FAKTA OM MAGSÄCKSKIRURGI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FAKTA OM MAGSÄCKSKIRURGI"

Transkript

1 FAKTA OM MAGSÄCKSKIRURGI Information om dina behandlingsalternativ

2 INNEHÅLL INLEDNING DITT BMI (BODY MASS INDEX) 2 VAD ÄR FETMA? 3 VAD ÄR SJUKLIG FETMA? 5 FÖLJDERNA AV FETMA OCH SJUKLIG FETMA 6 FAKTA OM MAGSÄCKSKIRURGI 8 FAKTA OM ICKE-KIRURGISKA BEHANDLINGAR 13 DEN MULTIDISCIPLINÄRA METODEN FÖR VIKTMINSKNING 15 SÅ HÄR FUNGERAR MAG-TARMKANALEN 18 SÅ HÄR KAN MAGSÄCKSKIRURGI MINSKA ÖVERVIKT 20 > Restriktiva ingrepp 20 > Restriktiva och malabsorptiva ingrepp 24 > Malabsorptiva ingrepp 26 DIN NYA LIVSSTIL EFTER OPERATIONEN 32 PRAKTISK INFORMATION 35 > Laparoskopi (titthålskirurgi) kontra öppen kirurgi 35 > Sjukhusvistelsen 36 > Före och efter operationen 37 DET FÖRSTA STEGET PÅ EN VIKTIG RESA 38 > Frågor till kirurgen 39 > Vikten av stöd 40 BILAGA A - RISKER OCH KOMPLIKATIONER VID MAGSÄCKSKIRURGI 41 BILAGA B - ORDLISTA 42 REFERENSER 44

3 INLEDNING Om du läser den här broschyren funderar du sannolikt på magsäckskirurgi, eller så känner du någon som gör det. Du har troligen, flera gånger, försökt gå ner i vikt genom diet, träning, läkemedelsbehandling, psykoterapi eller gruppterapi. Du kanske har gått ner i vikt, men sedan har du gått upp igen. Och nu har du beslutat dig för att besegra fetman och återfå din hälsa. Magsäckskirurgi är en effektiv behandling för svår fetma, med utmärkta långsiktiga resultat. Men när du gör ditt val måste du ta hänsyn till alla tänkbara faktorer. Den här broschyren är den första i serien Ditt nya liv kan börja idag! som är uppdelad i två delar: > Fakta om magsäckskirurgi > Din framtid nu Den här broschyren, Fakta om magsäckskirurgi, ger dig en helhetsbild av fördelarna, nackdelarna och riskerna i samband med magsäckskirurgi. Kom ihåg att informationen i den här broschyren inte är avsedd att vara en ersättning för en utbildad läkares åsikter och råd. Din bästa informationskälla är en kirurg som har erfarenhet av magsäckskirurgi och hans eller hennes team.

4 2 LÄR KÄNNA DIG SJÄLV BÄTTRE BÖRJA MED DITT BMI (BODY MASS INDEX) Det första du måste göra är att ta reda på om du är överviktig eller inte och, om du är det, med hur mycket. Det finns en beprövad metod för att göra detta: BMI (Body Mass Index), som visar förhållandet mellan en persons kroppsvikt och längd (vikt/längd 2 ). Räkna ut ditt BMI: BMI (BODY MASS INDEX) VIKT (KG) UNDERVIKT NORMALVIKT ÖVERVIKT FETMA SJUKLIG FETMA LÄNGD (METER) 1,47 1,52 1,57 1,63 1,68 1,73 30,1 31,5 32,9 34,2 35,6 37,0 38,4 39,8 41,2 42,6 44,0 45,8 47,2 48,6 50,0 51,4 52,8 54,1 55,5 56,9 58,3 59,7 61,1 62,5 63,9 65,3 66,6 68,0 69,4 70,8 72,2 73,6 75,0 76,4 78,2 79,6 81,0 28,1 29,4 30,7 32,0 33,3 34,6 35,9 37,2 38,5 39,8 41,1 42,8 44,1 45,4 46,7 48,0 49,3 50,6 51,9 53,2 54,5 54,8 57,1 58,4 59,7 61,0 62,3 63,6 64,9 66,2 67,5 68,8 70,1 71,4 73,1 74,4 75,7 BMI = (kg/m 2 ) 26,4 27,6 28,8 30,0 31,2 32,5 33,7 34,9 36,1 37,3 38,5 40,2 41,4 42,6 43,8 45,0 46,2 47,5 48,7 49,9 51,1 52,3 53,6 54,8 56,0 57,2 58,4 59,6 60,9 62,1 63,3 64,5 65,7 66,9 68,6 69,8 71,0 24,5 25,6 26,7 27,9 29,0 30,1 31,2 32,4 33,5 34,6 35,8 37,3 38,4 39,5 40,6 41,8 42,9 44,0 45,2 46,3 47,4 48,6 49,7 50,8 51,9 53,1 54,2 55,3 56,5 57,6 58,7 59,8 61,0 62,1 63,6 64,7 65,9 23,0 24,1 25,2 26,2 27,3 28,3 29,4 30,5 31,5 32,6 33,7 35,1 36,1 37,2 38,3 39,3 40,4 41,5 42,5 43,6 44,6 45,7 46,8 47,8 48,9 50,0 51,0 52,1 53,1 54,2 55,3 56,3 57,4 58,5 59,9 60,9 62,0 21,7 22,7 23,7 24,7 25,7 26,7 27,7 28,7 29,7 30,7 31,7 33,1 34,1 35,1 36,1 37,1 38,1 39,1 40,1 41,1 42,1 43,1 44,1 45,1 46,1 47,1 48,1 49,1 50,1 51,1 52,1 53,1 54,1 55,1 56,5 57,5 58,5 1,78 1,83 1,88 1,93 1,98 20,5 21,5 22,4 23,4 24,3 25,2 26,2 27,1 28,1 29,0 30,0 31,2 32,2 33,1 34,1 35,0 36,0 36,9 37,9 38,8 39,8 40,7 41,7 42,6 43,6 44,5 45,4 46,4 47,3 48,3 49,2 50,2 51,1 52,1 53,3 54,3 55,2 19,4 20,3 21,2 22,1 23,0 23,9 24,8 25,7 26,6 27,5 28,4 29,6 30,5 31,4 32,2 33,1 34,0 34,9 35,8 36,7 37,6 38,5 39,4 40,3 41,2 42,1 43,0 43,9 44,8 45,7 46,6 47,5 48,4 49,3 50,5 51,4 52,3 18,4 19,2 20,1 20,9 21,8 22,6 23,5 24,3 25,2 26,0 26,9 28,0 28,9 29,7 30,6 31,4 32,3 33,1 34,0 34,8 35,6 36,5 37,3 38,2 39,0 39,9 40,7 41,6 42,4 43,3 44,1 45,0 45,8 46,7 47,8 48,7 49,5 17,5 18,3 19,1 19,9 20,7 21,5 22,3 23,1 23,9 24,7 25,5 26,6 27,4 28,2 29,0 29,8 30,6 31,4 32,2 33,0 33,8 34,6 35,4 36,2 37,0 37,9 38,7 39,5 40,3 41,1 41,9 42,7 43,5 44,3 45,4 46,2 47,0 16,6 17,3 18,1 18,9 19,6 20,4 21,2 21,9 22,7 23,5 24,2 25,3 26,0 26,8 27,5 28,3 29,1 29,8 30,6 31,4 32,1 32,9 33,7 34,4 35,2 36,0 36,7 37,5 38,3 39,0 39,8 40,6 41,3 42,1 43,1 43,9 44,6 Klassificering Övervikt Fetma I Fetma II Fetma III BMI = 25 29,9 = 30 34,9 = 35 39,9 40

