Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn

Transkript

1 Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn Verksamhetsinriktning Part Helsingborg/Landskrona December 2011 Samverkan mellan skol- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen, utvecklingsnämndens förvaltning, kulturförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning i Helsingborgs stad, utbildningsförvaltningen, individ- och familjeförvaltningen, fritids- och kulturförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning i Landskrona stad samt Region Skåne.

2 INNEHÅLL 1. INLEDNING STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN GOD UTBILDNING OCH HÄLSA UTGÅ FRÅN BARN I RISKGRUPPER GEMENSAMT ANSVAR UPPFÖLJNING AV RESULTAT VERKSAMHETSUTVECKLING UTIFRÅN ARBETET MED BARNEN RIKTNING

3 1. INLEDNING I samverkansformen Part (Preventivt arbete tillsammans) arbetar nämnder och förvaltningar i Helsingborgs stad, Landskrona stad och Region Skåne tillsammans för att förbättra barns framtidsutsikter. Det görs genom att utveckla arbetssätt som ger barn goda utbildningsresultat och förutsättningar för god hälsa. Part arbetar enligt utgångspunkten att utbildning och hälsa inte kan hanteras framgångsrikt av en enskild förvaltning utan kräver ett gemensamt samhällsansvar. Parts politiska styrgrupp, bestående av presidierna i deltagande nämnder och regionpolitiker, har antagit ett politiskt måldokument för Parts arbete som sträcker sig över perioden Detta dokument är en långsiktig verksamhetsinriktning för att fastställa tjänstemannastyrgruppens ambitioner under samma tidsperiod. Det kommer att kompletteras med en mer operativ verksamhetsplan för 2012 som antas av Parts ledningsgrupp i början av Denna verksamhetsinriktning bygger på Parts strategiska fokusområden; god utbildning och hälsa, utgå från barn i riskgrupper, gemensamt ansvar, resultatuppföljning och verksamhetsutveckling utifrån arbetet med barnen. I slutet av inriktningen sammanfattas styrgruppens ambitioner för 2012, för att ange riktningen för det kommande året och utgöra underlag för ledningsgruppens konkreta verksamhetsplan för samma år. 2. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Parts strategiska fokusområden har styrt arbetet från starten De genomsyrar arbetet på alla nivåer, från arbetet direkt riktat till barnen till den politiska styrgruppens måldokument. 2.1 GOD UTBILDNING OCH HÄLSA Det råder numera konsensus om utbildningens betydelse för barns hälsa och framtidsutsikter, något som också lyfts i ett flertal nationella utredningar och rapporter. En god utbildning är avgörande för en positiv framtidsutveckling. Att klara grundskolan med godkända betyg minskar risken för bland annat framtida fysisk och psykisk ohälsa, missbruk och bidragsberoende. Sambandet gäller också omvänt, ohälsa ökar risken för sämre skolprestationer. Kan vi bidra till att fler elever når målen i skolan och har en god hälsa förbättrar vi deras uppväxtvillkor och förutsättningar för att skapa sig en positiv framtid. En lyckad skolgång och god hälsa har därför inte bara betydelse för det enskilda barnet utan är också ett sätt att påverka samhällsutvecklingen. God utbildning och hälsa är relativt vida begrepp. För att konkretisera arbetet och underlätta uppföljning och utvärdering krävs därför att vi fokuserar på vissa områden, vilket är strategiskt viktiga ställningstaganden. Parts förebyggande ansats bidrar till att Part förespråkar så tidiga insatser som möjligt. Matematik och språk är avgörande för fortsatt inlärnings- och kunskapsutveckling hos barnen, och därmed centrala områden att satsa på inom utbildning. Insatser har hittills främst skett i grundskolan men förskolan är en viktig arena för kommande insatser, med fokus på att där lägga en god grund för fortsatt inlärning. Nytänkande och samarbete med kulturen är avgörande för att utveckla nya arbetssätt för att höja måluppfyllelsen i matematik, språk och övriga ämnen. En förutsättning för att barnen ska nå sina kunskapsmål är en god social, arbets- och lärmiljö. Det är tätt sammanknutet till barnens hälsa och elevhälsoarbetet på skolorna, vilket Part ämnar utveckla. Genom att arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande kan elevhälsan bidra till att eleverna får en optimal miljö för sin kunskaps- och personliga utveckling. Arbetet inom hälsoområdet är också en 3

