Seminarier Svenska Demensdagarna 2013 Karlstad maj

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Seminarier Svenska Demensdagarna 2013 Karlstad 30-31 maj"

Transkript

1 Seminarier Svenska Demensdagarna 2013 Karlstad maj 1) Urin- och avföringsinkontinens - går det att förebygga Karin Stenzelius, arbetar som klinisk lektor vid Malmö högskola och urologiska kliniken i Malmö. Har disputerat på en avhandling om inkontinens hos äldre och driver utbildingar och skrivit en del bokkapitel i detta område. Normal funktion och dysfunktion av tarm och blåsfunktion med fokus hos äldre och personer med kognitiv nedsättning. Presentationen innehåller också några fallbeskrivningar. 2) Går psykoterapi och Alzheimers ihop? Gunilla Schiölde, Leg psykolog och fil kand på samhällsvetarlinjen. Arbetar sedan 2008 med demensutredningar på Geriatrikmottagningen i Västerås. Gunilla möter i sitt arbete människor i de tidigare skedena av olika demenssjukdomar och personer som upplever minnesbesvär av andra anledningar. En del av dem får också samtalsstöd eller psykoterapi. Gunillas yrkeserfarenhet innefattar också psykiatri, arbetspsykologi, jämställdhet samt flykting- och invandrarfrågor. Alla människor kan någon gång i livet behöva psykoterapi. Seminariet kommer att handla om hur psykoterapin kan se ut då patienten är drabbad av demenssjukdom. Vilka teman kan bli aktuella för behandling? Hur behöver utformningen av terapin och målen anpassas då patienten har kognitiva svårigheter? Skildringen utgår från erfarenheter som illustreras med konkreta fall, men kommer också att innehålla inslag från forskning och litteratur om samtal och psykoterapi med personer med demenssjukdom. Seminariet vänder sig till alla som samtalar med personer med demenssjukdom - även om de inte själva bedriver regelrätt terapi. 3) Psykotiska symtom och paranoida tankar hos de äldre i befolkningen. Förekomst, utredning och behandling Svante Östling, äldrepsykiater med medicinskt ansvar för den äldrepsykiatriska öppenvården i Göteborgsområdet. Han är också docent i psykiatri på Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet och forskar om den äldre befolkningens psykiska hälsa samt leder undervisningen i psykiatri på Läkarprorammet i Göteborg.

2 4) Checklista demens för särskilt boende/checklista demens för hemtjänsten Tove Ahner, utvecklingsledare och projektledare på Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum som är Stockholms stads FoU-enhet inom äldreområdet. Tove är leg. arbetsterapeut och med. magister och har flera års erfarenhet av äldreområdet inom geriatrik, primärvård, äldreomsorg och som projektledare i olika utvecklingsprojekt. Laila Becker, arbetar som undersköterska på Stortorps Äldrecentrum i Huddinge på ett demensgruppboende. Laila och hennes arbetsplats har varit med i arbetet med att ta fram checklistan för särskilt boende genom att testa och utvärdera den i olika omgångar. Checklista demens bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Den finns både för det särskilda boendet och för hemtjänstverksamheter. Syftet med checklistan är att ge verksamheterna ett redskap och stöd att arbeta efter och föra in riktlinjerna i det dagliga arbetet. Tyngdpunkten ligger på den personcentrerade omvårdnaden där vården och omvårdnaden utgår från den enskilde personens behov och önskemål. Genom att arbetsteamet fyller i checklistan individuellt för varje äldre person får verksamheterna en bild av hur väl riktlinjerna följs på individnivå. En regelbunden användning av checklistan kan innebära att samarbetet kring de äldre personerna stärks och att ett lärande av riktlinjerna sker. Checklista demens är framtagen av Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum och Svenskt Demenscentrum i samarbete med SveDem. 5) "Glöm det! Det kommer inte att funka. Vi har redan provat" Inom lärcenter för en god demensvård utvecklas den vardagsnära kunskapen. Idéer prövas och blir verklighet Christina Holmberg, demensvårdsutvecklare och undersköterska. Mångårig erfarenhet av demensvård och arbete på demensboende. Christina arbetar idag på dagverksamhet och i Lärcenter för en god demensvård med utveckling, utbildning och handledning. I samarbete med FoU och med hjälp av statliga stimulansmedel har vi arbetat fram modeller för att utveckla, förankra och genomföra arbetsmetoder i våra verksamheter. Vi har tagit tillvara den kunskap och erfarenhet undersköterskor har genom att dokumentera och skapa nätverk. Vi har bildat en plattform för privata och kommunala utförare där vi arbetar med att gemensamt förbättra vården i Linköping, bl a genom att ta fram gemensamma dokument som sprids via nätverket. Allt i enlighet med nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. 6) Kan demens bero på stress? Lena Johansson, sjuksköterska och medicine doktor, psykiatrisjuksköterska sedan Disputerade 2012 med avhandlingen "Psychological Stress in Relation to Dementia and Brain Structural Changes", i neuropsykiatrisk epidemiologi vid Göteborgs Universitet.

