Romska barns skolsituation, i såväl Sverige och Ryssland som i övriga

Transkript

1 Alla Ericsson m fl * Multimodal matematikdidaktik bland romska elever i Sverige och Ryssland Undervisning på minoritetsspråk innebär såväl utmaningar som möjligheter. Vi får här ta del av ämnesintegrerad undervisning på romani chib och ett internationellt kunskapsutbyte kring romska elevers matematiklärande. Romska barns skolsituation, i såväl Sverige och Ryssland som i övriga Europa, är idag alarmerande då många fortfarande inte går i skolan eller lämnar den i förtid. Diskriminering, trakasserier och antiziganism är vanligt förekommande både i skolan och i det omgivande samhället. Skolgång har dock blivit avgörande för romers överlevnad eftersom det numera knappast går att leva utan kunskap och förmågor i språk och matematik. Inom det utbildningsvetenskapliga fältet i Sverige är forskning om praktiskpedagogiskt arbete bland romska elever begränsad. Det finns knappast heller någon forskning som rör matematikdidaktik tillsammans med språklig och kulturell revitalisering i romska skolsammanhang. Projektet vi beskriver rör ett samarbete mellan Roma Kulturklass i Stockholm, forskare på Södertörns högskola och några ryska lärare som arbetar med romska elever i olika delar av Ryssland. Roma Kulturklass en bakgrund Roma Kulturklass är den enda profilklassen i Sverige med romska elever och lärare. Den startade i början av 1990-talet i Stockholmsområdet på romskt initiativ och i samarbete med en lokal skola. I klassen som består av elever i åldrarna 5 16 år undervisar tre romska lärare med lärarexamen från Södertörns högskola. Den åldersintegrerade klassen har idag cirka 30 elever, huvudsakligen från kelderashgruppen, en grupp som ursprungligen kom från Ryssland till Sverige i slutet av 1800-talet. Eleverna talar förutom kelderashvarieteten av romani chib också svenska och andra språk. Många av eleverna kommer till klassen i tidiga tonåren från andra skolor där de misslyckats i sin skolgång, blivit diskriminerade och ifrågasatta på grund av sin romska bakgrund. Romer är sedan år 2000 en erkänd nationell minoritet i Sverige. Det första kända dokumentet som beskriver romer i landet är daterat till Idag finns många olika romska grupper, till exempel kaale, resande, kelderash, lovara och arli, vilka har kommit hit under olika historiska perioder. Det bor mellan och romer här och de talar mer än 20 olika varieteter av romani. Flera olika religioner finns representerade, de är exempelvis katoliker, ortodoxa, muslimer och pingstvänner. 43

2 I klassen följer man den svenska läroplanen och arbetar medvetet med elevernas flerspråkiga utveckling samt knyter an till deras kulturella och vardagliga erfarenheter och kunskaper. Roma Kulturklass samarbetar med Södertörns högskola i en rad projekt. Samarbetet som beskrivs här initierades år 2008 då några ryska lärare och romska föräldrar från Ryssland besökte Sverige. I och med besöket påbörjades diskussioner om ett samarbete. De frågor som vi i projektet intresserat oss för handlar om vad som sker när romska elevers språk, vardagliga erfarenheter och informella kunskaper integreras i undervisningen samt vilka revitaliseringsprocesser som då kan uppstå. Ökad kunskap om detta kan gynna romska elevers skolframgång och i förlängningen även få avgörande betydelse för minoritetens situation i Sverige och Ryssland, och på sikt i övriga Europa. Skolsituationen för romer i Sverige och Ryssland Skolsituationen för romska elever i Sverige liknar den i övriga Europa. Romska elever hoppar av skolan i förtid, diskrimineras och trakasseras i skolsammanhang, men vi ser också tendenser till att fler och fler fullföljer grundskolan med fullständiga betyg och även att antalet romska elever som går vidare till gymnasiet ökar. Romska elever har rätt till modersmålsundervisning i romani och ytterligare ett eller två språk. Andelen romska elever som deltar i modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål är trots detta låg. Antalet romer i Ryssland beräknas till omkring personer, men endast % av de romska eleverna deltar i undervisningen trots att grundskolan är obligatorisk. De flesta barn går i skolan under lågstadiet men högre upp i åldrarna deltar endast 12 % av dem. Idag finns ingen modersmålsundervisning eller studiehandledning på romani i de ryska skolorna och det kan bero på att lärare med formell lärarutbildning som skulle kunna bedriva undervisning på romani chib saknas. Mot bakgrund av våra samtal med romska föräldrar, ryska lärare och rektorer framgår det att det finns ett stort behov och en önskan om att få använda romani chib i romska elevers grundskoleundervisning och studiehandledning. Arbetssättet och metoder som vi redovisar här kan vara lösningen på åtminstone en del av dessa problem och på sikt motverka elevers skolavhopp. Studiens perspektiv Studien har inspirerats av tre teoretiska perspektiv: Det första rör multimodalitet, ett perspektiv som framhåller vikten av att använda sig av bilder, symboler, musik och ljud samt olika digitala resurser för att skapa mening i dagens mångkulturella värld. Undervisning och lärande ses som en kommunikativ process. I detta sammanhang brukar man också tala om design för lärande, där design kan handla om förändring och att skapa något nytt. Det andra perspektivet handlar om språklig och kulturell revitalisering som innebär att återuppliva de delar av språket och kulturen som fallit i glömska, något som ofta förkommer hos minoriteter och urbefolkningar, när deras språk och kultur osynliggörs eller förtrycks av det omgivande majoritetssamhället. I revitaliseringsprocesser kan det tredje perspektivet, etnomatematiken, spela en viktig roll. När det gäller matematik i flerspråkiga och 44

