Tvärsektoriellt arbete kring barns och ungas psykiska och fysiska hälsa med fokus på samverkan, prevention och positiv hälsoutveckling
|
|
- Maria Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tvärsektoriellt arbete kring barns och ungas psykiska och fysiska hälsa med fokus på samverkan, prevention och positiv hälsoutveckling Ansökan om medel till Statens folkhälsoinstitut Proposition 2007/08:110, En förnyad folkhälsopolitik Innehållsförteckning 1. Gemensamma satsningar på barn och unga... 2 Ett bra arbete kan bli ännu bättre... 2 UTSIKTER Satsning på Utbildning och Hälsa bland barn i riskgrupper... 2 Höjd ambitionsnivå Forskningsprojekt kring hälsa för elever i UTSIKTER... 3 Stödjande arbetsgrupp Hälsoforum Fördjupad bakgrundsinformation och förutsättningar... 4 Etablerad gränsöverskridande samverkan... 4 Strategiska områden i arbetet Effekter och erfarenheter på lokal och regional nivå... 5 Skolprojekt inom Familjehemsvården; ett unikt projekt i Norden!... 5 Satsningen UTSIKTER... 6 Systemstöd för verksamhetsutveckling Behovsanpassade IT-verktyg... 6 Regionala, nationella och internationella samarbeten... 6 Gemensamt utvecklingscentrum... 6 Kontakter mellan praktik och forskningsföreträdare Sammanfattning... 7 Bilagor Bilaga 1: Plan för hållbar utveckling, Helsingborgs stad Bilaga 2: Om Samverkansarbetet PArT, rapport till Länsstyrelsen november 2007 Dnr43/2005 Bilaga 3: PArT:s verksamhetsplan år 2008 Bilaga 4: Projektplan för satsningen UTSIKTER Bilaga 5: Utvecklingsplan för Dalhem i förändring LF/ (7)
2 1. Gemensamma satsningar på barn och unga Ett bra arbete kan bli ännu bättre PArT, Preventivt Arbete Tillsammans, är ett lokalt samverkansarbete i Helsingborg och Landskrona. PArT:s övergripande syfte är att stimulera och stödja framväxten av utvecklande aktiviteter som kan förbättra utvecklingen för barn och ungdomar. Detta sker genom att stärka samverkan och samordning av föräldrars och samhällets insatser. Läs mer om PArT i bilagorna 2-3 (PArT:s verksamhetsplan år 2008 samt PArT:s rapport till Länsstyrelsen november 2007 Dnr43/2005). Mycket har hänt inom PArT:s utvecklingsarbete sedan starten hösten 2005 och flera viktiga kontakter med lokala, regionala, nationella och till viss del internationella parter har etablerats vilket har stärkt arbetet väsentligt. Utvecklingen av arbetet har lett till att PArT inom Stadens förvaltningschefsgrupp och vissa politikergrupper omnämns som ett gott exempel på ett fungerande tvärsektoriellt samarbete och metodutveckling. PArT:s arbete har även uppmärksammats i ett antal interna och externa sammanhang. Bland annat har artiklar skrivits i Dagens Samhälle, Myndigheten för Skolutveckling/ Skolverket samt även ingående dokumenterats i skriften Gränsöverskridande ledarskap och styrning Förutsättningar för preventivt arbete med barn och ungdomar som är skriven av forskarna ek. dr Jan E. Persson och ek. dr Ulrika Westrup. Genom satsningarna har flera initiativ tagits inom området hälsoutveckling för barn i riskgrupper. PArT önskar nu höja ambitionsnivån ytterligare och utveckla en fruktbärande samverkan mellan praktiker och forskningsföreträdare i syfte att bland annat utröna samvariationen mellan goda utbildningsresultat och god hälsa samt utveckla en fungerande tvärfacklig arbetsmodell kring barns psykiska och fysiska hälsa. Den förstärkta satsningen inom hälsa avses att genomföras under alla omständigheter, men ambitionsnivån och det detaljerade innehållet i satsningen är beroende av möjligheterna att hitta finansiella parter i det kommande arbetet. Medel från Statens folkhälsoinstitut (i enlighet med Regeringens proposition 2007/08:110, En förnyad folkhälsopolitik) skulle skapa förutsättningar att bedriva en mycket spännande och förstärkt utveckling i direkt samarbete mellan praktiker och forskare. Satsningen inom hälsa kommer att göras i projektet UTSIKTER och beskrivs mer ingående här nedanför samt i bilaga 4 (Projektplan för UTSIKTER). UTSIKTER Satsning på Utbildning och Hälsa bland barn i riskgrupper Syftet med UTSIKTER är sammantaget att utveckla en modell som förbättrar framtidsutsikterna för barn som befinner sig i introduktion eller i familjer med långvarigt försörjningsstöd genom satsningar på god hälsa och goda utbildningsresultat. Erfarenheter visar att samhället behöver bli