3 I en longitudinell populationsstudie ses samband mellan psykologisk stress i medelåldern och utveckling av demens senare i livet. Studien baserar sig på kvinnor i Göteborg som har undersökts kontinuerligt sedan ) Larm - ett sätt att underlätta vardagen och öka tryggheten Åsa Hannerz och Bodil Evertsson, verksamma i 25 år, de sista drygt 10 åren i kommunal verksamhet med hemsjukvård. Båda har jobbat en tid i demensteamet. Åsa det senaste året då hon även jobbat halvtid med ett projekt om larm för personer med demenssjukdom. Bodil arbetar nu som medicinskt ansvarig arbetsterapeut (MAR). Resultatet från projektet kommer att redovisas. Vi har under ett år i projektform provat dörrlarm, anhöriglarm samt positioneringslarm för personer med demenssjukdom i eget boende. Målet för projektet har dels varit att utveckla en metod för larmförskrivning och dels att öka kunskapen kring nyttan av olika larm både ur ett brukar/anhörigperspektiv och ett samhällsekonomiskt perspektiv. Larmen har förskrivits av arbetsterapeut och sjukgymnast och samtycket har säkrats genom att följa brukarnas välmående. Resultatet från projektet kommer att redovisas. 8) Samverkan - förhoppningar och farhågor Anna-Lena Möllstam, som sedan 2010 har ett uppdrag att i Nacka utveckla samverkan mellan kommun och landsting när det gäller vård och omsorg om våra mest sjuka äldre och bland annat reviderat och utvecklat en "Vård i samverkansöverenskommelse". Anna-Lena har också sedan våren 2011 varit projektledare för "Projekt Demensteam Nacka" inom ramen för statligt stimulansbidrag. Har en bakgrund inom såväl landstingsdriven som kommunal verksamhet. Solveig Håkansson-Chavez, distriktssköterska på Boo vårdcentral och en av medlemmarna i projektgruppen. En berättelse om projektet Demensteam Nacka och om hur ett vårdprogram i samverkan växte fram. Vilka förutsättningar krävdes? Vilka fallgropar upptäckte vi? Och hur gick det sen? 9) Låt mig vara den jag är - Jag har en annan hjärna nu. Marte Meo: Av egen kraft Lena Degerrot och Marlen Nilsson, vårdare i Örnsköldsviks kommun med inriktning demens. Båda har både bas- och informatörsutbildning i Marte Meo och använder detta dagligen i eget arbete. Filmvisning, rollspel och dialog med åhörarna. Innehållet berör, väcker känslor och tankar.

