Projektbeskrivning. Kompletterande beskrivning till tidigare ansökan om medel
|
|
- Nils Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektbeskrivning Tvärsektoriellt arbete kring barns och ungas psykiska och fysiska hälsa i Helsingborg och Landskrona med fokus på samverkan, prevention och positiv hälsoutveckling Kompletterande beskrivning till tidigare ansökan om medel Statens folkhälsoinstitut Proposition 2007/08:110; En förnyad folkhälsopolitik
2 Tvärsektoriellt arbete kring barns och ungas psykiska och fysiska hälsa i Helsingborg och Landskrona med fokus på samverkan, prevention och positiv hälsoutveckling Kompletterande beskrivning till tidigare ansökan om medel Statens folkhälsoinstitut Proposition 2007/08:110, En förnyad folkhälsopolitik Innehållsförteckning Läsanvisningar... 3 Projektbeskrivning... 3 Projektets syfte... 3 Projektets primära målgrupp... 4 Andra målgrupper... 4 Övergripande målformuleringar... 4 Mätning av resultat kopplat till målformuleringar... 5 Etablerad gränsöverskridande samverkan... 5 Integrering av framgångsrika resultat i reguljär verksamhet... 5 Spridning av kunskap och information om projektet... 5 Kostnader för projektet... 6 Forskning... 6 Delaktiga forskningssäten och forskare... 6 Erfarenhet av aktionsbaserad forskning/formativa utvärderingar med koppling till folkhälsoområdet... 7 Möjligt upplägg av forskningen i projektet... 7 Organisation... 8 Placering av projektet i Helsingborgs stads organisation... 8 Förankring på kommunledningsnivå... 9 Plan för hållbar utveckling stödjer det lokala folkhälsoarbetet... 9 Utveckling av tvärsektoriella samarbetsformer och gemensamma arenor... 9 Kontaktpersoner för arbetet Bilagor Bilaga 1: Beskrivning av projektorganisation och samverkansarbetet PArT. 2 (11)
3 Läsanvisningar Detta dokument avser att komplettera dokumentet Ansökan om medel och dess bilagor som var Statens Folkhälsoinstitut (FHI) tillhanda den 15 september I följande text besvaras kompletterande frågor från FHI som helt eller till delar finns besvarade i tidigare dokument. I texten beskrivs områden med vidare hänvisning till tidigare inskickad ansökan och dess bilagor: Ansökan om medel för tvärsektoriellt arbete kring barns och ungas psykiska och fysiska hälsa i Helsingborg och Landskrona med fokus på samverkan, prevention och positiv hälsoutveckling Bilaga 1: Plan för hållbar utveckling, Helsingborgs stad Bilaga 2: Om Samverkansarbetet PArT, rapport till Länsstyrelsen november 2007 Dnr43/2005 Bilaga 3: PArT:s verksamhetsplan år 2008 Bilaga 4: Projektplan för satsningen UTSIKTER Bilaga 5: Utvecklingsplan för Dalhem i förändring Till detta dokument bifogas en sida som beskriver projektorganisation och samverkansarbetet PArT, Preventivt Arbete Tillsammans: Bilaga 1: Beskrivning av projektorganisation samt samverkansarbetet PArT. Projektbeskrivning Projektets syfte Satsningen kring hälsa ingår som en delinsats i det pågående projektet UTSIKTER i Helsingborg och Landskrona och består av kartläggning och intervention kring de medverkande barnens hälsotillstånd. UTSIKTER:s totala syfte och mål beskrivs under rubriken Övergripande målformuleringar. Satsningen kring hälsa innebär att: Utveckla en fruktbärande samverkan mellan praktiker och forskningsföreträdare. Utröna samvariationen mellan goda utbildningsresultat och god hälsa samt utvärdera om en riktad insats till barnen i projektet kan påverka barnens hälsobeteenden och hälsotillstånd i en positiv riktning. Utvärdera insatsen/interventionen i syfte att dels få erfarenheter av hur lämplig metodik för en sådan intervention kan utformas och dels för att värdera såväl kostnadsnyttan och kostnadseffektiviteten av en sådan intervention. Utveckla en fungerande tvärfacklig arbetsmodell kring barns psykiska och fysiska hälsa. Specifika insatser kring hälsa är under planering och kommer framöver att konkretiseras i separat plan. Insatser kommer dock bland annat att innefatta årligt hälsobesök, hälsodeklaration och en sammanfattande skriftlig bedömning. Arbetsmetoden för satsningen föreslås vara en Case-Controlstudy med exempelvis kartläggning av barnets hälsovanor, ohälsosymptom, skolnärvaro, tandhälsostatus och sjukvårdskonsumtion. Härutöver planeras fler delar att utvecklas och utvärderas. Läs mer om dessa delar under rubriken Forskning samt i tidigare inskickat dokument ( Ansökan om medel, s.3-4). Satsningen på hälsa kommer att vara nära sammankopplad med pågående utbildningssatsningar kring barnen inom UTSIKTER. Det tvärvetenskapliga perspektivet som här förutsätter tvärfackligt samarbete är härmed en viktig utgångspunkt. Ett nära samarbete mellan forskning och praktik är en viktig källa till kunskap för verksamhetsutveckling och kopplingen till forskning innebär att arbetet ska ses som ett forskarstött utvecklingsarbete. 3 (11)