bättre på att ge stöd och anpassa sina tjänster till dessa barn. Ett led i en sådan anpassning är att alla berörda parter arbetar tillsammans och samordnar sina resurser. Målet är att utveckla en modell som förbättrar förutsättningarna för god hälsa och goda utbildningsresultat för alla barn. De övergripande målen för arbetet i UTSIKTER är: Verksamhetsutveckling ur ett individperspektiv Utveckling av samverkansmodell kring förebyggande arbete för barn i riskgrupper Utveckling av alternativ resursmodell för ökad effektivitet av insatser I arbetet kartläggs alla barn och följs under en tvåårsperiod och vid behov initieras riktade insatser. I kartläggningen av barnen kartläggs bland annat: Pedagogisk utveckling Språklig utveckling Psykisk hälsa Psykosocial utveckling Kognitiv utveckling LF/ (7)
3 Höjd ambitionsnivå Forskningsprojekt kring hälsa för elever i UTSIKTER Ambitionen i den kommande satsningen är att ytterligare satsa på forskning kring barns hälsa och utvärdera huruvida en riktad insats till barnen i projektet kan påverka barnens hälsobeteenden och hälsotillstånd i en positiv riktning. Insatsen består av kartläggning och intervention kring barnets hälsotillstånd som en delinsats i projektet UTSIKTER. Specifika insatser kring barnet är under planering och innefattar bland annat årligt hälsobesök, hälsodeklaration och en sammanfattande skriftlig bedömning. Arbetsmetoden för satsningen föreslås vara en Case-Control-study med exempelvis kartläggning av barnets hälsovanor, ohälsosymptom, skolnärvaro, tandhälsostatus och sjukvårdskonsumtion. Härutöver planeras följande delar att utvecklas och utvärderas. Närmiljön som resurs och arena i hälsofrämjande insatser för barn och unga Utvecklingsarbetet Dalhem i förändring (se bilaga 5) använder sig av kvaliteter och möjligheter i närmiljön i arbetet med hälsofrämjande insatser för barn och unga. Syftet är att det dubbla stöttandet, dels av barn och unga och dels av den omgivande miljön, leder till en betydligt mer hälsofrämjande livssituation och livsmiljö för barn och unga. I såväl det direkta arbetet med barn och unga, som med själva området som fysisk arena, utgår man från ett salutogent perspektiv. Utvecklingsarbetet på Dalhem har beröringspunkter med PArT och UTSIKTER genom att Dalhemsskolan bland annat ingår som en utav de medverkande skolorna i UTSIKTER och är väl förtrogen med såväl UTSIKTER:s som PArT:s arbete. Dalhem i förändring i kombination med PArT och UTSIKTER ger möjlighet att undersöka vad det innebär när man utifrån flera håll samtidigt arbetar med barns och ungas hälsa. Barns och ungas hemmiljö och närmiljö präglar deras hälsa. Genom att använda sig av positiva kvaliteter och resurser i närmiljön stärks såväl barns och ungas hälsa som själva närmiljön, vilket i sin tur återigen präglar barn och unga i en positiv riktning. Hälsoekonomi Epidemiologisk forskning visar att risken att utveckla psykisk ohälsa, missbruk, ohälsosamma levnadsvanor och även kronisk kroppslig sjukdom är starkt ökad i den grupp av unga som marginaliseras genom att de inte erhåller fullständiga skolbetyg och därför inte kan fortsätta sin utbildningskarriär eller framgångsrikt konkurrera om anställningar. Det är vidare visat att sambandet mellan barn och ungas marginalisering och ohälsa går åt båda hållen, det vill säga i vissa fall är marginaliseringen det som avgör en negativ hälsoutveckling, medan det ibland är ohälsa som ligger bakom ett skolmisslyckande. I båda fallen finns det dock goda möjligheter att intervenera för att bryta den utveckling som riskerar att leda till både ohälsa och marginalisering. Detta innebär således att sådana interventioner bör erkännas ha både ett pedagogiskt/socialt mål och ett hälsofrämjande mål. Det föreslagna projektets mål är att genomföra en utvärdering av intervention i syfte att dels få erfarenheter av hur lämplig metodik för en sådan intervention kan utformas och dels för att värdera såväl kostnadsnyttan och kostnadseffektiviteten av en sådan intervention. Den information om kan fås fram i detta projekt har särskilt stor betydelse sett ur ett hållbarhetsperspektiv dels för att projektet riktar sig mot barn och ungdomar där hälsovinsterna kan förväntas vara långvariga och i bästa fall bestående och dels med tanke på den mycket aktuella diskussionen om hur ett