4 möjlighet att stärka regionens delaktighet i arbetet, till exempel genom samarbete med primärvårdsenheter. 2.2 UTGÅ FRÅN BARN I RISKGRUPPER Alla barn har rätt till en likvärdig utbildning och hälso- och sjukvård. Vissa grupper av barn löper dock statistiskt sett större risk att inte lyckas i skolan och har en högre risk att utveckla ohälsa. Det bidrar till att de även riskerar bland annat framtida arbetslöshet, behov av ekonomiskt bistånd och sjukvård, vilket kräver samhälleliga resurser. Part fokuserar på barn i riskgrupper för att motverka att dessa gruppers förhöjda risker blir verklighet. Tidiga satsningar på dessa barns utbildning och hälsa motiveras av att de på lång sikt innebär ett mer effektivt sätt att använda samhällets resurser. Part driver i dagsläget ett flertal utvecklingsarbeten som är riktade till barn i olika riskgrupper: Familjehemsplacerade barn (Skolfam, Skolsatsning inom familjhemsvården) Barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd och nyanlända barn (Utsikter) Barn med stadigvarande behov av stöd från flera aktörer (HUB, Hälsa - utbildning - barn). Arbete som gynnar barn i riskgrupper gynnar även de allra flesta barn. Genom Parts arbete kan vi i samverkan lära oss nya arbetssätt som på sikt gynnar alla barns utbildning och hälsa. Part arbetar med utvecklingsarbete, metoder som Part utvecklar eller utvärderar och som ger goda resultat är sedan tänkta att spridas i städernas och regionens verksamheter och komma fler barn till gagn. Vi behöver därför en beredskap för hur vi kan dra nytta av och sprida de arbetssätt som inom Part visar sig vara framgångsrika. I detta är forskningen en viktig tillgång, då den kan bidra till förståelse för vilka insatser som faktiskt gör nytta. 2.3 GEMENSAMT ANSVAR Barn och unga är allas ansvar. Ska vi lyckas med uppdraget krävs fungerande samverkan både inom och mellan de två städerna och regionen. Vikten av en centralkommunal styrning av samverkan kring utbildningsfrågor, där hälso- och sjukvård också ingår, lyfts i nationella utredningar och rapporter. Det finns behov av en ökad helhetssyn kring barn och unga, där barn och unga står i fokus snarare än enskilda verksamheter. Gemensamma mål och insatser ger bättre förutsättningar och bättre resultat för det enskilda barnet än om var och en agerar enskilt. Det gemensamma ansvaret innebär också att Part ansvarar för att söka externt stöd när det behövs. Det gäller till exempel forskningsinstitutioner, att som städer och region samverka med forskare bidrar till förståelse för behov och olika insatsers verkan. Det ger en god grund för en hållbar styrning av arbetet. Det kan också gälla kontakter med myndigheter och andra kommuner för att på så sätt knyta till oss kompetens och resurser som behövs för att vi ska lyckas med vårt gemensamma uppdrag. Det gemensamma ansvaret innebär också att Part behöver skapa förutsättningar för ökad delaktighet för både barn och deras föräldrar. Deras delaktighet är avgörande för att arbetet ska lyckas och det är vårt ansvar att se till att de kan vara delaktiga. 2.4 UPPFÖLJNING AV RESULTAT Parts arbete utgår från barnen och det gemensamma uppdraget att lyckas ge dem en god utbildning och hälsa. Då måste vi veta hur det går för barnen och om det vi gör verkligen gör nytta. För att 4

5 kunna visa nyttan med det förebyggande arbetet är mått på framgång avgörande, både gällande det enskilda barnet och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Mätbarheten i Parts arbete är central för att kunna avgöra om vi lyckas med uppdraget. Det kräver konkreta mått och ständiga uppföljningar gentemot dessa. Arbetet direkt riktat mot barnen sker på individ- och gruppnivå och bygger på samma princip. Den grundas i en arbetsprocess i tre huvudsakliga steg: 1. Mätning och analys för att fastslå utgångsläget samt möjligheter och utvecklingsbehov 2. Insatser och uppföljning 3. Uppföljande mätning och analys för att utvärdera genomförda insatser och för att undersöka om resultaten förändrats i jämförelse med utgångsläget. På så sätt utgör regelbundna resultatuppföljningar grunden i utvecklingsarbetet. Analysen av dem bidrar sedan till ett systematiskt kvalitetsarbete. Genom att ständigt följa och analysera resultat på både individ- och gruppnivå kan vi identifiera hinder och möjligheter för ökad måluppfyllelse. I Parts utvecklingsarbeten utgår analysen från olika resultat som betraktas som avgörande för att vi ska lyckas med uppdrag. Resultaten åskådliggörs visuellt genom ett signalsystem kallat färgkartor. På utsikterskolorna utgörs de i dagsläget av Excelfiler och i HUB av ett datasystem somt tagits fram för ändamålet. Med färgkartorna är det möjligt att följa både enskilda individers och gruppers utveckling. Grön färg signalerar goda resultat, gul är godkänt och rödfärgade områden är en tydlig varningssignal om att vi inte lyckas med uppdraget och att det finns behov av insatser. Det är dock viktigt att betona att färgkartorna ska ses som en utvärdering av organisationen och inte barnen. De ska användas för att utveckla verksamheten och på så sätt höja kvaliteten och måluppfyllelsen. En förenklad färgkarta över en fiktiv klass, med ett urval av de parametrar som systematiskt analyseras av lärare, skolledning, elevhälsopersonal och utsikterpersonal på de sju utsikterskolorna. 2.5 VERKSAMHETSUTVECKLING UTIFRÅN ARBETET MED BARNEN För att de täta uppföljningarna av resultat ska leda till verksamhetsutveckling krävs ett systematiskt analys- och kvalitetsarbete samt ett system där vi kan aggregera resultat från individ- och gruppnivå 5

