Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse - Miljösamverkan f 2015 Linda Helander

2 1

3 Innehållsförteckning MILJÖSAMVERKAN F... 3 SAMMANFATTNING PROJEKT... 5 KURSER... 8 HANDLÄGGARTRÄFFAR... 8 EKONOMI... 9 MILJÖSAMVERKAN F - STYRNING OCH LEDNING NÄTVERK NATIONELLT

4 Miljösamverkan f Miljösamverkan f är ett forum för alla kommuner i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Jönköpings län och Region Jönköpings län. Samarbetet syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet i länet och ge stöd både till myndighetsutövning (tillsyn) och till mer informativa och förebyggande insatser. Verksamheten startade som ett projekt 2005 och har mellan 2012 till 2014 samordnats inom ramen för Regionförbundets Primärkommunala nämnd, PKN. Från och med årsskiftet 2015 övertog Primärkommunalt samverkansorgan, PKS, ansvarsområdet. PKS är en del av Kommunalt forum i Region Jönköpings län och har en primärkommunal styrning och ledning. Från och med årsskiftet 2015 har Primärkommunalt samverkansorgan, PKS, ansvaret för Miljösamverkan f. Organisation och arbetssätt Miljösamverkan f leds av det politiska organet PKS. PKS har i uppdrag att utifrån beslutade budgetmedel ansvara för att verksamheten bedrivs inom givna ramar och att följa upp verksamheten utifrån fastställda mål. För styrning av verksamheten på tjänstemannanivå finns en styrgrupp. Styrgruppen svarar för att fånga kommunernas och länsstyrelsens behov och utifrån dem göra prioriteringar för mer konkreta långsiktiga satsningar. Beslut i principiellt viktiga frågor, som exempelvis budgetmedel, prioriteringar av uppdrag, fattas i styrgruppen. Styrgruppen träffas fyra till fem gånger om året. I styrgruppen ingår representanter för samverkansorganets parter. Kommunerna representeras av tre miljöchefer, en från vardera Jönköping, Höglandet inklusive Habo och Mullsjö samt GGVV. Dessa miljöchefer väljs av samtliga kommuners miljöchefer att representera dem. Region Jönköpings län representerades 2015 av utvecklingsledaren på miljö. PKS representeras av utvecklingschefen på Kommunal utveckling. Länsstyrelsen utser sin egen ledamot i styrgruppen. Länssamordnaren för Miljösamverkan f ingår i styrgruppen som sekreterare. Förutom styrgruppen utser varje primärkommun en kontaktperson. Primärkommunerna definierar vilka prioriterade områden man önskar samverka kring. Kontaktpersonen har mandat och uppdrag att förankra Miljösamverkan f:s arbete i kommunerna och att föra fram behov och önskemål från kommunerna till Miljösamverkan f. Treårig verksamhetsplan Tidigare har Miljösamverkan f haft en verksamhetsplan som sträckt sig ett år fram i tiden. Från och med 2014 blev den treårig. För det första året är planen mer detaljerad än för de övriga två. 3

5 Inför varje ny verksamhetsplanering röstar kontaktpersonerna, tillsammans med övriga kontoret, fram projekt och kurser för år tre. Styrgruppen beslutar om eventuella ändringar under år ett och år två. Under året kunde samtliga aktiviteter påbörjas samt att Miljösamverkan f gick ekonomiskt plus under året Sammanfattning 2015 Under året kunde samtliga aktiviteter påbörjas samt att de flesta även avslutades. Alla aktiviteter följde sin respektive tidsplan. Miljösamverkan f gick ekonomiskt plus under året och byggde ytterligare på sitt överskott. 4

6 Projekt Under året kunde samtliga planerade projekt startas. Några blev klara och några kommer enligt sin projektplan att slutföras under Totalt pågick under året sex projekt i Miljösamverkan f:s regi. Utav dessa var det tre som påbörjades redan under Totalt pågick under året fem projekt i Miljösamverkan f:s regi. Mer information om Miljösamverkan f:s projekt finns på här. Tillsyn migrationsboenden Projektet migrationsboende pågick under 2014 och Samordningen skedde via Miljösamverkan f. Totalt deltog sex kommuner i tillsynskampanjen. I projektgruppen ingick Peter Larsson (Eksjö kommun) samt Berndt Gustavsson (Nässjö kommun). Projektledare var Linda Helander från Miljösamverkan f. Projektgruppen tog fram ett handläggarstöd bestående av två dokument: lagrum och checklista. Efter genomförd tillsyn rapporterade deltagande kommuner in sina iakttagelser via en webbenkät. Resultatet visade tydligt på att majoriteten av konstaterade olägenheter var fuktrelaterade, men att det var stor skillnad mellan olika kommuner. I vissa fall var det många drabbade lägenheter per kommun i andra inga alls. Detta visar på betydelsen av att bedriva tillsyn för att hitta och åtgärda de fastigheter som har en bristande standard. Gemensam riktlinje: fordonstvätt Fordonstvättsprojektet innefattade att ta fram en gemensam riktlinje vilket gjordes under sommarhalvåret Riktlinjen syftar till att vara ett stöd för miljöinspektörer vid rådgivning och tillsyn enligt miljöbalken, så att fordonstvättars avloppsvatten behandlas lika inom Jönköpings län. Riktlinjerna omfattar både yrkesmässig fordonstvätt och privat fordonstvätt. I projektgruppen ingick Peppe Kättström (Tranås kommun), Fiona Vader-Kok (Sävsjö kommun), Maud Enqvist (Gislaveds kommun) Mats Adolfsson (Vetlanda kommun) och Malin Persson (Habo Mullsjö kommuner). Den färdiga riktlinjen skickades sedan ut till alla kommuner i länet med rekommendationen att varje kommun skulle anta den. 11 av 13 kommuner antog riktlinjen, samt att ytterligare en kommun kommer att anta den.. 5