4 10) Att ha roligt i rörelse Nina Berglund, leg sjukgymnast i Västerås stads hälso- och sjukvårdsteam. Har tidigare drivit ett framgångsrikt hälsofrämjandeprojekt för äldre i Torshälla, Eskilstuna kommun och fick både pris för årets förbättringsarbete. Har gett ut boken "Dans och rörelse i demensvården" med tillhörande DVD-film om ett praktiskt program som man kan använda på boenden eller dagverksamheter. Betydelsen av fysisk aktivitet vid demenssjukdom och vad de nationella riktlinjerna säger. Hur sätter man igång träning och planerar för aktiviteter i grupp och individuellt. Hur kan man som sjukgymnast bedöma funktionsförmåga under gruppaktivitet. Att ta tillvara de demenssjukas förmågor. Du får se inspirerande filmsekvenser och bilder. 11) Kan jag göra något för att personen med demens ska ha välbefinnande? Iréne Ericsson, universitetslektor på Institutet för gerontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping. Hennes område är demens och vård och omsorg för personer med demens. Iréne är leg sjuksköterska och har arbetat främst med utredningar av personer med misstänkt demenssjukdom. Sedan 2008 har Iréne gett uppdragsutbildningar i flera kommuner för att höja kompetensen hos vårdpersonal som arbetar inom demensvården. Iréne Ericsson disputerade i september 2011 med avhandlingen "Välbefinnande och demens. Aspekter på välbefinnande hos äldre personer med måttlig till svår demenssjukdom" Att uppleva psykologiskt välbefinnande är ett starkt och mänskligt behov. Enligt "Nationell värdegrund för äldreomsorgen" är upplevelsen av att ha välbefinnande en rättighet för alla inom vård och omsorg. Det finns aspekter av betydelse för att kunna möjliggöra upplevelsen av välbefinnande hos personen med demenssjukdom, som på grund av sin sjukdom har svårt att upprätthålla den känslan. Frågan vi kan ställa oss är om, och framför allt hur, vi som finns runt personen med demenssjukdom kan möjliggöra och främja dessa stunder av välbefinnande. 12) 27 poäng på MMSE-SR och med viss tvekan godkänd Klocktest - men hur är det egentligen med minnet? 5x3: Ett minnestest för kompletterande kognitiv screeningundersökning vid basal demensutredning Ragnar Åstrand, överläkare vid Minnesmottagningen, Centralsjukhuset i Karlstad. Han har tidigare bland annat utvecklat hjälpmedel för anamnes och symptomanalys vid demensutredning: Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande symptom och den vetenskapligt validerade Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät, vilken tidigare presenterats på Svenska Demensdagarna.

5 Behovet av metodutveckling för kognitiv undersökning vid basal demensutredning diskuteras. Idén bakom och utvecklingen av det nya instrumentet 5x3 presenteras liksom resultat från den grundläggande valideringen. Autentiska patientfall presenteras och testproceduren demonstreras. 13) Att bedöma behov om bistånd hos personer med kognitiv svikt och demenssjukdomar. Ingrid Hjalmarson, socionom och arbetar som utredare vid Stiftelsen Äldrecentrum. Ingrid har tidigare varit chef inom socialtjänsten och äldreomsorgsinspektör i Stockholms stad. Något om förutsättningarna för biståndshandläggare att bedöma behov hos personer med demenssjukdomar och deras anhöriga. Seminariet behandlar några av de förhållanden som gör det så speciellt för biståndshandläggare att möte personer med demenssjukdomar. 14) Utredning av medicinska förutsättningar för körkortsinnehav vid demens eller kognitiv svikt Cecilia Bråkenhielm Olsson och Charlotta Ryd, legitimerade arbetsterapeuter som sedan 5 respektive 8 år arbetar med bedömning av förutsättningar för körkortsinnehav vid Trafikmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Den primära arbetsuppgiften är bedömning i aktivitet, d v s genomförandet av praktiska körtester inom ramen för den körkortsmedicinska utredningen. Därutöver görs även kognitiv screening, simultantester och bedömning av rörelseförmåga inklusive eventuell förskrivning av bilanpassningar som hjälpmedel. Vi berättar om verksamheten vid Trafikmedicinskt Centrum. Arbetet styrs i stor utsträckning av lagar och regler kring körkortsinnehav. Allvarlig kognitiv störning är hinder för körkortsinnehav, men lindrig demens behöver inte var ett hinder. Bedömningarna är ibland svåra när de medicinska föreskrifterna ska tolkas och förarerfarenhet och anhörigas uppgifter kan vägas in. I vissa fall får praktiska körtester bli utslagsgivande. 15) 365 meningsfulla dagar på Cypressen Kristina Samuelsson, Cypressen, dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Cypressen är en biståndsbedömd dagverksamhet som är öppen under årets alla dagar. Vårt motto är att varje gäst skall få en meningsfull dag utan krav och när man åker hem gör man det med en bra känsla. För att nå dit arbetar vi med att stimulera sinnen genom olika aktiviteter utifrån varje individs behov. Vi som arbetar på Cypressen är sex personer med fördjupad kunskap och lång erfarenhet av personer med demenssjukdom samt två pigga hundar som hjälper oss att skapa en meningsfull dag för varje gäst.