5 VAD ÄR FETMA? 3 Fetma är en kronisk sjukdom som innebär en ansamling av överskottsfett som kan skada hälsan. Personer med ett BMI som är 30 eller högre betraktas som feta. Fetma är följden när storleken på fettcellerna eller andelen fettceller i kroppen ökar. När en person går upp vikt ökar dessa fettceller först i storlek och därefter i antal. Fetma är mer än ett kosmetiskt problem. Fetma är en sjukdom och ett allvarligt hot mot hälsan. 1 Att vara fet missförstår många som en enkel fråga om självkontroll. Likaledes förväxlas fetma ofta med att vara överviktig. I kliniska termer är skillnaden viktig och ofta livshotande. Flera medicinska organisationer, inklusive WHO (World Health Organization), klassificerar fetma som en sjukdom och ett allvarligt hot mot hälsan. 2 Fetma är inte bara en enkel fråga om självkontroll. Det är en komplex sjukdom som omfattar aptitreglering och energimetabolism. Det sker en alarmerande ökning av övervikt och fetma över hela världen. I Europa finns idag minst 135 miljoner feta personer och cirka 6 miljoner som är sjukligt feta. Och sjukdomens utbredning tros fördubblas under de närmaste 20 åren. Ökningstakten varierar mellan olika länder i Europa. England är det land som har en av de snabbaste ökningarna. Där rapporteras förekomsten av fetma vara över 20%. 3

6 4 Orsakerna till fetma omfattar: > Genetiska faktorer Fetma tenderar att gå i arv, vilket tyder på att det finns en genetisk orsak. Men familjer delar också kost- och livsstilsvanor som kan bidra till fetma. Att skilja dessa från genetiska faktorer är inte enkelt. Likväl visar forskningen att genetiska faktorer svarar för cirka 80% av en persons anlag för att utveckla fetma 4 vilket kan direkt leda till fetma vid flera sjukdomar. Tyvärr så vet vi inte hur gener gör oss feta eller smala. Vissa gener kan påverka delar av hjärnan som kontrollerar aptit och känslan av att ha ätit tillräckligt. Andra kan bestämma hur kroppen sparar eller förbränner kalorier. > Miljöfaktorer Miljön har en kraftig påverkan på fetma. Detta inkluderar livsstilsbeteende såsom vad en person äter och hans eller hennes fysiska aktivitet. Den ökande utbredningen av övervikt och fetma speglar flera förändringar under de senaste 20 till 30 åren när det gäller matvanor, motion etc. 5 Även om du inte kan förändra dina genetiska egenskaper, kan du förändra dina matvanor och din fysiska aktivitet. > Psykologiska faktorer Även psykologiska faktorer påverkar matvanorna. Många människor äter som en reaktion på negativa känslor som leda, nedstämdhet eller ilska. Fetma betraktas också ofta som en följd av bristande viljestyrka, svaghet eller ett livsstilsval valet att äta för mycket och motionera för lite. Det är emellertid mer lämpligt att betrakta fetma som en kronisk sjukdom än ett livsstilsval. > Fysiska sjukdomar Vissa sjukdomar kan leda till fetma eller viktökning. Dessa är bland annat hypothyreoidism, depression, flera syndrom och vissa neurologiska besvär som kan leda till att man äter för mycket. Även läkemedel som steroider och vissa antidepressiva medel kan leda till viktökning. En läkare kan berätta om det finns underliggande medicinska sjukdomar som orsakar viktökning eller gör det svårt att gå ner i vikt.

7 VAD ÄR SJUKLIG FETMA? 5 Sjuklig fetma är en kronisk, livslång, genetiskt relaterad sjukdom. Den definieras som ett BMI på 40 eller högre. När fetman blir sjuklig innebär övervikten en livsfara. Sjuklig fetma associeras med ett stort antal tärande och livshotande sjukdomar som påverkar hälsan och livskvaliteten och samtidigt förkortar medellivslängden. När fetman blir sjuklig innebär övervikten en livsfara. Eftersom fetma är en kronisk sjukdom utvecklas dess symtom (kallade komorbiditeter) successivt. I dess tidiga stadier kan fetma göra det svårt att gå, ge ryggvärk och trötthet, hudsjukdomar och andfåddhet. Men obehandlad fetma har en tendens att försämras. När fetman blir sjuklig kan den leda till livshotande sjukdomar såsom typ 2-diabetes, högt blodtryck, vissa cancerformer, höga kolesterolvärden och sömnapné. 6 Studier visar att när sjuklig fetma väl fått fäste, har ansträngningar som kostoch motionsprogram liten chans att ge någon betydande viktminskning som kan bibehållas under en längre period. 7 När sjuklig fetma konstaterats är det enda sättet att behandla aktuella symtom och förhindra debut av nya symtom att uppnå en långvarig viktminskning. Det enda sättet att förhindra ytterligare utveckling av symtomen är att uppnå en långvarig viktminskning. Faktum är att så snart man gått upp i vikt igen, så kommer komorbiditeten tillbaka.

8 6 FÖLJDERNA AV FETMA OCH SJUKLIG FETMA 1. HÄLSORISKER Fetma är mer än ett kosmetiskt problem, det är en allvarlig hälsorisk. Fetma är kopplad till en rad kroniska och tärande sjukdomar (kallade komorbiditeter) såsom typ 2-diabetes, hjärtsjukdom, högt blodtryck, vissa typer av cancer, sömnapné samt rygg- och ledvärk. 7 I takt med att BMI-värdet ökar, ökar även risken att utveckla komorbiditeter. När fetman blir sjuklig (BMI 40) kan de medicinska problemen bli livshotande. Hälsorisker vid fetma Gallsten Hypertoni Högt kolesterolvärde Typ 2- diabetes FETMA Depression Sömnapné Infertilitet Hjärtsvikt Gastroesofageal refluxsjukdom Bearbetad från: IASO Diabetes and obesity: time to act

9 7 2. DÖDLIGHET Risken att dö i förtid av en rad sjukdomar ökar i takt med att BMI-värdet ökar. 8 Dessutom är risken för för tidig död högre ju längre en person varit fet. I Europa dör varje år människor av orsaker som är direkt kopplade till fetma. 3 Ökad dödlighetsfrekvens är direkt kopplad till viktökning. För personer vars vikt är 50% över genomsnittsvikten är risken för en för tidig död dubbelt så stor jämfört med personer som inte är feta LÄGRE LIVSKVALITET En tidig död är inte den enda eventuella följden av fetma och sjuklig fetma. Sociala, psykologiska och ekonomiska effekter är verklighet och kan vara särskilt förödande. 9 Fetma förknippas med en nedsatt livskvalitet. Fysisk, känslomässig och social funktion försämras vid fetma. Många feta personer möter ofta fördomar och diskriminering, de blir deprimerade, intar försvarsställning och kan inte leva livet fullt ut. 10 Feta personer måste anpassa sig till dagliga problem, från att hitta kläder som passar och ser bra ut, till att hitta bekväma sätt att resa och bo på. Dessutom blir vardagsaktiviteterna tröttande och svåra att utföra. Feta personer möter också ett socialt stigma när de söker arbete och utbildning. De betraktas vanemässigt som mindre kvalificerade för arbeten, att ha sämre arbetsmoral samt att ha känslomässiga problem och problem med mellanmänskliga relationer. 11

10 8 FAKTA OM MAGSÄCKSKIRURGI Fakta: För sjukligt feta personer är magsäckskirurgi den enda dokumenterade metoden för att minska i vikt och långsiktigt bevara viktminskningen, när alla andra behandlingar har misslyckats. 50 TRADITIONELL BEHANDLING KIRURGISK BEHANDLING BMI År Viktminskningskurvor för patienter behandlade traditionellt och kirurgiskt (bearbetade från Martin LF et al. Comparison of the costs associated with medical and surgical treatment of obesity. Surgery 1995; 118: ). Studier visar att magsäckskirurgi är det enda sättet för patienter med sjuklig fetma att få en långsiktig viktminskning och att förhindra debut av nya fetmarelaterade sjukdomar. 12 En studie med mer än patienter visade att de gick ner i genomsnitt cirka 61,2% av sin övervikt efter magsäckskirurgi. 13 Ickekirugisk behandling däremot fungerar bara hos 1 av 20 personer med sjuklig fetma. Färre än 5% av deltagarna i ett icke-kirurgiskt viktminskningsprogram uppvisar någon betydande viktminskning och bibehåller den långsiktigt. 7