6 till enhets-, områdes- och förvaltningsnivå. Alla nivåer måste kunna följa arbetet och mäta effekten av det. Det kunskapsutvecklingssystem som städerna och regionen vill utveckla inom Part är tänkt att skapa förutsättningar för just detta. Systemet är tänkt att ständigt förse ledningsfunktioner på alla nivåer med information om hur det går för barnen. På så sätt kan vi koppla barnens resultatutveckling till fattade beslut eller genomförda insatser på ett bättre sätt. Alla nivåer får därmed en ökad förståelse för ändamålsenligheten i olika beslut. Transparensen bidrar också till att vi kan förstå var hinder för att nå vårt gemensamma mål uppstår och vems ansvar det är att hantera dem. Alla nivåer måste vara beredda att ta sitt ansvar och agera utifrån det som framkommer av barnens resultat. I dagsläget pågår ett sådant systematiskt analys- och kvalitetsarbete på utsikterskolorna utifrån färgkartorna och på tre nivåer: 1. Första nivån är läraren i förhållande till eleverna i sin klass. Resultatsammanställningen ger läraren verktyg att förstå var barnen och klassen befinner sig och om hon/han behöver förändra sin undervisning. Detta skulle också kunna gälla socialsekreteraren, elevhälsopersonal eller sjukvårdspersonal i förhållande till barn som är i behov av deras tjänster. 2. Nästa nivå är arbetslagets analys tillsammans med en analysledare, som ibland är skolans rektor. Här kan analysen t.ex. resultera i förändringar av arbetslagets arbetssätt. Även detta steg kan översättas till andra verksamheter och då inbegripa analys i t.ex. elevhälsoteam eller team av socialsekreterare. 3. Den tredje nivån är skolans ledning, förstärkt med det lokala elevhälsoteamet och strategisk personal i Utsikter. Här diskuteras resultaten ur ett mer övergripande verksamhetsperspektiv, behöver t.ex. personella resurser fördelas annorlunda eller behöver andra organisatoriska förändringar göras? Även detta moment är översättningsbart till socialtjänsten och andra verksamheter. När ledningsnivån stöter på frågor den inte själv kan lösa har man inom Part tillgång till stödfunktioner inom ett flertal områden (matematik, språk, hälsa, kultur, barn och föräldrar), som ska stötta skolorna i deras analysprocesser. Färgkartorna är utformade som de är för att i första hand utgöra ett verktyg för frontpersonalen. Ska vi bygga ett hållbart kunskapsutvecklingssystem måste det utgå från barnens resultat och upplevas som nytta för fronten. Det hindrar inte att samma information sedan är till nytta för alla nivåer i systemet. Parts ambition är att utveckla ett transparent styrinstrument där resultaten finns tillgängliga för analys och beslutsunderlag på alla nivåer. Färgkartorna eller liknande sammanställningar av relevanta resultat skulle ge ledningsfunktioner på alla nivåer en möjlighet att få överblick samt se effekter av fattade beslut. Ambitionen under är att skapa ett hållbart system som omfattar alla utsikterskolor och som gör det möjligt att aggregera resultaten på dessa skolor till flera nivåer. Det är därför angeläget att stabilisera strukturen med återkommande analyser på utsikterskolorna. Vi är också angelägna om att utveckla systematiken i analysen på ledningsnivåer ovanför den enskilda skolan eller verksamheten. Alla nivåer ska kunna följa barnens utveckling samt hantera och agera utifrån det som framkommer i analysen av resultaten. Med ett sådant system skulle deltagande nämnder kunna se vilken skillnad deras insatser gör hos barnen. 6

7 Bilden visar ambitionen med Parts kunskapsutvecklingssystem, där barnens resultat ska utgöra underlag för analys och beslut på alla nivåer. När barnens utveckling utgör underlag för analys och beslut på högre ledningsnivåer kommer analysen förmodligen också tydliggöra mer övergripande utvecklingsområden som städerna och regionen behöver vara beredda på att hantera. Vi förmodar att olika former av personalfrågor blir ett sådant centralt utvecklingsområde. När barnen, dess resultat och utveckling får större utrymme i analyser av verksamheters effektivitet kommer behov av förbättringar inom områden som organisation och kompetens att tydliggöras. Ett annat förmodat viktigt utvecklingsområde är ekonomifrågor i form av resursanvändande och effektivitet. Med kunskapsutvecklingssystemet har städerna och regionen möjlighet att bättre förstå kopplingen mellan resultat och resursåtgång eftersom verksamheter utvärderas utifrån deras insatser och dess inverkan på barnens resultat. Att utveckla kunskapsutvecklingssystemet och det systematiska analys- och kvalitetsarbete på de högre nivåerna kommer också väcka behov av mer ändamålsenliga tekniska lösningar och IT-stöd. 3. RIKTNING 2012 Utifrån Parts strategiska fokusområden och styrgruppens ambitioner inom dessa ger styrgruppen följande riktlinjer till ledningsgrupp och verksamhet inför Gällande utbildning och hälsa vill styrgruppen att: Part fokuserar på matematik och språk för att höja måluppfyllelsen inom dessa områden. Part undersöker och utvecklar arbetet med tidiga insatser redan i förskolan. Part fortsätter att utveckla samarbetet med kulturen för att hitta nya arbetssätt och höja måluppfyllelsen i skolan. Part ger verksamheterna förutsättningar att utveckla elevhälsoarbetet på utsikterskolorna, med syfte att skapa en god social miljö och på så sätt stärka kopplingen mellan elevhälsoarbetet och barnens kunskapsutveckling. Part förstärker samarbetet med primärvården och regionen, genom samarbete med primärvårdsenheter i båda städerna. Gällande att utgå från barn i riskgrupper vill styrgruppen att: Part fortsätter att fokusera på barn i riskgrupper för att utveckla nya arbetssätt. Det kan innebära både fortsatt utveckling av arbetet med de riskgrupper Part redan arbetar med 7

8 (familjehemsplacerade barn, barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd, nyanlända barn och barn i långvarigt behov av stöd från flera samhällsaktörer) samt vid behov arbete med nya identifierade riskgrupper. Part utvärderar och prövar satsningar inom områden som exempelvis matematik och språk för spridning till fler skolor eller verksamheter. En sådan spridning bör bygga på frivillighet och kan alltså gälla delar av Parts arbete, t.ex. det systematiska analys- och kvalitetsarbetet utifrån matematikresultat som pågår på flera utsikterskolor. Gällande gemensamt ansvar vill styrgruppen att: Part sätter barnen i fokus och styr det gemensamma arbetet utifrån barnens behov och inte enskilda verksamheter. Styr- och ledningsgrupper har här en viktig uppgift att styra arbetet genom de gemensamma ledningsfunktionerna. Part arbetar aktivt för att gynna samarbete med forskningsinstitutioner för att möjliggöra tillämpad forskning och utvärdering av både arbetsmetoder och samverkansarbetet. Här är konferensen för forskare och praktiker den 26 april en viktig del. Part har en aktiv omvärldsbevakning för att kunna knyta till sig kompetens, ekonomiska och andra resurser. Det gäller både i relation till myndigheter och till andra kommuner med liknande ambitioner som Part. Part aktivt ska involvera barn och föräldrar i utvecklingsarbetet och hitta arbetssätt som ökar deras delaktighet. Gällande uppföljning av resultat vill styrgruppen att: Part fortsätter att utveckla färgkartorna och det systematiska kvalitetsarbetet kopplat till dem, så att de blir så ändamålsenliga som möjligt. Det innebär bl.a. en förfining av vilka resultat som analyseras, arbetssättet i analysen samt tekniska lösningar som ska underlätta liknande sammanställningar av resultat och analys. Part genom fortsatt utvecklingsarbete identifierar och börjar följa relevanta mätetal inom utbildning och hälsa, som kan bidra till utvärdering av samverkansarbetets effektivitet inom t.ex. socialtjänsten eller primärvården. Gällande verksamhetsutveckling utifrån arbetet med barnen vill styrgruppen att: Part stabiliserar strukturen för det systematiska kvalitetsarbete i form av regelbundna analyser av resultat som pågår på utsikterskolorna och i HUB samt att det utvecklas vidare för att även inbegripa ledningen på förvaltnings- och politisk nivå. Ett första steg i förverkligande av denna ambition är att knyta samman de tre utsikterskolor (Nanny Palmkvist, Dalhem och Dammhag) som arbetar eller har uttryckt en önskan om att arbeta enligt det strukturerade arbetssätt kring analys av barnens resultat och deras samt personalens arbetsmiljö/lärmiljö kallat Bästa klassen. Part kopplar samman kunskapsutvecklingssystemet till städernas och regionens utvecklingsarbete inom utvecklingsområden som i systemet identifieras som centrala, redan nu har vi anledning att tro att det bl.a. inbegriper personal/organisation/kompetens, ekonomi/resursanvändande/effektivitet och IT/kommunikation. 8