3 mångkulturella sammanhang är etnomatematiken ett sätt att inkludera minoriteters och andra gruppers traditionella matematiska kunskaper. De matematiska aktiviteter som etnomatematiken i första hand fokuserar på, och som man enligt Alan Bishop vanligtvis kan identifiera i alla grupper och kulturer, utgörs av räkning, lokalisering, mätning, formgivning, lek och förmåga att dra logiska slutsatser. Ett exempel på etnomatematiska studier i Sverige är Ylva Jannok Nuttis avhandling om hur samiska lärare integrerar traditionella samiska kunskaper i grundskolans matematik. Ämnesintegrerade lektioner Undervisningen i vår undersökning är inspirerad av ett ämnesintegrerat arbetssätt. Metoden som vi använder är en videoinspelad lektion i matematik och historia genomförd på kelderashvarieteten av romani chib, som är elevernas modersmål, och översatt till skolspråket. Det som vi beskriver här utgör den första delen av en pågående studie som utgår ifrån lektioner i ämnesintegrerad undervisning där matematik, det svenska språket och romani chib samt den romska kulturen vävs samman med andra ämnen. Varje lektion föregicks av ett omfattande förberedelsearbete. Planeringen anpassades till kursplanen i matematik och de andra ämnen som berörs i lektionen. Lektionerna har genomförts i Roma Kulturklass med start i slutet av 2011 och rör matematik och franska revolutionen, matematik och ett romskt bröllop samt matematik och de olympiska spelen. Här presenterar vi den första lektionen som videofilmades och kortades till en film på knappt en kvart. Inledningsvis visar filmen hur läraren introducerar den franska revolutionen Läraren åskådliggör hur en giljotin fungerar genom att hålla sitt huvud över en stol och med sin hand visa hur bilan brukade falla. Läraren beskriver även den giljotin som finns i Nordiska museets samlingar i Stockholm och som bara användes en gång i början av 1900-talet. Inledningen av lektionen kopplas sedan till det internationella måttenhetssystemet SI (SI-systemet), som också introducerades under denna historiska period i Frankrike tillsammans med A-formatet på papper. A4-arket är välbekant för eleverna. Läraren fortsätter rita på tavlan och förklarar hur ett A0-ark kan vikas till hälften (A1), i fyra lika delar (A2), i åttondelar (A3) och i sextondelar för att erhålla ett A4-ark. Detta kopplas till bråktal och SI-enheter av längd och area. För att förstå principen för hur ett A0-ark är uppbyggt får eleverna vika ett A4-ark i 16 delar. I filmen ser vi sedan hur eleverna arbetar laborativt med sina ark. De placerar dem på ett bord för att skapa ett A0-ark. Arbetet fortsätter med att eleverna tillsammans sätter upp det på klassrummets dörr och jämför arean på A0-arket med dörrens storlek. Under hela arbetet för eleverna i olika åldrar resonemang med varandra och med läraren kring temat för lektionen. Läraren Angelina Dimiter-Taikon introducerar den Franska revolutionen under en ämnesintegrerad lektion i matematik, historia och romani chib. Den videoinspelade lektionen visades sedan för romska elever och ryska lärare i Ryssland. På tavlan har hon skrivit orden franska revolutionen på svenska, romani chib och på ryska. 45