11 9 Fakta: Magsäckskirurgi vid sjuklig fetma är förenat med långsiktig viktnedgång och minskad risk för dödsfall. 14 Även om magsäckskirurgi ofta anses vara riskabel, är risken att förbli sjukligt fet mycket högre än risken vid operation för många patienter. Magsäckskirurgi minskar dödlighetsfrekvenserna betydligt och förhindrar utvecklingen av nya fetmarelaterade hälsotillstånd hos patienter med sjuklig fetma. Vetenskaplig forskning visar att magsäckskirurgi minskar risken för dödsfall med 30%. 14 Fakta: Magsäckskirurgi är en säker behandling. Under det senaste årtiondet har antalet magsäcksoperationer ökat signifikant. Således har dessa ingrepp blivit säkrare och mer effektiva. 15 I nuläget är dödlighetsfrekvenserna vid magsäckskirurgi jämförbara med dödsfallen för ett av de vanligaste kirurgiska ingreppen borttagande av gallblåsan med titthålsoperation. 13, 16

12 10 Fakta: Magsäckskirurgi leder till att fetmarelaterade medicinska problem försvinner helt eller förbättras (komorbiditeter). 13 En studie med fler än patienter visade att magsäckskirurgi ledde till att medicinska problem, däribland typ 2-diabetes, höga kolesterolvärden, högt blodtryck och obstruktiv sömnapné, helt försvann eller förbättrades. 13 Andel opererade som blir fria från eller förbättras beträffande komorbiditeter. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 77% 62% 86% 71% 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 Diabetes Hypertoni Sömnapné Högt kolesterolvärde Fakta: Magsäckskirurgi gör det möjligt att minska i vikt och behålla viktminskningen länge. Efter magsäckskirurgi kan minst två tredjedelar av patienterna bibehålla minst 50% av sin viktminskning i 10 år eller mer. 15 En studie som jämförde långvarig effekt av magsäckskirurgi med icke-kirurgisk behandling visade att: 17 > efter 2 år hade den totala kroppsvikten minskat med 23% i kirurgigruppen och ökat med 0,1% i icke-kirurgigruppen. > efter 10 år hade den totala kroppsvikten minskat med 16% i kirurgigruppen och ökat med 1,6% i icke-kirurgigruppen.

13 Kontroll Viktförändring (%) Gastric banding Vertical banded gastroplasty Gastric bypass ,0 0,5 1,0 2,0 3,0 4,0 6,0 8,0 10,0 Uppföljning antal år Antal deltagare Kontroll Gastric banding Vertical banded gastroplasty Gastric bypass Bild 1. Viktförändringar hos deltagare i SOS-studien under en 10-årsperiod. Alla data avser deltagare som fullföljde 10 år av studien. Medelviktförändringen för hela gruppen av deltagare som fick kirurgisk behandling var närmast identisk med den i undergruppen av deltagare som genomgick vertical banded gastroplasty. 17 Fakta: SOS-studien har visat att viktnedgång efter kirurgi är bestående över en årsperiod. Viktreducerande kirurgi har även lett till minskad dödlighet. 14 ÄR JAG EN KANDIDAT FÖR MAGSÄCKSKIRURGI? Endast en kirurg som är specialiserad på magsäckskirurgi kan fastställa om du är en kandidat för magsäckskirurgi. De allmänna kraven är: 18 > Ditt BMI är 40 eller högre. > Ditt BMI är 35 eller högre och du har ett eller flera fetmarelaterade hälsoproblem (t ex typ 2-diabetes, hjärtbesvär, ledbesvär, sömnapné etc). > Du har tidigare försökt gå ner i vikt med medicinsk övervakning t ex med kost, motion, läkemedel men har inte lyckats bibehålla viktminskningen. > Du har inga andra sjukdomar som orsakar övervikten (t ex hormonsjukdomar). > Du är villig att göra ett livslångt åtagande för uppföljning och att följa omfattande kost- och motionsanvisningar samt medicinska anvisningar. > Det finns inga medicinska eller psykologiska hinder för narkos eller operation. > Inget alkohol- eller narkotikamissbruk. > Rökstopp minst 6 veckor före operationen.

14 12 HUR STOR VIKTMINSKNING KAN JAG FÖRVÄNTA MIG? Hur mycket du går ner i vikt efter operationen beror på flera faktorer. Dessa omfattar: > din ålder > din vikt före operationen > din allmänna hälsa > vilken typ av operation du går igenom > din förmåga att motionera > ditt engagemang för att följa kostanvisningar och annan uppföljning > din egen motivation och samverkan från din familj och dina vänner En ny studie fastställde att en magsäcksoperation anses som framgångsrik när den lyckas uppnå och bibehålla minst 50% av viktminskningen utan betydande biverkningar. 19 Patienterna tappar i genomsnitt 61,2% av sin övervikt efter en operation. 13 Hur snabbt du når detta beror på de faktorer som angetts ovan. Detta kommer att klarna vid samtal med din kirurg. Efter magsäckskirurgi kan patienterna långsiktigt bibehålla 50 till 60% av sin viktminskning. En genomförd långsiktig studie under 14 år visade varaktig viktkontroll. 20 Efter operationen minskar de flesta patienterna snabbt i vikt och fortsätter att göra så 18 till 24 månader efter operationen. 7 Patienter med ett högre initialt BMI har benägenhet att tappa mer i vikt. Men patienter med ett lägre initialt BMI kan tappa en större procentandel av sin övervikt och har lättare att närma sig sin idealvikt. Men det som är ännu viktigare är att du efter operationen kommer att återfå din hälsa. Och leva livet fullt ut igen. Du kommer att kunna röra dig lättare, andas lättare, sitta bekvämt och ta bort många av de läkemedel du kanske måste ta i dag.

15 FAKTA OM ICKE-KIRURGISKA BEHANDLINGAR 13 Fakta: Icke-kirurgiska behandlingar fungerar bara hos 1 av 20 sjukligt feta personer. 7 De flesta icke-kirurgiska viktminskningsprogram är baserade på en kombination av kost, läkemedel, beteendeförändring och regelbunden motion. Tyvärr så fungerar dessa program bara för 1 av 20 personer med sjuklig fetma. Färre än 5% av deltagarna i icke-kirurgiska viktminskningsprogram visar någon betydande viktminskning och bibehåller den långsiktigt. 7 De flesta som deltar i dessa program återfår sin vikt inom ett år 5 och löper allvarliga hälsorisker i samband med en oavbruten cykel av viktminskning och viktökning. KOST Behandlingar mot fetma +5 Lågkalorikost Ändrad kost och beteendeterapi Lågkalorikost och beteendeterapi 0 Viktförändring (kg) Intervention Månader efter behandling Källa: Wadden TA. Ann Intern Med 1993; 119: Fakta: Under de kommande fem åren efter behandling kommer majoriteten av de patienter som kostbehandlats att gå upp ännu mer i vikt än vad de minskat. 21 En viktminskning på 5 till 10% har visat sig vara till fördel för flera fetmarelaterade medicinska problem. Därför är kosthållning tillrådligt vid övervikt och fetma (BMI utan komorbiditet) men inte vid sjuklig fetma (BMI 40).

16 14 MOTION Fakta: Bland patienter som har gått ner i vikt och inte går upp igen är motion den gemensamma nämnaren för att bibehålla vikten. Motion måste åtföljas av kostbehandling för att viktminskning ska uppnås. Även om viktminskningen av de två behandlingarna tillsammans är ganska blygsam, är motion en nyckelfaktor för att bibehålla vikten. LÄKEMEDELSBEHANDLING Läkemedelsbehandling måste åtföljas av kosthållning, beteendeförändring och fysisk aktivitet. Läkemedelsbehandling kan övervägas för: > patienter med ett BMI > 30 utan komorbiditet > patienter med ett BMI > 27 med komorbiditet. 22 Fakta: Läkemedel ger 6 till 10% viktminskning efter ett år, med stor viktökning när behandlingen avslutas. 23 I Europa är de två mest ordinerade läkemedlen för viktminskning orlistat (Xenical ) och sibutramin (Reductil ). Trots att de har olika verkningsmekanismer, har de visat påfallande likvärdig effekt. De ger en viktminskning på 6 10% av den ursprungliga kroppsvikten efter 1 år, med hög viktökning när behandlingen avslutas. 23

17 DEN MULTIDISCIPLINÄRA METODEN FÖR VIKTMINSKNING 15 Beteendeförändring Kost Magsäckskirurgi Fysisk aktivitet Magsäckskirurgi utförs av kirurger, både på privata och offentliga sjukhus specialiserade på magsäckskirurgi. Eftersom sjuklig fetma är en komplex sjukdom måste den behandlas ur flera perspektiv. De flesta enheter för magsäckskirurgi använder en multidisciplinär metod. Ett team bestående av flera yrkeskategorier som är experter på fetma och som är lyhörda för de specifika behoven hos patienter med sjuklig fetma: > utvärderar patienten före operation, bedömer både kirurgiska alternativ och alternativa behandlingar > ger utbildning och behandling efter operation > näringsrådgivning och psykologisk rådgivning > postoperativt konditionsprogram > långsiktig uppföljning och stöd som krävs för att bibehålla viktminskningen.