4 Projektets primära målgrupp Målgruppen återfinns i den pågående satsningen UTSIKTER och är uppdelad i tre kategorier: 1. Barn i familjer med försörjningsstöd 2. Barn som är nyanlända i Sverige och befinner sig i introduktion 3. Familjehemsplacerade barn Grupperna hör till de viktigaste när man talar om att inrikta sig mot förebyggande arbete för högriskgrupper. Vidare är målgruppen relativt stor och kan antas stå för en omfattande konsumtion av offentliga resurser som binds upp långsiktigt. Gruppen är heterogen och representerar vitt skilda behovsområden. I projektet kommer cirka 50 till 60 barn omkring åldern 5-9 år i sju skolor i Helsingborg och Landskrona att omfattas. Läs mer kring projektets målgrupp i tidigare inskickade dokument ( Ansökan om medel samt bilaga 1 Projektplan för UTSIKTER, s.7-8). Andra målgrupper En grundläggande utgångspunkt för arbetet är att arbetssättet i förlängningen ska kunna appliceras på andra målgrupper och andra barn i riskgrupper både inom Helsingborgs stad och i andra kommuner. Övergripande målformuleringar Den förstärkta satsningen inom hälsa för barn i riskgrupper ingår som en viktig del av projekt UTSIKTER:s tre övergripande målområden: verksamhetsutveckling ur ett individperspektiv, utveckling av samverkansmodell kring förebyggande arbete för barn i riskgrupper samt utveckling av alternativ resursmodell för ökad effektivitet av insatser. Verksamhetsutveckling ur ett individperspektiv Verksamhetsutveckling ur ett individperspektiv möjliggör Systematisk utvärdering och inhämtande av kunskapsbaserade erfarenheter. Förbättrade förutsättningar för att individen ska uppnå en god hälsoutveckling och goda utbildningsresultat. Förbättrade möjligheter att utveckla metoder som mäter resultat och nytta av tjänsterna för de enskilda barnen. En gemensam förståelse för tjänstens utformning och parternas roller i processen som i sin tur leder till förbättrad samverkan effektanalyser under processen och efter projekttiden genom ett systematiskt utvärderingsarbete. Utveckling av samverkansmodell kring förebyggande arbete för barn i riskgrupper Utvecklandet av en samverkansmodell syftar till att med uppdrag från samverkansarbetet PArT (Preventivt Arbete Tillsammans) underlätta samverkan och samordning av resurser mellan förvaltningar och organisationer i Helsingborg, Landskrona och Region Skåne. En sådan modell bidrar till att möjliggöra En plattform för det förebyggande arbetet för barn och ungdomar (med förebyggande arbete avses även introduktionsverksamhet). Ett kontinuerligt kunskapsinhämtande som påverkar utvecklingen på individ-, grupp och strategisk nivå. Ett arbetssätt som i förlängningen ska kunna appliceras på andra målgrupper Utveckling av adekvata målformuleringar som kan förenkla och förbättra förvaltningarnas/verksamheternas arbete med målgruppen. 4 (11)
5 Möjligheter till bättre resursutnyttjande och kvalitetshöjningar som kan öka hela förvaltningsorganisationens effektivitet. Utveckling av alternativ resursmodell för ökad effektivitet av insatser Ett långsiktigt mål är att utveckla möjliga lösningar på vissa problem för samverkan och förebyggande arbete som uppstår genom att ansvaret för barnen i denna och andra målgrupper är uppdelat på ett flertal organisationer med olika budgetar. Ambitionen är att i liten skala ta några steg på vägen mot att minska problemen och att i största möjliga mån göra det inom de befintliga organisationerna. Erfarenheterna från ska bidra till en Utveckling av metoder och praxis för hur samfinansiering kring gemensamma målgrupper kan lösas i praktiken. Utveckling av målgruppsanknuten resursfördelning. Utveckling av metoder för att mäta och synliggöra effekterna av förebyggande arbete. Mätning av resultat kopplat till målformuleringar Att mäta resultatet av arbetet är en grundförutsättning i den beskrivna satsningen. Arbetsmodellen och projektorganisationen som är skapad är formerad utifrån att systematiskt och kontinuerligt utvärdera arbetet som bedrivs. Se även ovanstående beskrivning av målformuleringar för arbetet. Läs mer om utvärderingsmodell och mätning av resultat i tidigare inskickade dokument ( Ansökan om medel samt bilaga 1 Projektplan för UTSIKTER, s.6-9). Etablerad gränsöverskridande samverkan Ambitionen med satsningen är att den ska vara långsiktigt hållbar och ge resultat. Satsningar på barns och ungas uppväxtvillkor prioriteras i Helsingborgs stads målprogram och är även temat för ett av stadens sju förbättringsområden. Systematiskt förebyggande och tvärsektoriellt kvalitetsarbete är viktiga förutsättningar för utveckling inom området. I Helsingborg och Landskrona pågår flera gemensamma satsningar för att förbättra situationen för barn som tillhör olika riskgrupper. Satsningarna görs i samverkan mellan Helsingborgs Skol- och fritidsnämnd, Utvecklingsnämnd, Socialnämnd, Kulturnämnd, Kommunstyrelsens förvaltning, Helsingborgs lasaretts sektion för mödra, barn- och ungdomshälsovård, Landskrona Kommun samt ett antal externa parter. Sammanhållande för detta arbete är samverkansformen PArT, Preventivt Arbete Tillsammans. Läs mer om dessa förutsättningar i tidigare inskickade dokument (bilaga 1 till Ansökan om medel Plan för Hållbar utveckling samt bilaga 2 PArT:s verksamhetsplan år 2008 ). Integrering av framgångsrika resultat i reguljär verksamhet Utgångspunkten och de övergripande målformuleringarna för arbetet är att de framgångsrika arbetssätt som utvecklas ska övergå till att bli nya ordinarie eller kompletterande arbetssätt inom och mellan berörda organisationer. Läs mer om tillvägagångssätt under ovanstående stycke med övergripande målformuleringar samt i tidigare inskickade dokument (bilaga 1 Projektplan för UTSIKTER till Ansökan om medel ). Spridning av kunskap och information om projektet Informations- och kommunikationsinsatser är ett prioriterat område i det kommande arbetet. UTSIKTER är ett omfattande projekt med ett stort antal inblandade aktörer och verksamheter. I arbetet med hälsosatsningen ökar behovet av information och kommunikation ytterligare och 5 (11)
6 kommunikationsstrukturer som är anpassade efter en tvärfacklig och gränsöverskridande organisation behöver förstärkas. Kommunikations- och informationshanteringen sker inom främst tre områden: 1. Kommunikation med barn och föräldrar 2. Intern kommunikation inom projektorganisationen 3. Extern kommunikation 4. IT- och systemstöd Läs mer om informations- och kommunikationsinsatserna i tidigare inskickade dokument ( Ansökan om medel s.6 samt bilaga 1 Projektplan för UTSIKTER, s.11-15). Kostnader för projektet Hälsosatsningen ingår som en del i det beskrivna utvecklingsarbetet UTSIKTER vilket har en särskild finansiering och organisation. Uppgiften blir nu att integrera arbetsätt och organisation så att målsättningen bättre hälsa och utbildningsresultat kan uppnås. De särskilda kostnaderna för hälsosatsningen kan indelas i nedanstående två poster. En närmare precisering kan i nuläget inte göras då detta kommer att kräva ingående interna och externa analyser och förhandlingar i syfte att uppnå optimalt utnyttjande av resurser. Ambitionsnivån är hög. Många verksamheter och intressen berörs vilket medför att stor vikt bör fästas i denna process. Forskningsresurser Här ingår seniorforskare och doktorander, administrativt stöd samt teknik- och statistikstöd och därtill hörande kostnader. Ramkostnader per år: 1800 tkr Resurser kring ledning och projektorganisation Projektledning: Ledningskostnader uppstår på olika nivåer - dels på ett övergipande plan men även på frontnivå i verksamheterna. Hur detta skall lösas måste diskuteras ingående. Utbildnings- och möteskostnader: Ett tydligt fokus ligger på att åstadkomma resultat och att omsätta faktiska erfarenheter i praktiska handling. Detta kommer att kräva såväl utbildning som genomtänkta kommunikationsinsatser. Teknikstöd: En form av virtuell organisation byggs upp. Stora krav ställs på organisationens förmåga kommunicera. Ramkostnader per år: 1300 tkr Forskning Delaktiga forskningssäten och forskare Samverkan kommer att ske med Sveriges Lantbruksuniveristet (SLU) och Lunds Universitet. De forskare som kommer att vara delaktiga i hälsosatsningen är främst: Per-Olof Östergren, professor inom socialmedicin, Lunds universitet Eva Tideman, fil.dr, leg. psykolog, Lunds Universitet Peter Währborg, professor inom forskningsområdet stress-hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Härutöver tillkommer en eller ett par doktorander, ett antal forskare/handledare på viss tid samt kompetens inom statistikhantering. Samarbetsdiskussioner har också inletts med Tandvårdshögskolan kring forskning på tandhälsa. Samarbeten kommer dessutom att ske med ett antal forskare som redan är engagerade i angränsande utvecklingsområden inom UTSIKTER. 6 (11)
7 Erfarenhet av aktionsbaserad forskning/formativa utvärderingar med koppling till folkhälsoområdet P-O Östergrens forskargrupp har mycket stor erfarenhet av interventiv forskning sedan 20 år tillbaka. Det första kommundelsinterventiva projektet som de var engagerade i var det så kallade Kirsebergsprojektet som initierades 1988 och avsåg en bred intervention i stadsdelen Kirseberg i Malmö gällande alkoholvanor. Här engagerades stadsdelsledning med tjänstemän och politiker, kommunala förvaltningar, sjukvården och inte minst de mycket livaktiga frivilligorganisationerna i stadsdelen. Projektet resulterade i ett flertal vetenskapliga publikationer, varav en del fick stor uppmärksamhet som banbrytande. P-O Östergren var också huvudhandledare för en doktorsavhandling författad av Gary Svensson 2005, som avsåg en utvärdering av det så kallade P6-projektet bland studenterna vid Lunds universitet, som avsåg att förebygga sexuellt riskbeteende. Även detta projekt stöddes i delar av FHI och har replikerats både på andra håll i Sverige och utomlands. P-O Östergren har också erhållit forskningsanslag, först från FHI, sedan från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) för att utvärdera hälsoeffekterna av den participatoriskt baserade stadsförnyelseintervention som har gjorts i stadsdelen Söder i Helsingborg. P-O Östergren har utöver detta dessutom varit projektledare för ett projekt som för FHI:s räkning validerade ett frågeinstrument för att mäta förskolebarns psykiska hälsa, vilket genomfördes i Malmö och han har också tillhört den vetenskapliga referensgruppen för ett internationellt projekt, HEPRO, som innebar utveckling av ett informationssystem för att stödja folkhälsoaspekterna av kommunal planering i 32 kommuner (medlemmar av Healthy Cities nätverket) i Danmark, Norge, Polen, Litauen, Lettland och Estland, vilket hade en budget på drygt 2 miljoner Euro för Eva Tideman är leg. psykolog och universitetslektor i psykologi vid Lunds Universitet. Tideman forskar inom utvecklingspsykologi där utveckling studeras under hela livsloppet. Centrala begrepp inom utvecklingspsykologin är frågan om arvets och miljöns inflytande på individens utveckling och hur dessa samspelar med sociala faktorer, livserfarenheter och tidsanda. Tideman har bland annat varit en utav de tongivande personerna bakom den svenska standardiseringen och normeringen av kartläggningsinstrumentet WISC (Wechsler Intelligence Scale för Children). Peter Währborg är Professor i beteendemedicin vid Statens Landsbruksuniversitet i Alnarp och Docent i kardiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Währborg är specialiserad på frågor om barn och stress är ansedd som Sveriges främsta forskare inom området. Währborg har erfarenhet av flera vetenskapliga uppdrag och kliniska studier samt flera konsult- och förtroendeuppdrag och har mottagit ett antal priser och stipendier för sitt arbete. Möjligt upplägg av forskningen i projektet Ambitionen i den kommande satsningen är att ytterligare satsa på forskning kring barns hälsa och utvärdera huruvida en riktad insats till barnen i projektet kan påverka barnens hälsobeteenden och hälsotillstånd i en positiv riktning. Insatsen består av kartläggning och intervention kring barnets hälsotillstånd som en delinsats i projektet UTSIKTER. Specifika insatser kring barnet är under planering och kommer framöver att konkretiseras i en separat plan. Insatserna innefattar bland annat årligt hälsobesök, hälsodeklaration och en sammanfattande skriftlig bedömning. Arbetsmetoden för satsningen föreslås vara en Case-Control-study med exempelvis kartläggning av barnets hälsovanor, ohälsosymptom, skolnärvaro, tandhälsostatus och sjukvårdskonsumtion. Härutöver planeras att undersöka närmiljön som resurs och arena i hälsofrämjande insatser för barn och unga samt delar kring hälsoekonomi. 7 (11)
8 Interventionen kommer att utvärderas i syfte att dels få erfarenheter av hur lämplig metodik för en sådan intervention kan utformas och dels för att värdera såväl kostnadsnyttan och kostnadseffektiviteten av en sådan intervention. Ett möjligt upplägg är att vid uppstarten av interventionen göra en mätning av skolbarnens fysiska och psykiska hälsa. I denna mätning ingår såväl de barn som identifierats vara i behov av insatser via PART/UTSIKTER-verksamheten, liksom kamraterna i deras klasser. Detta eftersom effekten av interventionen avses mätas på såväl individ- som på gruppnivå (klassen). Intreventionsindividerna/ klasserna jämförs med så kallade väntelistekontroller, det vill säga individer/klasser som erhåller intervention vid ett senare tillfälle eftersom interventionen inte kommer att kunna omfatta alla skolor redan vid uppstarten. I en andra fas görs en uppföljning av samtliga barn avseende deras hälsa och pedagogiska/sociala utveckling. Genom att beräkna de hälsovinster som förväntas uppstå genom interventionen och jämföra dessa med kostnaderna för interventionen och med de förväntade kostnader som hade uppstått i frånvaro av interventionen, så kan såväl kostnad-nytta som kostnadseffektivitet beräknas enligt vedertagna hälsoekonomiska metoder. Forskningsetiskt tillstånd kommer att inhämtas inför start av projektet. Organisation Placering av projektet i Helsingborgs stads organisation Genom det pågående arbetet i den tvärsektoriella samverkansformen PArT samt i projekt UTSIKTER är projektorganisation och tillvägagångssätt till största del redan formade. Utgångspunkten i PArT och UTSIKTER är att arbetet ska vara ett stöd och en del av den reguljära verksamheten. Medel behövs nu för ytterligare utveckling av ledningsfunktioner, kunskap samt forskning kring hälsa. Projektorganisationen består av: En politisk styrgrupp En ledningsgrupp på tjänstemannanivå En projektgrupp inklusive ett särskilt Hälsoforum Två lokala utvecklingsgrupper kopplade mot medverkande skolor Den politiska styrgruppen syftar till att leda och följa forskningsarbetet under åren Gruppen består av en representant från vardera majoriteten (ordförande) och oppositionen ur kommunstyrelsen, samt presidierna från socialnämnden, utvecklingsnämnden, kulturnämnden och skol- och fritidsnämnden i Helsingborg. Från Landskrona kommer representanter från den politiska ledningen framöver att bjudas in. Ledningsgruppen på tjänstemannanivå består av samverkansformen PArT och dess representanter från de samverkande nämnderna: Skol- och fritidsnämnden, Utvecklingsnämnden, Socialnämnden, Kulturnämnden, Kommunstyrelsens förvaltning inom Helsingborgs stad, Barn- och ungdomsnämnden och Vuxennämnde inom Landskrona Kommun samt Helsingborgs lasarett genom Sektionen för Mödra- Barn- och Ungdomshälsovård. I denna ledningsgrupp adjungeras under åren dessutom forskningsledare från Lunds Universitet och Statens Lantbruksuniversitet. Projektgruppen består av företrädare från deltagande verksamheter samt av projektledare, koordinator och två team med psykologer och specialpedagoger (projektets frontpersonal). Uppgiften är att ta ett helhetsansvar för det operativa ledningsansvaret; att samordna, leda och stödja arbetet. Gruppen ansvarar också för det övergripande arbetet med de enskilda barnen inom ramen för UTSIKTER, exempelvis genom att besluta om rutiner samt aktivt stödja personalen i verksamhetsnivån och i 8 (11)
9 förhållande till de så kallade LUG-grupperna (se nedan). I nära anslutning till projektgruppen finns ett särskilt formerat Hälsoforum. Hälsoforumets inledande uppgifter är att: Utforma fungerande metoder och rutiner som möjliggör en heltäckande kartläggning kring barnets psykiska och fysiska hälsa Utarbeta rutiner och öppna upp vägar för samarbetet kring barnets hälsoutveckling mellan projektets forskningsföreträdare, psykologer, elevhälsa, skolhälsovård och på sikt BVC samt socialtjänsten inom både Helsingborg och Landskrona Utarbeta former för eventuella interventioner samt kontinuerlig uppföljning Skapa förutsättningar för att kartläggning, insatser och uppföljning kan utvärderas De två lokala utvecklingsgrupperna kallas grupp Nord och grupp Syd. Varje grupp utgör en lokal utvecklingsgrupp (LUG) och deltagare i grupperna är berörda verksamhetsledare från medverkande skolor och andra aktiva i förändringsarbetet. Även projektets frontpersonal, bestående av en psykolog och en specialpedagog knutna till respektive grupp, ingår. Gruppernas uppgift är att leda det lokala arbetet, reflektera över vunna erfarenheter och vid behov initiera och verkställa konkreta förändringar. Läs mer om projektorganisationen i tidigare inskickade dokument ( Ansökan om medel samt bilaga 4 Projektplan för UTSIKTER, s.9-10). Se även bilaga 1 till detta dokument Beskrivning av Projektorganisation. Förankring på kommunledningsnivå Den politiska styrgruppen för arbetet syftar till att leda och följa forskningsarbetet under åren Gruppen består av en representant från vardera majoriteten (ordförande) och oppositionen ur kommunstyrelsen, samt presidierna från socialnämnden, utvecklingsnämnden, kulturnämnden och skol- och fritidsnämnden i. Från Landskrona kommer representanter från den politiska ledningen framöver att bjudas in. På tjänstemannanivå är arbetet väl förankrat och leds bland annat av en ledningsgrupp med mandat i respektive förvaltningsledningar. Läs mer i tidigare inskickade dokument ( Ansökan om medel samt bilaga 2 Om samverkansarbetet PArT, bl.a. s.3-4). Plan för hållbar utveckling stödjer det lokala folkhälsoarbetet Plan för hållbar utveckling identifierar, beskriver och analyserar områden som behöver förbättras för att skapa en hållbar utveckling i Helsingborg. I denna plan beskrivs bland annat det tvärsektoriella förbättringsområdet barn och ungas uppväxtvillkor. Se tidigare inskickat dokument (bilaga 1 Plan för hållbar utveckling, Helsingborgs stad ). Utveckling av tvärsektoriella samarbetsformer och gemensamma arenor PArT, Preventivt Arbete Tillsammans, är en befintlig etablerad tvärsektoriell samverkansform i Helsingborg och Landskrona. PArT:s övergripande syfte är att stimulera och stödja framväxten av utvecklande aktiviteter som kan förbättra utvecklingen för barn och ungdomar. Detta sker genom att stärka samverkan och samordning av föräldrars och samhällets insatser. PArT:s ambition är att fylla funktionen av en gemensam plattform som samordnar olika aktörer och aktiviteter inom området förebyggande arbete för barn och ungdomar i Helsingborg. Genom detta arbetssätt är ambitionen även att arbeta för att Helsingborgs Stads och övriga parters gemensamma resurser kan användas på ett optimalt sätt. Målet är att de framgångsrika arbetssätt som utvecklas ska övergå till att bli nya ordinarie/ kompletterande arbetssätt inom och mellan berörda organisationer. 9 (11)
10 Läs mer om PArT:s arbete i tidigare inskickade dokument ( Ansökan om medel, bilaga 2 Om Samverkansarbetet PArT samt bilaga 3 PArT:s verksamhetsplan år 2008 ). Se även i bilaga 1 till detta dokument en bildbeskrivning av projektorganisationen och samverkansarbetet PArT där hälsoforum och forskningsföreträdare finns beskrivna. Kontaktpersoner Kontaktpersoner för arbetet är: Elisabeth Bengtsson, chef avdelningen för hållbar utveckling, Helsingborgs stad E-post: elisabeth.bengtsson@helsingborg.se, tel: Leif Redestig, utvecklingsledare och projektledare för UTSIKTER, Helsingborgs stad E-post: leif.redestig@helsingborg.se, tel: Läs mer om satsningarna i Helsingborg och Landskrona på följande webbsidor: Hållbar utveckling i Helsingborg: PArT: UTSIKTER: 10 (11)
11 Bilaga 1 Beskrivning av projektorganisation och samverkansarbetet PArT Preventivt Arbete Tillsammans. Beskrivning av projektorganisationen. 11 (11)
Tvärsektoriellt arbete kring barns och ungas psykiska och fysiska hälsa med fokus på samverkan, prevention och positiv hälsoutveckling
Tvärsektoriellt arbete kring barns och ungas psykiska och fysiska hälsa med fokus på samverkan, prevention och positiv hälsoutveckling Ansökan om medel till Statens folkhälsoinstitut Proposition 2007/08:110,
Läs merFokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn
Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn Verksamhetsinriktning Part 2012-2014 Helsingborg/Landskrona December 2011 Samverkan mellan skol- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen, utvecklingsnämndens
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merAnsökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN SID 1 (6) 2009-04-07 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i
Läs merProjektplan. Projektplan. Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa
Projektplan Projektplan Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa 1 Innehåll 1 Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa 3 1.1 Bakgrund/Inledning... 3 1.2 Förväntad nytta... 4 1.3 Mål... 4 1.4
Läs merDeltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun
Läs merStrategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa
Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat
Läs merAvtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan
Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra
Läs merMål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad
Mål och inriktning - Nämndplan 2016 Lokal nämnd i Halmstad Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2016 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2016 4 Invånarna och
Läs merSkolFam. Vad är det? FoUiväst GR
SkolFam Vad är det? SkolFam Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Fråga: Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök
Läs merImplementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.
Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet
Läs merInrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt)
Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt) Skicka ifyllda projektbeskrivningar med epost till HFS-nätverkets sekretariat. Letter of Intent måste däremot
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs merProjektplan. Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg
Projektplan Team Psykiatrisamverkan på Vuxenpsykiatrin i Trelleborg Projektplanen skall fungera som projektets manual/handbok och förklara projektets metodik och beskriva vilka aktiviteter som projektet
Läs merUppföljning av placerade barns utbildning
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ola Jeremiasen 2017-04-05 SCN-2017-0193 Kjerstin Tejre Socialnämnden Uppföljning av placerade barns utbildning Förslag till beslut Socialnämnden föreslås
Läs merFortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities
1 (2) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-07 HSN 1311-1216 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Maria Söderlund 2013-12-11, p 10 Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities
Läs merSkolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Öqvist Annbritt Thomson Giggi Håkansson Katarina Datum 2017-04-10 Diarienummer UBN-2017-1681 Utbildningsnämnden Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller
Läs merSSPFR/ Sociala insatsgrupper
SSPFR/ Sociala insatsgrupper En del av västbasarbetet på Tjörn Handläggare: Strategisk samverkansgrupp Datum: 2014-01-27 Tjörn Möjligheternas ö Bakgrund Tjörns kommun har en tradition samarbete över förvaltningsgränserna.
Läs merSlutrapport samverkan kring skolnärvaro
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Elisabeth Lannergård Datum 2017-06-01 Diarienummer SCN-2016-0172 Socialnämnden Slutrapport samverkan kring skolnärvaro Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta
Läs merProjektrapport - HeLa Barn
01054 1(6) Projektrapport HeLa Barn 2017-08-31 Projektrapport - HeLa Barn (tidigare projekt Öka friskfaktorer för barn med normbrytande beteende ) PART, preventivt arbete tillsammans, är en verksamhetsöverskridande
Läs merAnsökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund
2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs mersamverkan motivera agerar
NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och
Läs merSociala investeringar. - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun
Sociala investeringar - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun Vad är sociala investeringar? Förebyggande, tidigt genomförda insatser tidigt i processen eller tidigt i ålder
Läs merSAM Samverka Agera Motivera
SAMSAMVERKA AGERA MOTIVERA 2 SAM Samverka Agera Motivera SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse,
Läs merAnsökan om finansiering av insatser/projekt
1(10) Ankomstdatum: Dnr: Ansökan om finansiering av insatser/projekt Ansökan om medel till:.. Namn på projektet/insatsen Ansökan inlämnad av: Namn Epost Telefon Bakgrund Beskriv bakgrunden och orsaken
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merGränsöverskridande samverkan
Gränsöverskridande samverkan Margaretha Månsson, Leg.psykolog, spec.ped.psyk Sektionschef Mödra- Barn- Ungdomshälsovård Helsingborgs Lasarett Plats i geografin MB(U)HV 8 kommuner i Nordvästra Skåne (NvS)
Läs merVerksamhetsplan Närvårdssamverkan Uppsala Fastställd av Närvårdssamverkan Uppsala (NSU)
Verksamhetsplan Uppsala 2015 2015-01-20 Fastställd av Uppsala (NSU) Innehållsförteckning 1 NÄRVÅRDSSAMVERKAN UPPSALA (NSU) - BESKRIVNING 2015... 3 1.1 INLEDNING... 3 1.2 BESKRIVNING AV NÄRVÅRDSSAMVERKAN
Läs merProjektplan - Hållbarhetsintegrering
Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret
Läs merNågra erfarenheter hittills från Trestad2
Några erfarenheter hittills från Trestad2 Reflektion kring prevention, Örebro 2014-05-07 Anders Eriksson Utvecklingsledare och projektledare för Trestad2 Stockholm Utvecklingsenheten Socialförvaltningen
Läs merAvtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby
Dnr: Dnr: Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby 2017-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 AVTALSPARTER... 3 2 AVTALSTID... 3 3 AVTALETS FORM OCH SYFTE... 3 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVTALET...
Läs merApril FALKENBERGSNÄMNDEN Uppföljningsrapport 1 Januari- mars 2014
April 2014 FALKENBERGSNÄMNDEN Uppföljningsrapport 1 Januari- mars 2014 Uppföljningsrapport 1 2014 Falkenbergsnämnden Nämndsledamöter Jan Berge (MP), ordf. Catharina Berghorn (S), vice ordf Eva Agbrant
Läs merSociala investeringar Multikompetent team i förskolan
Projektdirektiv Sociala investeringar Multikompetent team i förskolan Sammanfattning Den sammantagna utgångspunkten för arbetet med sociala investeringar är kommunfullmäktiges strategiska mål gör rätt
Läs merAnvisningar för Sociala investeringar
[Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...
Läs merSamverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merStödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län
Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer
Läs merVerksamhetsplan och budget. Samordningsförbundet Finsam i Helsingborg
Verksamhetsplan och budget Samordningsförbundet Finsam i Helsingborg 16 1. Samordningsförbundets ändamål och uppgifter. Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Helsingborgs
Läs merMinnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan
Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete
Läs merÖverenskommelse om implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården
' Kommuner OVERENSKOMMELSE VBrt dnr Överenskommelse om implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Överenskommelse mellan Sveriges Kommuner h ena sidan och Kommunerna i Blekinge
Läs merProjektplan Projekt Oberoende 2012 2014
Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation
Läs merRiktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete
Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merAnsökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan
Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
Läs merKommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)
Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3
Läs merPm att söka om medel till insatser för jämställdhet, antidiskriminering, barnrättsperspektivet och nationella
Malmö stad Stadskontoret Pm att söka om medel till insatser för jämställdhet, antidiskriminering, barnrättsperspektivet och nationella minoriteter Inledning Kommunstyrelsens utskott för demokrati, jämställdhet
Läs merImplementering av barnkonventionen i Linköpings kommun
Revisionsrapport Implementering av barnkonventionen i Linköpings kommun November 2008 Karin Jäderbrink Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Revisionsfråga... 3 1.2 Revisionsmetod och avgränsning...
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-17 Dnr 1300615 1 (5) Regionala utvecklingsnämnden Den attraktiva regionen projektomgång
Läs merUNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI
Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs
Läs merAnsökan om finansiering av insatser/projekt
1(11) Ansökan om finansiering av insatser/projekt Fakta för ansökan Det ligger i Samspelets intresse att stödja nya idéer om hur myndighetssamverkan kan utvecklas och främjas. Samverkansinsatsen ska ligga
Läs merMål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg
01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna
Läs merMobil närvård Västra Götaland Hur går det med samverkan i projekten?
Mobil närvård Västra Götaland Hur går det med samverkan i projekten? Resultat från följeutvärderingen, Delrapport 2 Nätverksträff, 29 november 2017 www.vgregion.se/mobilnarvard Arbetsmodell för följeutvärderingen
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning
PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens
Läs merBRA START I LIVET. Barn- och ungdomsplan. Örgryte-Härlanda.
Örgryte-Härlanda Barn- och ungdomsplan Alla barn och ungdomar i Örgryte-Härlanda ska få en god start i livet. Planen fokuserar på de områden där vi tillsammans har störst behov av utveckling för att nå
Läs merVarför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?
Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?
Läs mer1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen
1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen 2 (6) 1. Inledning Detta dokument är framtaget i syfte att beskriva och definiera den övergripande strategin för
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merRiktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv
Riktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv Innehållsförteckning Syfte 3 Målgrupper 3 Verksamhetsöverskridande arbete 3 Vetenskapligt stöd 4 Insats/Innovation
Läs merBilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund
Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns
Läs merProjektplan. Lönsamhet och attityder steg 2
Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merSamordningsförbundet Umeå
Samordningsförbundet Umeå Umeå kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan i Umeå, Länsarbetsnämnden i Umeå Verksamhetsplan Budget 2006 Innehållsförteckning 1. Samordningsförbundet Umeå...
Läs merChecklista inför beslut, BP1 JA NEJ
1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen
Läs merHandlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt
Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt SDF Östra Göteborg 2018-03-19 Barn och unga ska lyckas i skolan! Övergripande mål familjecentrerat arbetssätt att alla barn ska lyckas i skolan Inledning
Läs merVåld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 504-266/09 PROJEKTPLAN Godkänd av styrgruppen 2010-01-11 Våld i nära relationer Projektplan Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer Projektperiod
Läs merRemiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
Läs merAnmälan till SKL:s utvecklingsarbete KARTA
ANMÄLAN Vårt dnr: 17/01637 2018-01-22 Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete KARTA Anmälan avser förskolan i. kommun. Vi önskar anmäla... personer/förändringsledare till utbildningen. (minst 2, max 4 personer)
Läs mer1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden
1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 2(9) Innehållsförteckning Nämndsplan 2013... 1 Inledning... 3 Laholmsnämndens uppdrag... 4 Nämndsplan 2013... 5 Delaktighet och dialog... 5 Kunskap om invånarna och
Läs merÖverenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län
Handläggare: Jukka Tekonen, Socialkansliet Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län BAKGRUND Ny lag Riksdagen fattade
Läs merKS DECEMBER 2013
KS 17 18 DECEMBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2013-11-15 Diarienummer KSN-2013-1258 Kommunstyrelsen Överenskommelse mellan Uppsala kommun och Polismyndigheten i Uppsala
Läs merVår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1
Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merÖvergripande handlingsplan för det ungdomspolitiska arbetet 2013-2014
Övergripande handlingsplan för det ungdomspolitiska arbetet 2013-2014 (Reviderad 11.12.2013) Inledning Det övergripande målet för det lokala ungdomspolitiska arbetet är: Landskrona stad ska vara en kommun
Läs merÖversiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10
Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,
Läs mer2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009
1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom
Läs merHandlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,
UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet
Läs merRiktlinjer för övergångar. - mellan förskola och skola 2013
Sida 1 (8) 2013-12-17 Riktlinjer för övergångar - mellan förskola och skola 2013 Riktlinjer för övergångar mellan förskola och skola i Stockholms stad från 2013 Bakgrund I Stockholm är det vanligt att
Läs merNorrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen
Norrmalms stadsdelsförvaltning Anteckningar Sida 0 (6) 2017-11-21 Norrmalms stadsdelsförvaltning Sankt Eriksgatan 117, 113 43 Stockholm Box 450 75 104 30 Stockholm Telefon 076-12 09 290 Växel 08-508 09
Läs merDNR: HSNV DNR:
DNR: HSNV 2016-00064 DNR: Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se Postadress: Regionens
Läs merKunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården
Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner
Läs merRiktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun
VK400S v1.0 040416 L:\Dokument\Författningssamling\Flik 6.34 Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun.doc FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.34 Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-24, 54. Riktlinjer
Läs merUtveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning
Dnr: RS 2013-541 Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning Strategi och handlingsplan för Jämtlands län 2014-2015 Susanne Olsson 2014 Utvecklingsledare Ingegerd
Läs merFRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE
FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete
Läs merNär det gäller SFI har staden som mål att minst 30 % av de studerande ska uppnå godkänt betyg i SFI inom ett år.
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-03-19 SID 1 (5) 2009-02-12 Handläggare: Karin Eriksson Bech Telefon: 08 508 25 468 Till Socialtjänst- och
Läs merYttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet
Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns
Läs merStrategi för Kristianstads kommuns internationella
STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga
Läs merSammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden
2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,
Läs merForskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)
1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;
Läs merVerksamhetsplan 2015-2018
Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga
Läs merSamordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Läs merBarnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15
Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen
Läs merProjektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merLANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR 13OLL4221 Yttrande över Eva Sundkvists (KD) motion om informations- och antidrogkampanj mot cannabis Ewa Sundkvist, (KD), Örebro har lämnat in en motion angående att inom
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merSlutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet
Diarienummer 19-8003/08 Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2009-06-11 Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska varor Projektet Utökade volymer av svenskproducerade ekologiska
Läs merProjektplan En skola för alla Mariestad
Projektplan En skola för alla Mariestad Sektor utbildning 2018-02-23 Inledning Barn och unga i Mariestads kommun ska växa upp under trygga och goda förhållanden. Alla barn och unga ska ges möjlighet till
Läs mer