Mimmi Matematiken i måltiden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mimmi Matematiken i måltiden"

Transkript

1 Mimmi Matematiken i måltiden Slutrapport till Gudrun Malmers stiftelse Elisabeth Fock Agneta Sassersson Halmstad

2 INNEHÅLL 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund 1.2 Avgränsning 2 PROBLEM OCH SYFTE 3 METOD 3.1 Allmänt om metod 3.2 Undersökningsgrupp 3.3 Genomförande 4 RESULTAT MED KORT ANALYS 4.1 Resultat HR03abc (våren 2004) 4.2 Resultat HR04abcd (våren 2005) 4.3 Uppföljning av elever med IG i matematik A 4.4 Kort analys 5 UTVECKLING 5.1 Gästföreläsning 5.2 Samverkan ELU vid HH 5.3 Samverkan PMU vid HH 6 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION 6.1 Sammanfattning 6.2 Diskussion 7 REFERENSLITTERATUR 8 BILAGOR Bilaga 1 Betygsdokument Bilaga 2 Exempel ur Mimmi-häftet Bilaga 3 Annons till HH Bilaga 4 Strävan mot förändring Bilaga 5 Utdrag ur Kökskörkort Bilaga 6 Sammanfattning av enkät HR03abc Bilaga 7 Sammanfattning av enkät HR04abcd Bilaga 8 Information till IG-elever Bilaga 9 PowerPoint-föreläsning HH Bilaga 10 Annons till PMU HH Bilaga 11 Framtidens hemsida Bilaga 12 Informationsbroschyr om Sturegymnasiet 2

3 1 INLEDNING Arbetet behandlar de erfarenheter vi gjort genom utvecklandet av Mimmi, matematiken i måltiden. Mimmi är ett försök att lyfta fram matematikens betydelse för elever som studerar på Hotell- och restaurangprogrammet, HR, vid Sturegymnasiet i Halmstad (se informationsbroschyr, bilaga 12). Behovet har vuxit fram. Våra elever har genom åren dels fått minskat intresse för att läsa matematik dels visat alltmer bristande kunskaper i ämnet. Detta återspeglades inte minst i karaktärsämneskurserna i kök och matsal. Receptomvandling, kalkylering och enkla svinnberäkningar vållade många elever huvudbry och lärarnas frustration över fenomenet växte. Det blev ett måste att bryta denna negativa trend för vår målgrupp, samtliga elever vid HR-programmets första år på Sturegymnasiet i Halmstad. Vi som arbetat fram Mimmi i dess nuvarande form är Elisabeth Fock och Agneta Sassersson. Elisabeth är matematik- och naturkunskapslärare. Hon har en grundskollärarexamen, MaNO 4-9, sedan Hon har arbetat på HR sedan höstterminen Agneta har en utbildning som ekonomiföreståndare 1973 och examen från Industri- och hantverkslinjen Hon är yrkeslärare på HR sedan hösten Bakgrund Upprinnelsen till Mimmi var ITiS projektets framfart under Agneta Sassersson såg att här fanns en möjlighet att arbeta med vårt gemensamma problem! Vi var då tre entusiastiska lärare, Lars-Göran Bengtsson även han (liksom Agneta) karaktärsämneslärare, som bestämde oss för att hoppa på KK-stiftelsens ITiS- initiativ. Projektet fick namnet Matematiken i måltiden och förkortades Mimmi. En käck, pannkakstekande tjej med kockmössan på svaj blev vår mentala, och sedan också officiella, projektsymbol. Mimmis pannkakor, beprydd med siffror och diverse räknetecken, skulle minsann utgå från ett korrekt omräknat recept ur metodkökspärmen! Vår målsättning var att eleverna skulle inse att matematik är ett lika viktigt instrument för deras kommande yrkesutövning som en välslipad kökskniv. Metoden, för att nå någorlunda framgång, var att det skulle landa i någon form av datoranvändande för våra elever. Det låg i tiden. Vi arbetade därför fram programinfärgade övningar i matematik som skulle finnas på skolans intranät (som även går att nå hemifrån). Vi blev mycket nöjda med resultatet och tyckte att vi kommit fram till en produkt som var direkt tillämpbar oavsett var du geografiskt befann dig. Med andra ord: Eleven kunde, med tillgång till dator, öva matematik i matematiksalen, metodköket eller hemma. En del övningar kunde eleverna rätta själva. Inlämningsuppgifter och tester skickades via särskild Mimmi-mail och rättades av lärare, aningen matematik- eller kökslärare. Resultatet mailades tillbaka till eleven med lite feedback över resultatet. Eleverna verkade trivas med det lite nya sättet att lära sig och öva via datorer. Vi testkörde, ändrade en del och äskade pengar till datorer i så väl matematiksalar som metodkök. Sedan tog det stopp. Vi fick inte tillgång till det antal elevdatorer vi hade önskat. Här kunde projektet slutat. Trots allt upptäckte vi att vi genom vår samverkan i kärn- och karaktärsämnena ökade elevernas förståelse till varför matematik behövdes för dem. Som bonus valde också något fler elever än tidigare MaB. Samarbetet fortsatte därför och sedan dess arbetar vi med ett gemensamt arbetshäfte (se bilaga 2). Häftet har reviderats och vuxit en aning för varje år. Lars-Göran trädde lite tillbaka som drivkraft i Mimmi efter redovisningen av ITiS-projektet i december 2001 och har sedan dess fungerat som inspiratör och bollplank. 3

4 1.2 Avgränsning Då vi ansökte om stipendium ur Gudrun Malmers stiftelse var tanken att vi skulle använda pengarna till tid för att arbeta fram fler arbetsuppgifter, övningar och laborationer som knyter an till yrkesområdet. Som högst uppsatta mål satte vi att programinfärga samtliga delmoment i matematik A. Ett första delmål blev att främst inrikta oss på aritmetik, procent och statistik. 2 PROBLEM OCH SYFTE En stor och tyvärr ständigt växande andel av våra elever uppnådde och uppnår fortfarande inte målen för matematik A. Vi ser bristande motivation som en anledning till varför man misslyckas. En annan anledning är att man har för svaga kunskaper med sig från grundskolan. Det känns extra svårt att inte kunna ge godkänt i en grundkurs som matematik A trots att eleven arbetat hårt och verkligen lagt ner tid. Vi ville väcka elevernas lust att lära och samtidigt försöka öka andelen godkända elever på matematik A. I arbetet fann vi stöd och vägledning i programmålen för HR. Vi satte upp några konkreta mål: - Utveckla och förbättra arbetshäftet. Köpa in programanpassade böcker. Använda boken Mått för mat i matematikundervisningen. - Lyfta fram programmålen och tydliggöra dessa för eleverna. - Elever som inte uppnår G i matematik A ska erbjudas att göra s k kökskörkort (se vidare under Metod). Om Kökskörkortet går bra förs det in som en not på elevens betyg: Godkänd i Köksmatematisk grundkurs som ingått som delmoment i Matematik A (se bilaga 1 och 5). - Utvärdera projektet. - Engagera våra närmaste kollegor. 3 METOD 3.1 Allmänt om metoden För att undersöka uppsatta mål har vi under två läsår genomfört det test som vi kallar för Kökskörkort (se bilaga 5). Rektor har beviljat att godkänt på kökskörkortet införs som not i elevens betyg: Godkänd i Köksmatematisk grundkurs som ingått som delmoment i matematik A (se bilaga 1). En gemensam läsårsplanering underlättade arbetet. Denna gjordes i augusti 2004 av Agneta, Elisabeth och Thomas Göransson som kom till programmet som matematiklärare hösten Thomas hade själv önskat att bli placerad på HR och kunde tänka sig att arbeta med Mimmi. Planen visar hur vi strukturerat upp undervisningsmoment i matematik samt metodkök. I matematiksalen genomfördes t ex en paprikalaboration för att visa hur man kan använda förändringsfaktor vid svinnberäkningar. Målsättningen var hela tiden att ha koppling i matematikundervisningen till köksarbetet samt tvärtom. Med 4

5 gemensam planering blev det också lättare att se när det passar extra bra att auskultera hos varandra. Inte minst var detta viktigt för Thomas. Vi behövde sprida våra kunskaper till lärarna i HR- och matematikarbetslaget. Vi kände visst motstånd och var inte helt klara över varför det var så. Någon matematiklärare ställde sig t ex lite frågande till vad vi plockade bort ur matematik A för att hinna med Mimmi. En del av arbetet fick helt enkelt bli information till lärare i HR- och matematikarbetslaget. Sedan vi funderat ett tag över det här förstod vi att problemet var större än vi anat. Metoden för att komma till rätta med fenomenet fick bli hjälp utifrån. Dels var det inte det vi ville lägga mest tid på, dels var vi själva så inne i projektet att vi knappast kunde granska det objektivt. Vi tog en första kontakt med högskolan i Halmstad, HH, och hoppades på den (se annons till HH, bilaga 3). 3.2 Undersökningsgrupp Samtliga elever som läser matematik A vid HR har övat på Mimmi och erbjudits att göra kökskörkortet. De elever som hittills genomfört utbildningen är elever som påbörjat sin treåriga gymnasieutbildning vid HR-programmet hösten 2003 samt hösten Klasserna kallas i år 1 HR04a, HR04b, HR04c samt HR04d (04 står för intag år 2004). HR04abcd bestod ursprungligen av 96 elever. Ett antal elever har under året hoppat av utbildningen (se vidare under Resultat). Klasserna i år 2 kallas HR03a, HR03b samt HR03c (03 står för intag år 2003). HR03abc var 75 elever när de startade utbildningen hösten Genomförande Kökskörkortet genomfördes första gången våren 2004 med HR03abc. I samband med detta fick eleverna fylla i en enkät där vi bl a frågade hur man kunde förbättra arbetet med Mimmi (se bilaga 6). I juni 2004 träffade vi de två lärarstudenter från HH som nappat på erbjudandet om göra ett verklighetsanknutet examensarbete. Hösten 2004 informerade Elisabeth matematikarbetslaget om projektets framskridande. Hon upplevde att de flesta frågetecknen kring projektets syfte till reddes ut och gav upphov till tankar kring infärgning på andra program. Lärarstudenterna presenterade sig och sina tankar kring examensarbetet för HR-arbetslaget i september Detta gjorde att Agneta kunde introducera en ny karaktärämneslärare i projektet. Våren 2005 fick programmet två nya karaktärsämneslärare som också fått ta del av våra erfarenheter. Dessa tre nya kollegor har redan tillfört Mimmi en del tankar om dess framtid. I februari genomfördes kökskörkortet för HR04abcd. Även dessa klasser gjorde en uppföljande enkät kring hur arbetet med Mimmi upplevs (se bilaga 7). I början av april gav Agneta en nulägesrapport om projektets framskridande för HR-arbetslaget bl a informerade hon om att lärarstudenternas rapport finns att tillgå. Omarbetning av arbetshäftet gjordes med stor hjälp av Thomas och lärarstudenterna. Häftet har varit basen för arbetet med projektet. Även programböckerna har använts liksom Mått för mat (se Referenslitteratur). Arbetshäftet är elevernas personliga och tas med till lektionerna i matematik och kallkökskursen som Agneta hållit i. Programboken och Mått för mat finns tillgängliga i såväl matematiksal som metodkök. Hösten 2004 gick Agneta ut med ett erbjudande till de elever i HR03abc som har IG i matematik A (se vidare i Resultat och bilaga 8). De elever som tackat Ja får hjälp i det s k G-huset (se 3.3.1). 5

6 Under hösten 2004 och tidig vår 2005 har vi haft mycket kontakt med lärarstudenterna. De har varit på skolan och genomfört sina intervjuer med karaktärsämneslärare, berörda rektorer samt Thomas. De opponerade på sin uppsats i februari 2005 (se bilaga 4, Strävan mot förändring). Vid opponeringen deltog matematikansvarig rektor G-huset G-huset startade sin verksamhet hösten G står för grått hus men också för att det är dit skolan hänvisar de elever som behöver fortsatt stöd och hjälp med att uppnå G i matematik, engelska och svenska. Till vardags säger vi att eleverna är på G d v s på gång med att få G. Hit kommer även de elever som behöver hjälp med att fortsätta öva på köksmatematiken. Lärarna i G-huset har deltagit såväl vid informationstillfället för de övriga matematiklärarna som kommit med egna frågor till både Elisabeth och Agneta. 4 RESULTAT OCH KORT ANALYS 4.1 Resultat HR03abc (våren 2004) 44 elever av programmets då 62 inskrivna elever genomförde testet. Av dessa blev 10 underkända. I samband med testet gjorde vi även en enkät (bilaga 6) för att få svar på frågor om hur vi skulle förbättra undervisningen för den nya gruppen av elever som skulle påbörja sina studier vid Sturegymnasiet hösten Vi har valt att rapportera en sammanfattning av svaren från fyra av enkätens sammanlagt sex frågor. De första två frågorna saknar relevans för denna rapport. Fråga 3: Område som ska ökas 10 % av eleverna anser att man bör öva mer. Fråga 4: Elevinsats Samtliga elever är medvetna om att det krävs en personlig insats för att nå ett resultat. Fråga 5: Lärarinsats Eleverna önskar mer tid, mera hjälp, bättre förklaring, jobba mer med köksuppgifter. Fråga 6: Mera köksmatematik? Flertalet elever anser att man på olika sätt kan lägga in matematik i det praktiska arbetet. 4.2 Resultat HR04abcd (våren 2005) Kökskörkortet har omarbetats med hjälp av Thomas. Av programmets, i april 2005, 85 inskrivna elever genomförde 51 testet. Av dessa svarade 39 på enkäten. Enkäten hade liksom kökskörkortet omarbetats (bilaga 7). Vi har valt samma urvalsmetod som vid 2004, att endast redovisa svaren från fyra frågor. Fråga : Tillräcklig kunskap Endast 10% anser att dom fått för lite kunskaper i köksmatematik. Fråga 3: Elevinsats Samtliga elever inser att det är egen personlig insats som krävs. 6

7 Fråga 4: Lärarinsats Fler övningar efterlyses, förklara bättre, fler lektioner med laborationer i kök, göra det roligare. Fråga 5: Mera matematik i kök och matsal 83% av eleverna i enkäten anser att man kan öka köksmatematiken Mera kalkylering, räkna på vad maten kostar, omvandling av recept. 4.3 Uppföljning av elever med IG i matematik A Alla elever som erhöll betyget IG vid avslutad kurs våren 2004 erbjöds extra undervisning i G- huset. 8 tackade Ja till erbjudandet, 6 genomförde kökskörkortet våren 2005 varav 4 fyra klarade det och kommer att få detta inskrivet i sitt slutbetyg. 4.4 Kort analys Valet att redovisa endast delar av enkätsvaren är att vissa frågor visade sig vara ointressanta t ex provtidens längd. Under läsåret 2004 hade tre lärare matematikundervisning med eleverna. Undervisningen låg parallellt. Detta läsår fanns nivågruppering men vi väljer att inte diskutera om detta har påverkat resultatet. Det vi ville få fram var om vi var på rätt väg med vårt projekt, om vi använde rätt metod och om eleverna informerats om varför vi arbetar ämnesintegrerat. Med utgångspunkt av enkäten våren 2004 gjorde vi om testet inför Frågeställningar som eleverna upplevde som krångliga gjordes om. Av svaren 2005 kan man genomgående utläsa att lärarna varit tydliga i sin undervisning med mål och syfte. Insikten om att man som elev själv måste stå för det mesta i en inlärningsprocess är tydlig. Eleverna ser också behovet av samband med köksarbete och matematik. Det upplevs som en viktig del i utbildningen. De efterlyser dessutom mer exempel och övning i att kalkylera och få kunskap av vad maten kostar. Inte i något enkätsvar ifrågasätter eleverna nyttan av att arbeta med uppgifter kopplade till Mimmihäftet eller matematik kopplad till köksundervisning. Årets elever hade redan vid övergången till gymnasiet stora brister i sina grundläggande matematikkunskaper. Ett av våra svåra uppdrag har därför varit att bara få dem att komma till lektionerna i matematik. Det deltog endast ca 62 % av inskrivna elever vid HR i kökskörkortstestet. En del av eleverna fortsätter sina matematikstudier i G-huset och kommer med säkerhet att så småningom klara åtminstone G på kökskörkortet (kanske även G i matematik A) och få detta noterat i sitt betyg. 5 UTVECKLING 5.1 Gästföreläsning Under hösten 2004 och våren 2005 har vi gästföreläst i olika sammanhang; En positiv bieffekt av arbetet med Mimmi. Hittills har vi bjudits in att hålla tre föredrag. Det första föredraget gjorde vi för Utbildningsrådet, ett forum för samverkan mellan HH, Högskolan i Halmstad, och Halmstad kommun. I Utbildningsrådet representerades HH av en anställd vid ELU, Enheten för lärarutbildning. ELU tyckte att våra tankar skulle passa bra in i lärarstudenternas kurs i utbildningsvetenskap. Vi bjöds in och höll två separata föreläsningar (se PowerPoint-föreläsning HH, bilaga 9). Gästföreläsningarna har givit oss 7

8 insikt i att vi är på rätt väg med vårt bidrag till skolutvecklingen. Vårt arbete ligger helt i linje med Skolverkets tankar kring GY Samverkan ELU vid HH Inför gästföreläsningarna på HH funderade vi över hur vi kunde få fler lärarstudenter att våga göra ett examensarbete som starkt knyts an till ett pågående skolutvecklingsarbete. Det känns dels som att den senaste fältforskningen tidigare delges våra lärarstudenter dels som att det inte blir så mycket uppfinna hjulet igen arbeten. Under de år som Elisabeth varit verksam har flera lärarstudenter skrivit examensarbete om t ex miniräknarnas vara eller icke-vara. Den forskningen är inte ointressant men inte heller ny. Tidigt i de lärarstuderandes utbildning borde VFU-skolorna uppmanas att inventera vilka skolutvecklingsprojekt som pågår och som vore lämpliga att studera och skriva ett examensarbete kring. Ett av de arbeten vi gärna skulle vilja se utvecklat är problematiken kring grundskolornas betygsättning i matematik. Som gymnasielärare anar vi att betygssättningen sker på väldigt olika villkor. Många av våra elever kommer aldrig att kunna uppnå G i matematik A, trots att kursen till stora delar är en repetitionskurs av grundskolans matematik. 5.3 Samverkan PMU vid HH Under våren 2004 tog vi kontakt med HH (bilaga 10)) och Programmet för Pedagogisk Mjukvaru Utveckling, PMU, för att få hjälp med att utforma ett roligare och mera stimulerande undervisningsmaterial för eleverna. Tankarna gick tillbaka till tiden med Mimmi som ITiS -projekt tiden gick och inget hände. Dock fick Agneta i slutet av november en ny kontakt med en grupp studenter som hade hört talas om att vi ville ha hjälp med att utforma ett läromedel på CD alternativt ett läromedel på en hemsida. Studenterna fick projektet godkänt som en 10 p kurs i sin utbildning och arbetar som bäst med att utveckla materialet till en hemsida (se bilaga 11). En liten grupp HR elever har fått vara med i en första provomgång och tycka till och vi ser med spänning fram emot slutprodukten som skall redovisas i slutet av maj Blir produkten användbar ser vi det som ett utmärkt sätt att sprida vår tankar och idéer till andra skolor. 6 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION 6.1 Sammanfattning Arbetshäftet har reviderats. Lärarna i G-huset har tankar och idéer som vi hoppas kunna utveckla vidare. Programbok i matematik och Mått för mat används ofta i undervisningen. Vi upplever att vi lyckats ganska bra med att medvetandegöra våra elever om att programmålen finns. I början av arbetshäftet finns några utdrag för att de ska bli påminda även när vi inte påpekar det. Rektor har beviljat att betyg i Köksmatematisk grundkurs förs in som not på betyget efter godkänt genomfört kökskörkört. Utvärderingar med eleverna har gjorts två år i rad. De främsta slutsatserna av dessa är att eleverna fått insikt i att matematik är viktigt för sin framtida yrkesutövning samt att ingen ifrågasätter arbetet över ämnesgränserna. Vi har dock misslyckats med att engagera våra karaktärsämneskollegor. 8