18 16 Exempel på multidisciplinärt team: > Läkare: invärtesmedicinare, endokrinolog/diabetolog, primärvårdsläkare, gastroenterolog eller kardiolog > koordinering av patientvård > kontroll och behandling av fetmarelaterade medicinska problem > noggrann läkarundersökning och sjukdomsspecifik testning > Dietist: > preoperativ bedömning av kosten > preoperativ behandling med lågkaloripulver för att minska leverförfettning 24 > preoperativ utbildning angående postoperativ kost- och näringsbehandling (konsistens, livsmedelsval, portionsstorlek, måltidsordning, proteintillskott, kosttillskott) samt beteendeförändringar (tugga väl, äta långsamt, separera mat och dryck) > uppföljning av kost- och näringsbehandling samt beteendeförändring under den postoperativa perioden > Psykolog eller rådgivare: > preoperativ psykologisk utvärdering med bedömning av realistiska förväntningar och inblick i de livslånga beteendeförändringar som krävs > tidig och fortgående postoperativ uppföljning: > stöd och uppmuntran > bedömning av emotionellt status > livsstilsförändringar > diskutera reaktion på operationen > Kirurg: > preoperativ bedömning av patientens motivation och förväntningar > diskussion av fördelar och risker med de olika typerna av magsäckskirurgi > val av den operation som är bäst för varje individuell patient > postoperativ uppföljning av det utförda ingreppet

19 17 > En narkosläkare med långvarig erfarenhet och intresse av magsäckskirurgi > preoperativ förberedelse: > noggrann medicinsk bedömning > uppnå optimal kontroll av alla fetmarelaterade medicinska sjukdomar > operationsdagen: > intervju och undersökning av patienten > alla magsäcksoperationer utförs under narkos Det är framför allt din motivation som är nyckeln till framgång. Magsäckskirurgi kan bara bli framgångsrik om du är engagerad i den resten av livet och om du ändrar ditt beteende. Operationen är bara ett verktyg, inte en magisk kur slutresultatet beror på hur strikt du följer de rekommenderade anvisningarna när det gäller kost, motion och livsstilsförändringar. Du bör betrakta operationen som början på en helt ny fas i livet.

20 18 SÅ HÄR FUNGERAR MAG-TARMKANALEN Det är viktigt att du vet hur mag-tarmkanalen fungerar för att få en bättre förståelse för magsäckskirurgi. När maten du äter går genom mag-tarmkanalen förs olika matspjälkningssafter och enzymer in vid specifika stadier och möjliggör absorption av näringsämnen. Livsmedel som inte absorberas förbereds därefter för att föras ut ur mag-tarmkanalen. 1. Maten blandas i munnen med saliv och mosas sönder när du tuggar Maten går från munnen till magsäcken genom ett långt muskulärt rör (esofagus eller matstrupen) Buken innehåller alla matspjälkningsorgan. 4. Maten passerar till magsäcken genom en klaff som förhindrar att maten rinner tillbaka till matstrupen efter att den blandats med syra, vilket skulle kunna leda till skada och smärta Magsäcken är en säck som sitter högst upp i buken 9. och som lagrar och smälter maten. I magsäcken blandas maten med syra, som kroppen producerar för att underlätta nedbrytningen av proteiner, fetter 10. och komplexa kolhydrater till små mer absorberbara enheter. Magsäcken kan normalt rymma upp till 1,5 liter mat och/eller vätska. 6. När maten har smält ordentligt går den in i den första delen av tunntarmen genom en liten rund muskel som kallas pylorus. Matsmältningsvätskor i form av bukspott och galla tillförs tarminnehållet så att en ytterligare nedbrytning åstadkoms. 7. I tunntarmen absorberas de flesta näringsämnena. Tunntarmen består av tre delar: duodenum, jejunum och ileum och är cirka 4,5 till 6 meter lång. 8. Duodenum, eller tolvfingertarmen, är den första delen av tunntarmen. Här blandas maten med galla som produceras av levern och med matsmältningsvätskor från bukspottkörteln. Här absorberas mycket järn och kalcium. 9. Jejunum är tunntarmens mittersta del och den ansvarar för matspjälkning. 10. Den sista delen av tunntarmen är ileum, där de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K samt vitamin B12 absorberas. 11. Ileocekalklaffen skiljer tunntarmen från tjocktarmen (colon) för att förhindra det bakteriefyllda coloninnehållet att rinna tillbaka till tunntarmen. 12. Material som inte spjälkats passerar över till colon, där det förvaras tillfälligt och koncentreras genom återupptag av salter och vatten. Slutligen töms avföringen ut.

21 19 MÄTTNADSMEKANISMEN Den mat vi äter innehåller näringsämnen som våra kroppar använder som bränsle. För att den mat vi äter ska passa våra energibehov har hjärnan flera roller när det gäller maten. En av dem är mättnad en känsla av att vara mätt efter en måltid. Mättnad är en mage-till-hjärna-reflex som påverkas av receptorer i övre delen av magsäcken. Vi måste därför fylla magsäcken nästan helt innan vi känner att vi har ätit tillräckligt. När vi har ätit så mycket mat att magsäcken tänjs ut, signalerar receptorerna mättnad till hjärnans mättnadscentrum hypothalamus, som reglerar den varaktighet och frekvens med vilken vi känner att vi vill äta. Hos vissa personer är de roller som hjärnan använder för matintag dåligt reglerade. Om man upprepade gånger äter för mycket kan de glatta muskelfibrerna i magsäcken förlora sin elasticitet. Då krävs större och större mängder mat för att ge samma receptorsvar. Detta skulle förklara varför extremt feta personer inte känner sig nöjda med den mat de äter och kan konsumera mycket stora mängder mat under en måltid. Förutom detta finns det även andra faktorer som kan påverka. Jag är mätt!

22 20 SÅ HÄR KAN MAGSÄCKSKIRURGI MINSKA ÖVERVIKT ÄNDRA ENERGIBALANSEN NYCKELN TILL VIKTMINSKNING. Energibalans är förhållandet mellan hur mycket mat som absorberas och hur mycket energi som kroppen förbrukar. ENERGIBALANS = energiintag energiåtgång Överskottsenergi i form av fett lagras i kroppen och sparas som reserv tills den förbränns som energi. När energin som förbrukas under fysisk aktivitet är högre än energin i maten du äter, används fettreserverna och överskottsfett förbränns för att möta kroppens behov. Minskat matintag eller ökad fysisk aktivitet leder således till viktminskning. MAGSÄCKSKIRURGI MINSKAR ÖVERVIKTEN GENOM ATT : > minska matintaget >> restriktiva ingrepp > minska matintaget och göra så att du absorberar mindre av den mat du äter >> restriktiva och malabsorptiva ingrepp > minska matintaget till viss del och göra så att du bara absorberar en del av den mat och näring du äter >> malabsorptiva ingrepp RESTRIKTIVA INGREPP > Gastric banding Så här fungerar det: Restriktiv magsäckskirurgi leder till att den mängd mat du kan äta vid ett tillfälle minskar. Ingreppet gör att du känner dig mätt tidigare och längre. Följaktligen äter du mindre och går ner i vikt. Vid det här ingreppet placerar kirurgen ett mjukt band med lågt tryck runt den övre delen av magsäcken och formar den till ett timglas. En smal passage mellan den lilla övre fickan (ca 30 ml) och resten av magsäcken gör det möjligt för mat och vätska att passera igenom. När du äter samlas maten snabbt i den lilla övre fickan och passerar sakta ned till den nedre delen av magsäcken. Det behövs bara en liten mängd mat för att fylla den lilla magsäcksfickan. Övre delen av magsäcken signalerar en mättnadskänsla till hjärnan, som om hela magsäcken vore fylld. Därför känner du dig mätt snabbare och under en längre tid, och du äter mindre.

