot alla familjemedlemmar som hotar eller äventyrar gruppens sammanhållande värden. Även pojkar och unga män kan utsättas. Det är svårt för alla i familjen att få och söka hjälp, eftersom familjen är så sluten från omvärlden. Ingrid Grubbström berättar att det patriarkala systemet ofta förstärks när familjen möter nya kulturer och värderingar. Det är frustrerande när ens egna värderingar inte stämmer överens med omvärldens. Hedersproblematiken förstärks i vårt land av tre omständigheter: 1. Vuxna invandrarmän kan ha svårt att komma in i samhället pga av arbets- och boendesegregation. De stärker sin position i den sfär de kan påverka, den patriarkalt styrda familjen. De blir alltså mer kontrollerande. 2. Hedersdominerade familjer befinner sig under press från släkt och vänner i hemlandet som inte känner till det svenska jämställda samhällssystemet och t ex ställer krav på uppgjorda giftermål. En motsättning skapas alltså mellan olika förväntningar. 3. Invandrarungdomar anpassar sig till den svenska kulturen och normerna. En konfrontation uppstår när de unga utmanar den patriarkalt uppbyggda familjestrukturen. Nu finns en tankeväckande och matnyttig bok för ideella organisationer som vill förbättra sin mångkulturella och mångreligiösa kompetens. Det är RFS, Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare, som tagit fram boken Under samma tak, men på olika plan för frivilliga som ger stöd till människor med annan etnisk bakgrund. Boken förmedlar fakta och kunskap om kultur, etnicitet, identitet och religioner m m, men diskuterar även begrepp som integration och vad man menar med ett Bakgrund Efter de uppmärksammade morden på Pela Atroshi och Fadime Sahindal gav den socialdemokratiska regeringen landets 21 länsstyrelser i uppdrag att kartlägga och analysera behovet av insatser för flickor och unga kvinnor som riskerar att utsättas för så kallat hedersrelaterat våld. Kartläggningen visade bland annat att de personer som möter de flickor som är utsatta, till exempel socialarbetare, lärare och poliser behöver ökade kunskaper och resurser. Runt om i landet används länsstyrelsernas öronmärkta pengar, 180 miljoner kronor år , till att öka kunskap, ta fram metoder och samarbeta bättre. Denna folder riktad till flickor som utsätts för förtryck har tagits fram inom ramen för Jönköpings projekt, BOJ mot våld. Folder och stödmaterial kan laddas ned från jen har, och därför måste skolan ha beredskap. Vilka frågor man bör ställa och hur man förstår hotbilden framgår bland annat i stödmaterialet från BOJ Jönköping. RFS satsar på ökad mångkulturell kompetens mångkulturellt samhälle. Det finns en lista över de flesta länders minoritetsgrupper, språk och religioner. Religionerna presenteras mer ingående. Intervjuer och samtal återges, liksom röster ur verkligheten. Boken kan användas för studiecirklar. Isabella Canow, bokens författare, kan anlitas för samtal om mångkultur, integration och etnicitet. Läs mer på 19