6 Presentation av det nu permanentade projektet med en utökning av öppettider till 365 dagar. Vidare kommer vi berätta hur en dag ser ut i vår verksamhet. 16) Tänd läslampan och följ med på en resa bland minnen - Om högläsning för äldre med demens AnnMarie Lindman kommer från Centrum för lättläst i Stockholm och arbetar där särskilt med frågor kring högläsningens betydels för äldre med demens. Hon är intresserad av läsningens och språkets betydelse för alla människor. AnnMarie är på ständig jakt efter alla de goda citat och exempel som bara väntar på att spridas till fler. Alla människor har rätt till litteratur, nyheter och samhällsinformation utifrån sina egna förutsättningar. Även den som inte kan läsa själv har behov av läsning. För gruppen äldre med demens är oftast litteraturen allra viktigast. Högläsning ger stimulans och livskvalitet. Läsningen öppnar minnet och leder till goda samtal om både det glada och det sorgsna som livet har innehållit och fortfarande kan ge. Föreläsningen handlar om hur man kan skapa goda läsestunder och vad läsningen kan betyda. 17) Kan, vill och bör äldre personer med demenssjukdom delta i intensiv fysisk träning? Nina Lindelöf, sjukgymnast och filosofie doktor. Arbetar både kliniskt och med forskning. Forskningsämne: Effekter och upplevelser av högintensiv funktionell träning bland äldre personer med kognitiva eller fysiska funktionsnedsättningar. Föreläsningen kommer att presentera en stor randomiserad och kontrollerad studie som undersökt effekter och upplevelser av intensiv funktionell träning bland äldre personer boende på särskilda boenden. Resultat från studien kommer att redovisas beträffande fysisk kapacitet, funktioner i dagliga livet, välbefinnande, genomförbarhet av träningen samt upplevelse av att delta. För att undersöka om dessa resultat även gäller för personer med demenssjukdom genomförs nu en ny studie bland enbart personer med demenssjukdom. Utifrån dessa två studier kommer Nina att belysa frågan om äldre personer med demenssjukdom kan, vill och bör delta i intensiv fysisk träning. 18) Mobila demensteamet - personcentrerad vård vid svåra symtom Anita Källman, sjuksköterska som arbetat många år inom demensvården, från tidig utredning till svårt sjuka. Arbetar nu på Minnesmottagningen på Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping och i det Mobila demensteamet. Är projektledare för vårdprocessprogram demens inom Närsjukvården i Centrala Östergötland.

