Under höstterminen år 2000 inledde

Transkript

1 FREDRIK PERSSON, JONAS INGESSON & FRANK WEDDING Projekt Grundgy Detta är historien om att låta elever utvecklas i egen takt samt att förbättra samarbetet mellan grundskola och gymnasium. Det är också historien om att våga prova något nytt utan att alla framtida konsekvenser är utredda. Detta blev möjligt tack vare att Halmstad kommun satsade pengar för utveckling av skolan. Under höstterminen år 2000 inledde lärare, verksamma på Getingeskolan i årskurs 6 9, ett utbyte med lärare från de lägre stadierna inom det egna rektorsområdet. Målet med utbytet var att få ta del av varandras verksamhet, vilket skulle främja samarbetet inom rektorsområdet. Lärarna skulle på så sätt kunna få en bättre uppfattning om och förståelse för elevens utveckling och därmed underlätta elevens övergång från årskurs 1 5 till årskurs 6 9. Några Ma/NO-lärare på Getingeskolan fick idén att utvidga utbytet till att omfatta även övergången från grundskola till gymnasieskola. Tankarna presenterades för Hallägraskolan och Kattegattgymnasiet. Skolorna var positiva och en projektgrupp tillsattes, med en projektledare från varje skola. Ekonomiska medel söktes från Den goda skolan i Halmstad kommun och från Skolverket. Den goda skolan är ett gemensamt projekt mellan Barn och ungdomsförvaltningen och Utbildningsförvaltningen som startade Ambitiösa planer sattes i verket och målet var att så många elever som möjligt skulle lämna grundskola och gymnasium med godkända betyg. Projekt Grundgys delmål är att arbeta med samverkan mellan stadierna och därmed förbättra och förenkla övergången för eleverna. Dessutom vill projektet arbeta fram och pröva nya spännande arbetsformer som kan ge eleverna stimulans i sin utbildning, samt framgent utveckla de individuella studieplanerna. Grundgy har under den tid projektet varit verksamt genomfört många aktiviteter. Vi har t ex haft gemensamma studiedagar för grundskola och gymnasieskola, studiebesök för lärare, studiebesök för grundskoleelever på olika gymnasieprogram, fördjupningskurs i NO för grundskoleelever, utvecklande av språkstegen, konversationskurs i engelska för grundskoleelever, grundskolelektioner hållna av gymnasieelever med tid för frågor och diskussion om framtida gymnasieval mm. Det vi tyckt har varit mest spännande och intressant att genomföra och därmed valt att presentera är möjliggörandet för elever att redan på grundskolenivå ta del av och slutföra gymnasieskolans A-kurs i matematik. Denna del har också studerats av Johanna Frej, lärarstudent vid Högskolan i Halmstad, som i sitt examensarbete har intervjuat elever som deltagit i projektet. 40 NÄMNAREN NR

2 Projektidén Projektets grundidé är att arbeta med elevernas individuella studieplaner och övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Två av de tre projektledarna är matematiklärare och därför kändes det naturligt att genomföra projektets tanke inom ramen för matematik. Det har alltid funnits elever i årskurs 9 som tidigt nått upp till grundskolans mål i matematik och därmed i praktiken varit redo för gymnasiestudier. För många matematiklärare på grundskolan har det varit självklart att ha elever i klassrummet som befinner sig på olika nivåer och därmed arbetat med olika moment med varierad svårighetsgrad. Om vi haft en tioårig grundskola hade det varit naturligt att låta elever som är färdiga med nians kurs fortsätta att arbeta med det som idag ligger i gymnasiekurserna. Istället blir dessa elever i många fall tilldelade en gymnasiebok som de oftast på egen hand försöker ta del av och därmed få smak på gymnasiematematiken. Ser man helt krasst på detta scenario har nog inte eleven blivit uppmuntrad och belönad för sina goda insatser och kunskaper, utan snarare bestraffad. Många elever, oberoende av vilka skolor de kommer från och vilka förkunskaper de har, har fått börja på nytt med sidan ett i gymnasieboken den första skoldagen. Inledningsfasen I november 2001 hade vi i projektledningen en ganska klar bild av vad vi ville göra. Våra skolledare var positiva. När vi informerade matematiklärare på de tre skolorna om våra idéer möttes vi av positiv respons men också av många kritiska frågor. Hur ska dessa elever tas emot av gymnasieskolorna? Vad gör vi om de väljer olika program? Hur ska elevernas fortsatta matematikstudier se ut när de kommer till årskurs två och tre? Är det rättvist att inte ge denna chans till alla? Hur ska en högstadielärare kunna hjälpa eleverna med en gymnasiekurs? Vilka elever på grundskolan skall ges möjlighet att läsa Matematik A? Vi hade inte svar på alla frågor, men om vi väntat på svar skulle vi aldrig kunnat börja. Vi valde att se möjligheterna och inte problemen. Detta ansågs dumdristigt av några medan vi ansåg det vara friskt vågat! Vi beslöt oss därför att skapa förutsättningar för elever som var klara med grundskolans matematik, att få läsa gymnasiekursen Matematik A, MA 1201, 100p. Vi förstod vikten av att en gymnasielärare i matematik blev delaktig i projektet för att handleda grundskoleeleverna. Detta för att elevernas insatser och resultat skulle godkännas av gymnasielärare och att eleverna skulle kunna betygsättas. Vi bedömde också att det skulle få en positiv effekt på samarbetet mellan grundskolan och gymnasieskolan. Samtidigt är givetvis en gymnasielärare mer insatt i gymnasiekursen och kan därför planera kursen. Det var viktigt att komma igång snabbt för att ge eleverna möjlighet att hinna läsa klart gymnasiekursen innan de slutade grundskolan. Detta för att de skulle vinna på det genom att kunna tillgodoräkna sig en gymnasiekurs och inte minst för att gymnasieskolorna skulle uppmärksmmas på uppdraget att möta elever på den nivå de befinner sig. En elev kan inte få ett gymnasie betyg förrän han/hon börjat sina gymnasiestudier. För att komma runt detta problem skrev vi ett intyg som vid gymnasiestarten kunde omvandlas till betyg i Matematik A. Tidigt i januari 2002 informerade vi eleverna i årskurs nio om våra idéer. Intresset blev större än vi räknat med. På Getingeskolan handplockades elever som ansågs vara klara med målen för årskurs 9, medan elever på Hallägraskolan, efter samrådan med sin matematiklärare, fick anmäla sig frivilligt. Detta utmynnade i totalt 40 anmälningar. NÄMNAREN NR

3 Eleverna arbetade med gymnasiekursen på sina ordinarie matematiklektioner och dessutom höll en gymnasielärare en lektion per vecka samt handledde via First Class. Under terminens studier var det några elever som föll ifrån, bland annat på grund av tidsbrist. Trots det var det hela 23 Hallägra- och 10 Getingeelever som genomförde hela kursen. Vi i projektledningen har haft möjlighet att i våra ordinarie lärartjänster arbeta med projektet 10 % av en heltidstjänst. Cirka hälften av de tre projektledarnas nedsättningstid har använts för att arbeta med matematikdelen av projektet. Dessutom använde den gymnasielärare som höll i handledningen, Maria Larvall, 20 % av sin heltidstjänst. Undervisning/handledning Under vårterminen fick grundskoleeleverna handledning av gymnasielärare en timme per vecka. Stor del av tiden användes till genomgångar av nya moment. Normalt har gymnasieelever på Naturvetenskapsprogrammet dessa genomgångar utspridda under fyra lektionstillfällen per vecka. Eleverna använde även sina ordinarie matematiklektioner till Matematik A. De hjälpte varandra men fick också hjälp av sin ordinarie matematiklärare. Det fanns hela tiden möjlighet att via e-post fråga gymnasieläraren, som gav tips och eventuellt lösningar. Vid några tillfällen per termin genomförde även gymnasieläraren lektioner där eleverna enbart räknade. Som kontaktnät användes kommunikationsprogrammet First Class, där eleverna också kunde hämta information, uppgifter och diverse matematiska gåtor. Vi använde en lärobok för Naturvetenskap och teknik eftersom vi antog att flertalet elever skulle välja Naturvetenskapseller Teknikprogrammet. Vid valet av miniräknare rekommenderades eleverna att använda en grafritande miniräknare som eleverna fick låna. Projektpengar användes för inköpen. Under kursens gång genomfördes två delprov. Ett av dessa fungerade som ett test av elevens kunskaper inför det Nationella provet. Det andra låg, tillsammans med det Nationella provet, som grund för betygssättningen. Eleverna fick också en hemuppgift där gymnasieläraren bedömde och kommenterade elevernas redovisningssätt. Eleverna genomförde det Nationella provet för Matematik A den 21 maj 2002 på respektive grundskola, samma dag som gymnasiet. Proven rättades och betygsattes av gymnasieläraren. Elevernas insatser och provresultat låg till grund för betygsättningen. 17 av de 33 eleverna fick betyget MVG på kursen, 14 fick betyget VG och 2 elever fick G. Efter avslutad kurs fick eleverna ett intyg på att de läst kursen och uppnått ett visst betyg. De fick också ett dokument på vad de borde öva mer på, personligt för varje elev. Vad hände med eleverna när de började på gymnasiet? Vi valde att kalla de olika varianterna av mottagande för olika spår. Naturligtvis borde det finnas lika många nivåer som antalet elever, men för att kunna presentera några tänkbara alternativ för eleverna och matematiklärarna på gymnasieskolan skapade vi en förenklad modell med de olika spåren. För att kunna möta eleverna på olika nivå, strävade Kattegattgymnasiet att parallellägga några klassers matematiklektioner. Det krävdes också att matematiklärarna på gymnasiet utvecklade sitt samarbete. Det var väsentligt att ingen elev kände att han eller hon gjort ett felaktigt val genom att ha läst Matematik A redan i årskurs 9. Oavsett om det var en eller flera elever i en klass som redan läst Matematik A, behövde ingen läsa om kursen om han eller 42 NÄMNAREN NR

4 hon inte önskade det. Den eller de elever som läste en annan matematikkurs än majoriteten av klassen fick lärarledd undervisning enskilt eller i grupp med andra elever i samma situation. Eleven fick dock räkna med att sitta och räkna på egen hand på lektionstid då den övriga klassen hade genomgång. De flesta elever valde Naturvetenskapsprogrammet på Kattegattgymnasiet. I Halmstad finns ytterligare två kommunala gymnasieskolor och några gymnasiefriskolor. De elever som valt att läsa Mate matik A i årskurs 9, blev utspridda på många program på de tre kommunala gymnasieskolorna. Det har varit viktigt att vi i projektledningen haft kontakt med alla gymnasieskolors rektorer och matematiklärare för att förbereda dem inför höstterminsstarten och mottagandet av eleverna. Elevernas tankar om kursen Under hela kursen förde vi en dialog med eleverna om kursens upplägg och innehåll. Till vår hjälp hade vi Johanna Frej, student vid lärarutbildningen på Högskolan i Halmstad. I sitt examensarbete, Individanpassad undervisning i ämnet matematik En studie av projekt Grundgy intervjuade hon elever som deltagit i projektet. Så här sammanfattar Johanna elevernas tankar före och efter kursen: En stor del av eleverna valde att läsa matematik A eftersom de sökte efter nya utmaningar och var nyfikna på hur gymnasiets matematikkurser är. Ett annat skäl som vägde tungt hos dessa elever var att de ansåg att det kunde vara fördelaktigt om de kunde få ett försprång i gymnasiet genom att redan ha deltagit i en av de obligatoriska kurserna. Denna synpunkt framkom såväl hos de elever som inte hade valt en utbildning med fler matematikkurser i gymnasiet, som hos de elever som hade ett flertal matematikkurser framför sig. Övriga orsaker till varför dessa elever valt att läsa gymnasiematematik redan i årskurs nio uppgavs bland annat vara att de varit färdiga med nians kurs och att respektive matematiklärare föreslagit för eleven att denna skulle vara mogen för fördjupning. Ett mindre vanligt förekommande svar var att eleven valde matematikkursen rent taktiskt för att kunna läsa den två gånger och på så sätt få ett högre betyg. En majoritet av eleverna tyckte att det blivit roligare med matematik, det vill säga att deras intresse för ämnet som sådant ökat, efter att de börjat läsa gymnasiematematiken. Detta visade sig hänga samman med att de upplevde att de fått mer stimulans än vad de fått tidigare. En lite mindre grupp av elever ansåg inte att denna kurs hade bidragit till att öka deras intresse för matematik. Detta berodde dock endast på att dessa redan var väldigt intresserade av ämnet och inte ansåg att de kunde bli mer intresserade än vad de redan var. Ungefär en tredjedel av eleverna blev negativt överraskade av kursens innehåll då detta visade sig vara betydligt svårare än vad de förväntat sig. Många hade fått en felaktig uppfattning om kursens svårighetsgrad baserat på vad äldre kompisar har tyckt. En del elever var besvikna på sig själva då de inte lyckats så bra som de på förhand trott att de skulle göra. En stor del av eleverna tyckte att de fått en ökad förståelse för matematik efter genomgången kurs. De tyckte det varit bra att de tvingats att kunna förklara mera varför de gjort som de gjort när de räknat och behövt sätta sig in i matematiken mer än vad de varit tvungna att göra tidigare. Den ökade förståelsen hängde också samman med att undervisande lärare gått mer på djupet och givit mer tillfredsställande förklaringar. En del av eleverna tyckte att de fått ökad förståelse jämfört med vad de haft innan de började kursen men ansåg inte att denna förståelse var tillräcklig. En mindre grupp elever tyckte inte att deras förståelse för matematikämnet hade ökat i någon grad. NÄMNAREN NR

5 Oavsett om dessa elever skulle läsa matematikkurs A igen eller inte, så var de förberedda på hur en kurs i gymnasiet kan komma att se ut. Många elever uppfattade det som positivt att de fått möjligheten att läsa matematiken tidigare eftersom de skulle kunna utnyttja den tiden i gymnasiet till andra kurser. Oavsett programval tyckte eleverna också att det kändes bra att de hade läst kursen redan i grundskolan eftersom det skulle underlätta för dem i kommande matematikkurser. En del av de elever som valt naturvetenskapliga program ansåg även att de gjort sig själva en tjänst. De kommer, förutom vidare matematikkurser även att läsa andra naturvetenskapliga ämnen där det krävs matematikkunskaper. Då kommer de redan att ha en del nödvändiga kunskaper som gör det lättare att fokusera på respektive ämne snarare än matematiken som behövs för att förstå bakomliggande orsaker i ämnet. En mindre del av eleverna tyckte inte att denna kurs givit dem några förutsättningar för att lyckas bättre med andra kurser/ämnen på gymnasiet. En nulägesrapport Läsåret 01/02 var två grundskolor involverade i projektet. Resultaten och utvärderingarna från elever och lärare på dessa skolor var positiva och det var flera grundskolor inom kommunen som hörde av sig med ett intresse av att delta. Vi beslöt därför att utvidga projektet till att inkludera alla grundskolor i Halmstad kommun under läsåret 02/03. Antalet grundskolor i Halmstad är sammanlagt tolv stycken. För detta sökte vi nya projektpengar. Utvidgningen ställde krav på förändring av upplägget. Under augusti och september 2002 åkte projektledarna runt till de olika grundskolorna och berättade om genomförandet under föregående år och varje skola utsåg en kontaktperson. Dessa har som uppgift att vara länk mellan respektive grundskola och projektledningen. Många elever anmälde sig till att läsa Matematik A i årskurs 9. Vi behövde därmed använda ytterligare en gymnasielärare som i sin tjänst åkte runt och handledde några av skolorna. Vi lät ett par av de skolor som låg relativt nära varandra samordna sin handledning, så att en skolas elever förflyttade sig till en annan under ett pass per vecka. Detta år installerade vi inte First Class på grundskolorna. Eleverna hade istället kontakt med sin handledare via e-post. Handledning av Matematik A detta läsår startade i november 2002 för att ge eleverna mer tid, eftersom tidsfaktorn är ett av de problem eleverna nämnt i utvärderingarna. Även detta läsår har ett antal elever valt att inte slutföra kursen, mycket på grund av att matematiken har tagit för mycket tid från andra ämnen eller att det var en övermäktig uppgift just för tillfället. I nuläget har vi i Halmstad kommun, genom projekt Grundgys försorg, 80 elever som läser Matematik A redan i årskurs 9. Diskussion Det år som vi har bakom oss och som vi presenterat i denna uppsats har lärt oss mycket. När vi startade var långt ifrån allt klart. Det var många som sa till oss att detta har vi tänkt göra länge men.... När vi ser tillbaka hade det nog aldrig kommit igång om vi tänkt på alla men. Många problem löstes under våren 2002 och vi är glada att vi startade i liten skala med bara två grundskolor. Att organisera handledningen tar tid och kräver att det finns personer på respektive grundskola och gymnasieskola som tror på idén och är villiga att lägga ner kraft och tid för att få det att fungera. Det är framför allt viktigt att det finns en koordinator på gymnasieskolan som kan ta itu med frågor som berör t ex organisation och som fungerar som en länk mellan grundskola och gymnasieskola. 44 NÄMNAREN NR