9 6.2 Diskussion Efter fyra år med Mimmi känner vi att hon skall avslutas som projekt och ingå som en naturlig del i undervisningen vid HR. Vi har visat att samverkan mellan teori och praktik är en av förutsättningarna för att eleven vid HR skall förstå att goda kunskaper i matematik är en av förutsättningarna för att lyckas med den praktiska undervisningen. Eleverna måste få en helhet i sin utbildning. Grundläggande kunskaper i matematik och förståelse för ekonomisk planering krävs av restaurangbranschen. Detta samband framgår dessutom tydligt i programmålen. Vi har med vårt projekt visat ett sätt att arbeta ämnesintegrerat. Under projektets gång har debatten kring matematikundervisningen aktualiserats. I GY07 är programinfärgning en stor och viktig fråga. Vi tror att vårt arbetssätt är ett gott exempel på hur detta kan bedrivas. Genom studenternas utvärdering inser vi att man borde introducerat projektet på ett annat sätt och engagerat arbetslaget tidigare. Vi borde dessutom tydligare beskrivit våra tankar och målet med projektet för våra rektorer. Ett litet problem har varit att vi har en programansvarig rektor och en annan rektor som har ansvar för kärnämnet matematik. Inför läsåret kommer programmets rektor att ha ansvar för samtliga ämnen och vi tror att detta kommer att stärka och uppmuntra till att arbeta med infärgningsprojekt. När Elisabeth nu gått vidare till annan tjänst, rektor vid annan gymnasieskola i Halmstad, är detta en god erfarenhet i bagaget. Genom projektet har vi upptäckt att Högskolan i Halmstad är en outnyttjad källa till kunskap för skolutveckling. Samverkan mellan gymnasieskolan och högskolan måste stärkas. Det kan göras på många sätt. Många arbetstimmar har vi lagt på Mimmi men skulle tveklöst tacka ja igen till att påbörja ett projekt som detta. Vi är olika såväl som personer som i vår roll som lärare. Vi har vitt skilda bakgrunder och stor åldersskillnad. Men vi har en sak gemensamt: Vi är envisa, drivande och vet att långsiktigt tänkande och uthållighet är en viktig framgångsfaktor. 9

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor

Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Resultat från enkäten till ämnesansvariga i matematik på gymnasieskolor Antal svar Antal enkäter som skickades ut till Ma/No-lärare 500 Antal svar 390 Antal ämnesansvariga av ovanstående 49 (12,5% av 390)

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Bäckadalsgymnasiets elevresultat 2009--2013

Bäckadalsgymnasiets elevresultat 2009--2013 Bäckadalsgymnasiets elevresultat 29--213 Den som snabbt vill skapa sig en bild av Bäckadalsgymnasiets elevresultat hittar nedan uppgifter angående skolans resultat över tid. Resultaten presenteras genomgående

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola

Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Policy kring studier på Öckerö gymnasieskola Version 090224/EO Innehåll 1.0 Kurser på gymnasiet 1.1 Olika typer av kurser 1.2 Betyg 1.3 Slutbetyg 1.3.1 Jämförelsetal 1.3.2 Meritpoäng 1.4 Samlat betygsdokument

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet inr frisör, Hotell- och turismprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolans målsättning

Läs mer

Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola

Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola Inför läsåret 2014/15 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Barn- och utbildningsenheten http://kompassen.jonkoping.se/sbf/ UTBILDNINGS FÖRVALTNINGEN PM Bun/2011:181

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen Instruktion Rekommenderad skola av fastighetsbranschen Gymnasieskolans VVS- och fastighetsprogram inriktning Fastighet Läsåret 2015/2016 INLEDNING Branschrekommenderad skola är ett sätt för Fastighetsbranschen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo

PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN PIM i Stockholms kommunala grundskolor (PIM-projektet) BILAGA 3 PIM för skolledare, seminarieträffar och skolbesök Mikael Fallmo UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010

Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 LOGGA Verksamhetsberättelse med kvalitetsredovisning för läsåret 2009/2010 Hotell- och restaurangprogrammet Presentation Verksamheten på hotell- och restaurangprogrammet präglas av att programmet är både

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Allt färre lärare med ped. utbildning

Allt färre lärare med ped. utbildning Fokus på arbetsmarknad och utbildning Allt färre lärare med ped. utbildning Allt färre lärare med pedagogisk utbildning Anders Karlsson 12 Grund- och gymnasieskolan visar likartade tendenser när det gäller

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Kursrapport för WEBBDIST12: Textproduktion 2 V14 7,5 hp (31RTX2)

Kursrapport för WEBBDIST12: Textproduktion 2 V14 7,5 hp (31RTX2) Kursrapport för WEBBDIST12: Textproduktion 2 V14 7,5 hp (31RTX2) Kursansvariga: Charlotte von Essen Anna Vörös Lindén Övriga medverkande lärare: Karin Dessne David Gunnarsson Linda Rydh Jonas Söderholm

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2013-10-08 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till yrkeshögskolan (fr o

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014

Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014 Systematiskt kvalitetsarbete för Hermods Vuxenutbildning i Avesta För perioden september 2012 till den 30 april 2014 30 juni 2014 1 Hermods har utbildat Sverige i 116 år. Över 4 miljoner svenskar har fått

Läs mer

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan

Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Kvalitetsrapport 2013/2014 samt lokal arbetsplan Innehållsförteckning 1. Om IT- Gymnasiet 1.1 Vår verksamhetsidé 1.2 Vår vision 1.3 Vårt mål 1.4 Vårt kvalitetsarbete 1.5 Våra strategier 1.6 Vart tar eleverna

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11

Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Kursutvärdering NEK A1 Moment 3: Makroekonomi, vt-11 Ansvarig lärare: Andréa Mannberg 1. Deskriptiv statistik Descriptive Statistics N Min Max Mean Std. Deviation Vilket betyg vill du ge kursen som helhet?

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan

Att studera på komvux i Tranemo. Vad kostar det att läsa på komvux i Tranemo? Ansökan Att studera på komvux i Tranemo Komvuxutbildningen är öppen för dig som har avslutad gymnasieutbildning eller fyller minst 20 år under hösten det år du börjar läsa. På Tranemo gymnasieskola och komvux

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE

Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE Dnr 48, 2014, 03 2014-02-06 FOLKBILDNINGSRÅDETS RIKTLINJER FÖR FOLKHÖGSKOLANS BEHÖRIGHETSINTYGANDE 2/13 Innehåll: 1) Behörighet till högskolan (fr o m våren 2013, motsvarande Gy2011) 2) Behörighet till

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

La bella Italia på Fyrisskolan!

La bella Italia på Fyrisskolan! La bella Italia på Fyrisskolan! De kulturella inslagen bland eleverna på Fyrisskolan är stora. Personalens ambition är att ta vara på elevernas bakgrund och främja möten mellan olika kulturer genom språk,

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Sara Penje Sidan 1 av 5 Diariekod: 611 Barn- och ungdomsnämnden Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

Entreprenörskap på Hantverksprogrammet.

Entreprenörskap på Hantverksprogrammet. Handledare: Elisabeth Banemark 2001-05-28 Entreprenörskap på Hantverksprogrammet. Österängskolan. Av: Monica Mårtensson Mats Eriksson Lars-Inge Wigren Inledning När vi fick uppslaget att starta småföretag

Läs mer

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet

Läs mer

Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening

Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening För valtni ngsstab Gymnasiekontoret Direkttelefon 0910-71 25 10 2010-04-20 Referens Jan Midlert Umeå Universitet Kanslichef Eva Lindgren 901 87 UMEÅ Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening

Läs mer

Ett år med satsningar på matematik

Ett år med satsningar på matematik Ett år med satsningar på matematik Matematiksatsningar i förskolan och grundskolan läsåret 05/06 Under detta läsår prövas en rad olika insatser för att utveckla matematikundervisningen och därmed förbättra

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer