Ger bättre lokaler en bättre kvalitet i utbildningen? Lokalernas. betydelse. för skolan SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ger bättre lokaler en bättre kvalitet i utbildningen? Lokalernas. betydelse. för skolan SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET"

Transkript

1 Ger bättre lokaler en bättre kvalitet i utbildningen? Lokalernas betydelse för skolan SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

2 Innehåll Förord Sammanfattning Lokaler kostar pengar Vad säger forskarna om skolan? Analysmodell Värdeskapande faktorer i skolan Lokaler med service som värdeskapande faktor Lokalernas utformning Modellen som utvecklingsverktyg Litteratur och referenser Bilagor Frågeformuläret (14 sidor) hämtas på Svenska Kommunförbundets webbplats välj Publikationer och sök på bokens titel. Svenska Kommunförbundet 2003 (andra upplagan) Stockholm Tfn Epost: Webbplats: ISBN: Tryckeri: Åtta45 Tryckeri AB, Solna Text: Ted Lindqvist, Alf Brydolf-Berg, Roger Bernow Omslagsfoto av Björn Hårdstedt: Hersbyskolan i Lidingö Redigering, form och produktion: Björn Hårdstedt och Birgitta Granberg Distribution: Tfn , fax Lokalernas betydelse för skolan

3 Sammanfattning Lokaler utgör en stor kostnadspost för flera kommunala verksamheter. Den enskilt största lokalanvändaren i kommunerna är skolan. I takt med att det ekonomiska utrymmet har begränsats under 1990-talet har det ställts större krav på att prioritera mellan olika typer av resurser. Frågan är då hur man skall se på lokalerna. Olika studier tyder på att man i andra länder samt i vissa friskolor lägger mindre resurser på lokaler och administration än vad den svenska kommunala skolan gör. Vilka olika resurser och kvaliteter skall man lägga pengarna på i ett trängt ekonomiskt läge för att få bästa helhetsresultatet? Ger nya och ombyggda lokaler bättre resultat för eleverna i skolan eller räcker det med att underhålla de gamla? Syftet med denna rapport är att belysa dessa frågor samt att mer ingående diskutera följande frågeställningar: Finns det ett samband mellan hur skolledare, lärare och elever värderar utbildningen på sin skola och elevernas faktiska resultat? Vilka är de faktorer som har störst betydelse för att förklara det samlade omdömet om skolans kvalitet? Hur betydelsefulla är lokaler med tillhörande service i relation till de övriga resurserna i skolan? Under förutsättning att lokaler med service bidrar till att förklara helhetsomdömen om skolan, vilka delar av fastighetsförvaltningen och lokalförsörjningen har störst betydelse för en bra utbildning? Att utvärdera lokalernas betydelse metoden i korthet I rapporten analyseras personalens och elevernas uppfattningar om hur skolan fungerar. Med en logiskt uppbyggd modell och tillhörande statistisk metodik kan man beräkna hur rektorernas, lärarnas och elevernas helhetsomdömen om skolan kan förklaras av hur de värderar olika faktorer (i fortsättningen kallade kvalitetsfaktorer) såsom ledning, lärarkompetens, fysisk miljö, läromedel m fl. Rektorernas, lärarnas och elevernas helhetsomdömen om skolan har i rapporten sammanfattats i ett särskilt mått, utbildningsindex. Utbildningsindex uttrycker således professionens och elevernas totala kvalitetsuppfattning om sin skola. Sammanfattning 3

4 För att bedöma utbildningens kvalitet har en omfattande enkätundersökning genomförts. Lärare, elever och rektorer har fått svara på hur de upplever skolan. Frågeställningarna har berört ett antal olika områden, allt ifrån personaltäthet till städning. Svaren har sedan bearbetats och sammanställts. Utifrån dessa har ett index tagits fram som är ett tal mellan 1 och 100 som beskriver den upplevda kvaliteten. Värden under 60 kan betraktas som relativt svaga medan värden över 70 betyder att den upplevda kvaliteten är god. Vidare har beräknats hur starkt utbildningsindex påverkar elevernas avgångsbetyg. Detta betyder att man får ett direkt mått på hur starkt den samlade utbildningens kvalitet (utbildningsindex) påverkar elevernas prestationer i skolan. Undersökningen och analysen har organiserats enligt följande modell. Analysmodell rektorers, lärares och elevers sammanfattade helhetsomdöme om skolan benämns fortsättningsvis utbildningsindex i modellen. Respektive kvalitetsfaktors betydelse för att förklara utbildningsindex har beräknats med hjälp matematisk statistik. Faktorns vikt uttrycks i modellen som ett tal mellan 0 och 1, där 0 betyder att det inte finns något samband överhuvudtaget och 1 betyder att det är ett fullständigt samband. Med hjälp av kvalitetsfaktorns vikt kan man förutsäga hur stort genomslaget på utbildningsindex blir om man lyckas förbättra betyget på respektive kvalitetsfaktor. 4 Lokalernas betydelse för skolan

5 Exempel Användningen av omdömen och vikter i analysen av resultatet skall tolkas på följande sätt. Låt säga att rektorernas, lärarnas och elevernas omdöme om kvalitetsfaktorn Lokaler i modellen ovan exempelvis är 47 och utbildningsindex samtidigt fått omdömet 66. Antag vidare att betydelsen eller vikten hos faktorn Lokaler enligt beräkningarna är 0,24. Med hjälp av dessa data kan man använda modellen för att förutsäga vilken effekt på utbildningsindex en förbättring av lokalerna sannolikt ger. Om man förbättrar lokalerna så att omdömet ökar från 47 till 57, dvs. med tio enheter, förutsäger modellen med den skattade vikten 0,24 att effekten på utbildningsindex blir ca 2 3 enheter (10 x 0,24 = 2,4). Utbildningsindex ökar då sannolikt från 66 till ca (66 + 0,24 x 10). Antag vidare att kvalitetsfaktor 1 enligt modellen ovan utgörs av Ledning och organisation och att lärarnas omdöme om denna faktor uppgår till 57 samtidigt som analysen visar att betydelsen av denna faktor är 0,43. Utbildningsindex är fortfarande 66. En förbättring av Ledning och organisation så att omdömet ökar med tio enheter leder då till att utbildningsindex sannolikt ökar till drygt 70 (66 + 0,43 x 10). Med hjälp av modellen kan man således analysera hur viktiga lokalerna är i förhållande till övriga kvalitetsfaktorer i skolan och samtidigt bedöma vilken prioritering av utvecklingsinsatser som sannolikt får störst effekt på det samlade omdömet om skolans kvalitet. Faktorer med svaga omdömen och höga vikter blir naturliga att prioritera för att på ett effektivt sätt utveckla skolan. Sammanfattning 5

6 Samband mellan utbildningsindex, faktiska betyg och sociologiska faktorer. Källa: Temaplan och Skolverket. Utbildningens kvalitet påverkar elevernas prestationer Analysen visar att det finns ett samband mellan skolans kvalitet, uttryckt som utbildningsindex, och elevernas faktiska resultat i form av avgångsbetyg i skolår 9. Korrelationen mellan utbildningsindex och elevernas betyg är 0,33 för hela materialet. Ju högre utbildningsindex desto högre blir betygen. Den enskilt största effekten har emellertid andra undersökningar påvisat för föräldrarnas utbildningsbakgrund. För att isolera den effekt som utbildningsindex ger på betygen måste man alltså rensa bort den påverkan på utbildningsindex som ges av de sociologiska faktorerna såsom föräldrarnas utbildningsbakgrund, antal pojkar respektive flickor (enligt statistiken har flickor generellt högre betyg än pojkar) etc. För att isolera den effekt som utbildningsindex ger på betygen måste man alltså rensa bort den påverkan på utbildningsindex som ges av de sociologiska faktorerna. Om man rensar för dessa effekter finns ändå ett tydligt samband mellan utbildningsindex och de faktiska betygen (0,10), även om det är svagare än den påverkan som ges av föräldrarnas utbildningsbakgrund. Är det då någon idé att arbeta med att förbättra utbildningsindex när föräldrarna betyder så mycket mer för elevernas resultat? Svaret är ja, en väl fungerande skola, det vill säga en skola med högt utbildningsindex, tycks attrahera föräldrar med en ur detta perspektiv gynnsam bakgrund. På samma sätt flyr välutbildade föräldrar från skolor med lågt utbildningsindex. Denna indirekta effekt tycks ha en mer än dubbelt så stor betydelse för de faktiska betygen jämfört med vad utbildningsindex isolerat ger. Oaktat detta är det självklart bra om de som arbetar och studerar i skolan upplever att det har en god arbetsmiljö! Ledarskap, lärarkompetens och lokaler Resultatet av enkäten visar att faktorerna i följande figur har störst betydelse för att förklara utbildningsindex. Den enskilt viktigaste kvalitetsfaktorn är skolans ledarskap, följt av lärarnas kompetens, den fysiska miljön och sist läromedlen. Den fysiska miljön har en klart signifikant betydelse för att förklara utbildningsindex. Emellertid tillmäts den en klart lägre vikt än 6 Lokalernas betydelse för skolan

7 Värdena inne i rutorna är ett omdöme om den bakomliggande kvalitetsfaktorn på en skala på ledarskapet i skolan och lärarnas kompetens (enligt rektorerna). En slutsats av analysen är att många skolor bör prioritera utveckling av ledarskapet och den fysiska miljön, eftersom dessa faktorer får lägre betyg än övriga men samtidigt har stor betydelse för att förklara utbildningsindex. Det finns en stor spridning i hur rektorer, lärare och elever uppfattar skolans kvalitet. I många skolor får både ledning, lokaler, lärare och läromedel höga betyg av både personal och elever. I vissa skolor får några faktorer höga betyg medan andra får låga det är svårt att vara bra på allt samtidigt. I andra skolor uttrycker olika grupper ett relativt stort missnöje med framförallt ledarskapet och den fysiska miljön. Lärarna ger ledarskapet betydligt lägre betyg än vad rektorerna gör. Det faktum att den personalgrupp som skall ledas och utvecklas av ledarskapet inte är nöjda innebär att det dels finns en betydande utvecklingspotential inom området ledarskap och dels att ett utnyttjade av denna potential får stor effekt på utbildningsindex. Lärarnas kompetens får höga betyg både av sig själva men också av rektorerna som får betraktas som mer objektiva iakttagare. Lärarnas kompetens är också en viktig förklaringsvariabel till utbildningsindex. Potentialen att starkt höja utbildningsindex genom att satsa ytterligare på att öka betygen på lärarnas kompetens är dock begränsad. De höga betyg som lärarna får i analysen innebär betydande ansträngningar för att öka dem ytterligare. Potentialen gentemot utbildningsindex blir då begränsad, trots den stora hävstången. På detta område visar emellertid en genomgång av tillgänglig forskning att resursinsatser som används till direkt kompetensutveckling av lärarna kan ge förbättrade elevresultat. Sammanfattning 7

8 För en enskild skola gäller det naturligtvis att prioritera att utveckla de faktorer som har låga betyg och samtidigt höga vikter. Det är det mest rationella sättet att höja kvaliteten på skolans verksamhet. På samma sätt kan man diskutera hur man i stort bör gå tillväga för att öka effektiviteten i hela skolsektorn. Slutsatsen av en sådan analys blir därmed att många skolor bör prioritera utveckling av ledarskapet och den fysiska miljön, eftersom dessa faktorer får lägre betyg än övriga men samtidigt har stor betydelse för att förklara utbildningsindex. Ledarskapet har till och med den enskilt största betydelsen. Finns tillräckliga ekonomiska resurser kan man arbeta med både, ledarskap kompetensutveckling av lärare samt förbättring av lokalerna parallellt. I en trängd ekonomisk situation blir det emellertid naturligt att prioritera de åtgärder som kräver de minsta kapitalinsatserna. Både ombyggnader av lokaler och stora satsningar på vidareutbildning innebär i varierande grad behov av kapital. För investeringar i lokaler får man dessutom leva med ökade kapitalkostnader under lång tid. I en trängd ekonomisk situation erhålls därför den största och mest kostnadseffektiva effekten på utbildningsindex om man istället arbetar med att öka kvaliteten på skolans ledarskap och genomför enkla åtgärder för att förbättra lokalerna. Kvalitetsfaktorer bakom Fysisk miljö och service enligt rektorerna. Värdena inne i rutorna är ett omdöme om kvalitetsfaktorn på en skala Fastighetsförvaltaren är viktig Det är tre olika bakomliggande kvalitetsfaktorer som förklarar både rektorernas och lärarnas omdömen om den fysiska miljön: fastighetsvärdens arbete, lokalernas skick och struktur samt den yttre miljön. Resultatet av enkäten visar att rektorerna prioriterar fastighetskontorens arbete och ger det en mycket hög vikt. Slutsatsen av detta är att rektorerna i mycket stor utsträckning känner sig beroende av fastighetskontorets verksamhet för att klara av att hantera frågor som rör den fysiska miljön. Rektorerna tillmäter sedan visserligen lokalerna skick och utformning en relativt stor betydelse men den är klart underordnad betydelsen av fastighetsförvaltarens tjänster. Lärarna gör av naturliga skäl en något annorlunda prioritering. De tillmäter visserligen värdens arbete och tjänster en mycket stor betydelse men tycker samtidigt att lokalernas betydelse är lika stor. 8 Lokalernas betydelse för skolan

9 Skillnaden mellan rektorernas och lärarnas bedömning är naturlig. Lärarna tillbringar en stor del av sin tid i korridorer och klassrum. Skolledningen ägnar tid åt ekonomi, upphandling, avtal, kalkyler och andra administrativa frågor där kontaktytan och betydelsen av fastighetsförvaltaren är väsentligt mycket större. Både rektorer och lärare tillmäter utemiljön en mer begränsad betydelse. Service, underhållsnivå och gemensamma utrymmen har stor betydelse Analysen av resultaten rörande den fysiska miljön kan sammanfattas i följande punkter. Fastighetsvärdens arbete är viktigt för både rektorer och lärare. Personlig service i form av förståelse för nyttjarnas behov samt tillgänglighet och bemötande hos olika personalkategorier hos fastighetskontoret har stor betydelse för att förklara helhetsomdömet om fastighetsvärden. Skolledningen fokuserar på de delar av servicen som rör felavhjälpande insatser samt information och dialog om vilka åtgärder som skall, eller inte skall, genomföras på skolan. Lärare fokuserar på frågor som rör ansvarsfördelningen mellan fastighetsförvaltaren och skolan. Både rektorer och lärare tillmäter lokalernas inre miljö, dvs underhållsnivå, trivsel och materialval, en större betydelse än lokalernas verksamhetsanpassning. Båda faktorerna har dock stor betydelse för att förklara totalbetyget på lokalerna. Gemensamt för både rektorer och lärare är att underhållsskicket på de lokaler man nyttjar är den enskilt viktigaste faktorn bakom inre miljö. Därefter kommer kvaliteter som rör trivseln i lokalerna, dvs. estetiska faktorer. Efter trivsel och materialval kommer de andra innemiljökvaliteterna i form av ljus, ljud och luftförhållanden. De gemensamma utrymmenas standard och skick har störst betydelse för betygen på lokalernas skick och verksamhetsanpassning. Bra skollokaler kan ur elevernas perspektiv se mycket olika ut. Storlek och planlösning har ingen större betydelse för att förklara om man är nöjd med sina lokaler. Däremot lägger eleverna mycket stor vikt vid att lokalerna upplevs som fräscha. Sammanfattning 9

10 Eleverna lägger ingen särskild vikt vid utemiljön när de bedömer skolans totala fysiska miljö. (OBS! undersökningen gäller skolår 9) Skolor som byggts under 1990-talet får genomgående de högsta betygen. Graden av verksamhetsanpassning hos 90-talsskolorna bedöms dock inte vara nämnvärt mycket högre än för skolor som är byggda före år Skolorna byggda under miljonprogrammet från 1960 talet till cirka år 1975 får genomgående sämst betyg, både totalt och uppdelat på inre miljö respektive verksamhetsanpassning. Ur ett kommunalekonomiskt perspektiv är det därmed problematiskt att denna typ av lokaler står för så stor andel av det totala beståndet. Sekelskiftesskolorna och skolor byggda under 1930-talet får nästan lika höga betyg på skick och verksamhetsanpassning som de nybyggda 90-talsskolorna. Ur detta perspektiv kan man beklaga att denna typ av lokaler utgör en så begränsad del av det totala beståndet. Underhållsnivån har som tidigare konstaterats stor betydelse för att förklara helhetsomdömet om den inre miljön. Många skolor har ett behov av ökat underhåll. Det anser även de fastighetsansvariga som bedömer att hälften av skolorna har ett godkänt eller gott underhållsskick medan den andra hälften på ett eller annat sätt har ett eftersatt underhåll. I en tredjedel av skolorna bedömer de fastighetsansvariga att underhållsskicket är klart underkänt. När man studerar enskilda skolor som får höga betyg av skolans personal och elever visar det sig vara fullt möjligt att få höga betyg på lokalerna oavsett om byggnaden är nybyggd eller ursprungligen från sekelskiftet eller miljonprogrammet. För att skapa bra lokallösningar är man således inte bara hänvisad till att bygga helt nya anläggningar. Ledande kvaliteter hos enskilda skolor som får höga betyg är bland annat ett bra underhåll av ytskikt, färgsättning, textilier och klimatanläggning. Vidare uppfattas öppna volymer och stora ljusinsläpp som goda lokalkvaliteter. När det gäller lokalernas disposition verkar en tydlig och rymlig entré/foajé vara viktig med exempelvis café eller andra gemensamma funktioner. Andra viktiga komponenter är interna samband mellan klassrum och mellan klassrum och grupprum för att möjliggöra arbete i arbetslag. Detta kan uppnås genom att ta 10 Lokalernas betydelse för skolan

