Seminarier Svenska Demensdagarna 2013 Karlstad maj

Transkript

1 Seminarier Svenska Demensdagarna 2013 Karlstad maj 1) Urin- och avföringsinkontinens - går det att förebygga Karin Stenzelius, arbetar som klinisk lektor vid Malmö högskola och urologiska kliniken i Malmö. Har disputerat på en avhandling om inkontinens hos äldre och driver utbildingar och skrivit en del bokkapitel i detta område. Normal funktion och dysfunktion av tarm och blåsfunktion med fokus hos äldre och personer med kognitiv nedsättning. Presentationen innehåller också några fallbeskrivningar. 2) Går psykoterapi och Alzheimers ihop? Gunilla Schiölde, Leg psykolog och fil kand på samhällsvetarlinjen. Arbetar sedan 2008 med demensutredningar på Geriatrikmottagningen i Västerås. Gunilla möter i sitt arbete människor i de tidigare skedena av olika demenssjukdomar och personer som upplever minnesbesvär av andra anledningar. En del av dem får också samtalsstöd eller psykoterapi. Gunillas yrkeserfarenhet innefattar också psykiatri, arbetspsykologi, jämställdhet samt flykting- och invandrarfrågor. Alla människor kan någon gång i livet behöva psykoterapi. Seminariet kommer att handla om hur psykoterapin kan se ut då patienten är drabbad av demenssjukdom. Vilka teman kan bli aktuella för behandling? Hur behöver utformningen av terapin och målen anpassas då patienten har kognitiva svårigheter? Skildringen utgår från erfarenheter som illustreras med konkreta fall, men kommer också att innehålla inslag från forskning och litteratur om samtal och psykoterapi med personer med demenssjukdom. Seminariet vänder sig till alla som samtalar med personer med demenssjukdom - även om de inte själva bedriver regelrätt terapi. 3) Psykotiska symtom och paranoida tankar hos de äldre i befolkningen. Förekomst, utredning och behandling Svante Östling, äldrepsykiater med medicinskt ansvar för den äldrepsykiatriska öppenvården i Göteborgsområdet. Han är också docent i psykiatri på Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet och forskar om den äldre befolkningens psykiska hälsa samt leder undervisningen i psykiatri på Läkarprorammet i Göteborg.

2 4) Checklista demens för särskilt boende/checklista demens för hemtjänsten Tove Ahner, utvecklingsledare och projektledare på Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum som är Stockholms stads FoU-enhet inom äldreområdet. Tove är leg. arbetsterapeut och med. magister och har flera års erfarenhet av äldreområdet inom geriatrik, primärvård, äldreomsorg och som projektledare i olika utvecklingsprojekt. Laila Becker, arbetar som undersköterska på Stortorps Äldrecentrum i Huddinge på ett demensgruppboende. Laila och hennes arbetsplats har varit med i arbetet med att ta fram checklistan för särskilt boende genom att testa och utvärdera den i olika omgångar. Checklista demens bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Den finns både för det särskilda boendet och för hemtjänstverksamheter. Syftet med checklistan är att ge verksamheterna ett redskap och stöd att arbeta efter och föra in riktlinjerna i det dagliga arbetet. Tyngdpunkten ligger på den personcentrerade omvårdnaden där vården och omvårdnaden utgår från den enskilde personens behov och önskemål. Genom att arbetsteamet fyller i checklistan individuellt för varje äldre person får verksamheterna en bild av hur väl riktlinjerna följs på individnivå. En regelbunden användning av checklistan kan innebära att samarbetet kring de äldre personerna stärks och att ett lärande av riktlinjerna sker. Checklista demens är framtagen av Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum och Svenskt Demenscentrum i samarbete med SveDem. 5) "Glöm det! Det kommer inte att funka. Vi har redan provat" Inom lärcenter för en god demensvård utvecklas den vardagsnära kunskapen. Idéer prövas och blir verklighet Christina Holmberg, demensvårdsutvecklare och undersköterska. Mångårig erfarenhet av demensvård och arbete på demensboende. Christina arbetar idag på dagverksamhet och i Lärcenter för en god demensvård med utveckling, utbildning och handledning. I samarbete med FoU och med hjälp av statliga stimulansmedel har vi arbetat fram modeller för att utveckla, förankra och genomföra arbetsmetoder i våra verksamheter. Vi har tagit tillvara den kunskap och erfarenhet undersköterskor har genom att dokumentera och skapa nätverk. Vi har bildat en plattform för privata och kommunala utförare där vi arbetar med att gemensamt förbättra vården i Linköping, bl a genom att ta fram gemensamma dokument som sprids via nätverket. Allt i enlighet med nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. 6) Kan demens bero på stress? Lena Johansson, sjuksköterska och medicine doktor, psykiatrisjuksköterska sedan Disputerade 2012 med avhandlingen "Psychological Stress in Relation to Dementia and Brain Structural Changes", i neuropsykiatrisk epidemiologi vid Göteborgs Universitet.

3 I en longitudinell populationsstudie ses samband mellan psykologisk stress i medelåldern och utveckling av demens senare i livet. Studien baserar sig på kvinnor i Göteborg som har undersökts kontinuerligt sedan ) Larm - ett sätt att underlätta vardagen och öka tryggheten Åsa Hannerz och Bodil Evertsson, verksamma i 25 år, de sista drygt 10 åren i kommunal verksamhet med hemsjukvård. Båda har jobbat en tid i demensteamet. Åsa det senaste året då hon även jobbat halvtid med ett projekt om larm för personer med demenssjukdom. Bodil arbetar nu som medicinskt ansvarig arbetsterapeut (MAR). Resultatet från projektet kommer att redovisas. Vi har under ett år i projektform provat dörrlarm, anhöriglarm samt positioneringslarm för personer med demenssjukdom i eget boende. Målet för projektet har dels varit att utveckla en metod för larmförskrivning och dels att öka kunskapen kring nyttan av olika larm både ur ett brukar/anhörigperspektiv och ett samhällsekonomiskt perspektiv. Larmen har förskrivits av arbetsterapeut och sjukgymnast och samtycket har säkrats genom att följa brukarnas välmående. Resultatet från projektet kommer att redovisas. 8) Samverkan - förhoppningar och farhågor Anna-Lena Möllstam, som sedan 2010 har ett uppdrag att i Nacka utveckla samverkan mellan kommun och landsting när det gäller vård och omsorg om våra mest sjuka äldre och bland annat reviderat och utvecklat en "Vård i samverkansöverenskommelse". Anna-Lena har också sedan våren 2011 varit projektledare för "Projekt Demensteam Nacka" inom ramen för statligt stimulansbidrag. Har en bakgrund inom såväl landstingsdriven som kommunal verksamhet. Solveig Håkansson-Chavez, distriktssköterska på Boo vårdcentral och en av medlemmarna i projektgruppen. En berättelse om projektet Demensteam Nacka och om hur ett vårdprogram i samverkan växte fram. Vilka förutsättningar krävdes? Vilka fallgropar upptäckte vi? Och hur gick det sen? 9) Låt mig vara den jag är - Jag har en annan hjärna nu. Marte Meo: Av egen kraft Lena Degerrot och Marlen Nilsson, vårdare i Örnsköldsviks kommun med inriktning demens. Båda har både bas- och informatörsutbildning i Marte Meo och använder detta dagligen i eget arbete. Filmvisning, rollspel och dialog med åhörarna. Innehållet berör, väcker känslor och tankar.

4 10) Att ha roligt i rörelse Nina Berglund, leg sjukgymnast i Västerås stads hälso- och sjukvårdsteam. Har tidigare drivit ett framgångsrikt hälsofrämjandeprojekt för äldre i Torshälla, Eskilstuna kommun och fick både pris för årets förbättringsarbete. Har gett ut boken "Dans och rörelse i demensvården" med tillhörande DVD-film om ett praktiskt program som man kan använda på boenden eller dagverksamheter. Betydelsen av fysisk aktivitet vid demenssjukdom och vad de nationella riktlinjerna säger. Hur sätter man igång träning och planerar för aktiviteter i grupp och individuellt. Hur kan man som sjukgymnast bedöma funktionsförmåga under gruppaktivitet. Att ta tillvara de demenssjukas förmågor. Du får se inspirerande filmsekvenser och bilder. 11) Kan jag göra något för att personen med demens ska ha välbefinnande? Iréne Ericsson, universitetslektor på Institutet för gerontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping. Hennes område är demens och vård och omsorg för personer med demens. Iréne är leg sjuksköterska och har arbetat främst med utredningar av personer med misstänkt demenssjukdom. Sedan 2008 har Iréne gett uppdragsutbildningar i flera kommuner för att höja kompetensen hos vårdpersonal som arbetar inom demensvården. Iréne Ericsson disputerade i september 2011 med avhandlingen "Välbefinnande och demens. Aspekter på välbefinnande hos äldre personer med måttlig till svår demenssjukdom" Att uppleva psykologiskt välbefinnande är ett starkt och mänskligt behov. Enligt "Nationell värdegrund för äldreomsorgen" är upplevelsen av att ha välbefinnande en rättighet för alla inom vård och omsorg. Det finns aspekter av betydelse för att kunna möjliggöra upplevelsen av välbefinnande hos personen med demenssjukdom, som på grund av sin sjukdom har svårt att upprätthålla den känslan. Frågan vi kan ställa oss är om, och framför allt hur, vi som finns runt personen med demenssjukdom kan möjliggöra och främja dessa stunder av välbefinnande. 12) 27 poäng på MMSE-SR och med viss tvekan godkänd Klocktest - men hur är det egentligen med minnet? 5x3: Ett minnestest för kompletterande kognitiv screeningundersökning vid basal demensutredning Ragnar Åstrand, överläkare vid Minnesmottagningen, Centralsjukhuset i Karlstad. Han har tidigare bland annat utvecklat hjälpmedel för anamnes och symptomanalys vid demensutredning: Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande symptom och den vetenskapligt validerade Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät, vilken tidigare presenterats på Svenska Demensdagarna.

5 Behovet av metodutveckling för kognitiv undersökning vid basal demensutredning diskuteras. Idén bakom och utvecklingen av det nya instrumentet 5x3 presenteras liksom resultat från den grundläggande valideringen. Autentiska patientfall presenteras och testproceduren demonstreras. 13) Att bedöma behov om bistånd hos personer med kognitiv svikt och demenssjukdomar. Ingrid Hjalmarson, socionom och arbetar som utredare vid Stiftelsen Äldrecentrum. Ingrid har tidigare varit chef inom socialtjänsten och äldreomsorgsinspektör i Stockholms stad. Något om förutsättningarna för biståndshandläggare att bedöma behov hos personer med demenssjukdomar och deras anhöriga. Seminariet behandlar några av de förhållanden som gör det så speciellt för biståndshandläggare att möte personer med demenssjukdomar. 14) Utredning av medicinska förutsättningar för körkortsinnehav vid demens eller kognitiv svikt Cecilia Bråkenhielm Olsson och Charlotta Ryd, legitimerade arbetsterapeuter som sedan 5 respektive 8 år arbetar med bedömning av förutsättningar för körkortsinnehav vid Trafikmedicinskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Den primära arbetsuppgiften är bedömning i aktivitet, d v s genomförandet av praktiska körtester inom ramen för den körkortsmedicinska utredningen. Därutöver görs även kognitiv screening, simultantester och bedömning av rörelseförmåga inklusive eventuell förskrivning av bilanpassningar som hjälpmedel. Vi berättar om verksamheten vid Trafikmedicinskt Centrum. Arbetet styrs i stor utsträckning av lagar och regler kring körkortsinnehav. Allvarlig kognitiv störning är hinder för körkortsinnehav, men lindrig demens behöver inte var ett hinder. Bedömningarna är ibland svåra när de medicinska föreskrifterna ska tolkas och förarerfarenhet och anhörigas uppgifter kan vägas in. I vissa fall får praktiska körtester bli utslagsgivande. 15) 365 meningsfulla dagar på Cypressen Kristina Samuelsson, Cypressen, dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Cypressen är en biståndsbedömd dagverksamhet som är öppen under årets alla dagar. Vårt motto är att varje gäst skall få en meningsfull dag utan krav och när man åker hem gör man det med en bra känsla. För att nå dit arbetar vi med att stimulera sinnen genom olika aktiviteter utifrån varje individs behov. Vi som arbetar på Cypressen är sex personer med fördjupad kunskap och lång erfarenhet av personer med demenssjukdom samt två pigga hundar som hjälper oss att skapa en meningsfull dag för varje gäst.

6 Presentation av det nu permanentade projektet med en utökning av öppettider till 365 dagar. Vidare kommer vi berätta hur en dag ser ut i vår verksamhet. 16) Tänd läslampan och följ med på en resa bland minnen - Om högläsning för äldre med demens AnnMarie Lindman kommer från Centrum för lättläst i Stockholm och arbetar där särskilt med frågor kring högläsningens betydels för äldre med demens. Hon är intresserad av läsningens och språkets betydelse för alla människor. AnnMarie är på ständig jakt efter alla de goda citat och exempel som bara väntar på att spridas till fler. Alla människor har rätt till litteratur, nyheter och samhällsinformation utifrån sina egna förutsättningar. Även den som inte kan läsa själv har behov av läsning. För gruppen äldre med demens är oftast litteraturen allra viktigast. Högläsning ger stimulans och livskvalitet. Läsningen öppnar minnet och leder till goda samtal om både det glada och det sorgsna som livet har innehållit och fortfarande kan ge. Föreläsningen handlar om hur man kan skapa goda läsestunder och vad läsningen kan betyda. 17) Kan, vill och bör äldre personer med demenssjukdom delta i intensiv fysisk träning? Nina Lindelöf, sjukgymnast och filosofie doktor. Arbetar både kliniskt och med forskning. Forskningsämne: Effekter och upplevelser av högintensiv funktionell träning bland äldre personer med kognitiva eller fysiska funktionsnedsättningar. Föreläsningen kommer att presentera en stor randomiserad och kontrollerad studie som undersökt effekter och upplevelser av intensiv funktionell träning bland äldre personer boende på särskilda boenden. Resultat från studien kommer att redovisas beträffande fysisk kapacitet, funktioner i dagliga livet, välbefinnande, genomförbarhet av träningen samt upplevelse av att delta. För att undersöka om dessa resultat även gäller för personer med demenssjukdom genomförs nu en ny studie bland enbart personer med demenssjukdom. Utifrån dessa två studier kommer Nina att belysa frågan om äldre personer med demenssjukdom kan, vill och bör delta i intensiv fysisk träning. 18) Mobila demensteamet - personcentrerad vård vid svåra symtom Anita Källman, sjuksköterska som arbetat många år inom demensvården, från tidig utredning till svårt sjuka. Arbetar nu på Minnesmottagningen på Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset i Linköping och i det Mobila demensteamet. Är projektledare för vårdprocessprogram demens inom Närsjukvården i Centrala Östergötland.

7 Kerstin Angvik, demensvårdsutvecklare och undersköterska i Linköping kommun med mångårig erfarenhet av demensvård. Har arbetat på demensboende, dagverksamhet och anhörigstöd. Arbetar i ett Mobilt demensteam och som projektledare för Lärcenter för en god demensvård med utveckling, utbildning och handledning. Mobila demensteamet är ett landstingskommunalt team som vänder sig till personer med svår BPSD på särskilda boenden. Teamet utgår från ett strukturerat arbetssätt som omfattar livsberättelsen, omvårdnad, miljö, bemötande, aktiviteter och det medicinska perspektivet. En personcentrerad vårdplan upprättas tillsammans med ordinarie personal. Svenskt BPSDregister är ett pedagogiskt stöd för att tydliggöra symtom, åtgärder och utvärdering. 19) Dirigent saknas - behov hos sköra äldre och systemhinder Ulla Gurner, utredare på Stiftelsen Äldrecentrum och författat ett 15-tal rapporter och tillsammans med Mats Thorslund författat boken "Dirigent saknas i vård och omsorg för äldre". Har under arbetat på SKL som projektledare för "Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre i ordinärt boende" enligt en metod Ulla utvecklat och prövat i ett flertal områden i Stockholms län samt i Gävleborg och Gävle. Metoden innefattar intervjuer med multisjuka äldre och deras anhöriga samt register-, journal-, läkemedels- och ekonomiska data. Den samlade kunskap som tas fram på individnivå ger en beskrivning av systemhinder för en grupp äldre där ansvaret för vård och omsorg delas mellan huvudmän, vård- och omsorgsnivåer. Äldre i ordinärt boende med många diagnoser, t ex demenssjukdomar, symptom och funktionsnedsättningar kräver annan organisering av vård, omsorg och stöd till närstående. 20) Förebygg och bemöt utagerande/våldsamma beteenden inom demensvården med ett fysiskt gott bemötande Joana Svensson, diplomerad utbildare och huvudansvarig instruktör inom Durewall Institutet. Hon har sedan slutet av 90-talet utbildat inom förflyttningskunskap, bemöta utagerande beteenden och mjukt självskydd. Alla med durewallmetoden som grund där det goda fysiska bemötandet är en viktig del. På senare år har fokus legat på utbildningar kring att bemöta utagerande beteenden inom demensvården. Sedan en tid tillbaka samarbetar Durewall Institutet med Silviahemmet och Svenskt demenscentrum. Ett gott fysiskt bemötande är en viktig del i att förhindra att utagerande situationer uppstår inom demensvården. Att i det dagliga arbetet vara medveten om våra händer. Hur tar vi och var tar vi? Vad förmedlar vi med våra händer? Om en fysiskt utagerande situation ändå skulle uppstå är det viktigt att kunna bemöta den på ett mjukt, tryggt och värdigt sätt genom ett bemötande som känns bra både för boende och för personal. Ett medvetet arbete kring det fysiska bemötandet kan leda till en lugnare miljö och färre begränsningsåtgärder. Under

8 föreläsningen får du prova det goda fysiska bemötandet både i vardagliga och i fysiskt utagerande situationer. 21) Att se Alzheimers sjukdom i blodspegeln Magnus Sjögren, specialistläkare och forskare som doktorerade 1999 vid Göteborgs universitet med en avhandling om frontotemporal demens. Han blev docent 2002 och har på senare år haft olika seniora positioner inom läkemedelsindustrin och är nu chefläkare vid DiaGenic, ett norskt företag som utvecklar diagnostiska produkter för bland annat Alzheimers sjukdom. Seminariet handlar om sjukdomsbiologi vid Alzheimers sjukdom och diagnostiska metoder. Särskild tonvikt läggs på de förändringar som återspeglas i blodet vid Alzheimers sjukdom och hur dessa kan användas för att ställa diagnos. 22) Utvecklingsstörning och åldrande Barry Karlsson, specialist i neuropsykologi och forskare i Uppsala. Barry har arbetat fram vård- och utredningsprogram vid demens och utvecklingsstörning där det ingår specialistutredningar och kartläggningsinstrumentet Tidiga Tecken. Seminariet belyser demografi och förekomst av demens vid utvecklingsstörning. Det diskuteras också behovet av varierande insatser vid särskilda behov vid åldrande hos denna grupp.