23 21 Anatomin förändras inte vid operationen. Operationen är således helt reversibel. Bandet går att avlägsna. Dessutom sker matspjälkning och absorption på helt vanligt sätt i mag-tarmkanalen. Patientsamarbete är mycket viktigt vid restriktiva ingrepp. Efter ingreppet måste du följa de specifika kostanvisningar och beteendeförändringar som ditt multidisciplinära team ordinerar och anpassa dig till nya matvanor. Om du inte följer anvisningarna kan du tänja ut magsäcksfickan och/eller den smala öppningen mellan magsäckens två delar och omintetgöra syftet med operationen. ENERGIBALANS = energiintag energiåtgång 1. Liten magsäcksficka 2. Swedish Adjustable Gastric Band (SAGB) Större del av magsäcken 4. Ingångsport Gastric banding

24 22 Bandet är justerbart Den inre sidan av bandet är uppblåsbar och innehåller en vätska (saltlösning). Det finns en direkt koppling mellan hur trång eller hur vid öppningen mellan magsäckens två delar är och hur mycket vikt du kommer att tappa. Passagens storlek beror på hur mycket vätska som finns i ditt band. Den uppblåsbara ballongen fylls via en liten ingångsport, som placeras under huden vid operationen och är ansluten till bandet med en slang. Bandet är tomt när det placeras runt magsäcken. Efter cirka 4 veckor sker den första justeringen med vätska. Detta är en del av uppföljningen och sker polikliniskt och kräver ingen smärtlindring eller bedövning. Det utförs normalt på kirurgens eller läkarens mottagning eller på röntgenavdelningen om läkaren vill se hur vätskan når bandet med hjälp av en speciell röntgenundersökning. Då ombeds du svälja ett ämne (barium) som visar om maten på ett tillfredsställande sätt kan passera genom passagen. Beroende på hur din viktminskning fortskrider kommer läkaren och hans eller hennes team att ange när det krävs en justering av bandet. Det kan krävas en operation för att ändra eller placera om magbandet och/eller injektionsporten. Varken bandet eller injektionsporten är avsedda att vara livslånga implantat. Swedish Adjustable Gastric Band

25 23 Fördelar: > Eftersom bandet inte förändrar anatomin finns en signifikant fördel: > Bandet kan enkelt tas bort och magsäckens originalform och struktur återställas. > Eftersom ingreppet normalt är minimalinvasivt (titthålsoperation) återhämtar sig patienterna snabbt från operationen och behöver bara stanna kvar en kort tid på sjukhuset (normalt 48 timmar). > Volymen på bandet är justerbar, vilket innebär att den takt med vilken magsäcksfickan töms kan ökas eller minskas enligt patientens situation och behov. Nackdelar: > Operationen kan omintetgöras om patienten hela tiden äter eller dricker vätska med högt kalori- eller fettinnehåll. > Viktminskningen är lägre och långsammare än vid andra ingrepp. Men andra typer av magsäckskirurgi förknippas med högre risker och mer komplikationer. > Postoperativa komplikationer till följd av magsäckens utvidgning eller rörelse kan inträffa. Resultat: > Med gastric banding tappar patienterna i genomsnitt 50 60% av sin övervikt. Patienterna tappar omkring 30% av sin övervikt inom de första 12 till 18 månaderna efter operationen. Europeiska studier har visat att patienterna tappade 49, 55 och 57% av sin övervikt tre, fyra respektive fem år efter operationerna. 25 > Efter magsäckskirurgi kan patienterna bibehålla större delen av sin viktminskning under 10 år. 17 > Den stora majoriteten av medicinska problem som associeras med fetma (typ 2-diabetes, högt blodtryck, sömnapné, depression och ryggvärk) antingen förbättras eller försvinner efter operation. 13

26 24 RESTRIKTIVA OCH MALABSORPTIVA INGREPP > Gastric bypass Så här fungerar det: Gastric bypass är en kombination av restriktion och malabsorption. Detta ingrepp: > minskar den mängd mat du äter vid en måltid (restriktion) > gör att du absorberar något mindre av den mat du äter (malabsorption) > gör att du blir intolerant mot livsmedel du ändå bör undvika (dvs koncentrerat socker och fett). Vid en gastric bypass skapar kirurgen en liten magsäcksficka (ca 30 ml). Den lilla fickan är direkt kopplad till tunntarmens mellersta del (jejunum). Under måltiden samlas maten snabbt i fickan. Eftersom det bara krävs en liten mängd mat för att fylla fickan, skickar övre delen av magsäcken tidigt en mättnadssignal till hjärnan, som om hela magsäcken vore full. Detta är en av de bidragande faktorerna till att du känner dig mätt snabbare och äter mindre. Dessutom kommer du att känna dig mindre hungrig eftersom magsäcksfickans innehåll töms direkt till en del av tunntarmen som skiljer sig från vad som är normalt. Eftersom maten går förbi den första delen av tunntarmen (duodenum), absorberar kroppen mindre näringsämnen och kalorier. Jämfört med normal matspjälkning, smälts maten i ett senare stadium genom att momentet när maten blandas med magsafter, galla och pankreassafter fördröjs. Din kirurg kan besluta sig för att ändra längden på tarmsegmenten för att framkalla en större eller mindre malabsorption.

27 25 ENERGIBALANS = energiintag energiåtgång Matstrupe 2. Magsäck 3. Magsäcksficka 4. Jejunum Gastric bypass Fördelar: > En större total viktminskning jämfört med restriktiva ingrepp uppnås. Nackdelar: > Eftersom gastric bypass förändrar anatomin och matspjälkningsprocessen är riskerna för komplikationer och biverkningar större. 7 > Eftersom det sker en malabsorption av näringsämnen, kan mineral- och vitaminbrister uppkomma. Resultat: > Ett år efter operationen har patienterna tappat cirka 77% av sin övervikt. 26 > Vetenskaplig forskning visar att efter 10 till 14 år har patienterna kvar 60% av sin viktminskning. 20 > Den stora majoriteten av medicinska problem som associeras med fetma (typ 2-diabetes, högt blodtryck, sömnapné, depression och ryggvärk) antingen förbättras eller försvinner efter operation. 13 > I de flesta fall rapporterar patienterna en tidig mättnadskänsla, kombinerad med en känsla av tillfredsställelse som minskar önskan att äta.

28 26 MALABSORPTIVA INGREPP Innebär att man minskar magsäckens storlek och att matspjälkningsprocessen påtagligt förändras så att du: > minskar den mängd mat du äter vid en måltid > absorberar betydligt mindre av den mat du äter. Vid malabsorptiva ingrepp minskas också storleken på magsäcken, men den magsäcksficka som skapas är mycket större än vid andra ingrepp. Anatomin i tunntarmen förändras så att matspjälkningen försenas (galla och pankreassaft avleds så att de möter den intagna maten närmare mitten och slutet av tunntarmen). Absorption av näringsämnen och kalorier minskar således i betydligt större omfattning än vid gastric bypass. Resultatet blir inte bara att du äter mindre, utan även att du absorberar färre kalorier. Vart och ett av de malabsorptiva ingreppen skiljer sig åt när det gäller hur och när matspjälkningssafter kommer i kontakt med maten.