tvärsektoriellt folkhälsoarbete kan bedrivas på kommunal nivå. Genom att göra en hälsoekonomisk utvärdering av de insatser som görs i projektet skapas en övergripande diskussion om tvärsektoriell nytta. Inom ramen för samverkansarbetet PArT har man i tidigare samarbete med avdelningen för socialmedicin och global hälsa vid Lunds universitet, tagit fram en prototyp för att i monetära termer värdera hälsovinster som görs genom hälsofrämjande arbete. Detta kan utgöra ett nytt och mycket viktigt underlag för att kunna allokera resurser för hälsofrämjande insatser på ett optimalt sätt och för att kunna synliggöra att en del av dessa investeringar mycket snabbt ger nettovinster (genom att värdet av besparingarna i sjukvårdskostnader och andra kostnader överstiger interventionskostnaderna och att det alltså kostar mer att inte göra insatserna än att göra dem). Problemet är att detta ofta inte synliggörs genom att kostnaderna belastar en del av de organisatoriska stuprören medan vinsterna erhålles i ett annat stuprör. LF/ (7)
4 Detta öppnar upp för en diskussion om hur tvärsektoriellt folkhälsoarbete ska organiseras och finansieras, det vill säga hur organisatoriska barriärer ska övervinnas. Detta är ett centralt problem att hantera om folkhälsoarbetet ska kunna bedrivas på det breda sätt enligt Folkhälsoinstitutets strategi för implementering av de Nationella folkhälsomålen. En utveckling av nämnda hälsoekonomiska instrumentet kan i detta sammanhang bli ett viktigt verktyg för hantera svårigheterna med implementering av ett brett tvärsektoriellt hälsofrämjande arbete på kommunal nivå. Stödjande arbetsgrupp Hälsoforum Med koppling till PArT och UTSIKTER:s projektorganisation finns ett utvecklingscentrum etablerat (se mer information under nästa kapitel). I utvecklingscentrumet finns ett antal forum som specialiserar sig på metodutvecklingen inom specifika områden. Ett sådant forum är Hälsoforumet. Hälsoforumets inledande uppgifter är att: Utforma fungerande metoder och rutiner som möjliggör en heltäckande kartläggning kring barnets psykiska och fysiska hälsa Utarbeta rutiner och öppna upp vägar för samarbetet kring barnets hälsoutveckling mellan projektets psykologer, elevhälsa, skolhälsovård och på sikt BVC samt socialtjänsten inom både Helsingborg och Landskrona Utarbeta former för eventuella interventioner samt kontinuerlig uppföljning Skapa förutsättningar för att kartläggning, insatser och uppföljning kan utvärderas i projektets slutfas I den kommande satsningen finns idag ett antal forskare och praktiker kopplade som alla har relevant erfarenhet och kunskap inom området: Forskare Peter Währborg, professor inom forskningsområdet stress-hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet Eva Tideman, fil.dr, leg. psykolog, Lunds Universitet Per-Olof Östergren, professor inom socialmedicin, Lunds universitet Utvecklingsgrupp Lena Johansson, skolsköterska, Helsingborgs stad Fiffi Tegenrot, skolläkare, Helsingborgs stad samt underläkare socialmedicin, UMAS Nils Lundin, skolöverläkare, Helsingborgs stad Kristin Hintze, leg. psykolog, Helsingborgs stad Annika Dellholm, leg. psykolog, Helsingborgs stad Lotta Forsberg, leg. psykolog, Helsingborgs stad Leif Redestig, utvecklare, Förebyggande avdelningen, Socialförvaltningen, Helsingborgs stad Linda Fastén, utvecklare, Förebyggande avdelningen, Socialförvaltningen, Helsingborgs stad 2. Fördjupad bakgrundsinformation och förutsättningar Etablerad gränsöverskridande samverkan Satsningar på barns och ungas uppväxtvillkor prioriteras i Helsingborgs stads målprogram och är även temat för ett av stadens sju förbättringsområden (se plan för Hållbar utveckling enligt bilaga 1). Systematiskt förebyggande och tvärsektoriellt kvalitetsarbete är viktiga förutsättningar för utveckling inom området. I Helsingborg och Landskrona pågår flera gemensamma satsningar för att förbättra situationen för barn som tillhör olika riskgrupper. Fokus i detta arbete är att skapa optimala förutsättningar för goda utbildningsresultat och god hälsa. Satsningarna görs i samverkan mellan Skoloch fritidsnämnden, Utvecklingsnämnden, Socialnämnden, Kulturnämnden, Kommunstyrelsens LF/ (7)