11 upp dörrhåll och/eller glasa upp vissa partier för att skapa överblick och insyn. I många fall saknas dokumenterade krav på lokalfunktioner utifrån en genomtänkt pedagogisk idé. Det torde vara en förutsättning vid både underhållsprojekt och vid ny- och ombyggnationer att dessa satsningar baseras på ett sådant dokument för att man skall kunna bedöma hur väl anpassade befintliga lokaler är eller utforma nya bra lokallösningar. Sammanfattningsvis visar studien att det finns en koppling mellan hur skolans personal och elever uppfattar kvaliteten på sin verksamhet och vilka betyg eleverna får i årskurs nio. Lokaler och fastighetsförvaltning har en signifikant betydelse för att förklara skolans effektivitet. Lokalernas betydelse är dock väsentligt lägre än betydelsen av ett gott ledarskap och duktiga lärare. Med studien som grund kan man precisera hur fastighetsförvaltaren bör prioritera sitt utvecklingsarbete och hur lokalerna bör underhållas och utformas för att maximalt stödja nyttjarens kärnverksamhet. Dessutom kan man i den enskilda kommunen, både inom skolan och inom fastighetsorganisationen, använda sig av modellen som verktyg för att se hur man ligger till i förhållande till andra kommuner och som instrument för att sätta mål och följa upp sin verksamhet. Sammanfattning 11

Kvalité i lokalupplåtelsen Vad är det som avgör om kunden är nöjd? Vad är det som påverkar studieresultatet?

Kvalité i lokalupplåtelsen Vad är det som avgör om kunden är nöjd? Vad är det som påverkar studieresultatet? Kvalité i lokalupplåtelsen Vad är det som avgör om kunden är nöjd? Ted Lindqvist (Evidens) och Eva Cassel (LFF) 2008-09-11 Vad är det som påverkar studieresultatet? Bilder: www.skolverket.se Samband mellan

Läs mer

Arbetsmaterial tom 2011-09-07. Insikt 2011 EN SERVICEMÄTNING AV KOMMUNENS MYNDIGHETSUTÖVANDE GÖTEBORGS STAD

Arbetsmaterial tom 2011-09-07. Insikt 2011 EN SERVICEMÄTNING AV KOMMUNENS MYNDIGHETSUTÖVANDE GÖTEBORGS STAD Arbetsmaterial tom 2011-09-07 Insikt 2011 EN SERVICEMÄTNING AV KOMMUNENS MYNDIGHETSUTÖVANDE GÖTEBORGS STAD SKL Insikt 2011, sid 2 Disposition Resultat och sammanfattning sida 3 Fakta om undersökningen

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Företagens syn på kommunal service 2009. Sammanfattning

Företagens syn på kommunal service 2009. Sammanfattning Företagens syn på kommunal service 2009 Sammanfattning Regional Serviceundersökning Göteborgsregionen 2009 Business Region Göteborg är en regional aktör som arbetar för hållbar tillväxt och sysselsättning

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Skolundersökning 2014 Föräldrar förskola

Skolundersökning 2014 Föräldrar förskola Solna kommun Skolundersökning 21 Föräldrar förskola BMA-Charlottenburg Antal svar för aktuell förskola: 25 Antal svar för alla förskolor i kommunen: 22 Svarsfrekvens: 6 % Svarsfrekvens: 59 % 2 Presentation

Läs mer

Skolundersökning 2014 Föräldrar förskola

Skolundersökning 2014 Föräldrar förskola Solna kommun Skolundersökning 21 Föräldrar förskola Backens förskola Antal svar för aktuell förskola: 2 Antal svar för alla förskolor i kommunen: 22 Svarsfrekvens: 69 % Svarsfrekvens: 59 % 2 Presentation

Läs mer

Skolundersökning 2014 Föräldrar förskola

Skolundersökning 2014 Föräldrar förskola Solna kommun Skolundersökning 214 Föräldrar förskola Spanska skolans förskola Antal svar för aktuell förskola: 9 Antal svar för alla förskolor i kommunen: Svarsfrekvens: 24 % Svarsfrekvens: 59 % 2 Presentation

Läs mer

Effektiv kommunikation inom skolan

Effektiv kommunikation inom skolan Effektiv kommunikation inom skolan - skolledare om den egna arbetssituationen Microsoft Sverige, Anna Erman Synovate, David Ahlin 2008-11-10 Synovate 2007 1 Innehållsförteckning Syfte och metod Nyheter

