Detaljplan för Östra Vilunda inom Fyrklövern

Transkript

1 Samrådsredogörelse Kontoret för samhällsbyggnad Mats Jakobsson Dnr Fax BN/2014:283 Detaljplan för Östra Vilunda inom Fyrklövern Bakgrund till planarbetet och planens syfte Planen syftar till att skapa förutsättningar för ambitionerna i kommunens översiktsplan om en levande stadskärna i Fyrklövern genom förtätning av bostäder och verksamheter inom området. En framtida förtätning om ca 1700 nya bostäder bedöms vara möjlig inom Fyrklövern. Denna detaljplan möjliggör bostadsbebyggelse för ca 300 lägenheter samt lokaler för förskola, verksamheter och vårdboende. Som utgångspunkt för planarbetet ligger ett program som arbetats fram av kontoret för samhällsbyggnad. Synpunkterna inkomna under programsamrådet är sammanfattade i en samrådsredogörelse för programmet (daterad ). Programmet godkändes av kommunstyrelsen den 5 mars Hur plansamrådet genomförts Vid byggnadsnämndens sammanträde den 14 oktober 2014 redovisade kontoret för samhällsbyggnad ett samrådsförslag. Nämnden beslutade då att sända förslaget till sakägare, hyresgäster, myndigheter och organisationer som är berörda för samråd. Samrådet varade mellan den 21 oktober 1 december Samrådsförslaget har varit utställt i kommunhusentrén, på biblioteket i Messingenhuset och på kontoret för samhällsbyggnad. Ett samrådsmöte hölls den 19 november i Messingenhuset. Samrådsförslaget fanns även tillgängligt på kommunens hemsida. Nedanstående har fått skriftlig information om samrådet och beretts tillfälle att yttra sig. Fullständiga samrådshandlingar har gått att få hemskickade. Länsstyrelsen 3 ex Lantmäteriet Berörd fastighetsägare inom plan enl fastighetsförteckning Berörd fastighetsägare utom plan enl fastighetsförteckning Speciella hyresgäster, boende, verksamhetsutövare Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Social- och äldrenämnden KS Teknik och fastighetsutskott Miljö- och hälsoskyddsnämnden Brandkåren Attunda

2 2 (16) Cykelfrämjandet, Upplands Väsby E.ON Elnät Stockholm AB AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Förpacknings- och tidningsinsamlingen Hammarby församling Handikappföreningarnas Samorganisation, HSO Hembygdsföreningen, Upplands Väsby Hyresgästföreningen Käppalaförbundet Norrorts polismästardistrikt Norrvatten Posten Sverige AB PRO Pensionärernas Riksorganisation, Väsby PRO Upplands Väsby Finska SITA SPF Väsbyveteranerna, Väsby Svenska Kraftnät Swedavia AB Stockholm-Arlanda Airport Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting (SL) Telia Sonera Skanova Access AB Trafikverket Upplands Väsby Promotion Vattenfall Eldistribution Väsby Centrums Företagarförening Berörd idrotts- och övrig förening Väsby Bangolf Förskolan Visselpipan Yttrandena är sammanfattade av kontoret för samhällsbyggnad. Fullständiga inkomna yttranden finns i planakten på kontoret för samhällsbyggnad, enheten för stadsutveckling och hållbar planering. Yttranden har inkommit från följande: Obligatoriska 1. Länsstyrelsen enheten för planfrågor 2. Lantmäteriet Sakägare 3. Bostadsrättsföreningen Kavalleristen Bostadsrättsföreningen Glädjen 5. Bostadsrättsföreningen Brunkebergsåsen Kommunala instanser 6. Social- och äldrenämnden, SÄN 7. Miljö- och hälsoskyddsnämnden, MHN 8. Utbildningsnämnden, UBN Övriga 9. Brandkåren Attunda 10. Cykelfrämjandet Stockholm Norrort 11. EON 12. Fortum värme 13. Hyresgästföreningen Upplands Väsby, Lokala hgf Dragonen 14. Norrvatten 15. Swedavia 16. Svenska kraftnät 17. SGU, Sveriges geologiska undersökning 18. Telia Sonera Skanova Access

3 3 (16) 19. Trafikverket 20. Trafikförvaltningen (fd SL) 21. Upplands Väsby hembygdsförening 22. Väsby promotion 23. Vattenfall Sammanfattning av inkomna synpunkter och kontoret för samhällsbyggnads kommentarer (kontorets kommentar redovisas med indragen text). I kontoret för samhällsbyggnads kommentar redovisas om synpunkterna lagts till grund för en bearbetning av planen eller/och om inte, varför de inte kunnat tillmötesgås. Fullständiga yttranden finns i planakten på kontoret för samhällsbyggnad. Obligatoriska 1. Länsstyrelsen enheten för planfrågor: Länsstyrelsens bedömning: Länsstyrelsen bedömer att förslaget, under nu kända förhållanden, inte strider mot de intressen som Länsstyrelsen har att bevaka enligt 11 kap 10 PBL. Länsstyrelsen har, i detta skede, följande synpunkter på de områden som Länsstyrelsen har att bevaka enligt 11 kap 10 PBL. Synpunkterna nedan syftar till att ge kommunen underlag, råd och synpunkter inför nästa skede i planprocessen. Kommunen får på så sätt möjlighet att förtydliga och/eller komplettera planförslaget, så att ett statligt ingripande kan undvikas. Arlanda flygplats, riksintresse, buller Allmänt Stockholm-Arlanda är utpekad som riksintresse för kommunikationer enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Enligt hushållningsbestämmelserna ska riksintressen skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utnyttjandet. Hela planområdet berörs av Arlandas influensområde för flygbuller. Hela planområdet berörs av influensområde med mer än tre bullerhändelser över 70 dba maximal ljudnivå per medeldygn och delar av området ligger också inom område med mer än 55 dba ekvivalent FBN (flygbullernivå). Synpunkter under programmet Generellt anser Länsstyrelsen att planering för ny bostadsbebyggelse bör undvikas inom Arlandas influensområde. Av Länsstyrelsens yttrande över programmet ( ) framgår det dock att man för programområdet beaktat att det är fråga om komplettering med flerbostadshus i befintliga bostadskvarter som är centralt belägna i tätorten. Under förutsättning att kompensationsåtgärder säkerställs gjorde därför Länsstyrelsen utifrån dåvarande underlag bedömningen att skadan på riksintresset inte blir av den omfattningen att den bör betraktas som påtaglig. Länsstyrelsen framförde i sitt yttrande över programmet också att störande buller är både en komfort- och en hälsofråga, och att de tär svårt att med tekniska åtgärder begränsa störningarna i utomhusmiljön eftersom flygstråket går i princip rakt över tätorten. Enligt Länsstyrelsen behövde kommunen därför

4 4 (16) i det fortsatta planarbetet se över alternativ som förstärkt ljudisolering i bostädernas fasader, fönster, dörrar och ventiler för att säkerställa en god inomhusmiljö samt se över möjligheter till avskärmning av vistelseytor på gårdar, uteplatser och balkonger. Då flygbuller även påverkar möjligheten att sova med öppet fönster framförde Länsstyrelsen också att detta behöver kompenseras t.ex. med möjligheter till god ventilation och att föreslagna kompensationsåtgärder bör regleras med bestämmelser i planen. Arlandas miljötillstånd Mark- och miljööverdomstolen har nyligen ( , M ) meddelat dom i målet rörande miljötillstånd för Arlanda flygplats. Målet har i huvudsak rört vilka skyddsåtgärder som ska gälla för att kunna minska och begränsa den bullerstörning som ska gälla för att kunna minska och begränsa den bullerstörning som flygverksamheten alstrar. Domen innebär bland annat att förbudet mot raka inflygningar till bana 01R upphävs fr.o.m. den 1 januari Det ersätts med ett villkor som innebär att inflygningsprocedurer som undviker Upplands Väsby tätort ska användas när så är möjligt med hänsyn till flygplatsens kapacitet, regelverket för flygtrafiktjänsten, flygsäkerhetsskäl och väderleksförhållanden. Swedavia ska enligt domen också utreda förutsättningarna för att minska bullerexponeringen över bl.a. Upplands Väsby tätort genom alternativ bananvändning. Vart tredje år ska Swedavia också informera tillsynsmyndigheten om utvecklingen av och förutsättningarna för att använda teknik som möjliggör icke-raka inflygningsförfaranden vid Arlanda flygplats. Bullerstörningar Planområdet påverkas förutom av flygbuller av vägtrafikbuller framförallt från Husarvägen, Drabantvägen och E4:an, och många av de tillkommande bostadshusen kommer att exponeras för buller från vägtrafik som överskrider gällande riktvärden vid nybyggnation. Området är som helhet mycket bullerutsatt med särskilt höga maxvärden. Ett flertal specialåtgärder har föreslagits i de bullerutredningar som tagits fram. Bland annat föreslås fönster som endast kan öppnas inåt, särskild vägbeläggning, hastighetssänkningar och tjocka fasader. Om specialåtgärder inte genomförs kommer det sannolikt bli mycket svårt att klara riktvärden för buller. Följande planbestämmelser har föreslagits: - Bostäder ska utformas så att ekvivalent ljudnivå från vägtrafik uppgår till högst 55 dba utanför fönster vid minst hälften av bostadsrummen. - Varje bostad har tillgång till en balkong/uteplats, privat eller gemensam, i nära anslutning till bostaden, där trafikbullernivåerna inte överskrider 55 dba ekvivalent ljudnivå och högst 70 dba maximalnivå (frifältsvärden) - Väg- och flygtrafikbullret inomhus får inte överskrida 26 dba ekvivalentnivå respektive 41 dba maximalnivå med stängda fönster. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att avsteg från riktvärden avseende vägtrafikbuller på den mest störda sidan kan motiveras och ställer sig bakom de kompensationsåtgärder som föreslagits i planen. Länsstyrelsen vidhåller sitt ställningstagande från programsamrådet avseende påverkan på riksintresset.

5 5 (16) Transporter med farligt gods I just denna detaljplan bedöms riskfrågan inte utgöra ett problem då avståndet till närmaste bensinstationer eller rekommenderad led för farligt gods (Mälarvägen) är längre än 200 meter. Utifrån ett riskperspektiv så behöver dock närheten till Mälarvägen och bensinstationer hanteras innan kommunen går vidare med andra detaljplaner inom programområdet som påverkas av detta förhållande. Övriga synpunkter Träd och vegetation Utmed Drabantvägen och Husarvägen finns rader med träd som kan omfattas av biotopskydd för alléer enligt 7 kap 11, MB. För att de inte ska omfattas av biotopskyddet ska flertalet av de aktuella träden vara yngre än 30 år och klenare än 20 cm i stamdiameter vid brösthöjd. Enligt uppgift från Artportalen (fynd år 2007 och 2008) ska det också förekomma mistel i allén/trädraden längs Drabantvägen. Det är då också sannolikt att mistel förekommer i planområdet i övrigt. Misteln är fridlyst enligt Artskyddsförordningen (2007:845). Med hänsyn till ovanstående kan det alltså finnas skäl att alléerna/trädraderna sparas, liksom förekomsten av mistel. Biotopskyddet behöver då noteras både i planbeskrivningen och på plankartan. Om kommunen har för avsikt att göra eventuella ingrepp i alléerna som strider mot biotopskyddet, så behöver en dispensprövning föregå fastställelsen av planen. Behovsbedömning Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att planens genomförande inte kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan. Kommentar: Bullerutredningarna för de olika projekten inom planområdet har bearbetats för att även innehålla en diskussion om flygbuller. En naturvärdesinventering har genomförts för Fyrklövernområdet. Planbeskrivningen kompletteras med denna information. Inventeringen visar på förekomst av mistel i planområdets norra del, och detaljplanen kommer att kompletteras med en bestämmelse som skyddar träden och information om förekomsten av mistel. 2. Lantmäteriet: Under rubriken fastighetsrättsliga frågor bör det tydliggöras bättre vad som egentligen händer, vart mark ska föras och vad följden kommer att bli. Det framgår inte heller hur minskningen av tomträtten kommer att hanteras. I södra delen ligger byggrätter som ska delas upp i minst två byggnadskroppar. Däremellan ska det bildas passage för allmän gångtrafik på kvartersmark. Det framgår inte hur denna rättighet ska tryggas. Då det inte finns någon minsta fastighetsstorlek angiven i planen kan fastighetsbildningen inom dessa områden bli både fristående fastigheter eller kanske bostadsrättsradhus. Beroende på vilket som väljs blir det olika resultat för hur områdena som

6 6 (16) uppstår mellan husen kommer att skötas. Det bör finnas en beskrivning hur detta är tänkt att genomföras. Ledningsrätt ansöks om av respektive ledningsägare hos Lantmäteriet. Grundkartan är lite svår att se alla fastighetsbeteckningar på. Kommentar: Planhandlingen förtydligas gällande de fastighetsrättsliga frågorna och hur de är tänkt att genomföras. Passagernas läge anges på plankartan i ett spann för att möjliggöra flera olika bebyggelsealternativ. Planbestämmelsen x 1 till x 2 (marken ska vara tillgänglig för en tre meter bred allmännyttig gång- och cykeltrafik). Detaljplanen kommer inte att styra fastighetsstorleken då detaljplanen ska vara så flexibel som möjligt. Grundkartan justeras så att fastighetsbeteckningarna tydliggörs. Sakägare 3,4 och 5: Brf Kavalleristen 2009, Brf Brunkebergsåsen, Brf Glädjen: Bostadsrättsföreningarna anser att enligt tidigare diskussioner skulle inga höghus byggas i anslutning till Kavallerigatan. Enligt nuvarande förslag ligger ett punkthus/höghus på 5-7 våningar närmast Kavallerigatan 13. De ställer sig mycket kritiska till detta förslag då de anser att man inte tagit hänsyn till dialogen som förts under möten och deras synpunkter om att inte rita in eller planera höghus i anslutning till Kavallerigatan. De motsätter sig allmänna genomfartsleder, offentliga stråk eller offentliga gång- och cykelvägar genom mittengången som går mellan Brf Brunkebergsåsen och Brf Glädjen samt genom Kavalleristen De anser också att det endast är de boende som ska röra sig i området. De vill värna om ett säkert och tryggt boende i sitt område, utan skadegörelse, vandalism och nedskräpning. De anser att kommunen måste se över planerade vägar in/ut från sina områden. De vill även i fortsättningen kunna ansluta med de idag befintliga gång- och cykelvägar så att boende kan komma igenom den nya bebyggelsen mot Djäknevägen. De vill samtidigt poängtera att de inte heller här vill ha en allmän genomfartsled genom området. De anser att ingen permanent lösning för sophanteringen har tagits fram för deras område och vill se en helhetslösning. Även för framtida parkeringsplatser inom Fyrklövern vill de se en helhetslösning. De påpekar att deras hus inte är isolerade mot buller och att många kommer att bli påverkade av kommande byggnation. De hyser oro för att även markens

7 7 (16) beskaffenhet kan påverka deras hus med vibrationer och sättningar. De önskar en oberoende besiktning före och efter byggtiden för att kunna fastställa skador som uppkommit på grund av byggnationen. De önskar även att en bullerutredning görs för de befintliga byggnaderna så att se vilka bullernivåer man kommer upp till. Om värdena mot Husarvägen är för höga önskar de sig bullerplank eller vall. Kommentar: Mötet mellan planerad och befintlig bebyggelse har studerats under samrådet och i planbeskrivningen finns en redovisning av skalan i området. Kommunen vill uppnå en variation och mångfald inom Fyrklövern. Det gäller bland annat olika bostadstyper och en varierad arkitektur, men även en variation i skalan. Mycket av den nya bebyggelsen i Fyrklövern föreslås få en skala kring fyra till fem våningar. En lägre bebyggelse planeras söder om Djäknevägen mot befintlig bebyggelse. Mot bland annat Mälarvägen och Husarvägen, som är mer trafikerade och har ett större gaturum kan bebyggelsen bli något högre. Den del av bebyggelsen söder om Djäknevägen som föreslås bli högre är placerad mot Husarvägen. Byggrätten ligger som närmast 12 m från befintligt bostadshus och den föreslagna byggnaden kommer inte ur ett skuggperspektiv att påverka befintlig bebyggelse. Mellan bostadshusen finns ett välutvecklat gångvägnät. Det är viktigt att området inte skärmas genom bommar eller stängsel som helt omöjliggör genomsilning vilket är en betydande kvalitet i staden. Det allmänna gång- och cykelstråket som går genom brf Kavalleristen 2009 s fastighet och som har karaktären av huvudstråk genom området är nu planlagd som kvartersmark i detaljplan Fyrklövern 1. I fyra lägen längs Djäknevägen planeras kopplingar mellan planerad Djäkneväg och den befintliga bebyggelsen, varav en planläggs i detaljplanen Fyrklövern 1, de övriga tre säkerställs i denna detaljplan. Detta görs för att säkra allmänhetens tillgänglighet mellan Djäknevägen och befintlig bebyggelse söder om planområdet. Frågan gällande avfallshantering har studerats efter samrådet och det finns en lösning som fungerar för bostadsrättsföreningarna. Frågan hanteras dock inte i denna detaljplan utan vid kommande detaljplanering norr om Mälarvägen. En parkeringsutredning har tagits fram inom Fyrklövernområdet där även befintlig bebyggelse ingår. Den beskriver vilka åtgärder som behövs för att klara parkeringsbehovet för befintlig och tillkommande bebyggelse. I denna detaljplan planeras för ett parkeringsgarage som täcker en del av det framtida behovet. I kommande detaljplaner planeras för ytterligare parkeringsplatser.

8 8 (16) Det har tagits fram en generell bullerutredning för hela Fyrklövernområdet och den befintliga bebyggelsen ingår i denna. Utredningen visar att ett genomförande av Fyrklövernområdet innebär en bättre ljudmiljö för de tre bostadsrättsföreningarna genom att den planerade bebyggelsen fungerar som avskärmning. Beräkningen visar att vid ett fullt utbyggt Fyrklövernområde kommer bostadsrättsföreningarnas hela bestånd att få en förbättrad bullersituation och kommer att ligga lägre än rekommenderat högsta bullernivå. Angående besiktningar av befintliga byggnader innan och efter byggnation kan det hanteras i det tekniska samrådet i bygglovprocessen. Kommunala instanser 6. Social- och äldrenämnden, SÄN: Äldre- och omsorgsenheten-/kontoret är positiv till etablering av nya bostäder i Östra Vilunda inom Fyrklövern och ser det som lämpligt att inom området även planera för en bostad med särskild service enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kommentar: Detaljplanen möjliggör bland annat bostäder, vilket innefattar LSS-bostäder. Inom detaljplanen planeras även ett vårdboende. Detaljplanen styr inte upplåtelseformen, men i dagsläget planeras även hyresrätter i en del av planområdet, vilket skulle kunna innebära en möjlighet att inrymma LSSbostäder. 7. Utbildningsnämnden, UBN: Förskolan Visselpipan, med cirka 140 platser, har tidigare bedrivit verksamhet inom området men har från hösten 2014 flyttat till temporära paviljonger på före detta Smedsgärdsskolans tomt. Visselpipans tidigare lokaler är slitna och rivs under 2015 för att ge plats åt den nya kvartersstrukturen i området. Förskolan har för avsikt att flytta tillbaka till området när det är färdigbyggt. I ett tidigare remissvar till kontoret för samhällsbyggnad angående nybyggnation i Fyrklövern påtalade dåvarande kundvalskontoret att nya bostäder skulle generera ett behov av 100 nya förskoleplatser. Utbildningsnämnden gör bedömningen att det i hela det centrala området, där Fyrklövern ligger, kommer att behövas 190 nya platser i förskola utöver de platser som Visselpipan behöver. Diskussioner pågår med privata entreprenörer och fastighetsägare inom Fyrklövernområdet för att kunna möta upp dessa behov (den kommunala marken kommer att anvisas till fem olika byggherrar genom reglerade markanvisningsavtal). Förskolelokalerna avses förläggas i bottenplanet i något av de nya bebyggelsekvarteren.

9 9 (16) Utbildningsnämnden ser positivt på att förskolan Visselpipans slitna lokaler ersätts med nya lokaler i området. Det är vid planeringen av förskolelokaler viktigt att dels tillskapa det antal platser som nybyggnationen medför, dels kompensation fullt ut för den förskola som tidigare fanns i planområdet. Det är också viktigt vid planeringen av förskolelokaler att tillse att verksamheten har tillgång till utemiljöer som ger förskolebarnen möjlighet till lek och andra fysiska aktiviteter. Kommentar: Detaljplanerna inom Fyrklövernområdet möjliggör enbart att det beräknade behovet av förskoleplatser kan täckas inom området, varför diskussionen med aktuella byggherrar för att säkerställa platserna är viktiga. I aktuell detaljplan föreslås ca 80 förskoleplatser. Planeringen av förskolegård inom detaljplanen sker i samråd med den planerade verksamheten. Det finns i dagsläget inga riktlinjer för hur stora friytor som ska finnas per barn, utan särskilda funktioner som ska uppfyllas. 8. Miljö- och hälsoskyddsnämnden, MHN: Gård för förskola och vårdboende I ett av kvarteren planeras för en ny förskola och ett vårdboende. Miljö- och hälsoskyddskontoret vill framhålla vikten av att det ska finnas väl fungerande solskydd på gård både för både förskolan och vårdboendet. Storleken på förskolegården måste anpassas till det antal barn som förskolan kommer att ha. Luftkvalitet För programområdet Fyrklövern har gjorts en beräkning av luftkvaliteten vid de tillkommande bostäderna. Utredningen visar att inom denna detaljplan är luftkvaliteten närmast Husarvägen påverkad av utsläppen från trafiken på Husarvägen. Miljökvalitetsnormen för partiklar PM10 överskrids inte, men miljömålet överskrids. Av planbeskrivningen framgår att kommunen ska arbeta med miljömål samt genomföra möjliga åtgärder för att så långt som möjligt säkerställa att målet inte riskerar att uppfyllas. Miljö- och hälsoskyddskontoret anser att detta är en god ambition och ser fram emot att ta del av vilka åtgärder som kommer att föreslås och genomföras. Kontoret anser att planen ska reglera att luftintag till de närmaste husen ska placeras bort från Husarvägen, för att få så bra luft inomhus som möjligt. Buller Planområdet är påverkat av buller från både väg- och flygtrafik. Respektive byggherre har tagit fram en bullerutredning för sin bebyggelse. Detaljplanen reglerar hur bostäderna ska utföras för att boendemiljön ska skyddas mot buller. Bland annat regleras att bostäderna ska ha tillgång till en utemiljö där trafikbullret inte överstiger 55 dba ekvivalent och 70 dba maximal ljudnivå. Miljö- och hälsoskyddskontoret utgår ifrån att detta krav även gäller för flygtrafik. Detta kan behöva förtydligas i planbeskrivningen och planbestämmelsen. Dessutom behöver förtydligas vilken ljudnivå som ska uppfyllas på förskolegården.

10 10 (16) Dagvatten Planbeskrivningen anger allmänna principer för dagvattenhantering med en strävan om fördröjning. För de konkreta lösningarna inom respektive kvarter, hänvisas till de dagvattenutredningar som byggherrarna har tagit fram. Miljöoch hälsoskyddskontoret anser att det vore önskvärt om planbeskrivningen även innehöll en kort beskrivning av vilka konkreta åtgärder som planeras att genomföras. Vid behov skulle även planbestämmelse kunna ange om mark behöver reserveras för dagvattenhantering. Energianvändning Miljö- och hälsoskyddskontoret anser att av planbeskrivningen bör även framgå att fjärrvärmeledningar finns inom programområdet Fyrklövern. Behovsbedömningen Miljö- och hälsoskyddskontoret delar kontoret för samhällsbyggnads bedömning om att planens genomförande inte kan anses innebära risk för betydande miljöpåverkan. Kommentar: Planeringen av förskolegård inom detaljplanen sker i samråd med den planerade verksamheten, och förtydligas i planbeskrivningen. Under rubriken Information läggs följande text in på plankartan: Ventilationsintag ska placeras så att bästa möjliga luftkvalitet inomhus uppnås Efter samrådet har bullerutredningarna kompletterats gällande flygbuller. Utredningarna har även kompletterats med uppdaterade trafiksiffror. Utredningarna gällande dagvatten har kompletterats efter samrådet med konkreta och realistiska åtgärder. Plankartan har även kompletterats med planbestämmelser om ytor som ska utgöras av vegetation. Planbeskrivningen förtydligas gällande fjärrvärme. Övriga 9. Brandkåren Attunda: Planområdet befinner sig mer än 150 meter från Mälarvägen, E4:an och Ostkustbanan som är de närmaste transportlederna för farligt gods. Risker vad gäller väg- och järnvägstransporter av farligt gods kan därför anses vara hanterad. Inga ytterligare risker har identifierats i närheten till planområdet. Planområdet ligger inom 10 minuters insatstid från nuvarande brandstationsplacering i Upplands Väsby, och insatstiden avser summan av anspänningstid, körtid och angreppstid.

11 11 (16) Djäknevägen är idag tillgänglig för räddningstjänstens fordon. Då den flyttas kan insats till befintlig bebyggelse påverkas. I fortsatt planprocess måste krav på åtkomlighet för räddningstjänstens fordon bevakas och uppfyllas. Förslagsvis redovisas i granskningsskedet för räddningstjänsten åtkomliga vägar på planområdet och bland befintlig bebyggelse mellan planområdet och Kavallerigatan. Avståndet mellan räddningstjänstens fordon och punkten för insats ska vara maximalt 50 meter. Planbeskrivningen nämner utrymning genom räddningstjänstens stege via fönster. I Boverkets byggregler finns begränsningar i vilka sorters verksamheter som får utrymma via fönster. Kommentar: Inför granskningen har samtliga byggherrar inom området kompletterat sina förslag med en beskrivning över hur tillgängligheten för räddningstjänstens fordon samt hur utrymning ska ske, men hanteras vid bygglovprövningen. För befintlig bebyggelse söder om planområdet kan åtkomsten ske från söder alternativt norrifrån via de gång- och cykelstråk som planeras. 10. Cykelfrämjandet Stockholm Norrort: Cykelfrämjandet (CF) har tagit del av den övergripande visionen om att göra Sverige till en verklig cykelnation, och lokalt Upplands Väsby till en verklig cykelkommun. CF tillstyrker delar av planförslaget eftersom delar av planen innebär många bostäder i ett centralt läge. CF anser att följande ändringar av planförslaget bör ske: - Öka exploateringen. Radhusen bör byggas på med en eller två våningar. CF menar att man bör ta chansen att tillskapa många bostäder med blandade boendeformer. - Sänk p-talen. De menar att det är alldeles för högt parkeringstal med minst 0,7/lgh, då de anser att det kommer att bidra till ökade utsläpp, köer, olycksrisker och buller. 0,35/lgh borde vara rimligt maxtak. - Ställ krav på c-tal - Planera för separerade cykelbanor. De anser att begreppet gc-väg inte bör användas, utan cykeln bör ges egen plats i gaturummet. De anser att ambitionerna är goda, men att det finns brister som behöver åtgärdas för att kunna se till att det ska kunna kallas god cykelplanering. Ambitionen ska vara att prioritera gående, cyklister och kollektivtrafik. Kommentar: Den parkeringsutredning som tagits fram för Fyrklövernområdet har tagit hänsyn till det centrala läget sam det befintliga parkeringsbeståndet. Respektive byggherre har krav att uppnå minst 0,35 platser per lägenhet inom egen fastighet. Cykelparkering och cykelgarage premieras genom poängsystemet som pågår parallellt med detaljplanen. Cykelparkering ska uppnå minst 2 platser per lägenhet som grundkrav. GC-väg är en beteckning i detaljplan för att ange hur marken ska användas. Ytan som omfattas av markanvändningen GC-väg kan sedan behöva delas in i separata områden för gång- respektive cykeltrafik.

12 12 (16) Text om att cykelvägar inom projektet har setts över och bildar nu ett mer sammanhängande cykelnät inom Fyrklövern, bland annat mellan Husarvägen och Dragonvägen. 11. EON Elnät AB: E.ON Elnät uppmärksammar kommunen på att för en normalstorlek på nätstation behövs ett område på 6x6 meter med nätstatonen i centrum, samt ett brandskyddsområde på minst 5 meter från nätstationen till brännbar byggnad. Detta på grund av att transformatorn innehåller olja. Kommentar: Diskussion angående läge och storlek på transformatorstationen sker i samråd med byggherrar och E.ON och har kommit fram till en lämplig placering inom planområdet. 12. Fortum värme: Fortum kan erbjuda fjärrvärme. Hänsyn måste tas till befintlig fjärrvärmeledning inom området. Vidare utredning får visa om behov av flytt finns. Kommentar: Synpunkten noteras och hanteras i den ledningssamordning som pågår för Fyrklövernområdet. 13. Lokala Hyresgästföreningen Dragonen: Vision Väsby småstad är en trevlig vision, som kom till i slutet av 90-talet efter det att alla nuvarande högre hus om 7-13 våningar var byggda i Upplands Väsby. Vår vision om en småstad är att den innehåller hus med max 5-6 våningar i varierad höjd mot gata, varför vi motsätter oss bebyggelse upp till åtta våningar i planen. Byggherrarna bör möjliggöra gemensamhets-/samlingslokaler i bebyggelsen för att underläta hyresgästernas inflytande i sitt boende. Under rådande bostadsbrist i länet förordar vi hyresrätter i så stor utsträckning som möjligt eftersom många hyresrätter ombildas till bostadsrätter. 14. Norrvatten: Ingen erinran. Kommentar: Byggherrarna inom planområdet har bearbetat sina förslag och under processen har skala och stadsmässighet diskuterats. I flera lägen föreslår detaljplanen krav på lokaler i bottenvåningen för att på så vis bidra till en levande stad med många ögon mot gatan. 15. Swedavia: Flygbullerexponeringen av området härrör från så kallade raka inflygningar till bana 3 söderifrån, vilka enligt dom från Mark- och miljööverdomstolen (ej laga kraftvunnen) kommer att fortsätta även efter 2018, vilket är stoppdatum enligt nuvarande miljötillstånd. Baserat på det tillstånd flygplatsen har sökt bedöms bullerexponeringen i området understiga gällande

13 13 (16) riktvärden under den period ansökan omfattar. Området är även lokaliserat söder om den sk NRL-linjen. Vid en samlad bedömning av planområdets lokalisering, de i planen föreslagna kompensatoriska åtgärder, gjorda avvägningar mellan olika intressen motsätter Swedavia sig inte planförslaget i dess nuvarande utformning. Kommentar: noteras. 16. Svenska kraftnät: Ingen erinran. 17. SGU (Sveriges geologiska undersökning): Ingen erinran. 18. Telia Sonera Skanova Access: Skanova har markförlagda teleanläggningar inom detaljplaneområdet. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Skanova vill att detta noteras i planhandlingarna. Tvingas Skanova vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Skanova att den part som initierar åtgärden även bekostar den. Kommentar: Ledningssamordning sker under projekteringen av genomförandet av Fyrklövern 1 samt i samråd med Skanova och berörda byggherrar. 19. Trafikverket: Trafikverket anser att riktvärdena som anges i infrastrukturproposition prop. 1996/97:53 ska följas vid byggande av bostäder. Dessa riktvärden bör även följas där barn och ungdomar ofta vistas såsom lekplatser, dag- och fritidshem och skolgårdar. Kommunen ansvarar för eventuella avsteg från bullerriktvärdena och dess konsekvenser. Därmed är det också kommunen som ansvarar för eventuella bullerstörningar i framtiden. Vid avsteg från riktvärdena anser Trafikverket att avsteg inte ska göras gällande inomhusbuller. Om Trafikverket drabbas av kostnader till följd av kommunens planering eller bristande uppföljning kan Trafikverket ställa kommunen till svars för dessa. I de fall kommunen motiverat att avsteg kan vara rimligt anser Trafikverket att nedanstående ljudnivåer ska uppfyllas: Om den ekvivalenta ljudnivån vid byggnadens mest bullerexponerade fasad är mellan dba ska byggnaden ha tillgång till en tyst eller ljuddämpad sida. Om den ekvivalenta ljudnivån vid byggnadens mest bullerexponerade fasad är mellan dba ska byggnaden ha tillgång till en tyst sida. Trafikverket vill uppmärksamma kommunen om att byggrätter över 20 meter kan påverka luftfarten. Det framgår inte i planhandlingarna om en flyghinderanalys har gjorts. Om inte anser Trafikverket att en flyghinderanalys bör genomföras innan planarbetet går vidare. Detta för att berörd flygplats ska ha en möjlighet att yttra sig. LFV utför flyghinderanalyser samt prövar om det tilltänkta objektet utgör skada på

14 14 (16) LFV:s utrustning för navigation, övervakning och kommunikation. Även Försvarsmakten ska ges tillfälle att yttra sig. Kommentar: Bullerutredningar har tagits fram för de olika områdena inom planområdet. Dessa ger förslag till åtgärder för att hantera bullersituationen i området och ligger till grund för de planbestämmelser angående buller som anges på plankartan. Bullerutredningarna har även kompletterats så att hanteringen av störningar från flygbuller tydliggjorts. Om höjden på den föreslagen bebyggelse överstiger 20 meter, kommer flyghinderanalys att genomföras. 20. Trafikförvaltningen (fd SL): Trafikförvaltningen anser det positivt att kommunen förtätar i Väsbys centrala delar i ett område där det finns kollektivtrafik inom gångavstånd. Hållplats för bussarna finns i närområdet och busslinjernas huvudsakliga målpunkter är centrum och pendeltågsstationen. Vad gäller bullerstörningar från bussar är det oftast maximalnivåerna som genererar klagomål. Trafikförvaltningens erfarenhet är även att framförallt lågfrekvent buller vid tomgångskörning och start upplevs som störande. Dessa problem kan t.ex. uppkomma vid korsningar och busshållplatser. Förutom motorljud från bussarna kan även externa högtalarutrop från bussarna samt pratorer på hållplatsen orsaka störningar till omgivningen. Byggnader ska planeras så att Folkhälsomyndighetens riktvärden för lågfrekvent buller innehålls i sovrum. Det innebär att sovrum bör undvikas mot busstrafikerade gator på grund av risk för störningar från busstrafiken. Kommentar: Bullerutredningar har tagits fram för de olika områdena inom planområdet. Dessa ger förslag till åtgärder för att hantera bullersituationen i området och ligger till grund för de planbestämmelser angående buller som anges på plankartan. 21. Upplands Väsby Hembygdsförening: Hembygdsföreningen har inga invändningar mot denna delplan för området. Målsättningen är att få till en varierad bebyggelse med flera byggherrar är utmärkt. Förskolan Visselpipan föreslås rivas. I anslutning till detta anser Hembygdsföreningen att det under 1960 och 1970-talen byggdes många förskolor och skolor. Flera av dessa har tjänat ut och kommer att avvecklas/rivas. Spåren av de kommunala ambitionerna för förskolan/skolan under denna epok behöver bevaras. De önskar se en plan för hur ett representativt urval av dessa förskolor/skolor kan bevaras. För de anläggningar som rivs måste en ordentlig dokumentation ske, inte bara fotografier utan även med intervjuer. Kommentar: Förskolan Visselpipan har rivits under planprocessen och den dokumentation som har skett har hanterats i rivningslovet. Byggnadsritningar finns arkiverade. Någon ytterligare dokumentation har inte skett.

15 15 (16) 22. Väsby Promotion: Väsby Promotion anser att Fyrklövern, Östra Vilunda, är ett mycket viktigt område för Väsby stads fortsatta utveckling vad gäller bostäder. De ser positivt på att området innehåller en mångfald av boendeformer som passar människor i olika åldrar. Närheten till bra kommunikationer, Väsby centrum och annan närservice som underlättar vardagen gör detta område extra attraktivt. Att planen för Fyrklövern, Östra Vilunda medger tre till åtta våningar med lokaler i bottenvåningarna i husen från fyra våningar är bra. Området i stort ges en mer stadsmässig karaktär med ett integrerat och finmaskigt gatunät som främjar möjlighet till verksamheter och ger en större trygghetskänsla. Kvarteren med lägre radhusbebyggelse mot den befintliga bebyggelsen är bra för acceptansen hos grannarna till detaljplaneområdet. Kommentar: Kommentaren noteras. 23. Vattenfall: Ingen erinran. Förslag till förändringar av samrådsförslaget Följande ändringar och förtydliganden föreslås med anledning av inkomna yttranden under samrådstiden och fortsatt arbete med planförslaget. Plankarta: Passagernas läge på plankartan säkerställs genom planbestämmelsen x 1, x 2 (marken ska vara tillgänglig för ett tre meter brett område mellan x 1 och x 2 för allmännyttig gång- och cykeltrafik.) Grundkartan justeras så att fastighetsbeteckningarna tydliggörs. Under rubriken information läggs följande text till: Ventilationsintag ska placeras så att bästa möjliga luftkvalitet inomhus uppnås. Planbestämmelse för att skydda träden där mistel finns har lagts till. Ett 0,5 meter brett område har lagts till som allmän platsmark norr om radhusbebyggelsen efter bearbetning av föreslagen gatusektion. Parkmark söder om Vittraskolan har utökats. Planområdet har minskats väster om Vittraskolan. Bestämmelser för utformning och utseende har bearbetats. Planbeskrivning: Komplettering gällande förekomsten av mistel. Förtydligande gällande de fastighetsrättsliga frågorna och hur de är tänkt att genomföras. Förtydligande gällande tillgängligheten för räddningstjänstens fordon samt hur utrymning ska ske. Komplettering gällande buller-, vibrations- och vindstudie.

16 16 (16) Ett stycke som beskriver stads- och landskapsbilden har lagts till. Text om avfallshantering har förtydligats Myndigheter, organisationer och intressenter vars synpunkter inte tillgodosetts Cykelfrämjandet Stockholm Norrort Sakägare som lämnat skriftliga synpunkter under samrådsskedet och inte fått dem tillgodosedda. Följande sakägare, hyresgäster och boende på fastigheter i fastighetsförteckningen (berörda enligt plan- och bygglagens mening) har inkommit med synpunkter som inte alls eller endast delvis kunnat tillgodoses i utarbetandet av granskningshandlingarna. De kommer därmed att efter planens antagande i kommunfullmäktige informeras om möjligheten att överklaga antagandebeslutet: Brf Kavalleristen 2009 Brf Brunkebergsåsen Brf Glädjen Från yttrande i planprogrammet: Anna-Lisa Bergman, Vilunda 6:23, Kavallerigatan 18 Stig Andersson, Vilunda 6:62, Kavallerigatan 1 Kjerstin och Tommy Björkman, Vilunda 6:22, Dragonvägen 54 Kontoret för samhällsbyggnad Mats Jakobsson Planarkitekt