7 Tillsyn avloppsledningar och pumpar (fortsätter från 2014) Projekt pågick under 2014 och 2015 och startade på grund av Naturvårdsverkets nytolkning av lagstiftningen: tillsynen på avloppsledningar och pumpstationer övergick från att vara länsstyrelsens uppgift till en kommunal tillsynsfråga i de fall Länsstyrelsen har tillsyn över det tillståndspliktiga avloppsreningsverket. Tidigare tillhörde detta den övriga tillsynen av avloppsreningsverken (B- verksamheter). Projektet består av tre delprojekt: 1. Klargöra var gränsen mellan länsstyrelsens och kommunernas tillsyn går. Rutiner för informationsutbyten mellan länsstyrelsen och kommunerna. Hur gör vi rent praktiskt för att alla delar från rör till reningsverk tillsynas? 2. Framtagande av rutiner för tillsyn, inklusive checklistor och prioriteringar 3. Länsgemensamt tillsynsprojekt. Startar med ett upptaktsmöte. I projektgruppen ingick: Li Sundberg (Länsstyrelsen), Per-Olof Svensson (Länsstyrelsen), Anna-Lena Wullf (Jönköping), Folke Mökander (Sävsjö), Jessica Hjelte (Vetlanda) och Marie Andersson (Jönköping). Totalt deltog fem kommuner i tillsynskampanjen. Samtliga verksamhetsutövare hade i huvudsak tillräckliga kunskaper samt hade ett fortlöpande och i huvudsak tillräckligt aktivt arbete för att underhålla och förbättra ledningsnätet. Tre av fem deltagande kommuner bedömde att tillsynsprojektet troligen resulterat i konkreta åtgärder och förbättringar för miljön, en uppgav säkert och en svarade nej. Energitillsyn Projektet energitillsyn har resulterat i både ett handläggarstöd såväl som en gemensam tillsynskampanj. Kampanjen, som startades upp under 2015, fortsätter under vintern fram till mars Varje enskild deltagare kommer sedan rapportera in sina tillsynsresultat som sammanställs i en rapport under våren. Resultatet av kampanjen redovisas i kommande års verksamhetsberättelse. 6

8 Vårdboenden Projektet med vårdboende pågick under och är nu avslutat. Projektet har resulterat i både ett handläggarstöd såväl som en gemensam tillsynskampanj. I projektgruppen ingick Eva Jansson (Vetlanda kommun), Lars-Erik Sidenholm (Habo Mullsjö kommuner), Dragana Jansson (Värnamo kommun). Totalt deltog sex kommuner i tillsynskampanjen. Målet med projektet var gemensamma bedömningsgrunder och ökad kunskap hos inspektörer, för att höja kvaliteten på tillsynen. Ett annat mål var även förbättrade anläggningsregister. Syftet med kampanjen uppnåddes. Kampanjen ökade inspektörernas kunskaper och bidrog till inspektioner som inte blivit av annars. Mer information om projektet går att läsa i den rapport som togs fram efter avslutat projekt. Avlopp pe Avloppsprojektet pågick under 2015 och resulterade i både ett handläggarstöd såväl som en gemensam tillsynskampanj. I projektgruppen ingick Jessica Hjelte, Vetlanda Joanna Zawodzinska (Gnosjö kommun), Maja Jonholm (Värnamo kommun), Rebecca Enroth, (Aneby kommun) och Gunnel Börjesson (Värnamo kommun). Totalt deltog sex kommuner i tillsynskampanjen. Syftet med projektet var att ta fram gemensamma bedömningsgrunder samt ökad kunskap hos inspektörer, vilket ska höja kvaliteten på tillsynen. Målet är att denna tillsyn ska leda till minskad övergödning och bättre hygien vid avloppsverken. Slutsatsen efter avslutad kampanj är att syftet gemensamma bedömningsgrunder uppnåddes samt att deltagande kommuner fick en ökad kunskap. Projektet gav antagligen ingen ökad tillsynsfrekvens. Detta är svårt att följa upp på grund av en låg svarsfrekvens på uppföljningsenkäten. Endast två kommuner svarade. Antagligen var det till följd av en för lång enkät. Detta togs lärdom av till nästa projekt som hade betydligt högre svarsfrekvens. 7