Läs mer

Skolundersökning 2014 Föräldrar förskola

Skolundersökning 2014 Föräldrar förskola Solna kommun Skolundersökning Föräldrar förskola Klöverns förskola Antal svar för aktuell förskola: 2 Antal svar för alla förskolor i kommunen: 22 Svarsfrekvens: 2 % Svarsfrekvens: 59 % 2 Presentation

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Skolundersökning 2014 Föräldrar grundskola

Skolundersökning 2014 Föräldrar grundskola Sigtuna kommun Skolundersökning 24 Föräldrar grundskola Odensala skola årskurs 5 Antal svar för aktuell årskurs: 6 Svarsfrekvens: 67 % Antal svar för aktuell skola: 4 Svarsfrekvens: 64 % Antal svar för

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer

Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer Utvecklingsarbete med rektorer och förskolechefer Ledningsgruppens resa från att definiera begreppet pedagogiskt ledarskap till att aktionsforska på sitt pedagogiska ledarskap Från vad till hur via varför

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd

Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd Det pedagogiska ledarskapet och huvudmannens stöd connect-extend-challange h"p://urplay.se/167553 Förutsättningarna och det stöd som ges rektor från förvaltningsledning och styrelse

Läs mer

Skolundersökning 2014 Föräldrar förskola

Skolundersökning 2014 Föräldrar förskola Lidingö kommun Skolundersökning 214 Föräldrar förskola Montessoriförskolan Äpplet Antal svar för aktuell förskola: 2 Antal svar för alla förskolor i kommunen: 18 Svarsfrekvens: 91 % Svarsfrekvens: 9 %

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Socialstyrelsen och SCB:s enkätundersökning om vårdbostäder

Socialstyrelsen och SCB:s enkätundersökning om vårdbostäder 1 (10) Omsorgskontoret 2012-01-16 Dnr ÄN 2011-73 Björn Dahlberg Elisabeth Viman Äldrenämnden Socialstyrelsen och SCB:s enkätundersökning om vårdbostäder Äldrenämnden föreslås notera informationen om enkätundersökning

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av Barn- och utbildningsnämndens. styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Åtvidabergs kommun

REVISIONSRAPPORT. Granskning av Barn- och utbildningsnämndens. styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten. Åtvidabergs kommun REVISIONSRAPPORT Granskning av Barn- och utbildningsnämndens styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten Åtvidabergs kommun December 2003 Håkan Lindahl Karin Jäderbrink Innehållsförteckning Inledning...3

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Lidingö stad Skolundersökning 2013 Föräldrar förskola

Lidingö stad Skolundersökning 2013 Föräldrar förskola Lidingö stad Skolundersökning 2 Föräldrar förskola Forellens förskola Antal svar för aktuell förskola: st. Svarsfrekvens: procent Antal svar totalt för alla förskolor: 242 st. Svarsfrekvens: 49 procent

Läs mer

BRUKARENKÄT FÖRÄLDRAR/BARN FÖRSKOLA 2013 GÖTEBORGS STAD

BRUKARENKÄT FÖRÄLDRAR/BARN FÖRSKOLA 2013 GÖTEBORGS STAD BRUKARENKÄT FÖRÄLDRAR/BARN FÖRSKOLA 203 GÖTEBORGS STAD AUGUSTI 203 SCANDINFO MARKETING RESEARCH Innehåll Information om undersökningen... 3 Tillvägagångssätt... 3 Rapportering... 5 Styrkor och prioriterade

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Sigtuna kommun Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Montessori Elefanten förskola

Sigtuna kommun Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Montessori Elefanten förskola Sigtuna kommun Skolundersökning 21 Föräldrar förskola Montessori Elefanten förskola Antal svar: 18 (svarsfrekvens: 8 %) Antal svar Sigtuna, alla förskolor: (svarsfrekvens: %) 1 Innehåll Om undersökningen

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Järfälla kommun Skolundersökning 2015 Elever Grundskola Engelska skolan, Järfälla åk 8

Järfälla kommun Skolundersökning 2015 Elever Grundskola Engelska skolan, Järfälla åk 8 Järfälla kommun Skolundersökning 0 Elever Grundskola Engelska skolan, Järfälla åk Antal svar: 0 (svarsfrekvens: %) Antal svar Järfälla åk totalt: 0 (svarsfrekvens: %) Innehåll Om undersökningen Förklaring

Läs mer

Sigtuna kommun Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Montessori Sandsborg förskola

Sigtuna kommun Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Montessori Sandsborg förskola Sigtuna kommun Skolundersökning 215 Föräldrar förskola Montessori Sandsborg förskola Antal svar: (svarsfrekvens: 8 %) Antal svar Sigtuna, alla förskolor: 15 (svarsfrekvens: 5 %) 1 Innehåll Om undersökningen

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

Kundundersökning 2013. Personlig assistans

Kundundersökning 2013. Personlig assistans Kundundersökning 2013 Personlig assistans Gävle kommun 2013-12-16 2 Om undersökningen Under september-oktober 2013 har enkäter skickats ut till samtliga Omvårdnad Gävles kunder inom personlig assistans.

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Skolundersökning 2014 Föräldrar förskola

Skolundersökning 2014 Föräldrar förskola Sigtuna kommun Skolundersökning 21 Föräldrar förskola Paviljongen Vallmon Antal svar för aktuell förskola: 28 Antal svar för alla förskolor i kommunen: 1 Svarsfrekvens: 2 % Svarsfrekvens: 5 % 2 Presentation

Läs mer

Systematiskt arbete mot mobbning. Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011

Systematiskt arbete mot mobbning. Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011 Systematiskt arbete mot mobbning Med kommunal förankring en undersökning med Olweusenkäten på 17 grundskolor i Göteborg 2011 Göran Englund Preventions- och utvecklingsenheten Januari 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Modell för framgångsrik samverkan mellan kommun och näringsliv

Modell för framgångsrik samverkan mellan kommun och näringsliv Modell för framgångsrik samverkan mellan kommun och näringsliv Roger Bernow Stockholm 2009-04-20 1/18 Modell för framgångsrik samverkan mellan kommun och näringsliv Syfte Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

Mall för medarbetarsamtal CHEF *

Mall för medarbetarsamtal CHEF * Mall för medarbetarsamtal CHEF * Datum: Namn: Avdelning: Institution: Chefens namn: * Denna mall ska användas då medarbetarparten är en chef med personalansvar. Medarbetarsamtal har förts mellan ovanstående

Läs mer

Förvaltningskvalitet. Hyresgästernas åsikter om service, trygghet och. underhåll i bostadsmiljön

Förvaltningskvalitet. Hyresgästernas åsikter om service, trygghet och. underhåll i bostadsmiljön Förvaltningskvalitet 2010 Hyresgästernas åsikter om service, trygghet och underhåll i bostadsmiljön Anna-Lena Högberg, Erik Högberg, Henrik Björk, AktivBo 1 Sammanfattning Hyresgästerna Riksförbundet och

Läs mer

Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola)

Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola) Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola) 1. Beskrivning av verksamheten 1.1 Uppgifter om huvudman, skolform, barn-/elevantal, verksamhetsidé/profilering

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig -

Presentation. - Utbildningskommun Nordanstig - November 2013 januari 2014 Projektmedarbetare Jonas Johansson & Jessika Dahl Gidlund Uppdragsgivare: Eva Fors utbildningschef Nordanstig kommun Presentation - Utbildningskommun Nordanstig - Samverkan mellan

Läs mer

Nöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg

Nöjdhetsmätningar invånare 2014. 1177.se Region Kronoberg Nöjdhetsmätningar invånare 201 1177.se Region Kronoberg Sammanfattning Regionala resultat NKI ligger på 80 vilket är ett mycket bra resultat. Enligt SCB innebär ett NKI på 75 och högre att de svarande

Läs mer

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund 2014 Effektrapport Rasmus Ornstein Fredlund Om Mattecentrum Mattecentrum grundades 2008 av Johan Wendt, som är utbildad civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. Genom en personligt upplevd händelse, då

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan 2 Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Förord Genom forskning får vi hela tiden

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Hygienrum i skolor - Ett jämställdhetsprojekt. Hygienrum i skolor Ett jämställdhetsprojekt. [Eventuell tilläggsavsändare]

Hygienrum i skolor - Ett jämställdhetsprojekt. Hygienrum i skolor Ett jämställdhetsprojekt. [Eventuell tilläggsavsändare] Hygienrum i skolor - Ett jämställdhetsprojekt Hygienrum i skolor Ett jämställdhetsprojekt [Eventuell tilläggsavsändare] Sammanfattning Uppdraget att utvärdera hur hygienrum i skolan, dvs toaletter, omklädningsrum

Läs mer

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Sofia Magnusson, 0531-526003 sofia.magnusson@bengtsfors.se POLICY 2015-06-10 Antagen av Kommunfullmäktige 2015.407.140 KS 162/2015 1(5) Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet

Läs mer

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten

Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare Socialförvaltningen i Örebro kommun Brukarundersökning Bemötande våren 2012 Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Redovisning av frågor

Läs mer

Särskilt begåvade elever

Särskilt begåvade elever STÖDMATERIAL Särskilt begåvade elever 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete Sara Penje och Inger WIStedt 1.4 Att ge förutsättningar för skolornas arbete FörFattare Sara Penje är skolutvecklare

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Medarbetarundersökning 2009

Medarbetarundersökning 2009 Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Resultat och sammanfattning Förbättrat

Läs mer

Skolförvaltningen. Grundskolans åk 7-9

Skolförvaltningen. Grundskolans åk 7-9 Grundskolans åk 7-9 Åk 7-9 december 2014 Gerestaskolan 130 192 Kiörningskolan 779 elever Landgrenskolan 243 192 Murbergsskolan 22 Kastellskolan Befolkningsprognos enligt SCB 2013-2023 ca 780 elever i åk

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Sundbyberg stad Skolundersökning 2015 Elever grundskola Ängskolan 7-9

Sundbyberg stad Skolundersökning 2015 Elever grundskola Ängskolan 7-9 Sundbyberg stad Skolundersökning 01 Elever grundskola Ängskolan - Antal svar Ängskolan -: ( %) Antal svar samtliga kommunala grundskolor: 1 ( %) 1 Innehåll Om undersökningen Förklaring av diagram Resultat

Läs mer

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen.

SL, Lpo. Internationell nivå. Nationell nivå. Skolverket & Myndigheten. Kommunfullmäktige. Central kommunal nivå. Skolplanen. Internationell nivå Nationell nivå SL, Lpo KL Skolverket & Myndigheten Central kommunal nivå Kommunfullmäktige Styrelse/nämnd Skolplanen Lokal skolnivå Rektor Elever Föräldrar Personal Fackliga org Underström

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre

Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre Välkommen till Pedagogiska samtal, Alla kan alltid bli bättre Metoder för att ge dig fler och förfinade redskap i undervisningen. Syfte Att ge dig nya och förfinade verktyg för att bemöta, coatcha och

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Kundundersökning Fastigheter Resultat och jämförelser

Kundundersökning Fastigheter Resultat och jämförelser Kundundersökning Fastigheter Resultat och jämförelser Form för jämförelser Skellefteå Kraft har genomfört undersökningar om kundtillfredsställelse vid fyra tillfällen (2, 23, 21, 214). År 2 var frågeformuläret

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens skolledare är ett ledarskapsprogram med ett tydligt mål: att rusta Sverige med skolledare i världsklass.

Läs mer

Utvärdering och uppföljning

Utvärdering och uppföljning Utvärdering och uppföljning Work shop vid HUR-konferensen 2011 Sören Levén VD Q-Steps Kvalitetssäkring AB Utvärdering Uppföljning Kvalitetsvärdering Utvärdering Utvärdering har dubbla funktioner - att

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB

Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Freinetskolan Bild & Form Box 7115 402 32 Göteborg 1 (10) Dnr:40-200-:1773 Freinetskolan Bild & Form Masthugget KB Box 7115 402 32 Göteborg Kvalitetsgranskning av Freinetskolan Bild & Form med huvudman

Läs mer

Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer

Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer Rektors ledarskap och skolans lärandemiljöer Regional Skolledarkonferens om specialpedagogiska utmaningar 14 oktober 2015 Scandic Crown Göteborg Välkommen till skolledarkonferens! För sjunde hösten i rad

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Ergonomisällskapet Sverige 091103

Ergonomisällskapet Sverige 091103 Ulf Johanson Ergonomisällskapet Sverige 091103 Är hälsa/arbetsmiljö lönsamt? Bhö Behövs ekonomiska k kalkyler/ekonomiska lkl /k ik argument? Behöver hälsa/arbetsmiljö kopplas ihop med verksamhetsstyrningen?

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Socialstyrelsen genomför varje år en undersökning av vad personer med hemtjänst eller äldreboende tycker om det stöd, den hjälp och den omsorg de får.

Socialstyrelsen genomför varje år en undersökning av vad personer med hemtjänst eller äldreboende tycker om det stöd, den hjälp och den omsorg de får. Socialstyrelsen genomför varje år en undersökning av vad personer med hemtjänst eller äldreboende tycker om det stöd, den hjälp och den omsorg de får. Undersökningen görs av Statistiska Centralbyrån och

Läs mer