7 Kerstin Angvik, demensvårdsutvecklare och undersköterska i Linköping kommun med mångårig erfarenhet av demensvård. Har arbetat på demensboende, dagverksamhet och anhörigstöd. Arbetar i ett Mobilt demensteam och som projektledare för Lärcenter för en god demensvård med utveckling, utbildning och handledning. Mobila demensteamet är ett landstingskommunalt team som vänder sig till personer med svår BPSD på särskilda boenden. Teamet utgår från ett strukturerat arbetssätt som omfattar livsberättelsen, omvårdnad, miljö, bemötande, aktiviteter och det medicinska perspektivet. En personcentrerad vårdplan upprättas tillsammans med ordinarie personal. Svenskt BPSDregister är ett pedagogiskt stöd för att tydliggöra symtom, åtgärder och utvärdering. 19) Dirigent saknas - behov hos sköra äldre och systemhinder Ulla Gurner, utredare på Stiftelsen Äldrecentrum och författat ett 15-tal rapporter och tillsammans med Mats Thorslund författat boken "Dirigent saknas i vård och omsorg för äldre". Har under arbetat på SKL som projektledare för "Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende" enligt en metod Ulla utvecklat och prövat i ett flertal områden i Stockholms län samt i Gävleborg och Gävle. Metoden innefattar intervjuer med multisjuka äldre och deras anhöriga samt register-, journal-, läkemedels- och ekonomiska data. Den samlade kunskap som tas fram på individnivå ger en beskrivning av systemhinder för en grupp äldre där ansvaret för vård och omsorg delas mellan huvudmän, vård- och omsorgsnivåer. Äldre i ordinärt boende med många diagnoser, t ex demenssjukdomar, symptom och funktionsnedsättningar kräver annan organisering av vård, omsorg och stöd till närstående. 20) Förebygg och bemöt utagerande/våldsamma beteenden inom demensvården med ett fysiskt gott bemötande Joana Svensson, diplomerad utbildare och huvudansvarig instruktör inom Durewall Institutet. Hon har sedan slutet av 90-talet utbildat inom förflyttningskunskap, bemöta utagerande beteenden och mjukt självskydd. Alla med durewallmetoden som grund där det goda fysiska bemötandet är en viktig del. På senare år har fokus legat på utbildningar kring att bemöta utagerande beteenden inom demensvården. Sedan en tid tillbaka samarbetar Durewall Institutet med Silviahemmet och Svenskt demenscentrum. Ett gott fysiskt bemötande är en viktig del i att förhindra att utagerande situationer uppstår inom demensvården. Att i det dagliga arbetet vara medveten om våra händer. Hur tar vi och var tar vi? Vad förmedlar vi med våra händer? Om en fysiskt utagerande situation ändå skulle uppstå är det viktigt att kunna bemöta den på ett mjukt, tryggt och värdigt sätt genom ett bemötande som känns bra både för boende och för personal. Ett medvetet arbete kring det fysiska bemötandet kan leda till en lugnare miljö och färre begränsningsåtgärder. Under

8 föreläsningen får du prova det goda fysiska bemötandet både i vardagliga och i fysiskt utagerande situationer. 21) Att se Alzheimers sjukdom i blodspegeln Magnus Sjögren, specialistläkare och forskare som doktorerade 1999 vid Göteborgs universitet med en avhandling om frontotemporal demens. Han blev docent 2002 och har på senare år haft olika seniora positioner inom läkemedelsindustrin och är nu chefläkare vid DiaGenic, ett norskt företag som utvecklar diagnostiska produkter för bland annat Alzheimers sjukdom. Seminariet handlar om sjukdomsbiologi vid Alzheimers sjukdom och diagnostiska metoder. Särskild tonvikt läggs på de förändringar som återspeglas i blodet vid Alzheimers sjukdom och hur dessa kan användas för att ställa diagnos. 22) Utvecklingsstörning och åldrande Barry Karlsson, specialist i neuropsykologi och forskare i Uppsala. Barry har arbetat fram vård- och utredningsprogram vid demens och utvecklingsstörning där det ingår specialistutredningar och kartläggningsinstrumentet Tidiga Tecken. Seminariet belyser demografi och förekomst av demens vid utvecklingsstörning. Det diskuteras också behovet av varierande insatser vid särskilda behov vid åldrande hos denna grupp.

Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015

Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015 1 Föreläsare - Skånska demensdagen 6 oktober 2015 Nollvision Lars Sonde Utredare och forskare vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Engagerad i Svenskt Demenscentrums utbildningsarbete. Under föreläsningen

Läs mer

Nya synsätt och arbetssätt

Nya synsätt och arbetssätt KONFERENS 2 MAJ 2012 Nya synsätt och arbetssätt för att skapa ett demensboende som ger nöjda boenden, anhöriga och personal ANMÄLAN E-post hb@kkskaraborg.se Telefon 0733 26 27 23 Sista anmälningsdag 25

Läs mer

Kreativ, meningsfull och konstruktiv kommunikation

Kreativ, meningsfull och konstruktiv kommunikation Kreativ, meningsfull och konstruktiv kommunikation Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 2 maj 2012 På konferensen presenteras nya synsätt och arbetssätt inom demensvården. Det unika

Läs mer

Demensteam i Sverige

Demensteam i Sverige 20 april 2010 Folkets Hus i Umeå Konferens Demensteam i Sverige Konsten att lyckas med teamarbete Svenskt demenscentrum & Socialstyrelsen Välkommen till konferensen Demensteam i Sverige! Runt om i landet

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011

Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011 Svenskt register för BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011 Bakgrund I Sverige finns idag ca 148 000 personer med demenssjukdom och ca 50 % av dessa

Läs mer

Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö Kurser inom områdena demens och anhörigstöd vid Geriatriska kliniken och Kunskapscentrum för geriatrik, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2015 Höstterminen 2016 Hej! I din hand har du ett

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2011 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Styrgruppen... 4 Extra satsning... 4 Referensgrupp... 4 Utbildning... 5 Årligt möte för användarna... 5 IT-utveckling... 6 Samarbete med

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Gävleborg 2015-03-17

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Undersköterska i demensvården

Undersköterska i demensvården Undersköterska i demensvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 LYSSNA TILL Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för lättläst AnnMarie Lindman Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Demensteam i Sverige

Demensteam i Sverige 29 september 2009 Scandic Crown i Göteborg Konferens Demensteam i Sverige Konsten att lyckas med teamarbete arrangörer: Svenskt demenscentrum och Socialstyrelsen Välkommen till konferensen Demensteam i

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod 4 7. Organisation

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Hur det ser ut i verkligheten

Hur det ser ut i verkligheten Hur det ser ut i verkligheten Sköra äldre har behov av annan organisering Nätverkens 11:e nationella konferens, Södra Berget, Sundsvall, 5 feb 2014 Ulla Gurner 076-762 50 39 ulla.gurner@telia.com Äldre

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga SUNDBYBERGS STAD OCH STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga Upprättat

Läs mer

Utbildningsmodell. för personal som i sin verksamhet träffar personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt.

Utbildningsmodell. för personal som i sin verksamhet träffar personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt. SAMMANFATTNING Utbildningsmodellen är framtagen inom projektet Utbildning, Uppföljning och Utveckling av demensvården i Örebro län. Utbildningsförslagen utgår från projektets inventering av utbildningsbehov

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. 1 Knäckområden Basal demensutredning riktar sig till landsting Utvidgad demensutredning riktar till landsting

Läs mer

Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun

Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun Anna-Lena Möllstam, projektledare Nacka kommun/stockholms läns landsting 2012-11-19 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid

Läs mer

Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete?

Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete? Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete? Göteborg 1e december 2011 Erik Jedenius, PhD Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) KI Medicinsk rådgivare Janssen

Läs mer

NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DEMENSVÅRD. Bilaga: SANDVIKEN

NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DEMENSVÅRD. Bilaga: SANDVIKEN Revisionsrapport NATIONELLA RIKTLINJER FÖR DEMENSVÅRD Bilaga: SANDVIKEN Margaretha Larsson Christina Karlsson Samgranskning Landstinget Gävleborg, Gävle, Ockelbo, Sandviken och Söderhamnskommuner NATIONELLA

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

FRAMTIDENS DEMENSVÅRD

FRAMTIDENS DEMENSVÅRD 2008 års konferens helt slutsåld! FRAMTIDENS DEMENSVÅRD Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 februari 2009 TALARE Svenskt demenscentrum och Silviahemmet Wilhelmina Hoffman Beteendeteknik i Gävle

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q Symtomenkäten : Historik Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson,

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen

Läs mer

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun För att kunna ge en bra vård till personer med Demenssjukdom behöver du arbeta utifrån följande lagar: hälso- och sjukvårdslagen(hsl), socialtjänstlagen(sol)

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

Arbetsterapeutens nya roll och funktion

Arbetsterapeutens nya roll och funktion Arbetsterapeutens nya roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 december 2009 TALARE FRÅN Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Universitetssjukhuset i Lund Eva Månsson Lexell

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Demens och palliativ vårdfilosofi