4 Läraren fortsätter lektionen med att illustrera det matematiska innehållet med att schematiskt presentera relationen mellan A0-, A1-, A2-, A3- och A4-ark samt använda bråktal och jämförelse av area för olika ark. När vi analyserar lektionen kan vi konstatera att den omfattar det matematiska innehåll som vi planerade för och som det finns stöd för i läroplaner i både det svenska och det ryska skolväsendet. Här förekommer taluppfattning och tals användning som tal i bråk- och decimalform, uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer samt måttenheter som använts genom historien i samband med de nya längd- och areaberäkningarna. Även geometri berörs genom exempelvis grundläggande geometriska begrepp och grundläggande egenskaper hos rektanglar, metoder för hur rektangelns omkrets och area kan bestämmas och uppskattas samt mätning av längd och area. Lektionen behandlar också en viss del av det centrala innehållet kring samband och förändring genom att läraren presenterar proportionaliteten mellan arkens storlekar. Lektionen utvecklar även elevers förmåga att föra och följa matematiska resonemang. De utvecklar dessutom sina kunskaper om symmetri i vardagen samt hur symmetri kan konstrueras. Den färdiga filmens ljudsekvens översattes till svenska och ryska och sparades som ett textdokument. Skälet till att filmen översattes och textades till ryska är att möjliggöra för de ryska lärarna som inte talar romani chib att förstå och kunna följa innehållet. Deras romanitalande elever förstår romani chib, men de kan bara läsa på ryska. Därför är texten också tänkt att kunna användas av elever för att de ska kunna läsa igenom lektionens innehåll på ryska och lära sig matematiska begrepp på båda språken. Tanken är att de romska eleverna på så sätt bättre kan förstå betydelsen av lektionens matematiska begrepp när de presenteras både på deras modersmål och på skolspråket. Videofilmen och översättningen skickades till Ryssland där den presenterades på ett seminarium och på två konferenser. Positiva reaktioner Mottagandet av filmen var enligt återrapporteringen från de ryska lärarna överväldigade. De beskrev också de romska elevernas förvåning över att för första gången någonsin få möjlighet att se en romsk lärare som undervisar i 46

5 matematik på romani chib. Tidigare hade de inte kunnat föreställa sig att det skulle kunna vara möjligt att få sin undervisning i skolan på sitt eget modersmål. Eleverna var även överraskade över att få se två skolämnen, historia och matematik, undervisas integrerat. Lärarnas reaktion var också mycket positiv, eftersom lektionen var översatt till ryska vilket möjliggjorde att de kunde följa hela lektionen trots att lärare och elever i Roma Kulturklass hela tiden talade kelderashvarieteten av romani chib. De upplevde det stimulerande att få möjlighet att se en annan typ av undervisning än den som de vanligtvis bedriver. De ryska lärarna visade vidare stort intresse för ett samarbete med det svenska projektet men framhöll att de behövde mer handledning i ämnesintegrerad undervisning. Även om ämnesintegrerad undervisning ingår i den ryska läroplanen saknar många lärare erfarenhet av att arbeta på det sätt som presenteras i filmen. Vidare betonade de att det finns ett stort behov av romska lärare med formell lärarutbildning i Ryssland. Eleverna i Roma Kulturklass uttryckte sig både positivt och intresserat när det gällde innehållet i lektionen. I samtalen framkom att flera ansåg att lektionen bidrog till att de utvecklade sina kunskaper i och sin förståelse för matematiska termer på sitt modersmål. En annan intressant aspekt var att eleverna uttryckte ett engagemang i och en vilja att återknyta kontakt med kelderashgruppen i Ryssland, den grupp de har sitt ursprung i. Eleverna var även intresserade av att återuppta kontakten med det ryska språket som deras äldre släktingar fortfarande har vissa kunskaper i. I själva kelderashvarieteten finns det inslag av ryska ord och begrepp, som till exempel några ord som är relaterade till skolan som knijka, bok och karandash, penna. Eleverna uttryckte även en önskan om att bidra till ökad kunskap i exempelvis matematik, historia och i modersmålet bland romska elever i Ryssland. De uttryckte också en förväntan på ett ömsesidigt erfarenhets- och kunskapsutbyte med sina romska skolkamrater i Ryssland och i andra länder. Arbetet presenterades även vid The Nineteenth International Conference on Learning i London, Storbritannien, augusti Presentationen möttes med stort intresse från bland annat Australien och USA, länder som har liknande problem med undervisning av elever vars modersmål skiljer sig från skolans undervisningsspråk. Slutord Kombinationen av arbetssätt och metoder som vi redovisat här kan bidra till att lösa åtminstone några av de tidigare nämnda problemen med undervisning på modersmålet romani chib och därmed också på en del av romska elevers låga skolresultat. På sikt kan detta sätt att arbeta motverka elevers tidiga skolavhopp. Även om vår undersökning är begränsad och vi här endast redovisat en lektion i vår studie, menar vi att det intresse och engagemang som vår pilotstudie visar tyder på att det finns stora behov av fortsatta studier inom ämnesintegrerad matematikundervisning i skolsammanhang där romani chib talas. * Författare till denna artikel är Alla T. Alzhanova-Ericsson, Mikael Demetri, Angelina Dimiter-Taikon, Kati Dimiter- Taikon, Eugenija P. Mashkova & Christina Rodell Olgaç. En omfattande referenslista finns på Nämnaren på nätet. 47