9 Kurser Under 2015 genomfördes följande utbildningsinsattser: Juridik - Den gode miljöhandläggaren På träffen deltog 64 personer från 10 olika miljökontor. Buller i den kommunala handläggningen. På träffen deltog 68 personer från 11 olika miljökontor. Under 2015 deltog en stor del av länets miljöhandläggare på en eller flera kurser/ träffar. Kommunal geologi med SGU På träffen deltog 100 personer från 12 olika miljökontor. Utbildningar av länets förtroendevalda Livsmedelslagstiftningen På träffen deltog 90 personer från 12 kommuner i länet. Miljöbalken På träffen deltog 108 personer från 12 kommuner i länet. Handläggarträffar Förutom projekt och strategiskt arbete samordnas flera träffar ( handläggarträffar ) under året. Samtliga träffar var i samarbete med antingen länets kommuner eller länsstyrelsen, ibland båda. Följande träffar har genomförts under året: Avloppshandläggarträff: årets handläggarträff ersattes med en avloppshandläggarträff som anordnades av länsstyrelsen i sammarbete med Havs och Vattenmyndigheten. Miljö- och hälsoskyddshandläggarträff: Aneby kommun den april (i samarbete med Aneby kommun och länsstyrelsen). På träffen deltog 64 handläggare från 11 olika miljökontor. Miljönämndpresidieträff: Vaggeryd den 24 september. På träffen deltog 34 personer från 12 olika miljökontor.10 miljökontor var politiskt representerade. Lantbrukshandläggarträff: den 30 september i Jönköping (i samarbete med länsstyrelsen). På träffen deltog 11 handläggare från nio kommuner. 8

10 Nätverksträffar regionalt Länssamordnaren, miljösamverkan f, har deltagit på följande träffar under året. Regional miljöbrottssamverkansgrupp Miljömålssamordnarträffar Projektledarträff för alla miljösamverkan i Sverige Samordningsgrupp Miljö och hälsa inom Jönköpings län Miljöchefsträffar Ekonomi I tabellen nedan redovisas ekonomin för 2015, samt planerad budget för verksamhetsåret. Planerat resultat Utfall Likvida medel 2015 Ingående balans Summa inbetalningar SUMMA Budget 2015 Projektledare Kurser, resor och övrigt Webbsida Ersättning till administrativ arbetsgivare SUMMA Överskottet som skapats sedan starten 2005 används för att utveckla Miljösamverkan f. Summa kvarvarande medel Miljösamverkan f hade vid årsbokslutet en nettokostnad på kr viket innebär att Miljösamverkan f har hållit sin budget. 9

11 Miljösamverkan f - styrning och ledning Huvudmän: Länsstyrelsen i Jönköpings län Region Jönköpings län Aneby kommun Eksjö kommun Gislaved kommun Gnosjö kommun Habo och Mullsjö kommuner Jönköpings kommun Nässjö kommun Sävsjö kommun Tranås kommun Vaggeryds kommun Vetlanda kommun Värnamo kommun 2015 började Peppe Kättström som projektledare inom Miljösamverkan f på 20%. Styrgrupp 2015: Eva-Lott Karlsson, Vetlanda kommun Gösta Emilsson, Jönköpings kommun Lars Lindh, Länsstyrelsen i Jönköpings län Lasse Arnesson, Gislaveds kommun Margareta Sterner, Region Jönköpings län Anders Saldner, Region Jönköpings län Administrativt ansvar: Region Jönköpings län, Kommunal utveckling Länssamordnare/ projektledare 2015: Linda Helander Peppe Kättström Postadress: Region Jönköpings län Miljösamverkan f Box 1024, Jönköping Besöksadress: Västra Storgatan 18 A, Jönköping Webbsida: 10

12 Nätverk nationellt Över hälften av Sveriges kommuner deltar i någon form av miljösamverkan. Miljösamverkan f startades i november Projektledarna deltar i ett nätverk som träffas två gånger per år, varav de centrala tillsynsvägledarna från Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, KEMI och Jordbruksverket deltar vid ena träffen inför verksamhetsplaneringen. Projektledarna har även ett eget webbaserat diskussionsforum. Övriga miljösamverkansprojekt är: Miljösamverkan Västra Götaland (1999) Miljösamverkan Sydost (2003) Miljösamverkan Kronoberg Blekinge (2003) Miljösamverkan Halland (2004) Miljösamverkan Stockholms län (2005) Miljösamverkan Skåne (2005) Miljösamverkan Sverige (2005) Miljösamverkan Östergötland (2007) Miljösamverkan Värmland (2008) Miljösamverkan Södermanland (2008) Miljösamverkan Västerbotten (2012) Miljösamverkan Västernorrland (2013) Miljösamverkan Norrbotten (2014) Alla miljösamverkans projektrapporter hittar ni här: 11