Demens och palliativ vårdfilosofi Demens och palliativ vårdfilosofi 9 oktober 2014 Wilhelmina Hoffman, Silviahemmet och Svenskt Demenscentrum 900000 Antal 80 år och äldre i Sverige 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000

Läs mer

Lokala riktlinjer för. Vård och Omsorg av personer med Demenssjukdom i Öckerö Kommun

Lokala riktlinjer för. Vård och Omsorg av personer med Demenssjukdom i Öckerö Kommun Lokala riktlinjer för Vård och Omsorg av personer med Demenssjukdom i Öckerö Kommun 2013 INNEHÅLL: Sidnr 1.0 INLEDNING 1-3 1.1 Bakgrund 1.2 Arbetsgrupp 1.3 Nationella riktlinjer 1.4 Vård och omsorgsfilosofi

Läs mer

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Lennart Magnusson, verksamhetschef Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Stöd till anhöriga Kliniker Erbjuds

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Seminarium 2009-09-17

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Seminarium 2009-09-17 Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående Seminarium 2009-09-17 1 Materialet är skrivet och sammanställt av: Pernilla Edström Silviasjuksköterska,

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Riktlinjer Antagen av KS Diarienummer 1(11) Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Innehåll Bakgrund... 3 Värdegrund... 3 Demenssjukdom... 3 BPSD... 3 Nationella

Läs mer

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun

Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun PITEÅ KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Socialnämnden 2013-08-14 10 Sn 110 Svar på motion angående äldreomsorgen i Piteå kommun Beslut Socialnämnden anser motionen som färdigbehandlad. Ärendebeskrivning

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

REHABILITERING AV ÄLDRE

REHABILITERING AV ÄLDRE inbjudan till konferens i Stockholm den 6-7 november 2012 EXPERTER SPECIELLT INBJUDEN Ulla Gurner Stiftelsen Äldrecentrum & SKL Susanne Wallin Pettersson 2 Learn Gun Aremyr Föreläsare inom demensområdet

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

DELOMRÅDE REHABILITERING

DELOMRÅDE REHABILITERING 1 (6) Ansökan av stimulansmedel per delområde avseende 2010 års stimulansmedel, äldreomsorgskontoret, 2010-07-06 Bilaga 1 dnr 10/79 Äldreomsorgskontoret har 13 602 tkr i stimulansmedel att fördela mellan

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Ett samarbete mellan Kommunen, primärvården och Nackageriatriken Lokalt vårdprogram Demens Värmdö

Ett samarbete mellan Kommunen, primärvården och Nackageriatriken Lokalt vårdprogram Demens Värmdö Lokalt vårdprogram Demens Värmdö Ett samarbete mellan Kommunen, primärvården och Nackageriatriken 1 Innehåll Arbetsgrupp... 2 Bakgrund... 3 Mål... 3 Övergripande inriktning... 3 Processkarta... 4 I Värmdö

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS Ragnar Åstrand, överläkare Får kopieras i oförändrad version! Geriatriksektionen, Medicinkliniken ( R.Å. 97 12 ) Centralsjukhuset 651 85 Karlstad ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS OCH DEMENSLIKNANDE

Läs mer

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11

ADHD coaching. Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 ADHD coaching Föreläsare: Lasse Andersson Datum: 2012-10-11 Hur stöttar vi personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) i deras vardag? Lasse utgår ifrån en coaching baserad modell som bygger på

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Sjukgymnastik för äldre personer

Sjukgymnastik för äldre personer Sjukgymnastik för äldre personer Vad är Sjukgymnastik? Sjukgymnaster kan genom sin kunskap hjälpa människor hur de ska var aktiva och i rörelse. Syftet är att främja hälsa, förebygga sjukdom och skada,

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013

www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013 www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013 Dagens innehåll www.fou.sormland.se Redovisning av kvalitetsuppföljning (Annika) Förbättringsarbete Hur kan vi arbeta med våra resultat

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Samverkansrutiner för primärvård och kommun

Samverkansrutiner för primärvård och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård och kommun kring personer med undernäring SID 1 (4) Rutinerna har tagits fram under 2011 av en projektgrupp som representerar vårdcentraler

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer