INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vad händer nu? 2. Diabetesteamet 3. Diagnosen 4. Praktiskt kring provtagning 5. Dagbok/Datorprogram 6. Insulinbehandling 7. Insulinpennor 8. Injektionsteknik 9. Egenvårdsmaterial 10. Forskningspapper 11. Vårdbidrag 12. Mat 13. Kolhydraträkning 14. Korrigeringsdoser 15. Blodsockermål 16. Hypoglykemi 17. Behandling av lågt blodsocker/hypoglykemi 18. Glukagonsprutan/insulinkoma 19. Hyperglykemi 20. Ketoacidos 21. Ketoner 22. Alkohol, Tobak o Diabetes 23. Uppföljning

2 1. VAD HÄNDER NU??? Den typ av diabetes som du har drabbats av är ett tillstånd som uppstår när kroppen inte kan tillverka tillräckligt mycket insulin. Diabetes typ 1. Insulin är ett livsviktigt hormon som cirkulerar i blodet och som bildas i bukspottkörteln. När vi äter tillförs kroppen socker och för att kroppens alla celler ska kunna ta upp socker från blodet behövs insulin. Utan insulin blir blodsockret för högt och stiger det över en viss nivå rinner sockret över i urinen. Då känner du att du kissar oftare och större mängder, du blir också törstig, trött, illamående, går ner i vikt och i vissa fall kan också synstörningar förekomma. Att få veta att man drabbats av sjukdomen diabetes är en stor och i många fall chockerande nyhet. Plötsligt är du på sjukhuset och möter nya människor och är med om saker som du annars inte skulle ha kommit i kontakt med. Diabetes är en kronisk sjukdom, vilket betyder att den inte går över. De första dagarna ges oftast insulin via dropp direkt i blodet. Vi mäter sockerhalten i blodet en gång i timmen så länge du har insulindroppet. Detta görs för att få en uppfattning om hur mycket insulin du behöver. Målet är att blodsockret ska lägga sig på en så normal nivå som möjligt. Efter ett par dygn kan man börja ge insulin med hjälp av insulinpenna. Då lyfts ett hudveck upp och insulinet sprutas in i underhuden. När ni känner er säkra på att kontrollera blodsocker och ge insulin och fått information så ni känner er trygga får ni lov att åka hem på permission. Ofta brukar man då få åka hem och t.ex äta lunch. Efter permissionen kommer ni tillbaka till avdelningen och stämmer av hur det har gått. Successivt förlänger vi och utökar permissionerna och till slut sover ni hemma. Efter att man sovit hemma brukar man vara mogen för utskrivning. Då har ni lärt er så mycket att ni kan känna er redo att lämna sjukhuset och gå hem till "vardag" och skola eller dagis igen.

3 Ni föräldrar får sk tillfällig föräldrapenning för att kunna vara här på avdelningen tillsammans med ert barn/ungdom och ha möjlighet att lära er så mycket som möjligt under dessa första dagar. Efter utskrivningen brukar ena föräldern ha fortsatt vård av barn under några veckor för att finnas till hands och sakta men säkert skola in barn/ungdom och familj i vardagen igen. Under sjukhusvistelsen får hela familjen möjlighet att träffa läkare, sjuksköterska, dietist och annan diabetes specialiserad personal för att lära sig förstå och praktiskt hantera sjukdomen. Med god blodsockerkontroll kan man leva ett liv "lika normalt" som man gjort förut. Vi som arbetar kring dig och andra diabetes patienter här på Barn- och ungdomsmedicin kallar oss Diabetesteamet. Du får din egen läkare som är specialiserad på barn och ungdomar med diabetes. Diabetessjuksköterskan lär ut det praktiska. Hur man ger sig insulin och testar sitt blodsocker mm. Vår dietist delar med sig av sina matkunskaper. Henne träffar ni flera gånger under vistelsen här. Under vårdtiden får ni också möjlighet att träffa vår kurator och psykolog. Det är mycket ni kommer att lära er under den här vistelsen - kunskaper och färdigheter som är viktiga för att kunna sköta diabetesen på ett riktigt sätt och därmed må bra. Vill du ha lite lästips om barn och ungdomsdiabetes? Besök gärna vår hemsida där du kan läsa om barn och ungdomsdiabetes. Här finns även länkar till ytterligare information som kan vara intressant: givning/diabeteshosbarnungdom.se

4 2. DIABETESTEAMET Läkaren ansvarar för den medicinska undervisningen. Under första tiden på sjukhuset har vi samtal så att sjukdomen gås igenom. Behandlingen diskuteras. Läkaren kan här jämställas med läraren i skolan. Alla frågor och undringar är välkomna. Målet är att ge barnet/ungdomen och familjen en bra information så att det sen känns tryggt att åka hem. Väl utskrivna fortsätter läkarens ansvar att ge medicinsk information. Diabetessjuksköterskan är en central resursperson inom diabetesteamet. Hon/han ansvarar för den praktiska undervisningen om blodsockermätning, injektionsteknik, för allmän undervisning om diabetessjukdomen och egenvård i hemmet. Hon ska löpande vara ett stöd i patienternas egenvård och kunna utforma behandlingsstrategier tillsammans med barnet och familjen. I hennes uppgifter ingår också kontakter med skola, daghem och fritidshem. Dietistens uppgift är att ge patienter och föräldrar råd och undervisning i kost- och näringsfrågor. I dietistens uppgifter kan också ingå kontakter med skolmåltidspersonalen vid skolor och daghem. Såväl kuratorn som psykologen kan behövas för att ge hjälp och stöd åt patienter och föräldrar när allt är nytt och omtumlande efter beskedet att barnet har diabetes. Alla patienter träffar kurator och psykolog vid nyinsjuknandet och därefter när behov uppstår. Kuratorn har ansvar att informera föräldrarna om olika rättigheter inom försäkringssystemet. Diabetesteamet träffas regelbundet för att tillsammans utbyta erfarenheter och ny kunskap med målet att ge patienten och familjen ett så bra omhändertagande som möjligt och som leder till en trygg grund att stå på.

5 2 3. HUR SÄTTS VANLIGTVIS DIAGNOSEN DIABETES? Vanligen förekommer ett eller flera av följande symtom: törst, stora urinmängder, trötthet, avmagring, ibland buksmärtor. Då är blodsockret > 11,1 mmol/liter i akutprov taget utan hänsyn till om patienten är fastande eller har ätit. Mer sällan ser vi patienter utan några symtom men förhöjt fasteblodsocker >7,0 mmol/liter (fastande mer än 8 timmar) vid mer än ett tillfälle. Någon gång har vi patienter utan några symtom men förhöjt blodsocker >11,1 mmol/liter vid mer än ett tillfälle. Mer sällsynt kan diagnosen sättas i en medicinsk utredning där man gör en s k sockerbelastning. Patienten får dricka en sockerlösning och om blodsockervärdet är > 11,1 mmol/liter 2 timmar efter att man druckit lösningen föreligger diabetes.

6 4. HUR TAR MAN BLODSOCKER? Tvätta händerna med tvål och vatten. Torka händerna ordentligt så att fingrarna är torra. (Om du inte har möjlighet att tvätta händerna innan provtagning ska första droppen torkas bort.) Förbered din blodsockermätare och teststickan Ställ in blodprovstagaren på lämpligt stickdjup. Stick längst ut på fingertoppen runt nageln. Låt blodet komma fram så att en droppe bildas. Mät med din blodsockermätare Att mäta socker och ketoner i urin Tag ut en sticka från burken Kissa direkt på stickan eller kissa i en ren mugg och doppa sticka där i. Läs av stickan genom att jämföra den mot färgkartan på burken, följ tidsangivelsen på burken. Ketoner i urinen är ett tecken på att cellerna svälter och att du har insulinbrist. se blad nr.16 (hyperglykemi) och nr.18 (ketoacidos) När är det extra viktigt att kontrollera socker och ketoner i urin? När du är/ har: Högt blodsocker Trött och hängig utan orsak Feber, infektion Illamående och har kräkningar Ont i magen Smärtor i bröstet eller flanken Andnöd eller sänkt medvetande När du har ändrat på insulindoser eller tar färre blodsocker på natten.

7 5. DAGBOK - DATORPROGRAM Skriv upp dina blodsockervärden i dagbok för då kan du göra en riktig bedömning av dem och se helheten och lära dig av erfarenheterna. Från blodsockermätarens minne kan du i efterhand skriva ner värdena. Du kan också koppla mätaren till ett datorprogram och få en tydlig bild över alla blodsocker resultat. Har du även knappat in måltider, insulindoser och andra noteringar på din mätare så kan du få användbara grafer och trendkurvor som kan hjälpa dig att identifiera mönster och trender i ditt blodsocker och genomföra förbättringar kring din blodsockerkontroll. Vid återbesöken på barn-och ungdomsmottagningen kan du få råd och handledning kring dina blodsockervärden och insulindoser.

8 6. INSULINBEHANDLING VID DIABETES Diabetes typ 1 är den typ som oftast drabbar barn. Vid typ1 diabetes har man inte tillräckligt med insulin. Vi brukar beskriva insulin som en nyckel, en nyckel som öppnar alla celler och som gör att maten(energin) kan komma in där den behövs. Vid typ 1 diabetes saknas nycklar och därför behöver man tillföra insulin. Måltidsinsulin Du behöver direktverkande måltidsinsulin. Effekten sitter oftast i ett par timmar efter injektionen men är individuell. Måltidinsulin ger du i magen och då i underhudens fettlager. Hur stora doser du behöver beror bl a på vilket blodsocker du har före maten och vad du ska äta. Vi kommer att hjälpa dig dosera insulinet i början, men du kommer efterhand bli din egen diabetesexpert. Långverkande insulin Även mellan måltiderna behöver man energi. Kroppen fungerar då så vist att den tar ut socker från sockerbanken, ffa från levern. Detta innebär att man även mellan måltiderna behöver insulin. Det insulinet ger vi i form av långverkande insulin. Långverkande insulin ger du dig i skinkan. Insulinkänslighet Man kan vara olika känslig för insulin. En del behöver mer, andra behöver mindre. Man kan också vara mer eller mindre känslig för insulin i olika perioder och olika dagar. Om man några dagar i veckan tränar hårt kan man de dagarna behöva mindre insulin eller äta mer. Andra dagar då man är stillasittande kan man behöva högre insulindoser. En annan sak som kan påverka är förkylning och feber. Kroppen är då ofta mindre känslig för insulin och man kan behöva högre doser. Hur ska man då veta det? Jo, genom att testa blodsocker. Förvaring av insulin Insulin som inte används ska förvaras i sin ytterförpackning i kylskåp. Det ska inte frysas. Man ska skydda insulinet mot stark värme och solljus. Det insulinet man använder ska man ha i rumstemperatur. Insulinet håller i 4 veckor efter första användningen.

9 7. INSULINPENNOR Insulinpennan finns som engångspenna och påfyllningspenna. Engångspennan är förfylld med 3 ml insulin 100 E/ml och används tills insulinet är slut och kasseras då.. Påfyllningspennan laddas med en cylinderampull 3 ml 100 E/ml som bytes när den börjar bli tom. Pennorna finns så man kan dosera i hela enheter och vissa pennor har även ½ enheter. Tillvägagångssätt Ta av pennhuven på pennan Ta bort skyddspappret från en ny engångsinjektionsnål och skruva fast injektionsnålen på toppen av injektionspennan, se till att nålen sitter ordentligt fast och dra av det yttre nålskyddet och spara det. Ta bort det inre skyddet och kassera det. Kontrollera alltid insulinflödet före varje injektion genom att spola igenom nålen så det kommer en droppe insulin. Ställ därefter in den dos du ska ge genom att vrida doseringsknappen tills dosstrecket pekar på rätt siffra. Injicera insulinet genom att trycka in doseringsknappen tills dosstrecket visar 0. Sätt tillbaka det yttre nålskyddet och skruva av nålen och sätt tillbaka pennhuven. Byte av ampull på flergångspennan. Ta av pennhuven. Skruva isär din penna på mitten. Om kolvstången sticker ut från pennan så för in den så långt den går Ta fram en ny cylinderampull och för in den med färgtoppen först i hållaren och skruva samman pennan , reviderat

10 8. INJEKTIONSTEKNIK Insulinet ska injiceras i fettlagret som finns under huden. Måltidsinsulinet ges i magen. Långtidsverkande ges i skinkan. Måltidsinsulin Variera dina stickställen runt naveln för att få ett jämnt och bra upptag av insulinet. Flytta några mm varje gång annars finns risk att det bildas fettknölar som försämrar insulinupptaget. Lyft ett hudveck Stick nålen rakt in i hudvecket Tryck in knappen helt så att hela dosen ges Vänta 15 sekunder innan du drar ut nålen, detta minskar risken för läckage från nålspetsen och stickstället Långtidsverkande insulin Injektionen ges i skinkans övre yttre del. Variera dina stickställen. Ge injektionen på samma sätt som i magen.

11 9. Detta hämtar du ut med ditt HJÄLPMEDELSKORT på apoteket Insulinpennor Injektionsnålar/pennkanyler Blodsockerteststickor Lancetter till blodprovtagaren Blodprovtagare Urinstickor Detta hämtar du ut via ditt E-RECEPT på apoteket Långverkande insulin Måltidsinsulin Glukagon Blodsockermätare får du på avdelningen

12 TILL PATIENTEN 10 A. Information om register och forskningsstudier för barn och ungdomar som insjuknat i diabetes samt deras föräldrar Diabetes är en sjukdom som drabbar åtskilliga miljoner människor i världen. Ungefär 250 miljoner människor beräknas ha diabetees. I Sverige finns omkring människor med diabetes. Ungefär 2 barn och ungdomar diagnostiseras med diabetes varje dag i Sverige. Därför är forskningen oerhört viktig. Mycket forskning bedrivs gällande diabetes i hela världen men även i vårt land. Målet är att finna orsakerna till insjuknandet i diabetes och därmed också möjligheter att förhindra ett insjuknande. Nedanstående studier är aktuella idag för barn som nyligen diagnostiserats med diabetes i Sverige: 1 Svenska Barndiabetesregistret för barn och ungdomar 0-14,99 år Detta är ett nationellt register som startade 1978 där man registrerar alla barn mellan 0-14,99 år med nydiagnostiserad diabetes i Sverige. Målet är att följa mönstret för insjuknande diabetes för denna åldersgrupp i landet. Se patientinformation daterad som bifogas. 2 Diabetes Incidens Studien i Sverige för ungdomar och vuxna 15-34,99 år. Detta är ett liknande register som för barn och ungdomar men för de äldre ungdomarna och vuxna upp till 34,99 år. I denna studie önskar man också blodprov som tas i samband med att diagnosen diabetes sätts. Se patientinformation daterad som bifogas. Du kan läsa mer om DISS på 3 BDD Bättre Diabetes Diagnostik Detta är en studie där syftet är att öka kunskapen kring varför man får diabetes och varför diabetessjukdomen ibland är mer lättbehandlad och ibland kräver mer noggrann kontroll. I denna studie önskar man få ta del av de blodprov vi tar direkt när du har fått diagnosen diabetes. Du kommer också att få fylla i ett frågeformulär tillsammans med din diabetesdoktor som handlar om ärftlighet för olika sjukdomar samt olika förhållanden vid insjuknandet. Se patientinformation daterad som bifogas. Du kan läsa mer om BDD-studien på 4 SWEDIABKIDS, kvalitetssäkring av vården för barn och ungdomsdiabetes i Sverige för barn och ungdomar 0-18 år De sista 25 åren har insjuknandet i barn och ungdomsdiabetes ökat kraftigt med ca 50 % i Sverige. Vi måste se till att den vård vi ger barn och ungdomar med diabetes är av hög kvalitet och ger minsta möjliga framtida men av diabetessjukdomen. Socialstyrelsen rekommenderar att vården följs upp i kvalitetsprogram. För att detta ska vara möjligt krävs upprättande av datoriserade register. Syftet med kvalitetsregistret SWEDIABKIDS är att främja kvaliteten och uppnå en jämn standard av diabetesvården för landets barn och ungdomar. Se bifogad patientinformation hämtad från SWEDIABKIDS hemsida Om ni nu väljer att delta i SWEDIABKIDS men senare vill gå ur registret går detta att göra via hemsidan där blanketter för detta går att finna.du kan läsa mer om SWEDIABKIDS på Vi ber dig och Dina föräldrar läsa igenom detta blad samt tillhörande bilagor med information om ovan nämda register och studier och ta ställning till om ni vill delta i dessa. Det är givetvis helt frivilligt att delta. Har du ytterligare frågor kring detta ska du vända dig till din patientansvarige diabetesläkare. Anna-Karin Albin, Barnläkare Barn och Ungdomsmedicin Jan Neiderud, Verksamhetschef Barn och Ungdomsmedicin SAMTYCKE TILL DELTAGANDE I STUDIER Jag/Vi har tagit del av ovanstående information inklusive tillhörande bilagor och ger mitt/vårt medgivande till att delta i nedan ikryssade studier samt godkänner att i förekommande fall blodprover tas och lagras i biobank (kryssa i nedanstående): Studie 1 Studie 2 Studie 3 Studie 4 Jag/Vi önskar inte delta Datum: Barnets personnummer: Förälders signatur: Barnets namn: Förälders signatur: , reviderat

13 TILL JOURNALEN EFTER UNDERSKRIFT 10 B. Information om register och forskningsstudier för barn och ungdomar som insjuknat i diabetes samt deras föräldrar Diabetes är en sjukdom som drabbar åtskilliga miljoner människor i världen. Ungefär 250 miljoner människor beräknas ha diabetees. I Sverige finns omkring människor med diabetes. Ungefär 2 barn och ungdomar diagnostiseras med diabetes varje dag i Sverige. Därför är forskningen oerhört viktig. Mycket forskning bedrivs gällande diabetes i hela världen men även i vårt land. Målet är att finna orsakerna till insjuknandet i diabetes och därmed också möjligheter att förhindra ett insjuknande. Nedanstående studier är aktuella idag för barn som nyligen diagnostiserats med diabetes i Sverige: 1 Svenska Barndiabetesregistret för barn och ungdomar 0-14,99 år Detta är ett nationellt register som startade 1978 där man registrerar alla barn mellan 0-14,99 år med nydiagnostiserad diabetes i Sverige. Målet är att följa mönstret för insjuknande diabetes för denna åldersgrupp i landet. Se patientinformation daterad som bifogas. 2 Diabetes Incidens Studien i Sverige för ungdomar och vuxna 15-34,99 år. Detta är ett liknande register som för barn och ungdomar men för de äldre ungdomarna och vuxna upp till 34,99 år. I denna studie önskar man också blodprov som tas i samband med att diagnosen diabetes sätts. Se patientinformation daterad som bifogas. Du kan läsa mer om DISS på 3 BDD Bättre Diabetes Diagnostik Detta är en studie där syftet är att öka kunskapen kring varför man får diabetes och varför diabetessjukdomen ibland är mer lättbehandlad och ibland kräver mer noggrann kontroll. I denna studie önskar man få ta del av de blodprov vi tar direkt när du har fått diagnosen diabetes. Du kommer också att få fylla i ett frågeformulär tillsammans med din diabetesdoktor som handlar om ärftlighet för olika sjukdomar samt olika förhållanden vid insjuknandet. Se patientinformation daterad som bifogas. Du kan läsa mer om BDD-studien på 4 SWEDIABKIDS, kvalitetssäkring av vården för barn och ungdomsdiabetes i Sverige för barn och ungdomar 0-18 år De sista 25 åren har insjuknandet i barn och ungdomsdiabetes ökat kraftigt med ca 50 % i Sverige. Vi måste se till att den vård vi ger barn och ungdomar med diabetes är av hög kvalitet och ger minsta möjliga framtida men av diabetessjukdomen. Socialstyrelsen rekommenderar att vården följs upp i kvalitetsprogram. För att detta ska vara möjligt krävs upprättande av datoriserade register. Syftet med kvalitetsregistret SWEDIABKIDS är att främja kvaliteten och uppnå en jämn standard av diabetesvården för landets barn och ungdomar. Se bifogad patientinformation hämtad från SWEDIABKIDS hemsida Om ni nu väljer att delta i SWEDIABKIDS men senare vill gå ur registret går detta att göra via hemsidan där blanketter för detta går att finna.du kan läsa mer om SWEDIABKIDS på Vi ber dig och Dina föräldrar läsa igenom detta blad samt tillhörande bilagor med information om ovan nämda register och studier och ta ställning till om ni vill delta i dessa. Det är givetvis helt frivilligt att delta. Har du ytterligare frågor kring detta ska du vända dig till din patientansvarige diabetesläkare. Anna-Karin Albin, Barnläkare Barn och Ungdomsmedicin Jan Neiderud, Verksamhetschef Barn och Ungdomsmedicin SAMTYCKE TILL DELTAGANDE I STUDIER Jag/Vi har tagit del av ovanstående information inklusive tillhörande bilagor och ger mitt/vårt medgivande till att delta i nedan ikryssade studier samt godkänner att i förekommande fall blodprover tas och lagras i biobank (kryssa i nedanstående): Studie 1 Studie 2 Studie 3 Studie 4 Jag/Vi önskar inte delta Datum: Barnets personnummer: Förälders signatur: Barnets namn: Förälders signatur: , reviderat

14 11. VÅRDBIDRAG Kuratorn blir alltid inkopplad under vårdtiden på alla nydebuterade diabetespatienter för att informera kring vårdbidrag. Att ha ett barn med diabetes kan innebära extra kostnader och arbete. Därför finns vårdbidrag för att ge dig som förälder ekonomiskt stöd. Vårdbidraget är ett bidrag som du ansöker om hos försäkringskassan. Det är ingen självklarhet att du kommer att bli beviljad vårdbidrag för ditt barn. För att du ska få vårdbidrag måste barnet du vårdar behöva särskild tillsyn och vård i minst sex månader. Vårdbidragets storlek varierar också med hur stora behov barnet har. Du har också rätt till vårdbidrag om du har stora merkostnader på grund av barnets sjukdom. Du kan få vårdbidrag från att barnet är nyfött till och med juni månad det år barnet fyller 19 år. Vårdbidraget betalas ut till den förälder som ansöker om bidraget eller den som har den rättsliga vårdnaden om barnet. Det är möjligt för två föräldrar att dela på utbetalningen av vårdbidraget.

15 12. MATEN VID DIABETES Det är sällan man numera pratar om diabeteskost. Det vi rekommenderar är allsidig och fiberrik mat med tallriksmodellen som bas. Tallriksmodellen ger en bra bild av hur stor plats olika delar av maten ska/kan ta på tallriken. Den första sektionen för kött och fisk motsvarar en fjärdedel. Resten delas upp i två sektioner dels för potatis/ris/pasta och en del med grönsaker och rotfrukter. Maten som vi äter bryts ner och en del omvandlas till blodsocker. Därför blir blodsockret olika högt beroende av vad och hur mycket man äter. Det är lättare att få ett jämnt och stabilt blodsocker om man äter morgon, middag, kväll och ett till tre mellanmål. Fullkornsprodukter och livsmedel med mycket fiber gör att man får en ökad mättnadskänsla samtidigt som det har andra positiva egenskaper i kroppen. Det är kolhydraterna i maten som får blodsockret att stiga. Kolhydrater finns i potatis /ris /pasta /bulgur /couscous /baljväxter, bröd, gröt, flingor, frukt/juice, mjölkprodukter, bullar, kakor, godis, chips och snacks. Man kan lära sig att uppskatta ungefärliga mängder kolhydrater i livsmedel. Exempel på samma mängder kolhydrater: - 2 äggstora potatis motsvarar 1 dl ris eller nästan 1,5 dl pasta - 1 smörgås motsvarar två knäckebröd eller ½ vetebulle. - 2 dl mjölk motsvarar en liten frukt. Socker är en kolhydrat. Livsmedel med högt socker-/kolhydratinnehåll som höjer blodsockret snabbt bör undvikas som t ex kräm, fruktsoppa, saft, juice (innehåller fruktsocker) och läsk. Vatten är det bästa att dricka när man ät törstig. Om man vill dricka saft eller läsk går det bra med light drycker. Om man har lågt blodsocker, känning, och snabbt behöver höja blodsockret kan man dricka t ex vanlig söt saft. Se vidare undervisningsblad om hypoglykemi, insulinkänning. För mer information om maten, se vidare i lila informationsmaterial vilket delas ut.

16 13. KOLHYDRATRÄKNING Kolhydraträkning kan vara en hjälp när du ska bestämma hur mycket insulin du ska ta inför en måltid. Först och främst behöver du veta var kolhydraterna finns och hur mycket kolhydrater du ska äta. Med hjälp av din KOLHYDRATKVOT kan du sedan räkna ut hur mycket insulin som behövs till maten. Kolhydratkvoten anger ungefär hur många gram kolhydrater som en enhet insulin tar hand om. Man kan räkna ut sin kolhydratkvot på olika sätt. Ett sätt är att använda den sk 500-regeln regeln För att räkna ut din kolhydratkvot tar du siffran 500 och delar med din totala dygnsdos Min totala dygnsdos : E ( måltidsinsulin+långtidsverkande insulin) Ex 500 = X g kolhydrater / 1 E insulin Total dygnsdos insulin Min kolhydratkvot: 500 = g kolhydrater/ 1 E insulin Fyll i din Totala dygnsdos insulin d v s 1 E insulin tar hand om g kolhydrater Räkneexempel: Lisa har en total dygnsdos på 50 E insulin Hennes kolhydratkvot blir då 500/50=10 Dvs 1 E insulin tar hand om 10 g kolhydrater Lisa ska äta en lunch som innehåller 40 g kolhydrat Hon ska då ta 40/10=4 E måltidsinsulin till detta , reviderat

17 Frukosten kräver oftast mer insulin och därför använder vi istället 350-regeln till frukosten: 350 = g kolhydrater/1 E insulin Total dygnsdos insulin Min frukost-kolhydratkvot: 350 = g kolhydrater/ 1 E insulin Fyll i din Totala dygnsdos insulin d v s 1 E insulin tar hand om g kolhydrater till frukosten Räkneexempel: Lisa har en total dygnsdos på 50 E insulin Hennes frukost-kolhydratkvot blir då 350/50=7. Dvs 1 E insulin tar hand om 7 g kolhydrater. Lisa ska äta en frukost som innehåller 35 g kolhydrater. Hon ska då ta 35/7=5 E måltidsinsulin till detta MÅLTID FÖR MÅLTID Ovanstående räkneregler är en start till kolhydraträkning. Det är inte alltid man träffar helt rätt. Ett annat sätt att räkna ut kolhydratkvoten är att man i efterhand tittar på måltid för måltid. Då får man ett mått på hur kolhydratkvoten ser ut för just den måltiden vilket ibland kan vara ett mer pricksäkert räknesätt. Under förutsättning att ditt blodsocker legat inom målområdet (4-6 mmol/l) - före måltiden och vid kontroll 2 timmar efter måltiden inte har stigit eller sjunkit med mer än 2 mmol/l kan du göra så här: Dividera antalet g kolhydrater du åt vid denna måltid med måltidsinsulindosen du tog och du får kolhydratkvoten för denna måltid. Kvoten som du räknar ut på detta sätt kan du använda för att bestämma insulinmängd till kommande måltider vid samma tid på dygnet framöver. Räkneexempel: Lisa hade blodsocker 6 innan lunch och hamnade 2 timmar efter det att hon ätit 50 g kolhydrater på ett blodsocker på 8. Hon tog 5 E måltidsinsulin till denna måltid. Hennes kolhydratkvot lunchtid blir då: 50/5=10 Dvs 1 E insulin tar hand om 10 g kolhydrater. OBS! Vi vet att insulinbehovet inte är konstant och ändrar sig över tid både när du växer, är sjuk, när du tränar osv. Det är därför viktigt att du räknar om dina kvoter med jämna mellanrum! , reviderat

18 14. KORRIGERINGSDOS Om du ligger för högt i blodsocker kan du behöva ta extra insulin, en så kallad korrigeringsdos. Med hjälp av din KORRIGERINGSKVOT kan du räkna ut hur mycket insulin du måste ta för att sänka ditt blodsocker så mycket som du önskar. Du får då ett mått på hur mycket du sänker blodsockret genom att ge 1 E måltidsinsulin. Du ska ge korrigeringsdos om blodsockret DAGTID minst 2 timmar efter måltid är över 8 mmol/l och NATTETID minst 2 timmar efter måltid är över 10 mmol/l. Ditt blodsockermål vid korrigering är 6 mmol/l. Korrigeringsdos och måltidsdos får ej tas tätare än med två timmars mellanrum 100-regeln - för korrigeringsdos DAGTID För att räkna ut din korrigeringskvot tar du siffran 100 och delar med din totala dygnsdos. Ex 100 = X antal mmol/l som 1 E insulin sänker blodsockret Total dygnsdos insulin Min korrigeringskvot: 100 = mmol/l/ 1 E insulin Fyll i din Totala dygnsdos insulin d v s 1 E insulin sänker blodsockret med _ mmol/l Behöver du ge korrigeringsdoser NATTETID ska du endast ge dig HALVA mängden av det du räknat ut enligt ovan. Räkneexempel: Lisa har en total dygnsdos på 50 E Hennes korrigeringskvot blir då 100/50=2 Dvs 1 E insulin sänker blodsockret med 2 mmol/l Lisas blodsocker är 14 mmol/l 2 timmar efter lunch och hon vill sänka det till 6 dvs 14-6=8 steg Då måste hon ta 8/2=4 E insulin för att sänka sitt blodsocker till 6 mmol/l. Tänk på att du inför en måltid kan behöva ge korrigeringsdos + måltidsdos om blodsockret ligger högre än målvärdet innan måltiden , reviderat

19 15. VÅRA BLODSOCKERMÅL Målet med insulinbehandlingen är att vi ska efterlikna kroppens egen insulinproduktion. En kropp som inte har diabetes reglerar väldigt väl hur mycket insulin som frisätts till blodet och strävar efter att försöka undvika svängande blodsocker. Precis samma sak vill vi uppnå med insulininjektionerna. Målet är att ligga på samma nivåer i blodsocker som en icke diabetiker gör. Vi vill hålla blodsockernivåerna på mellan 4-6 mmol/l innan måltider och satsa på samma blodsocker efter måltid. Lyckas du hålla dig till dessa värden mår du bättre på kort sikt genom att undvika svängande blodsockervärden men även på lång sikt genom att undvika långtidseffekter av höga blodsockervärden. Om sockernivåerna är höga under långa tider fastnar sockret på olika strukturer i kroppen och påverkar framför allt de tunna fina kärlen i kroppen så dessa blir stela och fungerar dåligt vilket kan innebära att kroppens olika organ kan ta skada. T ex kan man få skador på de små fina kärlen i ögonen och njurarna som kan leda till att man får försämrad syn och njurfunktion. Med en bra blodsockerreglering är däremot risken för dessa följdsjukdomar till diabetesen liten! HbA1c Vi kan även mäta hur blodsockernivåerna har varit i blodet under en längre tid tillbaks genom att titta på något som vi kallar för HbA1c. Höga sockernivåer i blodet gör att sockret fastnar på olika ämnen i bl a blodet. Ju högre nivån är desto mer fastnar sockret. Vi kan mäta hur mycket socker som fastnat på hemoglobinet som finns i de röda blodkropparna och det är detta vi kallar för HbA1c. HbA1c ger oss en bild av hur sockerläget har varit i genomsnitt under de sista 2 månaderna. Vi kontrollerar HbA1c ca 4 ggr per år när du kommer på läkarbesök till barnmottagningen och använder det som en hjälp i utvärderingen av behandlingen. Vi vill att HbA1c ska ligga under 52 mmol/mol vilket innebär att kroppen har haft bra sockernivåer de sista 2 månaderna. Vi vet att det är viktigt att ligga bra i HbA1c då risken för följdsjukdomar ökar snabbt med stigande HbA1c.

20 16. HYPOGLYKEMI - INSULINKÄNNING Vad är det? Hypoglykemi är det samma som lågt blodsocker och kan t ex inträffa när du har fått i dig lite för mycket insulin, för liten mängd mat eller efter fysisk aktivitet. När blodsockret blir för lågt blir det energibrist i kroppen som då reagerar med att försöka höja blodsockret på olika sätt. Kroppen blir stressad och stresshormonerna gör att du börjar må konstigt. Ofta blir du darrig och skakig och får hungerskänslor. Du kan också bli svettig, irriterad, blek, få hjärtklappning eller få svårt att tänka klart och bli yr. Det är dessa symtom som brukar kallas för insulinkänning. Blir blodsockret riktigt lågt kan du t o m bli medvetslös och även få kramper kramper och hamna i vad man kallar för insulinkoma. Hur gör jag? När du känner dig konstig och misstänker att blodsockret inte är i balans ska du givetvis kontrollera ditt socker. Är blodsockret lågt gäller det att få upp sockret till normala nivåer igen så du börjar må lite bättre och det gör du enklast genom att stoppa i dig något sött. Du får snabbt upp ditt blodsocker genom att ta druvsockertabletter (se blad 15). Efter en känning som du åtgärdat med att stoppa i dig socker ska du kontrollera ditt blodsocker för att se att du lyckats med att få blodsockret att stiga. Ibland kan blodsockret bli väldigt högt efter en känning som svar på kroppens stresshormoner och all extra energi som du stoppat i dig för att häva det låga blodsockret. Detta kallas för rekyl. Ta det lugnt efter en känning. Ha alltid druvsockertabletter med dig i fickan eller väskan om blodsockret skulle sjunka. Tänk på att konstgjorda sötningsmedel inte fungerar som blodsockerhöjare! Det är varierande när och hur olika individer känner av att sockret är lågt och har du svårt att känna symtomen på en insulinkänning är det bra att testa dig ofta så du lär dig hur kroppen fungerar vid olika blodsockernivåer. Berätta för dina kompisar! Det är viktigt att du berättar för dina kompisar, klasskamrater, lärare, tränare med flera så de kan hjälpa till och vet vad de ska göra om du drabbas av insulinkänning.

21

22 17. BEHANDLING AV LÅGT BLODSOCKER/HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker dagtid p-glukos > 4 mmol/l- ingen åtgärd p-glukos 3,5 4 utan symptom (kallsvett, blekhet, oro). Avvakta och ta eventuellt ny blodsockerkontroll efter 20 min. p-glukos 3,5 4 med symtom druvsocker p-glukos < 3,5 alltid druvsocker Lågt blodsocker nattetid Nattetid är det bra att ha lite större marginaler, men sikta fortfarande på 6:an i blodsocker! Hur mycket druvsocker behövs vid lågt blodsocker? Barnets vikt Höjning av blodsocker Ca 2 mmol/l ca 4 mmol/l 10 kg ½ bit 1 bit Dextrosol (3g kolhydrater) 20 kg 1 bit 2 bitar (6 g) 30 kg 1 ½ bit 3 bitar (9 g) 40 kg 2 bitar 4 bitar (12 g) 50 kg 2 ½ bitar 5 bitar (15 g) 60 kg 3 bitar 6 bitar (18 g) 70 kg 3 ½ bitar 7 bitar (21 g) Ur Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna av Ragnar Hanås Ta druvsockret tillsammans med lite vatten. Vila, vänta tills effekt efter minuter, upprepa dosen om effekten uteblir. Observera kolhydratinnehållet i din druvsockertablett, då det finns olika märken! Exempel: Om du väger 35 kg behöver du 2 dextrosoltabletter, 6g kolhydrater för att höja blodsockret med 2 mmol/l För att höja blodsocker med 2 mmol/l behöver jag ta st Dextrosoltabletter vid lågt blodsocker vilket motsvarar g kolhydrater Min vikt: kg Datum: Var god vänd! , reviderat:

23 Utbyteslista 2 Dextrosol tabletter (á 3 g) 3 Dextrosoltabletter (á 3 g) motsvarar ca: motsvarar ca: ½ dl juice 1 dl juice ½ dl saft 1 dl saft ½ dl läsk 1 dl läsk 1 dl mjölk 2 dl mjölk 1-2 tsk socker i vatten 2-3 tsk socker utrört i vatten Lågt blodsocker och sen. - Kontrollera ditt blodsocker efter åtgärder för att se om du uppnått önskad effekt - Insulindos inför nästa måltid bestäms efter blodsockernivå och planerat matintag , reviderat:

24 18. INSULINKOMA - GLUKAGONSPRUTA Om blodsockret blir så lågt att hjärnan inte får tillräckligt med energi kan du bli medvetslös och hamna i insulinkoma. Innan sockerkoncentrationen blir så låg i kroppen har du oftast upplevt symtom på insulinkänning och då haft tid på dig att stoppa i dig något sött för att höja sockernivån men det är ändå viktigt att veta hur man ska göra vid insulinkoma även om det är ovanligt. Blir en diabetiker medvetslös ska man alltid ringa 112. Försök aldrig stoppa socker eller mat i munnen på en medvetslös person eftersom personen kan sätta i halsen och kvävas. Det är dock viktigt att snabbt höja blodsockret. När ambulanspersonalen kommer fram brukar de spruta socker direkt i blodet vilket höjer blodsockret direkt. I väntan på ambulansen ska den medvetslösa personen läggas i framstupa sidoläge så att andningsvägarna hålls fria. Det man också kan göra i väntan på hjälp är att använda det vi kallar för glukagonsprutan eller akutsprutan. Glukagon är ett av de stresshormon som kroppen själv också producerar vid låga sockerkoncentrationer och hjälper till att höja blodsockret. Anhöriga eller någon annan som fått information om hur och när denna akutspruta ska användas kan ge den medvetslösa en injektion och på så sätt få blodsockret att stiga. Glukagonsprutan ska förvaras kallt och ska ligga hemma i kylskåpet och behöver inte följa med dig vart du än går. Glukagonsprutan ligger förpackad i en orange ask. I asken ligger både behållare med glucagonpulver och själva sprutan med vätska. Man måste blanda pulvret och vätskan och sedan kan sprutan ges direkt genom kläderna på framsidan av låret. Effekten av sprutan brukar komma inom 10 minuter. Det är vanligt med illamående efter injektionen. Även om du piggar på dig och vaknar upp ska alla som haft så allvarligt lågt blodsocker uppsöka sjukvård. Glukagonsprutan skrivs ut på recept och demonstreras alltid innan du skrivs ut från barnavdelningen vid nyinsjuknandet och gås därefter igenom regelbundet så du kommer ihåg hur den ska användas. Det viktigaste är dock att lära sig känna igen en känning/lågt blodsocker och häva denna i tid genom att ta druvsocker. Gör man det är det väldigt sällan som det går så långt att glukagonsprutan kommer till användning.

25 19. HÖGA BLODSOCKER - HYPERGLYKEMI När blodsockret går över 10 mmol/l så orkar inte njurarna hålla kvar sockret i blodet utan då rinner det över i urinen och du kan mäta socker i urinen med hjälp av urinstickorna. Du kissar mer och du blir törstig. Du kan också bli trött och hängig och känna dig lite illamående och få ont i magen. Det är ofta så som många kände sig när de fick diagnosen diabetes då blodsockret legat högt ett tag. Riktigt höga blodsockervärden i många timmar eller dagar (främst hos nyinsjuknade) kan påverka linsen i ögat så man ser dimmigt eller suddigt, s k dimsyn. Detta går tillbaka när blodsockret ligger mer normalt. Om kroppen får för lite insulin eller får i sig för mycket mat och socker i förhållande till den mängd insulin du gett dig så får du högt blodsocker. Du kan också få höga blodsocker i samband med infektioner och feber. Om du har för högt blodsocker så innebär det att sockret far runt i blodet i stället för att tas upp av kroppen och användas som energi i t ex musklerna. Kroppen saknar nyckeln = insulinet, för att kunna använda sig av sockret i blodet. Kroppen upplever det då som att den inte har tillräckligt med energi och börjar bränna sina energireserver muskler och fett. Detta innebär att du går ner i vikt och blir ännu tröttare. När kroppen blir stressad som vid t ex en infektion så höjs blodsockret i kroppen pga våra stresshormoner. Kroppens insulinkänslighet minskar. När du är sjuk kanske du inte riktigt äter så som du brukar och du rör dig mindre men du har ändå ett högt blodsocker. Det är viktigt att du då ger insulindoser som matchar blodsockernivåerna även om du äter mindre. Har du höga blodsockervärden så kan det också bildas giftiga syror (ketoner) som ett resultat av energibristen i kroppen. Läs mer om detta under bladen om ketoner och syraförgiftning. En annan mer långtidseffekt av att ha höga blodsocker under längre perioder är att sockret i blodet gärna fastnar i och gör de små tunna kärlen i kroppen stela och sjuka. Detta är orsaken till att du kan få olika följdsjukdomar senare i livet om du inte ligger välreglerad i din diabetes. Läs mer om detta under kapitlet målvärden.