5 förvaltning, Helsingborgs lasaretts sektion för mödra-, barn- och ungdomshälsovård samt ett antal externa parter. Sammanhållande för detta arbete är samverkansformen PArT, Preventivt Arbete Tillsammans. Läs mer om PArT i bilagorna 2-3 (PArT:s verksamhetsplan år 2008 samt PArT:s rapport till Länsstyrelsen november 2007 Dnr43/2005). Strategiska områden i arbetet PArT:s övergripande syfte är att stimulera och stödja framväxten av utvecklande aktiviteter som kan förbättra utvecklingen för barn och ungdomar. Detta sker genom att stärka samverkan och samordning av föräldrars och samhällets insatser. Genom detta arbetssätt är ambitionen även att arbeta för att Helsingborgs och övriga parters gemensamma resurser kan användas på ett optimalt sätt. Ambitionen med PArT är att arbetet och de arbetssätt som utvecklas ska övergå till att bli nya ordinarie/ kompletterande arbetssätt inom och mellan berörda organisationer. Ett antal strategiska områden har fastslagits i PArT:s styrgrupp för verksamheten under år PArT ska utifrån syfte, vision och ledord medverka till att: Stödja och synliggöra förebyggande verksamheter Skapa förutsättningar för god utbildning och hälsa (de mest salutogena faktorerna) Utgå från avgränsade målgrupper/ riskgrupper Bedriva förändringsarbete utifrån erfarenheter från enskilda barn Samordna, överblicka och utveckla föräldrastöd De långsiktiga ambitionerna för arbetet i PArT sammanfattas med följande ledord: Stöd PArT stödjer på lämpligt sätt utvecklingen av olika förebyggande aktiviteter/projekt Spridning PArT underlättar spridning av viktiga erfarenheter och kunskaper genom riktade informations- och kommunikationsinsatser Styrning PArT utvecklar varaktiga övergripande styrformer inom området samt underlättar och strukturerar samordning mellan aktiviteter i samverkan Utvärdering Genom uppvisande av resultat ökar PArT förståelsen för vikten av förebyggande verksamhet kopplat till resursfördelning Ekonomi PArT medverkar aktivt i utvecklingen av ekonomiska modeller för att kunna mäta vinsten av samordnade resurser och förebyggande verksamhet Gränsöverskridande samverkan Genom att aktivt involvera nyckelpersoner samt stimulera aktiviteter över parters gränser ska märkbara samordningsvinster uppnås 3. Effekter och erfarenheter på lokal och regional nivå Följande delar är effekter av pågående tvärsektoriella samarbetsformer i Helsingborg och Landskrona. Skolprojekt inom Familjehemsvården; ett unikt projekt i Norden! PArT har på nära håll följt satsningen inom SkolFam, Skolprojekt inom Familjehemsvården. I SkolFam följs och kartläggs 25 familjehemsplacerade barn i syfte att optimera förutsättningarna för goda utbildningsresultat. Projektet har pågått under två år och under hösten 2008 presenteras de första offentliga resultaten av arbetet. De tendenser och erfarenheter som man kan se av arbetet är dock mycket positiva och har lett till att arbetet i sin nuvarande omfattning fortsätter som en permanent del av arbetssättet i Helsingborg och arbetsmodellen replikeras nu även i andra svenska kommuner. LF/ (7)
6 Satsningen UTSIKTER Som en direkt utveckling av PArT:s arbete startade satsningen UTSIKTER i januari 2008 och som i sin projektform beräknas att pågå i två år. UTSIKTER (UTbildning, Samverkan, Integrering, Kunskap, Ekonomi och Resultat) är ett samverkansprojekt mellan flera förvaltningar och verksamheter i Helsingborg och Landskrona och bygger på erfarenheterna från arbetet inom SkolFam. Läs mer om UTSIKTER i bifogad bilaga 4. Systemstöd för verksamhetsutveckling Behovsanpassade IT-verktyg För att ytterligare kunna utveckla ambitionen i arbetet har ett samarbete med Helsingborgs centrala ITavdelning inletts. Syftet med samarbetet är att utifrån konkreta behov i arbetet med riskgruppsbarn ta fram IT-system och databaser som på olika sätt stödjer och systematiserar hanteringen av insamlad data utifrån både individ- och gruppnivå. Ur ett långsiktigt och mer övergripande perspektiv ska dessa lösningar kunna appliceras på fler verksamheter och projekt och då underlätta det dagliga löpande arbetet. Nyttan med att arbeta utifrån mikrosystemet med stöd av olika IT-lösningar är bland annat följande: Det är en nödvändighet för tjänsteutveckling. Vi måste kunna identifiera och beskriva våra tjänster för att följa arbetet som rör sig framåt inom och i samarbete med organisationen Det är en nödvändighet för ledningen ur planerings- och styrningsaspekt för att kunna följa: A) Individen B) Gruppen C) Processen Det underlättar och möjliggör "utbildning" och informations- och kunskapsöverföring mellan individer (att kunna visualisera processer och sammanhang) Det möjliggör en organisering av informations- och kunskapsinhämtningen (uppbyggnad av system/databaser) Regionala, nationella och internationella samarbeten Genom PArT:s och UTSIKTER:s arbete har mycket intressanta samarbeten inletts med bland annat Landskrona Kommun, FoU Skåne, Stiftelsen Allmänna Barnhuset, IMS/Socialstyrelsen, Myndigheten för Skolutveckling/Skolverket samt Sveriges Kommuner och Landsting. En reell utveckling av PArT:s arbete är därmed styrningen mot ett regionalt och ett nationellt perspektiv. Gemensamt utvecklingscentrum Ett arbete pågår i nuläget med att sammanföra kompetens och resurser i ett gemensamt Utvecklingscentrum, med experter och forskare inom olika områden, där det finns möjlighet för verksamhetspersonal att vända sig till interna och externa resurspersoner inom respektive fackområde för aktivt metodstöd. Utvecklingscentrumet syftar till att stödja metodutveckling med utgångspunkt från aktuella barn, stimulera tvärfacklig utveckling för olika nivåer i organisationerna samt att stimulera fruktbärande samverkan mellan praktik och forskningsföreträdare. Kontakter mellan praktik och forskningsföreträdare Med koppling till PArT och det gemensamma utvecklingscentrumet har ett flertal viktiga samarbeten inletts med regionala, nationella och internationella forskare inom olika områden. Dessa kontakter hålls samman genom de övriga samarbeten och satsningar som är under utveckling. Vissa samarbeten med engelska forskare och praktiker är även under utveckling. LF/ (7)
7 4. Sammanfattning Genom satsningarna inom samverkansarbetet PArT, Preventivt Arbete Tillsammans, i Helsingborg och Lanskrona har flera initiativ tagits inom området hälsoutveckling för barn i riskgrupper. PArT önskar nu höja ambitionsnivån ytterligare och utveckla en fruktbärande samverkan mellan praktiker och forskningsföreträdare i syfte att bland annat utröna samvariationen mellan goda utbildningsresultat och god hälsa samt utveckla en fungerande tvärfacklig arbetsmodell kring barns psykiska och fysiska hälsa. Den förstärkta satsningen inom hälsa avses att genomföras i projekt UTSIKTER. Det föreslagna projektets mål är att genomföra en utvärdering av intervention i syfte att dels få erfarenheter av hur lämplig metodik för en sådan intervention kan utformas och dels för att värdera såväl kostnadsnyttan och kostnadseffektiviteten av en sådan intervention. Den förstärkta satsningen inom hälsa avses att genomföras under alla omständigheter, men ambitionsnivån och det detaljerade innehållet i satsningen är beroende av möjligheterna att hitta finansiella parter i det kommande arbetet. Medel från Statens folkhälsoinstitut (i enlighet med Regeringens proposition 2007/08:110, En förnyad folkhälsopolitik) skulle skapa förutsättningar att bedriva en mycket spännande och förstärkt utveckling i direkt samarbete mellan praktiker och forskare. I våra satsningar strävar vi efter att förbättra framtidsutsikterna för barn i riskgrupper. Satsningarna som görs syftar medvetet till att skapa förutsättningar för god utbildning och hälsa och därigenom även kunna förbättra barnens framtid. Genom att skapa förbättrade förutsättningar och vinster för de individuella barnen skapar vi också långsiktigt hållbara vinster för vårt samhälle i övrigt. Läs mer om satsningarna i Helsingborg och Landskrona i bifogade bilagor 1-4 samt via följande länkar: Läs mer om hållbar utveckling i Helsingborg: Läs mer om PArT: Läs mer om UTSIKTER: LF/ (7)
Projektbeskrivning. Kompletterande beskrivning till tidigare ansökan om medel
Projektbeskrivning Tvärsektoriellt arbete kring barns och ungas psykiska och fysiska hälsa i Helsingborg och Landskrona med fokus på samverkan, prevention och positiv hälsoutveckling Kompletterande beskrivning
Läs merGränsöverskridande samverkan
Gränsöverskridande samverkan Margaretha Månsson, Leg.psykolog, spec.ped.psyk Sektionschef Mödra- Barn- Ungdomshälsovård Helsingborgs Lasarett Plats i geografin MB(U)HV 8 kommuner i Nordvästra Skåne (NvS)
Läs merFokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn
Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn Verksamhetsinriktning Part 2012-2014 Helsingborg/Landskrona December 2011 Samverkan mellan skol- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen, utvecklingsnämndens
Läs merKan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?
Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser? SKL:s programberedning barns och ungas hälsa Augusti 2015 - Maj 2017 2016-09-02 2 Beredningens uppdrag Hur en gemensam kraftsamling kan
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merVarför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?
Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?
Läs merRegion Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel
Region Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel Emma Mårtensson, folkhälsa och hållbarhet Definition av social investering En social investering är en avgränsad insats som i förhållande till ordinarie
Läs merUtdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa
Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs merSociala investeringar. - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun
Sociala investeringar - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun Vad är sociala investeringar? Förebyggande, tidigt genomförda insatser tidigt i processen eller tidigt i ålder
Läs merSkolFam. Vad är det? FoUiväst GR
SkolFam Vad är det? SkolFam Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Fråga: Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merUppföljning av placerade barns utbildning
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ola Jeremiasen 2017-04-05 SCN-2017-0193 Kjerstin Tejre Socialnämnden Uppföljning av placerade barns utbildning Förslag till beslut Socialnämnden föreslås
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Läs merHANDLINGSPLAN 2014-2015
HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons
Läs merRiktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond
Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-08 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-02-04 Riktlinjer för Stockholms
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merBilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund
Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns
Läs merAnsökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus
Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående
Läs merFörslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014
2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och
Läs merUtbildningsdepartementet (5) Dnr:
Utbildningsdepartementet 1 (5) Delredovisning av uppdrag om att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling
Läs merSkolFam. Vad är det? FoUiväst GR
SkolFam Vad är det? Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök tonårsföräldraskap
Läs merStödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län
Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer
Läs merEtt socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Läs merSkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia
SkolFam Stockholm Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog The Capital of Scandinavia Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården Ett utvecklingsprojekt
Läs merKan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?
Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser? SKL:s programberedning barns och ungas hälsa Augusti 2015 - Maj 2017 Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser???
Läs merStöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 2015-12-18 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde
Läs merSkolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Öqvist Annbritt Thomson Giggi Håkansson Katarina Datum 2017-04-10 Diarienummer UBN-2017-1681 Utbildningsnämnden Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller
Läs merVänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga. Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.
Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se www.uppdragpsykiskhalsa.se Vem arbetar med sociala investeringar? Vad är en social investering?
Läs merAnsökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN SID 1 (6) 2009-04-07 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i
Läs merBarn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera?
Barn i långvarig ekonomisk utsatthet hur kan samhället kompensera? Nordiska Barnavårdskongressen 2012 09 13 Eva Pennegård, Helsingborgs stad Jens Dietrichson, Helsingborgs stad & Ekonomihögskolan vid Lunds
Läs merAnvisningar för Sociala investeringar
[Kommunstyrelsen] [Utvecklingsavdelningen] Ärendenr: [KS 2015/353] Riktlinjer [Förslag 2016-01-27] Anvisningar för Sociala investeringar Ale Kommun 1 Innehåll Bakgrund... 3 Sociala investeringar... 3 Syfte...
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merVerksamhetsinriktning
0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54
Läs merRemiss Regional folkhälsomodell
sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete
Läs merSSPFR/ Sociala insatsgrupper
SSPFR/ Sociala insatsgrupper En del av västbasarbetet på Tjörn Handläggare: Strategisk samverkansgrupp Datum: 2014-01-27 Tjörn Möjligheternas ö Bakgrund Tjörns kommun har en tradition samarbete över förvaltningsgränserna.
Läs merPrevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun
Prevention mot DROGER och ALKOHOL i Kramfors kommun Regeringen Nationell handlingsplan för att förebygga ALKOHOLSKADOR Nationell handlingsplan mot NARKOTIKA Minska sociala, fysiska och psykiska skador
Läs merFörslag på att införa sociala investeringsfonder
2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens
Läs merSOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Länsstyrelsen i Stockholms län, dnr 700-5233-2017 SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska
Läs merDeltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun
Läs merKommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård
Cirkulärnr: 11:08 Diarienr: 11/1188 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Camilla Sköld Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2011-03-07 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ-
Läs merKommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)
Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3
Läs merUtvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-09-23 Handläggare Agneta Nylöf Telefon: 08-508 25 415 Till Socialnämnden 2016-11-22 Utvärdera metoder
Läs merFolkhälsomyndigheten får årligen i uppdrag att fördela 40 miljoner kronor till projekt som ska utveckla det ANDT-förebyggande arbetet i landet.
1 2 3 Folkhälsomyndigheten får årligen i uppdrag att fördela 40 miljoner kronor till projekt som ska utveckla det ANDT-förebyggande arbetet i landet. Medlen kan sökas av idéburna organisationer, kommuner,
Läs merNytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling
Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling
Läs merStrategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
Läs merYttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-07 Handläggare Lisa Svensson Telefon: 08-50847980 Till Arbetsmarknadsnämnden den 19 september 2017 Ärende
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merRiktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr:
För förvaltningschefsgruppen 1 (5) SKRIVELSE (Diskussionsunderlag) 2014-08-14 Roland Persson Socialchef Kommunstyrelsen Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning
Läs merSå verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan
Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan 2018-2022 Norrbottens folkhälsostrategi 2018-2026 antogs i december 2017 Norrbottens regionala handlingsplan antogs i december 2018 Regional
Läs merStrategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg
Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.
Läs merFör en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017
PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Läs merPlan för Social hållbarhet
2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...
Läs merElevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan
Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan Uppdaterad 2016-04-04 Elevhälsan Sida 1 Innehåll Inledning 3 Elevhälsoarbete 4 Elevhälsoteam (EHT) 5 Elevhälsoteam (EHT) syfte och organisation...
Läs merBegäran om extra resurser till Centrum för introduktion i skolan - CIS - för utökade insatser mot grundskolan
Uppsala ^ KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer P-0 Östergren 2012-10-29 BUN-2012-0816 Barn- och ungdomsnämnden Begäran om extra resurser till Centrum för introduktion
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-05-23 89 KS 155/18 Uppdragsbeskrivning - Arbetsmodell för sociala investeringar Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen
Läs merPsykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.
Psykisk hälsa, ohälsa Rapport om pågående arbete ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Ing-Marie Wieselgren och Zophia Mellgren Kort information och lite diskussion: 1. Handlingsplanen
Läs merStrategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012
17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka
Läs merVERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Läs merRiktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv
Riktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv Innehållsförteckning Syfte 3 Målgrupper 3 Verksamhetsöverskridande arbete 3 Vetenskapligt stöd 4 Insats/Innovation
Läs merInrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt)
Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt) Skicka ifyllda projektbeskrivningar med epost till HFS-nätverkets sekretariat. Letter of Intent måste däremot
Läs merFolkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Läs merSoci a l a i n veste r i n gsm ed e l
Beslutad av: regionutvecklingsnämnden, 2019-05-23 Diarienummer: RUN 2019-00210 Riktlinje Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l Riktlinjen gäller för: Västra Götalandsregionen/Koncernkontoret Innehållsansvar:
Läs merDigital strategi. Järfälla För- och grundskolor
Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande
Läs merÄrende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka
Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog
Läs merUppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga
Regeringsbeslut III:4 2017-02-16 S2017/01014/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag
Läs merVad är en social investering? Att investera i människor kostar, att inte investera i människor kostar mera.
Vad är en social investering? Att investera i människor kostar, att inte investera i människor kostar mera. Ett ekonomisk angreppssätt Sociala investeringar är ett ekonomiskt angreppssätt för att bryta
Läs merNationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
Läs merÖverenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som
Läs merÖverenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län
Handläggare: Jukka Tekonen, Socialkansliet Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län BAKGRUND Ny lag Riksdagen fattade
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merFamiljehemsplacerade barn
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-05-05 Handläggare Ann Gardeström Telefon: 08-50825411 Till Socialnämnden Familjehemsplacerade barn
Läs merProjektrapport - HeLa Barn
01054 1(6) Projektrapport HeLa Barn 2017-08-31 Projektrapport - HeLa Barn (tidigare projekt Öka friskfaktorer för barn med normbrytande beteende ) PART, preventivt arbete tillsammans, är en verksamhetsöverskridande
Läs merMedelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f
Start augusti 2015 Varför skofam? Helsingborg startade Skolfam 2005. Initiativtagare till arbetet var professor Bo Vinnerljung. Han talade i april 2014 för BUF, SOF samt politiker från båda nämnderna.
Läs merElevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete
Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Greger Linander Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 30 98 Greger.Linander@skane.se YTTRANDE Datum 2018-01-04 Dnr 1700184 1 (5) Granskning av Projekt Hälsostaden (rapport nr
Läs merSAM Samverka Agera Motivera
SAMSAMVERKA AGERA MOTIVERA 2 SAM Samverka Agera Motivera SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse,
Läs merBarnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15
Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen
Läs merSKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom
SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha
Läs merVerksamhetsplan
Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...
Läs merPlan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014
Individ- och familjeomsorg Ärendenr SON 2014/4 1 (5) Datum 16 januari 2014 Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och
Läs merSvar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år
2018-09-05 Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Stadig Pilhagen Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs mer2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag
Läs mersamverkan motivera agerar
NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merSammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen
Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god
Läs merHSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Läs merAnmälan till SKL:s utvecklingsarbete KARTA
ANMÄLAN Vårt dnr: 17/01637 2018-01-22 Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete KARTA Anmälan avser förskolan i. kommun. Vi önskar anmäla... personer/förändringsledare till utbildningen. (minst 2, max 4 personer)
Läs mer14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning
Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade
Läs mer1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen
1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen 2 (6) 1. Inledning Detta dokument är framtaget i syfte att beskriva och definiera den övergripande strategin för
Läs merVerksamhetsplan 2011
1 Verksamhetsplan 2011 LSG Lokala samarbetsgruppen i Lycksele Innehållsförteckning s.2 1. Inledning s.3 2. Lokala samarbetsgruppen i Lycksele s.4 3. Lokala samarbetsgruppens uppdrag s.5 4. Lokala samarbetsgruppens
Läs merSamverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster
Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;
Läs mer2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009
1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom
Läs merStrategi för EU- och internationellt arbete/ antagande
Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun
Läs merDen sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun
Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Bakgrund Folkhälsosiffror Medellivslängd Ohälsotal unga kvinnor Befolkning efter utbildningsnivå Rökande blivande mödrar Rökande spädbarnsföräldrar
Läs merFolkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS
Folkhälsopolitisk program för 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS2015.0118 Dokumenttyp: Program Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer: KS2015.0118 Reviderad: Ej
Läs merProjektplan. Projektplan. Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa
Projektplan Projektplan Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa 1 Innehåll 1 Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa 3 1.1 Bakgrund/Inledning... 3 1.2 Förväntad nytta... 4 1.3 Mål... 4 1.4
Läs merYttrande ang. Motion om socialt förebyggande arbete
Kulturnämnden 2008-12-18 88 11 Kulturnämndens arbetsutskott 2008-12-04 89 10 Yttrande ang. Motion om socialt förebyggande arbete Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet anför följande i motion:
Läs merS2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut
Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till
Läs mer