6 Kontaktpersonerna från varje skola har träffats vid ett antal tillfällen. Vid dessa träffar har vi behandlat gemensamma frågor angående matematikundervisningen, både för grundskolan och gymnasieskolan. Dessutom har grundskollärarna fått en inblick i gymnasieskolans program och undervisning. Vi tycker oss se ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasieskolan tack vare handledningen och våra träffar. Matematiklärarna har lärt känna varandra och de kulturer som råder på de olika skolorna. Den största utmaningen kom när de elever som läst Matematik A höstterminen 2002 skulle börja på gymnasieskolan. Utan tvekan rörde detta om i grytan hos matematiklärarna på gymnasieskolan. Kan man ha elever som läser Matematik A och Matematik B i samma klassrum? Måste de elever som hunnit längre vänta in sina kamrater för att alla ska komma i fas? Hur gör man med gemensamma genomgångar? Frågorna var och är många och det finns en stor variation i uppfattning. Vi var tillsammans med matematiklärarna tvungna att hitta lösningar. Genom att starta Matematik A, fick vi igång en diskussion och ett nytänkande. Om vi försökt finna svaren på alla frågor innan vi startat hade vi inte kommit igång överhuvudtaget Man kan då fråga sig om det är rätt att utsätta elever för ett försök där vi inte riktigt visste vad det skulle leda till? Vi vet att det var ett lyft för många av de elever som fick möjligheten och att döma av de utvärderingar som gjorts är eleverna trots små problem nöjda. Vi tror att vi startat något som fått gensvar och vår uppgift nu är att göra det ännu bättre och utveckla både uppläggningen på grundskolan och mottagandet på gymnasieskolan. Vår målsättning är givetvis att detta skall fungera utan projektpengar och bli något självklart för elever på grund- och gymnasie skolan. Genom att vi möjliggjort för eleverna att läsa Matematik A på grundskolorna har vi märkt av en förändrad attityd till ämnet matematik hos både lärare och elever. Många lärare ser det nu som en självklarhet att låta eleverna arbeta i sin egen takt. Detta borde innebära att vi i framtiden får fler elever i årskurs 9 som är klara med målen i tid för att ta del av första gymnasiekursen i matematik. Vi har redan nu några elever i årskurs 8 och till och med en elev i årskurs 6 som deltar i projektet. Det blir spännande att följa dessa elever och se hur de bemöts av lärare och skolsystem utifrån deras kunskaper och förutsättningar. Många lärare beskriver att statusen för matematik har höjts på skolorna. Genom att det är några elever i varje niondeklass som deltagit i projektet har det skapat ett intresse också från andra elever som fått se och ta del av Matematik A-boken och därmed delar av kursen. Många av dessa elever får lite av en aha-upplevelse om vad som krävs på gymnasiet och lägger i och med detta ner mer tid på matematiken. Kanske är det så att vi pratar väldigt lite om varför man läser ett visst moment? Om man hänvisar momentet till framtida matematikstudier, kan man då få en röd tråd i undervisningen? I framtiden ser vi att grundskolorna kan sköta handledningen av eleverna själva. Detta skall bli ett naturligt inslag i undervisningen. Varför skall det vara stopp när man är färdig med nians kurs bara för att man befinner sig på en grundskola? Gymnasieskolan måste också bli bättre på att ta emot eleverna. Som vi ser det bör ett dokument som berättar vad eleven gjort följa med varje elev från grundskolan. Läs mer på vår hemsida: Projektledare: Fredrik Persson, Getingeskolan Jonas Ingesson, Hallägraskolan Frank Wedding, Kattegattgymnasiet NÄMNAREN NR