26

27 20. KETOACIDSOS - SYRAFÖRGIFTNING Vad händer i kroppen? När kroppen har brist på insulin blir blodsockret högt. Kroppens organ och celler luras dock att tro att den har dåligt med energi i kroppen eftersom den saknar insulin och kan då inte ta upp sockret från blodet dit det behövs. Då börjar kroppen bryta ner muskler och fett och börjar tillverka giftiga syror (ketoner) i samband med detta. När ketonerna ansamlas i kroppen kan du börja må dåligt. Ofta mår du illa, kan kräkas och få ont i magen. Du blir allt tröttare och slöare, börjar andas djupare och kan få ont i kroppen. Hela balansen i kroppen ändras och vi brukar prata om att kroppen blir sur ph sjunker. Detta kallas för syraförgiftning (ketoacidos) och man kan säga att det påverkar de flesta funktioner i kroppen och kan leda till medvetslöshet, diabeteskoma. Därför är det viktigt att känna igen symtomen i tid och kunna behandla insulinbristen så det inte behöver gå så långt. (Se blad 21 Ketoner) Vad ska jag göra? Om du känner dig sjuk, illamående och/eller har ont i magen är det extra viktigt att kolla både blodsocker och ketoner. Du kan mäta ketonerna i t ex urinen. Ketodiabur är en urinsticka som Du ska använda för att se om du har ketoner i urinen. Ta alltid kontakt med sjukhus om blodsockret är högt och det finns ketoner i urinen. Om du kräks, har ont i magen och mår dåligt och har både högt blodsocker och ketoner måste du omedelbart till sjukhus. Svår syraförgiftning (ketoacidos) kan vara livsfarligt. Vid höga blodsockernivåer och ketonbildning behöver du ge extra insulindoser, följa dina blodsockernivåer med täta intervall (med 1-2 timmars mellanrum) och se till att dricka ordentligt. Varje gång du kissar måste du titta efter urinketoner tills de har försvunnit! Effekten av insulin försämras av ketonerna och därför behöver man ge mer insulin än vanligt för att få bort ketonerna och normalisera blodsockret. Ett bra sätt att undvika hamna i ketoacidos är att regelbundet kontrollera dina blodsocker flera gånger om dagen och även att ha som rutin att du emellanåt kontrollerar din morgonurin för ketoner.

28 Att tänka på Blodsocker- och ketonvärden kan stiga snabbt till exempel vid: feber, influensa eller kräkningar och diarré allmän sjukdomskänsla trötthet, ökad törst och stora urinmängder = insulinbrist pumphaveri Berätta för kompisar! Det är viktigt att du berättar för dina kompisar, klasskamrater, lärare, tränare med flera att du har diabetes, så att de kan hjälpa till om du drabbas av ketoacidos. Berätta om dina symtom vid ketoacidos och vad de då kan hjälpa till med.

29 21. KETONER Ketoner eller syror som vi också kallar det får man om kroppens celler inte får tillgång till socker. För att få energi bryter då kroppen ned fett till ketoner. När man har diabetes beror förhöjda ketoner oftast på att man har en insulinbrist. Blodsockret brukar vara högt. Om man har mycket ketoner så kan blodet bli surt och man kan få syraförgiftning. Detta är farligt. I undantagsfall kan man ha ketoner även om blodsockret är normalt. Det kan hända om man fått i sig för lite kolhydrater och för lite insulin. När ska man kontrollera ketoner? Om du har ont i magen, kräks eller må illa ska du alltid kontrollera ketoner i urin eller blod. Har du ketoner och mår dåligt ska du åka till Barnakuten. Om du har högt blodsocker på morgonen ska du ta för vana att också kontrollera ketoner. Kanske har du legat högt i blodsocker hela natten. Har du ketoner och högt blodsocker så behöver du extra direktverkande insulin. Kontroller blodsocker och ketoner igen efter 2 timmar. Ketonerna och blodsockret ska ha sjunkit. Ev behöver du ge dig ytterligare en dos direktverkande insulin. Om du har ketoner och normalt eller lågt blodsocker behöver du äta kolhydrater och ta insulin. Kontrollera blodsocker och ketoner igen efter 2 timmar. Ev. behövs mer mat och mer insulin. Känner du dig tveksam över vad du ska göra kan du kontakta din diabetessköterska. Dokumentet utformat av: Diabetesteamet, Barn och Ungdomsmedicin, Helsingborg

30 Hur kontrollera man urinketoner? Du doppar en sticka i urinen och läser av den efter 10 s. Du jämför färgmarkeringarna på burken med din sticka. Hur kontrollerar man blodketoner? Du kontrollerar blodketoner på samma sätt som du kontrollerar blodsocker, men använder speciella stickor till din ketonmätare. - under 0.6 mmol/l - Normalt; överväg att kontrollera blodketoner varje 1-2 timmar om blodsockret är över 13,9 mmol/l mmol/l - Indikerar behov av mer insulin. Det är viktigt att kontakta eller följa riktlinjer från ditt diabetesteam. Fortsätt mäta blodsocker och blodketoner varje 1-2 timmar. Över 1.5 mmol/l - Risk för ketoacidos, kontakta ditt diabetesteam omedelbart. Dokumentet utformat av: Diabetesteamet, Barn och Ungdomsmedicin, Helsingborg

31 22. ALKOHOL OCH DIABETES Det är inte tillåtet att dricka alkohol innan du är myndig. Vi i diabetesteamet har dock en uppgift att informera dig om hur det fungerar i kroppen när du dricker alkohol och har diabetes! Det finns inga medicinska förbud mot att dricka alkohol bara för att du har diabetes. Däremot är det viktigt att veta hur din kropp reagerar på alkohol så du kan undvika att råka illa ut. Vad händer i kroppen? När du dricker alkohol så får levern börja jobba med att bryta ner alkoholen. Levern prioriterar att bryta ner alkoholen och hinner inte riktigt med sina andra uppgifter. I vanliga fall så finns ett sockerlager i levern som den kan frisätta till blodet när du får en känning. Levern kan också tillverka nytt socker när det behövs. På så sätt kan levern rädda dig från låga blodsockervärden genom att höja blodsockret igen - det är det vi kallar rekyl efter känning. När du dricker alkohol fungerar inte den räddningsmekanismen och du riskerar att hamna väldigt lågt i blodsocker. Ofta kommer denna effekt några timmar efter det att du druckit alkohol. Påverkan av alkoholen gör också att du kanske inte känner igen de vanliga tecknen på lågt socker och har därför svårt att göra något åt det i tid. Detta i kombination med att levern inte har tid att rädda dig från de låga sockervärdena gör att ditt blodsocker riskerar att hamna farligt lågt. Detta innebär att det är viktigt att du ser till att äta ordentligt både under dagen samt under kvällen om du tänker dricker alkohol. Stoppa gärna i dig något extra innan du går och lägger dig så du inte får låga sockervärden när du somnat. Ofta stiger sockret en del när du dricker alkoholen eftersom många alkoholhaltiga drycker innehåller mycket socker. Det är viktigt att komma ihåg att man aldrig ska ge sig extra insulin pga detta då det givetvis innebär en ännu större risk att du hamnar lägre i socker senare under kvällen/natten. Det är viktigt att dina vänner känner till att du har diabetes så de kan hjälpa dig om du skulle börja må dåligt. Det är viktigt att man inte förväxlar en allvarlig situation med låga blodsocker med fylla! Kom ihåg: Ingen alkohol på fastnade mage. Berätta för dina vänner att du har diabetes och hur de kan märka att du har symtom på lågt blodsocker. Berätta hur de kan hjälpa dig om något händer. Använd ID-bricka runt halsen eller i plånboken. Halsband och armband finns att beställa från att beställa på bl.a diabeteswellness.se. Mät blodsockret då och då under en fest. Om du dansar mycket under kvällen bör du äta lite extra. Ät en smörgås innan du går och lägger dig. Undvik att sova ensam. Illamående och/eller kräkningar dagen efter kan vara tecken på insulinbrist. Förväxla det inte med bakfylla. Ställ klockan dagen efter du druckit alkohol, gå upp och testa blodsocker, ta insulin och ät frukost. Är du trött kan du lägga dig igen efter det.

32 Tobak och diabetes Rökning är inte bra för någon och framförallt inte när man har diabetes. Rökning innebär inte samma direkta livsfara som alkohol kan göra men är inte bra på lång sikt. Rökning och diabetes är var för sig starka riskfaktorer för åderförkalkning (ateroskleros) som i sin tur kan leda till hjärt-kärlsjukdomar och andra problem på grund av kärlskador, t ex njurskador och fot och bensår till följd av dålig blodcirkulation i benen. Kombinationen diabetes och rökning ökar risken för ateroscleros och dess följder mångfalt. Förutom den ökade risken för ateroscleros gör rökningen också att blodkärlen dras ihop och blodcirkulationen minskar ytterligare. Ett gott råd är att aldrig börja röka!! Röker du redan finns det hjälp att få till rökstopp!

33 23. HUR FÖLJER VI UPP DIG EFTER UTSKRIVNINGEN? Vid utskrivningen pratar vi om dina kolhydratkvoter och korrigeringsdoser och hur de kan komma att utskrivningen från avdelningen. Oftast behöver man mindre insulin under de första veckorna efter man kommit hem. Man brukar behöva mindre insulin per gram kolhydrat. Vi bestämmer också när vi ses igen. Innan hemgång vill vi att du ska ha mött vår diabetessjuksköterska som arbetar på vår tidsbeställda barn-och ungdomsmedicinska mottagning. Du får en liten rundvandring på mottagningen och bekantar dig där med denna. Hit kommer du i fortsättningen för uppföljning. Sköterskan ser till att du har fått besked om aktuella telefonnummer på vilka du kan nå oss. Du kommer tillbaka till vår tidsbeställda mottagning inom ca 1-2 veckor efter utskrivning och möter då i första hand diabetessjuksköterskan. Då pratar ni om hur det har gått hemma och går igenom dina blodsockervärden och insulindoser. Omkring 3-4 veckor efter utskrivningen planerar vi ett återbesök hos din diabetesläkare. Då medverkar också diabetessjuksköterskan. Vi möts och du får berätta om hur allt fungerar. Det finns inga dumma frågor. Tvärtom. Rådet är att ni där hemma skriver ner era funderingar och frågor och tillsammans försöker vi ge svar på dessa. Vi tittar på dina aktuella blodsocker och insulindoser. Vi tar ett blodprov i fingret och kontrollerar ditt HbA1C dvs långtidssockret. Detta gör vi för att se att vi nu är på rätt väg mot normalisering av blodsockret. I det här läget har ni alla redan lärt er en hel del och tillsammans kommer vi fram till hur vi nu går vidare. Du får oftast i det här läget en ny återbesökstid till diabetessköterskan efter ytterligare en månad och en återbesökstid till din doktor efter två månader. Då befinner vi oss tre månader efter det att du kom in till oss och fick beskedet att det handlade om diabetes. Vi samtalar om läget och tar ett fingerstick för att kolla HbA1C som nu bör ha nått ner mot målet dvs HbA1C runt 52 mmol/mol. När allt sen fungerar är vårt mål att ge dig mötestider var tredje månad. Dietisten har du mött några gånger under vårdtiden på sjukhuset. Förmodligen har ni tillsammans planerat in en återbesökstid också med henne i samband med utskrivningen. Kuratorn har du säkert träffat under vårdtiden eller bestämt en snar tid med. Kuratorn brukar hjälpa till med ansökning av vårdbidrag. Hon eller vår psykolog finns också till hands för fler samtal om du eller dina föräldrar behöver. Vi finns alltid till för dig och vill att du och din familj ska känna er trygga med detta. Vår diabetessjuksköterska, Gunilla kan du nå dagtid via mail eller telefon. Hennes mailadress är gunilla.thelin@skane.se och tel.nr är En gång om året tar vi s k årsdiabetesprover. Det gör vi genom ett stick i armvecket. Du får gärna ett plåster med hudbedövning före sticket. Vi kontrollerar njurfunktionen, sköldkörtelfunktionen, blodfetterna och markörer för eventuell glutenintolerans. Om du fyllt 10 år eller när du fyller 10 år skickar vi en remiss (brev) till ögonmottagningen på lasarettet och här tar man med vanlig digitalkamera foton för att se de fina blodkärlen på näthinnan. Du får några ögondroppar före för att vidga pupillerna så att bilderna blir riktigt bra. Vi vill se att dessa blodkärl ser fina och friska ut. I Sverige har vi bestämt att detta görs

34 på alla patienter, barn-ungdomar-vuxna med diabetes, vartannat år i fortsättningen. Detta är en undersökning som är helt smärtfri. När puberteten är igång kanske runt 12 års åldern vill vi också regelbundet be om ett urinprov för att kolla så inte att äggvita läcker ut i urinen. Det är också ett sätt att följa blodkärlens hälsa. Sist en påminnelse: Ha alltid med dig blodsockerapparaten och eventuell dagbok till alla mottagningsbesök! Vi laddar ner dina värden från blodsockermätaren i vår dator så vi kan se och bedöma både enstaka dagar ni har frågor kring men också för att kunna se trender. Vi vill självklart också att dina föräldrar alltid kommer med till besöken. När du kommer upp i tonåren brukar vi genomföra besöket så att du och vi först träffas en stund och sen kommer dina föräldrar in för gemensamt samtal. Du stannar hos oss på den barn-och ungdomsmedicinska mottagningen upp till 18 års dagen. Därefter tar den vuxenmedicinska klinikens diabetesteam över. Hos oss är målet med hela vår verksamhet att du ska lära dig din diabetes, förstå hur din kropp fungerar och veta hur du ska ta hand om den på bästa sätt. När det är dags att flytta över till vuxenmedicinska diabetesteamet är du din egen expert.