29 27 BILIOPANKREATISK AVLEDNING (BILIOPANCREATIC DIVERSION, BPD) Så här fungerar det: Vid BPD minskas magsäckens storlek för att skapa både restriktion av matintag och reduktion av syraproduktion. Tunntarmen delas med en ände fäst vid magsäcksfickan för att skapa vad som kallas en näringsgren. All mat går igenom här, men det är inte mycket som absorberas. Gallan och pankreassafterna som krävs för matspjälkning går genom den biliopankreatiska grenen som är kopplad till den del av tarmen som ligger nära slutet. Denna förser den del av tarmen som nu kallas den gemensamma grenen med matspjälkningssafter. Eftersom maten bara blandas med de biliopankreatiska safter som krävs för matspjälkning i ett senare skede, malabsorberas fetter och kolhydrater permanent. Kirurgen kan variera längden på den gemensamma grenen för att reglera absorptionsmängden av protein, fett och fettlösliga vitaminer. ENERGIBALANS = energiintag energiåtgång Matstrupe 2. Magsäcksficka 3. Näringsgren 4. Gallgång 5. Biliopankreatisk gren 6. Gemensam gren Biliopankreatisk avledning

30 28 BILIOPANKREATISK AVLEDNING MED DUODENALOMKOPPLING (DUODENAL SWITCH) Så här fungerar det: Detta ingrepp är en variant av BPD som innebär att en del av magsäcken blir kvar, med pylorus och början av duodenum vid dess ände. Den första delen av tunntarmen (duodenum) delas så att pankreassaft och galla passerar förbi. Den närmaste änden av näringsgrenen fästs därefter vid början av duodenum, medan den gemensamma grenen skapas på samma sätt som vid BPD. ENERGIBALANS = energiintag energiåtgång Matstrupe 2. Magsäcksficka 3. Näringsgren 4. Gallgång 5. Biliopankreatisk gren 6. Gemensam gren Biliopankreatisk avledning med duodenalomkoppling

31 29 Fördelar: > Malabsorptiva ingrepp leder till större total viktminskning jämfört med rent restriktiva ingrepp. Men ju mer matspjälkningsprocessen rubbas, desto större är risken för komplikationer och biverkningar. 7 > Patienterna kan äta något större måltider än vid andra ingrepp. Nackdelar: > Mycket stor risk för närings- och vitaminbrister. > Livslångt vitamintillskott krävs. Om riktlinjerna för kost- och vitamintillskott inte följs rigoröst kommer minst 25% av patienterna att utveckla mag-tarmproblem eller näringsbrister som kräver behandling. > Noggrann livslång kontroll avseende proteinbrist, anemi och skelettsjukdom. Resultat: > Studerade patienter har uppnått viktminskning på 74% efter ett år, 78% efter två år, 81% efter tre år, 84% efter fyra år och 91% efter fem år. 27 > Vetenskaplig forskning visar att patienterna bibehåller större delen av sin viktminskning under 5 år. 27 > Den stora majoriteten av medicinska problem som associeras med fetma (typ 2-diabetes, högt blodtryck, sömnapné, depression och ryggvärk) antingen förbättras eller försvinner efter operation. 13

32 30 KOMPLIKATIONER OCH BIVERKNINGAR Illamående och kräkningar Justerbar gastric banding Gastric bypass Biliopankreatisk avledning (med eller utan duodenalomkoppling) Förstoppning Dilatation av fickan Bandet glider Obstruktion av utgång Erosion av bandet Läckage vid bandet Infektion eller dislokation av port Mineral- och vitaminbrister Diarré Uppsvälld buk och illaluktande avföring eller gas Ökad risk för gallstenar Magsår Lungemboli eller andningssvikt Anastomosläckage Tarmvred Riskerna i samband med magsäckskirurgi Precis som vid alla kirurgiska ingrepp finns risker vid magsäckskirurgi. Patienterna bör tala med sina kirurger för att diskutera vilken typ av ingrepp som passar bäst. I bilaga A (se sid 41) anges några av de risker och

33 31 Beskrivning Att äta för snabbt eller för mycket, eller att inte tugga ordentligt, kan leda till kräkningar. Förstoppning är vanligt med tanke på det låga energi- och därmed fiberintaget. Tarmreglerande medel baserade på korn, säd eller bulkmedel bör inte användas. Tarmreglerande medel i form av flytande bulkmedel kan användas. Magsäcksfickan kan utvidgas. Bandet kan glida bort från avsedd placering Passagen för mat och vätska kan bli för smal som en följd av att bandet glider eller för att mat fastnar. Bandet kan erodera magsäcksväggen. Problem runt injektionsporten och slangen kan uppkomma. Direkt efter operationen sker en period av tarmanpassning med återkommande diarré. Detta tillstånd kan minska med tiden, men kan vara ett permanent och livslångt tillstånd som försämrar livskvaliteten. Snabb viktnedgång kan leda till ökad risk för gallstenar och behov av att ta bort gallblåsan. Omdirigering av galla, pankreassafter och andra matspjälkningssafter utanför magsäcken kan leda till tarmirritation och sår. Ett anastomosläckage kan uppkomma som en följd av delning och sammanfogning av tarmen. Tarmen kan komma i kläm eller knickas med passagehinder som följd. komplikationer som kan inträffa efter magsäckskirurgi. Det är viktigt att du diskuterar de risker som är specifika för en person med dina sjukdomar som genomgår ditt specifika ingrepp med din kirurg.

34 32 DIN NYA LIVSSTIL EFTER OPERATIONEN KOST Även om postoperativa kostanvisningar skiljer sig mellan olika kirurger och olika typer av ingrepp måste du äta annorlunda, ha en sundare livsstil och engagera dig för att följa dokumenterade anvisningar för långsiktig framgång. Medan det till en början kan vara en utmaning kommer det att hjälpa dig att dra maximal nytta av din operation. Det som är viktigast är att du följer de strikta anvisningar du får av din dietist, kirurg eller sjuksköterska. Efter ingreppet kommer du med största sannolikhet först att stå på en flytande kost, följt av mat med mos-/purékonsistens. Därefter kan du långsamt återgå till en mer vanlig kost med sunda, magra livsmedel med lågt kaloriinnehåll. Att du följer kostanvisningarna betyder inte att du inte längre kan njuta av livet. Du kommer fortfarande att kunna gå ut och äta med familj och vänner. Du behöver bara lära dig nya matvanor som kommer att hjälpa dig att inte äta för mycket och få obehagliga biverkningar. Ta tid på dig och fokusera på konversationen och på att använda dessa tillfällen som möjligheter att slappna av istället för att fokusera på maten.

35 33 MOTION Efter magsäckskirurgi är det inte bara viktigt att du förändrar dina matvanor, utan även din fysiska aktivitet. I allmänhet rekommenderas patienterna att börja motionera i långsam takt. Innan du ökar din fysiska aktivitet är det viktigt att du rådfrågar din kirurg, som kommer att ge dig ett individuellt motionsprogram som passar dina individuella behov. När du går ner i vikt blir de fysiska aktiviteterna successivt lättare. PREVENTIVMEDEL OCH GRAVIDITET > Justerbar gastric banding Graviditet innebär ingen ökad risk jämfört med hos icke-feta personer. Det är inte tillrådligt att bli gravid omedelbart efter ett ingrepp med justerbar gastric banding eftersom fostret behöver en bra näringstillförsel. Men om patienten ändå blir gravid bör all vätska tas bort från bandet. Uppföljningar och kontroller är nödvändiga. > Gastric bypass och malabsorptiva ingrepp Eftersom gastric bypass och malabsorptiva ingrepp ger en förändrad absorption av flera näringsämnen och snabb viktminskning, bör graviditet undvikas minst 12 till 18 månader efter ingreppet. Vid användning av p-piller bör även ytterligare preventivmetoder användas. Två studier med 111 graviditeter efter gastric bypass visade dock minimala biverkningar med noggrann medicinsk kontroll och lämpliga vitamin- och näringstillskott. 15 Folsyratillskott bör även diskuteras.

36 34 STÖDGRUPPER Stödgrupper kan vara ett utmärkt forum för patienter som genomgått magsäckskirurgi att diskutera olika personliga frågor och yrkesfrågor. Din kirurg kan informera dig om stödgrupper som kan hjälpa dig med kort- och långsiktiga frågor och behov. REGELBUNDNA KONTROLLER OCH LÅNGSIKTIG UPPFÖLJNING Det är mycket viktigt att du kontrollerar din hälsa regelbundet efter operationen. Detta sker polikliniskt. Din kirurg och hans eller hennes team kommer att diskutera detta med dig och du kommer att få ett individuellt besöksschema. Till en början görs relativt täta kontroller, men med tiden blir det längre mellan kontrollerna. När din vikt har stabiliserats behöver du normalt bara undersökas en gång om året. > Justerbar gastric banding Under de första 18 månaderna efter operationen kan ditt band successivt fyllas med vätska. Under denna period kan du behöva gå på täta kontroller. När din vikt har stabiliserats behöver du normalt bara undersökas en gång om året. > Gastric bypass och malabsorptiva ingrepp Första kontrollen sker efter några veckor. Med tiden blir det längre mellan kontrollerna. När din vikt har stabiliserats behöver du normalt bara undersökas en gång om året.

37 PRAKTISK INFORMATION 35 LAPAROSKOPISK KIRURGI (TITTHÅLSKIRURGI) JÄMFÖRT MED ÖPPEN KIRURGI Laparoskopisk magsäckskirurgi är ett minimalinvasivt ingrepp. Ett par små snitt görs i bukväggen för att föra in små rör, s.k. troakarer, för passage av de kirurgiska instrument som krävs för operationen. Placeringen, antalet och storleken på dessa snitt kan variera från kirurg till kirurg. Därefter förs en liten kamera in i buken, genom vilken kirurgen kan se på en separat monitor. Detta ger en bättre visualisering och bättre åtkomst till viktiga anatomiska strukturer. Laparoskopi är mindre invasivt än öppen kirurgi. Jämfört med öppen kirurgi är fördelarna med laparoskopi: 7 > mindre postoperativ smärta. > bättre kosmetiska resultat. > färre sårinfektioner. > färre ärrbråck. > snabbare återhämtning och återgång till aktivitetsnivåerna före operationen.

38 36 SJUKHUSVISTELSEN De flesta patienter stannar 3 4 dagar på sjukhus efter öppen kirurgi och 1 3 dagar efter laparoskopi (cirka 2 dagar efter justerbar gastric banding, cirka 3 5 dagar efter andra ingrepp), men den verkliga längden på din vistelse bestämmer din kirurg. Du skrivs ut när: > du kan svälja tillräckligt med näringsrik flytande kost för att förhindra uttorkning. > du inte har feber. > du har adekvat smärtkontroll med läkemedel. För att förhindra blodproppar kan antiembolistrumpor eller andra kompressionshjälpmedel användas för benen. Din kirurg kommer att begära att du försöker stå upp och röra dig så snart som möjligt, normalt inom det första dygnet. Beroende på ditt medicinska tillstånd kan du bli inlagd på intensivvårdsavdelningen för noggrann kontroll av hjärta och lungor. Sjukhuset kan besluta att patienter som använder CPAP (Continuous Positive Airway Pressure) eller BiPAP (Bilevel Positive Airway Pressure) för sömnapné ska ta med sig sina maskiner för att kunna använda dem omedelbart efter operation.

39 37 FÖRE OCH EFTER OPERATIONEN Före operationen > Du kommer troligen att behandlas med lågkaloripulver 2 4 veckor före operationen. Detta för att minska storleken på levern så att kirurgen lättare kommer åt vid operationen. > Kvinnor kan behöva sluta med östrogenläkemedel (p-piller eller hormonersättning) en månad före operationen för att minska operationsrisken. > Kvällen före operationen kommer läkaren att be dig att inte svälja någonting via munnen från midnatt och framåt, så att din mage är tom inför operationen. > Tala om för kirurgen eller någon i hans eller hennes team om du dagligen tar läkemedel. Tala också om för läkaren om du tar acetylsalicylsyra eller läkemedel som hämmar blodkoagulation eller antiinflammatoriska läkemedel (för artrit, artros etc). Detta är viktigt eftersom ett beslut måste fattas om när exakt du måste sluta (tillfälligt) att ta dessa inför operationen. > Operationen utförs under narkos som ges av en legitimerad narkosläkare med omfattande erfarenhet av behandling av patienter med sjuklig fetma. Efter operationen > Efter laparoskopi kan du få lite ont i axlarna. Detta beror på att buken blåsts upp med koldioxid för att skapa ett arbetsutrymme. Det är sällan möjligt att ta bort all koldioxid i slutet av operationen, men det som blir kvar absorberas snabbt och är ofarligt för kroppen. Smärtan i axlarna är bara tillfällig och försvinner snabbt, dvs inom ett par dagar efter operationen. > Normalt rapporterar patienterna bara begränsad smärta efter operationen, men vissa patienter kommer att behöva smärtstillande medel. Inga ytterligare läkemedel krävs efter operationen. Du uppmuntras att återuppta dina normala aktiviteter successivt när du skrivits ut från sjukhuset. Din läkare och hans eller hennes team kommer att berätta när du kan återgå till dina normala vardagsaktiviteter och vilken typ av aktiviteter du bör undvika. > Som nämnts tidigare måste du hålla dig till en strikt kost efter operationen. Se broschyren Din framtid nu i samma serie, Ditt nya liv börjar idag!, och säkerställ att du noggrant följer råden du får av ditt multidisciplinära team. Operationen kräver en stark disciplin från din sida eftersom du tvingas att ändra dina matvanor. > Din förmåga att återgå till samma aktivitetsnivå som före operationen varierar beroende på ditt fysiska tillstånd, aktivitetens karaktär och vilken typ av magsäckskirurgi du har genomgått. Många patienter återgår till sina normala aktiviteter inom sex veckor efter operationen. Patienter som har genomgått minimalinvasiv laparoskopi kan återgå till sina aktiviteter inom några veckor.

40 38 DET FÖRSTA STEGET PÅ EN VIKTIG RESA För att förstå riskerna och fördelarna med de olika typerna av magsäckskirurgi kan det vara till hjälp att prata med personer som redan tagit detta steg, för att du ska kunna fatta ett beslut som du är nöjd med. Slutligen är din bästa informationskälla en erfaren kirurg och hans eller hennes team, som vet hur man hanterar dina specifika behov före, under och efter operationen. Om du vill ha mer information kan du besöka:

41 39 FRÅGOR TILL DIN KIRURG Här följer några av de frågor du bör ställa innan du beslutar dig för kirurgi: > Vilka olika typer av magsäckskirurgi har du utfört? > Hur många av varje ingrepp har du utfört? > Kan ingreppet göras med minimalinvasiv teknik? > Är jag en kandidat för kirurgi även om jag har ett eller flera hälsotillstånd kopplade till min fetma? > Vilket ingrepp är bäst för mig? Varför? Vad finns det för risker? > Hur länge pågår operationen? > Hur länge förväntas jag få stanna på sjukhuset? > Hur lång tid tar det innan jag kan återgå till den aktivitetsnivå jag hade före operationen? > Hur kommer mina matvanor att förändras? > Vilken är den normala viktminskningen och förbättringen av associerade hälsotillstånd för dina övriga patienter? > Har du patienter som vill dela med sig av sina erfarenheter, både positiva och negativa? > Vad kan du lämna för information för att hjälpa familj och vänner att få en bättre förståelse för den här operationen? > Vilken typ av långsiktig eftervård kan du ge mig? > Vad förväntar du dig av mig om jag väljer att genomgå en operation?

42 40 VIKTEN AV STÖD Förändringarna av din kost och livsstil efter magsäckskirurgi kan vara livet ut. Du har en större chans till livslång framgång om du omger dig med människor som förstår och stöder dina mål. Saker du kan göra: > Hjälp dina vänner och familj att förstå varför du har valt en kirurgisk viktminskningslösning. Många människor tror att magsäckskirurgi är en experimentell fetmabehandling snarare än ett alternativ som har funnits i mer än 40 år. Det är viktigt att de förstår att sjuklig fetma är en sjukdom och att kosthållning inte fungerar för dig. > Människor med sjuklig fetma rapporterar ofta att deras make/maka, eller andra närstående, inte tycks uppmuntra viktminskning. Dessa människor betraktar din vikt som en del av din identitet. Du måste förstå att detta är en rädsla för förändring. Diskutera dina skäl för att genomgå magsäckskirurgi. De behöver få veta att din hälsa står på spel och att du räknar med deras hjälp under och efter operationen. > Gå med i stödgrupper nära dig eller besök dem online. Här kan du få hjälp på kirurgens mottagning. Omge dig med människor som befinner sig i samma situation. Ställ frågor och få svar i en stödmiljö. Bilda ett nätverk för att dela erfarenheter. Det är viktigt att veta att du inte är ensam. Det finns kunniga, vänliga människor som kan stödja och hjälpa dig.

FAKTA OM MAGSÄCKSKIRURGI

FAKTA OM MAGSÄCKSKIRURGI FAKTA OM MAGSÄCKSKIRURGI Information om dina behandlingsalternativ Patientinformation INNEHÅLL InleDnInG...3 DITT BMI (BODY MASS INDEX)...4 VAD ÄR FETMA?...6 VAD ÄR SJUKLIG FETMA?...8 FÖlJDERNA AV FETMA

Läs mer

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad? Överviktsoperationer En överviktsoperation är en operation som syftar till att få patienter att gå ner i vikt och därmed minska sin risk att utveckla och dö en förtidig död i överviktsrelaterade sjukdomar,

Läs mer

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Gastric bypass. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Gastric bypass Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får dessutom

Läs mer

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se

Duodenal switch. Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation. Akademiska sjukhuset 2014 www.akademiska.se Duodenal switch Kirurgisk behandling av övervikt Patientinformation Övervikt är en sjukdom med hög risk för komplikationer som t ex. diabetes, hjärt- kärlsjukdomar, led- och ryggbesvär. Övervikten får

Läs mer

till dig som ska opereras för Gallsten

till dig som ska opereras för Gallsten till dig som ska opereras för Gallsten Information till dig som ska opereras för gallsten Varför bildas gallsten? Gallan bildas i levern och når via den djupa gallgången sin lagringsplats, gallblåsan,

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Patientinformation angående överviktskirurgi

Patientinformation angående överviktskirurgi Patientinformation angående överviktskirurgi Patientinformation angående överviktskirurgi Innehållsförteckning Din roll... 5 Konsekvenserna av svår fetma.... 5 BMI-tabell...6-7 Introduktion.... 8 Att

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Förstå din katts. MAGhälsa

Förstå din katts. MAGhälsa Förstå din katts MAGhälsa Precis som människor kan katter lida av störningar i mage och tarm som leder till kräkningar och diarré. Dessa störningar är ofta kortvariga och läker ut av sig själv men kan

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

DIN FRAMTID NU. Din nya livsstil efter gastric bypass

DIN FRAMTID NU. Din nya livsstil efter gastric bypass DIN FRAMTID NU Din nya livsstil efter gastric bypass INNEHÅLL DITT NYA JAG 2 ÄNDRA DINA MATVANOR 5 > Dina nya matvanor 6 > Inledande mat 7 > Mat efter introduktionsfasen 10 > Kostråd 14 > Ät en varierad

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

Patientinformation inför överviktskirurgi

Patientinformation inför överviktskirurgi Nyköpings lasarett Patientinformation inför överviktskirurgi 1 Till Dig som överväger eller skall opereras för övervikt Vår kroppsvikt regleras under livet som en balans mellan intag och utgifter av energi.

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Patientinformation inför överviktskirurgi

Patientinformation inför överviktskirurgi Nyköpings lasarett Patientinformation inför överviktskirurgi Överviktskirurgiska teamet Kliniken för kirurgi och urologi Nyköpings lasarett www.landstingetsormland.se framtagen av Per Lundquist och Maria

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Till dig som skall genomgå Gastric by pass

Till dig som skall genomgå Gastric by pass Till dig som skall genomgå Gastric by pass Du kommer att opereras för din övervikt med en operationsmetod som kallas Gastric By Pass och förkortas GBP. Operationen utförs med titthålsteknik. För att operationen

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele.

Bild 1 OBESITAS KIRURGI. Bild 2. Bild 3. Utveckling obesitaskirugi i Sverige. Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele. 1 OBESITAS KIRURGI Lars Boman Kirurgiska kliniken Lycksele Norrländska läkemedelsdagar 29 Januari 2013 2 Utveckling obesitaskirugi i Sverige Antal op per år 10000 8000 6000 4000 2000 0 2000 2001 2002 2003

Läs mer

förstå din hunds viktkontroll

förstå din hunds viktkontroll förstå din hunds viktkontroll varför är viktkontroll så viktigt? En stor andel människor är nu överviktiga eller feta - och antalet fortsätter att stiga. Samtidigt blir också våra hundar mer överviktiga

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Information vid överviktsoperation med laparoskopisk gastric bypass-teknik

Information vid överviktsoperation med laparoskopisk gastric bypass-teknik i Viktig information till dig! Information vid överviktsoperation med laparoskopisk gastric bypass-teknik Levern Tändsticksaskstor magsäcksficka mat Gallblåsan Bortkopplad magsäck Galla Bukspott körteln

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Sammanfattning. Orsaker

Sammanfattning. Orsaker Sammanfattning Mellan åren 1980 och 2005 ökade kroppsvikten hos befolkningen i åldrarna 35 till 44 år i genomsnitt med tio procent. Ungefär en dubbelt så stor andel av befolkningen är överviktig eller

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Energibehov och nutritionsbehandling

Energibehov och nutritionsbehandling Energibehov och nutritionsbehandling 141106 Patientfall Ê Man född 1940 Ê Nedsatt aptit senaste 2-3 månaderna Ê 4-5 kg viktnedgång Ê Buksmärta, illamående, ingen gasavgång eller avföring senaste dygnet

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss?

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss? BRÖSTFÖRSTORING Vad är en bröstförstoring? Bröstförstoring är det mest efterfrågade plastikkirurgiska ingreppet. Många kvinnor upplever att deras bröst förlorar i spänst, volym och fasthet med åren. En

Läs mer

Före och efter din tarmoperation. Kolorektalsektionen Kirurgkliniken

Före och efter din tarmoperation. Kolorektalsektionen Kirurgkliniken Före och efter din tarmoperation Kolorektalsektionen Kirurgkliniken Före din tarmoperation Information till dig som ska genomgå tarmoperation Detta är en beskrivning av vad som kommer att ske i samband

Läs mer

DIN FRAMTID NU DIN NyA livsstil efter gastric bypass verksamhetssupport

DIN FRAMTID NU DIN NyA livsstil efter gastric bypass verksamhetssupport DIN FRAMTID NU Din nya livsstil efter gastric bypass Verksamhetssupport INNEHÅLL DITT NYA JAG... 3 ÄNDRA DINA MATVANOR... 6 Dina nya matvanor... 8 Inledande mat... 9 Mat efter introduktionsfasen... 12

Läs mer

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar

Omeprazol Teva. vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Omeprazol Teva vid behandling av halsbränna och sura uppstötningar Observera! Detta läkemedel är receptfritt för att du ska kunna motverka dina besvär av halsbränna och sura uppstötningar utan läkarhjälp.

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Kostinformation till stomiopererade

Kostinformation till stomiopererade Kostinformation till stomiopererade Ulrika Framner Kerstin Lindgren September 2007 Inledning Enligt ConvaTec (2003) har maten två ansikten, ett sinnerligt och ett kemiskt. Färg, doft, smak och konsistens

Läs mer

Viktminskning och Modifast LCD

Viktminskning och Modifast LCD Viktminskning och Modifast LCD Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Vikt, viktminskning, & Modifast

Vikt, viktminskning, & Modifast Vikt, viktminskning, & Modifast Utbildnings- & presentationsbilder OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt sätt. Kontakta Impolin

Läs mer

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar

Apotekets råd om. Halsbränna och sura uppstötningar Apotekets råd om Halsbränna och sura uppstötningar Svider och bränner det i bröstet ibland? Det är i så fall ett problem som du delar med väldigt många. En god nyhet är att halsbränna för det allra mesta

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända

Läs mer

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar

Kolik. Distriktsveterinärerna tipsar Kolik Distriktsveterinärerna tipsar 2 Vad är kolik? Kolik betyder ont i magen. Hästen kan få ont i magen av många olika anledningar, allt från helt ofarligt till livshotande. Nonchalera aldrig tecken på

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta

Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta Rubrik Förstoppning vid behandling av cancersmärta informationsskrift Ett allvarligt problem som vi måste kunna prata mer om... Förstoppning är ett allvarligt problem för de patienter som drabbas. De påverkas

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Patientinformation Gastric bypass

Patientinformation Gastric bypass Vrinnevisjukhuset i Norrköping Kirurgiska kliniken Patientinformation Gastric bypass Introduktion Sjuklig fetma är förenat med förhöjd risk för diabetes typ 2, hjärtkärlsjukdom, cancer och död. Ju högre

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7

Primär biliär cirros (PBC)... 5. Vad är primär biliär cirros?... 5. Hur vanligt är PBC?... 6. Hur diagnostiseras PBC?... 7 Innehåll Primär biliär cirros (PBC)... 5 Vad är primär biliär cirros?... 5 Hur vanligt är PBC?... 6 Hur diagnostiseras PBC?... 7 Vad vet vi om förloppet vid PBC?... 8 Sjukdomens olika stadier... 8 Symtom

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Celsite Implanterbara injektionsportar

Celsite Implanterbara injektionsportar Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens

Läs mer

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund Forma kroppen och maximera din prestation Om kost och träning på vetenskaplig grund Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol Viktförändring påverkar fett- och muskelmassa Eftersom muskelbalansen är beroende av

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer