Mimmi Matematiken i måltiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mimmi Matematiken i måltiden"

Transkript

1 Mimmi Matematiken i måltiden Slutrapport till Gudrun Malmers stiftelse Elisabeth Fock Agneta Sassersson Halmstad

2 INNEHÅLL 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund 1.2 Avgränsning 2 PROBLEM OCH SYFTE 3 METOD 3.1 Allmänt om metod 3.2 Undersökningsgrupp 3.3 Genomförande 4 RESULTAT MED KORT ANALYS 4.1 Resultat HR03abc (våren 2004) 4.2 Resultat HR04abcd (våren 2005) 4.3 Uppföljning av elever med IG i matematik A 4.4 Kort analys 5 UTVECKLING 5.1 Gästföreläsning 5.2 Samverkan ELU vid HH 5.3 Samverkan PMU vid HH 6 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION 6.1 Sammanfattning 6.2 Diskussion 7 REFERENSLITTERATUR 8 BILAGOR Bilaga 1 Betygsdokument Bilaga 2 Exempel ur Mimmi-häftet Bilaga 3 Annons till HH Bilaga 4 Strävan mot förändring Bilaga 5 Utdrag ur Kökskörkort Bilaga 6 Sammanfattning av enkät HR03abc Bilaga 7 Sammanfattning av enkät HR04abcd Bilaga 8 Information till IG-elever Bilaga 9 PowerPoint-föreläsning HH Bilaga 10 Annons till PMU HH Bilaga 11 Framtidens hemsida Bilaga 12 Informationsbroschyr om Sturegymnasiet 2

3 1 INLEDNING Arbetet behandlar de erfarenheter vi gjort genom utvecklandet av Mimmi, matematiken i måltiden. Mimmi är ett försök att lyfta fram matematikens betydelse för elever som studerar på Hotell- och restaurangprogrammet, HR, vid Sturegymnasiet i Halmstad (se informationsbroschyr, bilaga 12). Behovet har vuxit fram. Våra elever har genom åren dels fått minskat intresse för att läsa matematik dels visat alltmer bristande kunskaper i ämnet. Detta återspeglades inte minst i karaktärsämneskurserna i kök och matsal. Receptomvandling, kalkylering och enkla svinnberäkningar vållade många elever huvudbry och lärarnas frustration över fenomenet växte. Det blev ett måste att bryta denna negativa trend för vår målgrupp, samtliga elever vid HR-programmets första år på Sturegymnasiet i Halmstad. Vi som arbetat fram Mimmi i dess nuvarande form är Elisabeth Fock och Agneta Sassersson. Elisabeth är matematik- och naturkunskapslärare. Hon har en grundskollärarexamen, MaNO 4-9, sedan Hon har arbetat på HR sedan höstterminen Agneta har en utbildning som ekonomiföreståndare 1973 och examen från Industri- och hantverkslinjen Hon är yrkeslärare på HR sedan hösten Bakgrund Upprinnelsen till Mimmi var ITiS projektets framfart under Agneta Sassersson såg att här fanns en möjlighet att arbeta med vårt gemensamma problem! Vi var då tre entusiastiska lärare, Lars-Göran Bengtsson även han (liksom Agneta) karaktärsämneslärare, som bestämde oss för att hoppa på KK-stiftelsens ITiS- initiativ. Projektet fick namnet Matematiken i måltiden och förkortades Mimmi. En käck, pannkakstekande tjej med kockmössan på svaj blev vår mentala, och sedan också officiella, projektsymbol. Mimmis pannkakor, beprydd med siffror och diverse räknetecken, skulle minsann utgå från ett korrekt omräknat recept ur metodkökspärmen! Vår målsättning var att eleverna skulle inse att matematik är ett lika viktigt instrument för deras kommande yrkesutövning som en välslipad kökskniv. Metoden, för att nå någorlunda framgång, var att det skulle landa i någon form av datoranvändande för våra elever. Det låg i tiden. Vi arbetade därför fram programinfärgade övningar i matematik som skulle finnas på skolans intranät (som även går att nå hemifrån). Vi blev mycket nöjda med resultatet och tyckte att vi kommit fram till en produkt som var direkt tillämpbar oavsett var du geografiskt befann dig. Med andra ord: Eleven kunde, med tillgång till dator, öva matematik i matematiksalen, metodköket eller hemma. En del övningar kunde eleverna rätta själva. Inlämningsuppgifter och tester skickades via särskild Mimmi-mail och rättades av lärare, aningen matematik- eller kökslärare. Resultatet mailades tillbaka till eleven med lite feedback över resultatet. Eleverna verkade trivas med det lite nya sättet att lära sig och öva via datorer. Vi testkörde, ändrade en del och äskade pengar till datorer i så väl matematiksalar som metodkök. Sedan tog det stopp. Vi fick inte tillgång till det antal elevdatorer vi hade önskat. Här kunde projektet slutat. Trots allt upptäckte vi att vi genom vår samverkan i kärn- och karaktärsämnena ökade elevernas förståelse till varför matematik behövdes för dem. Som bonus valde också något fler elever än tidigare MaB. Samarbetet fortsatte därför och sedan dess arbetar vi med ett gemensamt arbetshäfte (se bilaga 2). Häftet har reviderats och vuxit en aning för varje år. Lars-Göran trädde lite tillbaka som drivkraft i Mimmi efter redovisningen av ITiS-projektet i december 2001 och har sedan dess fungerat som inspiratör och bollplank. 3

4 1.2 Avgränsning Då vi ansökte om stipendium ur Gudrun Malmers stiftelse var tanken att vi skulle använda pengarna till tid för att arbeta fram fler arbetsuppgifter, övningar och laborationer som knyter an till yrkesområdet. Som högst uppsatta mål satte vi att programinfärga samtliga delmoment i matematik A. Ett första delmål blev att främst inrikta oss på aritmetik, procent och statistik. 2 PROBLEM OCH SYFTE En stor och tyvärr ständigt växande andel av våra elever uppnådde och uppnår fortfarande inte målen för matematik A. Vi ser bristande motivation som en anledning till varför man misslyckas. En annan anledning är att man har för svaga kunskaper med sig från grundskolan. Det känns extra svårt att inte kunna ge godkänt i en grundkurs som matematik A trots att eleven arbetat hårt och verkligen lagt ner tid. Vi ville väcka elevernas lust att lära och samtidigt försöka öka andelen godkända elever på matematik A. I arbetet fann vi stöd och vägledning i programmålen för HR. Vi satte upp några konkreta mål: - Utveckla och förbättra arbetshäftet. Köpa in programanpassade böcker. Använda boken Mått för mat i matematikundervisningen. - Lyfta fram programmålen och tydliggöra dessa för eleverna. - Elever som inte uppnår G i matematik A ska erbjudas att göra s k kökskörkort (se vidare under Metod). Om Kökskörkortet går bra förs det in som en not på elevens betyg: Godkänd i Köksmatematisk grundkurs som ingått som delmoment i Matematik A (se bilaga 1 och 5). - Utvärdera projektet. - Engagera våra närmaste kollegor. 3 METOD 3.1 Allmänt om metoden För att undersöka uppsatta mål har vi under två läsår genomfört det test som vi kallar för Kökskörkort (se bilaga 5). Rektor har beviljat att godkänt på kökskörkortet införs som not i elevens betyg: Godkänd i Köksmatematisk grundkurs som ingått som delmoment i matematik A (se bilaga 1). En gemensam läsårsplanering underlättade arbetet. Denna gjordes i augusti 2004 av Agneta, Elisabeth och Thomas Göransson som kom till programmet som matematiklärare hösten Thomas hade själv önskat att bli placerad på HR och kunde tänka sig att arbeta med Mimmi. Planen visar hur vi strukturerat upp undervisningsmoment i matematik samt metodkök. I matematiksalen genomfördes t ex en paprikalaboration för att visa hur man kan använda förändringsfaktor vid svinnberäkningar. Målsättningen var hela tiden att ha koppling i matematikundervisningen till köksarbetet samt tvärtom. Med 4

5 gemensam planering blev det också lättare att se när det passar extra bra att auskultera hos varandra. Inte minst var detta viktigt för Thomas. Vi behövde sprida våra kunskaper till lärarna i HR- och matematikarbetslaget. Vi kände visst motstånd och var inte helt klara över varför det var så. Någon matematiklärare ställde sig t ex lite frågande till vad vi plockade bort ur matematik A för att hinna med Mimmi. En del av arbetet fick helt enkelt bli information till lärare i HR- och matematikarbetslaget. Sedan vi funderat ett tag över det här förstod vi att problemet var större än vi anat. Metoden för att komma till rätta med fenomenet fick bli hjälp utifrån. Dels var det inte det vi ville lägga mest tid på, dels var vi själva så inne i projektet att vi knappast kunde granska det objektivt. Vi tog en första kontakt med högskolan i Halmstad, HH, och hoppades på den (se annons till HH, bilaga 3). 3.2 Undersökningsgrupp Samtliga elever som läser matematik A vid HR har övat på Mimmi och erbjudits att göra kökskörkortet. De elever som hittills genomfört utbildningen är elever som påbörjat sin treåriga gymnasieutbildning vid HR-programmet hösten 2003 samt hösten Klasserna kallas i år 1 HR04a, HR04b, HR04c samt HR04d (04 står för intag år 2004). HR04abcd bestod ursprungligen av 96 elever. Ett antal elever har under året hoppat av utbildningen (se vidare under Resultat). Klasserna i år 2 kallas HR03a, HR03b samt HR03c (03 står för intag år 2003). HR03abc var 75 elever när de startade utbildningen hösten Genomförande Kökskörkortet genomfördes första gången våren 2004 med HR03abc. I samband med detta fick eleverna fylla i en enkät där vi bl a frågade hur man kunde förbättra arbetet med Mimmi (se bilaga 6). I juni 2004 träffade vi de två lärarstudenter från HH som nappat på erbjudandet om göra ett verklighetsanknutet examensarbete. Hösten 2004 informerade Elisabeth matematikarbetslaget om projektets framskridande. Hon upplevde att de flesta frågetecknen kring projektets syfte till reddes ut och gav upphov till tankar kring infärgning på andra program. Lärarstudenterna presenterade sig och sina tankar kring examensarbetet för HR-arbetslaget i september Detta gjorde att Agneta kunde introducera en ny karaktärämneslärare i projektet. Våren 2005 fick programmet två nya karaktärsämneslärare som också fått ta del av våra erfarenheter. Dessa tre nya kollegor har redan tillfört Mimmi en del tankar om dess framtid. I februari genomfördes kökskörkortet för HR04abcd. Även dessa klasser gjorde en uppföljande enkät kring hur arbetet med Mimmi upplevs (se bilaga 7). I början av april gav Agneta en nulägesrapport om projektets framskridande för HR-arbetslaget bl a informerade hon om att lärarstudenternas rapport finns att tillgå. Omarbetning av arbetshäftet gjordes med stor hjälp av Thomas och lärarstudenterna. Häftet har varit basen för arbetet med projektet. Även programböckerna har använts liksom Mått för mat (se Referenslitteratur). Arbetshäftet är elevernas personliga och tas med till lektionerna i matematik och kallkökskursen som Agneta hållit i. Programboken och Mått för mat finns tillgängliga i såväl matematiksal som metodkök. Hösten 2004 gick Agneta ut med ett erbjudande till de elever i HR03abc som har IG i matematik A (se vidare i Resultat och bilaga 8). De elever som tackat Ja får hjälp i det s k G-huset (se 3.3.1). 5

6 Under hösten 2004 och tidig vår 2005 har vi haft mycket kontakt med lärarstudenterna. De har varit på skolan och genomfört sina intervjuer med karaktärsämneslärare, berörda rektorer samt Thomas. De opponerade på sin uppsats i februari 2005 (se bilaga 4, Strävan mot förändring). Vid opponeringen deltog matematikansvarig rektor G-huset G-huset startade sin verksamhet hösten G står för grått hus men också för att det är dit skolan hänvisar de elever som behöver fortsatt stöd och hjälp med att uppnå G i matematik, engelska och svenska. Till vardags säger vi att eleverna är på G d v s på gång med att få G. Hit kommer även de elever som behöver hjälp med att fortsätta öva på köksmatematiken. Lärarna i G-huset har deltagit såväl vid informationstillfället för de övriga matematiklärarna som kommit med egna frågor till både Elisabeth och Agneta. 4 RESULTAT OCH KORT ANALYS 4.1 Resultat HR03abc (våren 2004) 44 elever av programmets då 62 inskrivna elever genomförde testet. Av dessa blev 10 underkända. I samband med testet gjorde vi även en enkät (bilaga 6) för att få svar på frågor om hur vi skulle förbättra undervisningen för den nya gruppen av elever som skulle påbörja sina studier vid Sturegymnasiet hösten Vi har valt att rapportera en sammanfattning av svaren från fyra av enkätens sammanlagt sex frågor. De första två frågorna saknar relevans för denna rapport. Fråga 3: Område som ska ökas 10 % av eleverna anser att man bör öva mer. Fråga 4: Elevinsats Samtliga elever är medvetna om att det krävs en personlig insats för att nå ett resultat. Fråga 5: Lärarinsats Eleverna önskar mer tid, mera hjälp, bättre förklaring, jobba mer med köksuppgifter. Fråga 6: Mera köksmatematik? Flertalet elever anser att man på olika sätt kan lägga in matematik i det praktiska arbetet. 4.2 Resultat HR04abcd (våren 2005) Kökskörkortet har omarbetats med hjälp av Thomas. Av programmets, i april 2005, 85 inskrivna elever genomförde 51 testet. Av dessa svarade 39 på enkäten. Enkäten hade liksom kökskörkortet omarbetats (bilaga 7). Vi har valt samma urvalsmetod som vid 2004, att endast redovisa svaren från fyra frågor. Fråga : Tillräcklig kunskap Endast 10% anser att dom fått för lite kunskaper i köksmatematik. Fråga 3: Elevinsats Samtliga elever inser att det är egen personlig insats som krävs. 6

7 Fråga 4: Lärarinsats Fler övningar efterlyses, förklara bättre, fler lektioner med laborationer i kök, göra det roligare. Fråga 5: Mera matematik i kök och matsal 83% av eleverna i enkäten anser att man kan öka köksmatematiken Mera kalkylering, räkna på vad maten kostar, omvandling av recept. 4.3 Uppföljning av elever med IG i matematik A Alla elever som erhöll betyget IG vid avslutad kurs våren 2004 erbjöds extra undervisning i G- huset. 8 tackade Ja till erbjudandet, 6 genomförde kökskörkortet våren 2005 varav 4 fyra klarade det och kommer att få detta inskrivet i sitt slutbetyg. 4.4 Kort analys Valet att redovisa endast delar av enkätsvaren är att vissa frågor visade sig vara ointressanta t ex provtidens längd. Under läsåret 2004 hade tre lärare matematikundervisning med eleverna. Undervisningen låg parallellt. Detta läsår fanns nivågruppering men vi väljer att inte diskutera om detta har påverkat resultatet. Det vi ville få fram var om vi var på rätt väg med vårt projekt, om vi använde rätt metod och om eleverna informerats om varför vi arbetar ämnesintegrerat. Med utgångspunkt av enkäten våren 2004 gjorde vi om testet inför Frågeställningar som eleverna upplevde som krångliga gjordes om. Av svaren 2005 kan man genomgående utläsa att lärarna varit tydliga i sin undervisning med mål och syfte. Insikten om att man som elev själv måste stå för det mesta i en inlärningsprocess är tydlig. Eleverna ser också behovet av samband med köksarbete och matematik. Det upplevs som en viktig del i utbildningen. De efterlyser dessutom mer exempel och övning i att kalkylera och få kunskap av vad maten kostar. Inte i något enkätsvar ifrågasätter eleverna nyttan av att arbeta med uppgifter kopplade till Mimmihäftet eller matematik kopplad till köksundervisning. Årets elever hade redan vid övergången till gymnasiet stora brister i sina grundläggande matematikkunskaper. Ett av våra svåra uppdrag har därför varit att bara få dem att komma till lektionerna i matematik. Det deltog endast ca 62 % av inskrivna elever vid HR i kökskörkortstestet. En del av eleverna fortsätter sina matematikstudier i G-huset och kommer med säkerhet att så småningom klara åtminstone G på kökskörkortet (kanske även G i matematik A) och få detta noterat i sitt betyg. 5 UTVECKLING 5.1 Gästföreläsning Under hösten 2004 och våren 2005 har vi gästföreläst i olika sammanhang; En positiv bieffekt av arbetet med Mimmi. Hittills har vi bjudits in att hålla tre föredrag. Det första föredraget gjorde vi för Utbildningsrådet, ett forum för samverkan mellan HH, Högskolan i Halmstad, och Halmstad kommun. I Utbildningsrådet representerades HH av en anställd vid ELU, Enheten för lärarutbildning. ELU tyckte att våra tankar skulle passa bra in i lärarstudenternas kurs i utbildningsvetenskap. Vi bjöds in och höll två separata föreläsningar (se PowerPoint-föreläsning HH, bilaga 9). Gästföreläsningarna har givit oss 7

8 insikt i att vi är på rätt väg med vårt bidrag till skolutvecklingen. Vårt arbete ligger helt i linje med Skolverkets tankar kring GY Samverkan ELU vid HH Inför gästföreläsningarna på HH funderade vi över hur vi kunde få fler lärarstudenter att våga göra ett examensarbete som starkt knyts an till ett pågående skolutvecklingsarbete. Det känns dels som att den senaste fältforskningen tidigare delges våra lärarstudenter dels som att det inte blir så mycket uppfinna hjulet igen arbeten. Under de år som Elisabeth varit verksam har flera lärarstudenter skrivit examensarbete om t ex miniräknarnas vara eller icke-vara. Den forskningen är inte ointressant men inte heller ny. Tidigt i de lärarstuderandes utbildning borde VFU-skolorna uppmanas att inventera vilka skolutvecklingsprojekt som pågår och som vore lämpliga att studera och skriva ett examensarbete kring. Ett av de arbeten vi gärna skulle vilja se utvecklat är problematiken kring grundskolornas betygsättning i matematik. Som gymnasielärare anar vi att betygssättningen sker på väldigt olika villkor. Många av våra elever kommer aldrig att kunna uppnå G i matematik A, trots att kursen till stora delar är en repetitionskurs av grundskolans matematik. 5.3 Samverkan PMU vid HH Under våren 2004 tog vi kontakt med HH (bilaga 10)) och Programmet för Pedagogisk Mjukvaru Utveckling, PMU, för att få hjälp med att utforma ett roligare och mera stimulerande undervisningsmaterial för eleverna. Tankarna gick tillbaka till tiden med Mimmi som ITiS -projekt tiden gick och inget hände. Dock fick Agneta i slutet av november en ny kontakt med en grupp studenter som hade hört talas om att vi ville ha hjälp med att utforma ett läromedel på CD alternativt ett läromedel på en hemsida. Studenterna fick projektet godkänt som en 10 p kurs i sin utbildning och arbetar som bäst med att utveckla materialet till en hemsida (se bilaga 11). En liten grupp HR elever har fått vara med i en första provomgång och tycka till och vi ser med spänning fram emot slutprodukten som skall redovisas i slutet av maj Blir produkten användbar ser vi det som ett utmärkt sätt att sprida vår tankar och idéer till andra skolor. 6 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION 6.1 Sammanfattning Arbetshäftet har reviderats. Lärarna i G-huset har tankar och idéer som vi hoppas kunna utveckla vidare. Programbok i matematik och Mått för mat används ofta i undervisningen. Vi upplever att vi lyckats ganska bra med att medvetandegöra våra elever om att programmålen finns. I början av arbetshäftet finns några utdrag för att de ska bli påminda även när vi inte påpekar det. Rektor har beviljat att betyg i Köksmatematisk grundkurs förs in som not på betyget efter godkänt genomfört kökskörkört. Utvärderingar med eleverna har gjorts två år i rad. De främsta slutsatserna av dessa är att eleverna fått insikt i att matematik är viktigt för sin framtida yrkesutövning samt att ingen ifrågasätter arbetet över ämnesgränserna. Vi har dock misslyckats med att engagera våra karaktärsämneskollegor. 8

9 6.2 Diskussion Efter fyra år med Mimmi känner vi att hon skall avslutas som projekt och ingå som en naturlig del i undervisningen vid HR. Vi har visat att samverkan mellan teori och praktik är en av förutsättningarna för att eleven vid HR skall förstå att goda kunskaper i matematik är en av förutsättningarna för att lyckas med den praktiska undervisningen. Eleverna måste få en helhet i sin utbildning. Grundläggande kunskaper i matematik och förståelse för ekonomisk planering krävs av restaurangbranschen. Detta samband framgår dessutom tydligt i programmålen. Vi har med vårt projekt visat ett sätt att arbeta ämnesintegrerat. Under projektets gång har debatten kring matematikundervisningen aktualiserats. I GY07 är programinfärgning en stor och viktig fråga. Vi tror att vårt arbetssätt är ett gott exempel på hur detta kan bedrivas. Genom studenternas utvärdering inser vi att man borde introducerat projektet på ett annat sätt och engagerat arbetslaget tidigare. Vi borde dessutom tydligare beskrivit våra tankar och målet med projektet för våra rektorer. Ett litet problem har varit att vi har en programansvarig rektor och en annan rektor som har ansvar för kärnämnet matematik. Inför läsåret kommer programmets rektor att ha ansvar för samtliga ämnen och vi tror att detta kommer att stärka och uppmuntra till att arbeta med infärgningsprojekt. När Elisabeth nu gått vidare till annan tjänst, rektor vid annan gymnasieskola i Halmstad, är detta en god erfarenhet i bagaget. Genom projektet har vi upptäckt att Högskolan i Halmstad är en outnyttjad källa till kunskap för skolutveckling. Samverkan mellan gymnasieskolan och högskolan måste stärkas. Det kan göras på många sätt. Många arbetstimmar har vi lagt på Mimmi men skulle tveklöst tacka ja igen till att påbörja ett projekt som detta. Vi är olika såväl som personer som i vår roll som lärare. Vi har vitt skilda bakgrunder och stor åldersskillnad. Men vi har en sak gemensamt: Vi är envisa, drivande och vet att långsiktigt tänkande och uthållighet är en viktig framgångsfaktor. 9

Utbildningsinspektion i Stockholms hotell- och restaurangskola

Utbildningsinspektion i Stockholms hotell- och restaurangskola Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Stockholms hotell och restaurangskola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Stockholms hotell- och restaurangskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola Kvalitetsredovisning 2015/2016 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa

Läs mer

I övrigt hänvisar vi till respektive vfu-handbok, Växjö universitet, Högskolan i Halmstad och övriga Lärarutbildningar.

I övrigt hänvisar vi till respektive vfu-handbok, Växjö universitet, Högskolan i Halmstad och övriga Lärarutbildningar. Verksamhetsförlagd utbildning ; den verksamhetsförlagda delen av utbildningen skall i ökad utsträckning utgöra en grund för de teoretiska kunskaperna i lärarutbildningen. Samtidigt måste de ämnesteoretiska

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Rytmus i Göteborgs kommun. Skolinspektionen. Dnr :5384 Rytmus

Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Rytmus i Göteborgs kommun. Skolinspektionen. Dnr :5384 Rytmus Dnr 44-2010:5384 Rytmus 2011-06-15 Theres Svenssons gata 8 417 55 Göteborg info.goteborg@rytmus.se Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Rytmus i Göteborgs kommun Beslut 2011-06-15 1(9)

Läs mer

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet inr frisör, Hotell- och turismprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolans målsättning

Läs mer

Bedömning och betygssättning. - Allmänna råd för gymnasieskolan

Bedömning och betygssättning. - Allmänna råd för gymnasieskolan Bedömning och betygssättning - Allmänna råd för gymnasieskolan Allmänt om bedömning och betygssättning Betygssättning är myndighetsutövning som kräver en rättssäker hantering Beslut måste grundas på dokumentation

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Antal svar Antal enkäter som skickades ut till Ma/No-lärare 500 Antal svar 390 Antal ämnesansvariga av ovanstående 49 (12,5% av 390)

Läs mer

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor Särvux, Bollnäs Sektor: Särvux Datum 090924 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2008-2009 Inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde upprättar varje förskola, fritidshem

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

VFU i matematik ht 2015 MÅL

VFU i matematik ht 2015 MÅL VFU i matematik ht 2015 MÅL Syftet med kursen är att studenten ska förvärva kunskaper om och utveckla förmågan att leda och undervisa i matematik utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt i relation till

Läs mer

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet

ERFARENHET AV UNDERVISNING OCH HANDLEDNING Behöver utvecklas God Utmärkt Bedöm ning Undervisningens omfattning och målgrupper. undervisningserfarenhet Juridiska fakulteten Matris för bedömning av pedagogiska meriter Godkänd vid fakultetsrådets möte 15.4.2014 Matrisen används fr.o.m. 1.8.2014 vid bedömningen av pedagogiska meriter hos sökande till s-

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:1206) om fristående skolor; SFS 2002:395 Utkom från trycket den 7 juni 2002 Omtryck utfärdad den 23 maj 2002. Regeringen föreskriver

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Sågbäcksgymnasiet. Skolan erbjuder

Sågbäcksgymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Hos får du en verklighetsnära utbildning. Du får kunskaper som efterfrågas i arbetslivet och dina möjligheter att få jobb är stora. Alla program hos oss innehåller antingen praktik eller

Läs mer

Uppföljning sommarskolan 2016

Uppföljning sommarskolan 2016 Tjänsteutlåtande Utredare 2016-09-06 Haina Berndtsson 08-590 975 19 Dnr: Haina.Berndtsson@upplandsvasby.se UBN/2016:72 33064 Uppföljning sommarskolan 2016 Förslag till beslut Utbildningsnämnden 1. Utbildningsnämnden

Läs mer

Framgångsrik matematikundervisning

Framgångsrik matematikundervisning Innovativt och nytänkande! Framgångsrik matematikundervisning på gymnasiet Inbjudan till konferens i Stockholm 12-13 april 2011 TALARE V к 2009 Stockholms Stad Attila Szabo Rudbecksskolan Kicki Thorell

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9748 Klaragymnasium AB Org.nr. 556630-3938 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i Stockholms internationella restaurangoch hotellskola belägen i Stockholms kommun 2 (7) Dnr

Läs mer

Bäckadalsgymnasiets elevresultat 2009--2013

Bäckadalsgymnasiets elevresultat 2009--2013 Bäckadalsgymnasiets elevresultat 29--213 Den som snabbt vill skapa sig en bild av Bäckadalsgymnasiets elevresultat hittar nedan uppgifter angående skolans resultat över tid. Resultaten presenteras genomgående

Läs mer

FÖRÄLDRARMÖTE PÅ HAHRSKAGYMNASIET. Program:

FÖRÄLDRARMÖTE PÅ HAHRSKAGYMNASIET. Program: FÖRÄLDRARMÖTE PÅ HAHRSKAGYMNASIET. Program: Vilka som jobbar på Hahrska Information om Hahrska, de olika inriktningarna. Programmens upplägg enl GY11. Ledighet, Frånvaro, olovlig frånvaro. Utvecklingssamtal/

Läs mer

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2015 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Reell kompetens vad är det?

Läs mer

Utvärdering av kursen

Utvärdering av kursen Utvärdering av kursen Värdegrund och hållbar utveckling. 7,5 hp, Umeå, våren 2011 Kursutvärdering ska du som student alltid få möjlighet att fylla i efter avslutad kurs. Syftet med kursutvärderingar är

Läs mer

Policy. Verksamhetsförlagd utbildning VFU. Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning

Policy. Verksamhetsförlagd utbildning VFU. Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning sid 1 (5) Policy Verksamhetsförlagd utbildning VFU Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning Postadress: Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 45 www.karlstad.se

Läs mer

Mall för kursrapporter vid Malmö högskola

Mall för kursrapporter vid Malmö högskola Mall för kursrapporter vid Malmö högskola Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Strukturen för kursutvärdering

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Stockholms El-utbildning AB ulf.friman@elektrikergymnasiet.se Rektorn vid Elektrikergymnasiet ulf.friman@elektrikergymnasiet.se för gymnasieskola efter tillsyn av Elektrikergymnasiet i Stockholms kommun

Läs mer

Beslut Dnr :2426. Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan NTI-gymnasiet i Karlskrona kommun

Beslut Dnr :2426. Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan NTI-gymnasiet i Karlskrona kommun Beslut 2010-12-13 Dnr 44-2010:2426 Beslut efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan NTI-gymnasiet i Karlskrona kommun Beslut Tillsyn i NTI-gymnasiet 2010-12-13 1 (3) 44-2010:2426 Tillsyn i den fristående

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola

Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Utbildningsinspektion i Nacka kommun Nacka gymnasium Dnr 53-2006:3385 Utbildningsinspektion i Nacka gymnasium och gymnasiesärskola Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05

KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 KVALITETSRAPPORT lä sä ret 2014-2015 Rektor Märie Nilsson Naturprogrammet/Vä rd- och omsorgsprogrämmet 2015-02-05 REKTORS KVALITETSRAPPORT Analys 1 KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat Analysera elevernas

Läs mer

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Borgholms kommun Den

Läs mer

Programinriktad och individualiserad matematikundervisning i åk 9

Programinriktad och individualiserad matematikundervisning i åk 9 Boel Holmqvist Programinriktad och individualiserad matematikundervisning i åk 9 Rapport av ett projekt genomfört på Anderslövs skola under vårterminen 2001. Projektet är finansierat av Gudrun Malmers

Läs mer

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium LULEÅ KOMM U N PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (5) Lyfta matematiken från förskola till gymnasium Bakgrund Att satsa på matematik är särskilt aktuellt och angeläget nu när såväl nationella som internationella

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

SGEK03, Samhällsgeografi: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Human Geography: Bachelor Thesis, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SGEK03, Samhällsgeografi: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Human Geography: Bachelor Thesis, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SGEK03, Samhällsgeografi: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Human Geography: Bachelor Thesis, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng

LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LNM110, Matematik i barnens värld 30 högskolepoäng Mathematics for Teachers in Preeschool and Primary school, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:11. Svenska i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:11. Svenska i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:11 Svenska i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Den här kvalitetsgranskningen har fokus på två områden: Får eleverna som läser Svenska A och B en undervisning som anpassas till

Läs mer

Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Nya Skolan i Trollhättans kommun. Beslut. Nya skolan i Trollhättan AB.

Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Nya Skolan i Trollhättans kommun. Beslut. Nya skolan i Trollhättan AB. Nya skolan i Trollhättan AB Lasarettsvägen 17 461 52 Trollhättan Beslut 2010-05-25 Dnr 44-2009:4143 Beslut efter tillsyn av den fristående grundskolan Nya Skolan i Trollhättans kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Kursutvärdering Matematisk analys IV H11

Kursutvärdering Matematisk analys IV H11 Matematisk analys IV, höstterminen 20. Responses: 9 Kursutvärdering Matematisk analys IV H. Du är Kvinna 33 3 Man 67 6 2. Varför har du läst denna kurs? Intresse för ämnet 33 3 Lättare att få jobb Förkunskapskrav

Läs mer

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola

Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola 2015-09-13 Kunskap, utveckling och lärande Ankarsrums skola Beskrivning av resultat Hur blev det? Hur ser resultaten ut på din skola, enkäter, måluppfyllelse, nationella prov övrigt? Bedömning av elevens

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Arbetsplan/Verksamhetsplan för Brearedsskolan i Vallås VO Arbetsplanen gäller läsåret 2010-11

Arbetsplan/Verksamhetsplan för Brearedsskolan i Vallås VO Arbetsplanen gäller läsåret 2010-11 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKOLOMRÅDE SÖDER BREAREDSKOLAN VALLÅS VO Arbetsplan/Verksamhetsplan för Brearedsskolan i Vallås VO Arbetsplanen gäller läsåret 2010-11 Inledning Denna arbetsplan/verksamhetsplan

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Verksamhetsplan Westerlundska Gymnasiet. Westerlundska Gymnasiet 2015/2016

Verksamhetsplan Westerlundska Gymnasiet. Westerlundska Gymnasiet 2015/2016 Verksamhetsplan Westerlundska Gymnasiet Westerlundska Gymnasiet 2015/2016 1 Övergripande beskrivning av organisationen 1.1 Ansvarsområde/beskrivning av verksamheten. Westerlundska gymnasiet är Enköpings

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9718 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn i IT gymnasiet Uppsala belägen i Uppsala kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9718 Tillsyn i IT

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Lärar/vägledarinformation

Lärar/vägledarinformation Lärar/vägledarinformation Portfolio - Personlig utvecklingsplan Syfte att utveckla och stödja självstyrt lärande genom att fokusera på det egna ansvaret för kunskapsinhämtning och personlig utveckling.

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Rossö Förskola Inlämnad av Eva Hoffström 1 Inledning Som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Glada Hudikskolan i Hudiksvall

Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Glada Hudikskolan i Hudiksvall Regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan Glada Hudikskolan i Hudiksvall Beslut och rapport Rapport regelbunden tillsyn Beslut Hudik Friskoleutbildning AB Box 1190 824 14 Hudiksvall 2008-12-08

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

KOMPETENSKONTRAKTET SIGNATUR SOM SKAPAR KARRIÄRMÖJLIGHETER

KOMPETENSKONTRAKTET SIGNATUR SOM SKAPAR KARRIÄRMÖJLIGHETER KOMPETENSKONTRAKTET SIGNATUR SOM SKAPAR KARRIÄRMÖJLIGHETER SIGNATUR SOM SKAPAR KARRIÄRMÖJLIGHETER Kompetenskontraktet är ett sätt att skapa långsiktigt samarbete mellan Mittuniversitetet och regionens

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2012-11-23 Dnr 400-2011:6483 Huvudmannen för Jensen Uppsala Rektorn vid Jensen Uppsala Beslut för gymnasieskola efter riktad tillsyn av Jensen Uppsala i Uppsala kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 1 Verksamhetsplan för särskolan Tornhagsskolan i Linköping Verksamhetsåret 2009/2010 Samverkan personal/elever/föräldrar: Särskolan har sedan två

Läs mer

Ht-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3

Ht-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Ht-15 Namn: Program: VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3 Namn: Personnummer: Telefonnummer: E-mail (studentmail): Startår: ht vt Individuell studieplan: Tilldelat VFU-område: VFU-DOKUMENTATION: Denna VFU-dokumentation

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 januari 2016 Visättraskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Systematiskt kvalitetsarbete När man ser till en för läsåret 2014/2015 kan man se att en överlag ligger högre än vad de gjorde föregående

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor

Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor 1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram Dnr 44-2015:9724 IT Gymnasiet Sverige AB Org.nr. 556597-0471 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter tillsyn j T gymnasiet Västerås belägen i Västerås kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9724 Tillsyn i IT

Läs mer