PFI OPINIONSUNDERSÖKNING AV SÄKERHETS- OCH UTRIKESPOLITISKA FRÅGOR I FINLAND. Meddelanden och översikter 1/2004.

Transkript

1 Meddelanden och översikter 1/2004 PFI OPINIONSUNDERSÖKNING AV SÄKERHETS- OCH UTRIKESPOLITISKA FRÅGOR I FINLAND PLANERINGSKOMMISSIONEN FÖR FÖRSVARSINFORMATIONEN Försvarsministeriet PB HELSINGFORS PFI:s sekretariat: ,

2 Förord I denna undersökning har finländarnas åsikter om frågor som gäller Finlands utrikespolitik samt säkerhets- och försvarspolitiken utretts. Med finns också frågor som gäller skötseln av EU:s utrikespolitik samt organiseringen av Europeiska unionens gemensamma försvar. Dessutom har medborgarna tillfrågats om sina synpunkter på hur Finlands säkerhet och finländarnas trygghet kommer att utvecklas under de fem följande åren samt om faktorer som de anser att inverkar på tryggheten /otryggheten. I intervjun ingick sammanlagt 16 frågor, varav fem är sådana som inte tidigare har förekommit i PFI:s undersökningar. Undersökningen har utförts av Taloustutkimus Oy på uppdrag av Planeringskommissionen för försvarsinformationen (PFI) som en del av en s.k. omnibus-undersökning. I undersökningen intervjuades 986 personer, och intervjuerna gjordes Materialet samlades in på basis av personliga intervjuer med ett ADB-baserat intervjusystem (CAPI). Undersökningens målgrupp var personer i åldersgruppen år frånsett landskapet Åland. Denna undersöknings sampel baserar sig på ett kvoturval där kvoterna utgörs av objektgruppens ålders-, köns-, regions- och kommuntypsfördelning. Intervjuer gjordes i 45 städer och 52 kommuner. Samplet är vägt så att det motsvarar objektgruppen. I intervjuarbetet deltog 63 undersökningsintervjuare hos Taloustutkimus Oy. Totalresultatets felmarginal är på 95 procents tillförlitlighetsnivå 2,5 procentenheter i vardera riktningen. När undersökningsresultaten tolkas är det skäl att komma ihåg, att man får tillförlitligare uppgifter från de stora partierna än från de små, vilkas anhängare var färre till antalet i samplet. SFP:s resultat är inte statistiskt tillförlitliga. I undersökningen frågades: Vilket parti röstade du på i förra riksdagsvalet? 69,3 procent (683) av de intervjuade uppgav hur de röstat, medan 30,7 procent (303) lämnade frågan obesvarad. I rapporten finns en skriftlig del och bilder som preciserar texten. I tabellerna framträder också PFI:s tidsserier i respektive fråga. Beträffande vissa frågor finns tillgång till en enhetlig tidsserie sedan För utformningen av frågorna svarar PFI:s arbetssektion och forskningssektion och rapporten har färdigställts av forskningssektionen. Bilderna har gjorts av byråsekreterare Tiina Takala. Denna rapport, liksom även de fyra föregående årens rapporter kan läsas också på PFI:s webbplats: => snabblänk MTS /PFI => tutkimusraportit /undersökningsrapporter. 1

3 Innehållsförteckning Majoriteten av finländarna stöder den militära alliansfriheten...3 Nato det bästa alternativet om Finland beslutar att alliera sig militärt...3 Majoriteten av finländarna tror att Finland håller på att förbinda sig till medlemskap i Nato...4 De nuvarande fredsbevarande och krishanteringsuppgifterna skulle räcka till för Europeiska unionen... 4 Om Europeiska unionen ordnar ett gemensamt försvar, organisering med EU-medlemsländernas egna krafter... 5 Om Europeiska unionen organiserar ett gemensamt försvar, borde Finland vara med... 5 Finlands deltagande i fredsbevarande och krishanteringsuppgifter på områden där krig förs...6 Fredsbevarande verksamhet med FN:s mandat... 6 Finländarnas försvarsvilja på hög nivå...6 Försvarsanslagens nivå tillfredsställande... 7 Majoriteten av finländarna stöder den allmänna värnplikten...7 Förtroende för skötseln av utrikespolitiken... 7 Europeiska unionens utrikespolitik inger förtroende... 8 Känslan av en tryggare framtid har ökat... 8 Massförstörelsevapnen och den internationella terrorismen ökar mest känslan av otrygghet...9 Finlands medlemskap i Europeiska unionen ökar känslan av trygghet... 9 PFI:s forskningssektion

4 Majoriteten av finländarna stöder den militära alliansfriheten Två tredjedelar av finländarna, 65 procent, anser att Finland borde förbli militärt alliansfritt. Stödet för den militära alliansfriheten är lika stort hos kvinnor och män, 65 och 64 procent. Det största stödet förekommer bland människor med en inkomstnivå på under euro per år (70%), folk i östra och norra Finland (69%), arbetarbefolkningen (67%) och bland personer med en lägre utbildningsnivå (69%). De unga stöder den militära alliansfriheten något mer än de andra åldersgrupperna: 68 % av de unga i åldern år, procent i de andra åldersklasserna. Av Gröna förbundets väljare stöddes militär alliansfrihet av en klar majoritet (74%), av Sfp:s av 73%, av vänsterförbundets av 68%, av centerns av 67% och av socialdemokraternas väljare av 66%. Av Samlingspartiets väljare understödde en minoritet (43%) militär alliering. En fjärdedel av medborgarna, 24%, är av den åsikten att Finland borde sträva efter att alliera sig militärt. Stödet för militär alliering förklaras i någon mån av bakgrundsfaktorer som kön, utbildnings- och inkomstnivå, yrke, boningsort och partiståndpunkt. Av männen stöddes den militära allieringen av 29%, av kvinnorna av 20%, av dem som har universitetsutbildning av 35% och av personer med en lägre utbildningsnivå av 20%. Bland dem som tjänar över euro om året stöddes militär alliering av 33%, men bland lägre inkomstgrupper endast av 20-23%, bland tjänstemännen och företagarna av 30% och bland arbetarbefolkningen av 21% samt av dem som är bosatta i östra eller norra Finland av 21% och av 25-26% av människor på någon annan ort i Finland. Skillnaderna mellan åldersgrupperna är marginella. Av Samlingspartiets väljare understödde över hälften, 51%, militär alliering. Av Sfp:s väljare stöddes alliering av 27%, av centerns och socialdemokraternas väljare av 24%, av Vänsterförbundets av 23% och av de grönas av 15%. Jämfört med har understödet för militär alliering ökat i de största partierna: med 14 procentenheter bland Samlingspartiets väljare, 11 i Vänsterförbundet, bland socialdemokraternas och centerns väljare med fyra procentenheter. Förändringen inom de gröna är inte betydande. PFI har fr.o.m. år 1996 ställt denna samma fråga. Stödet för den militära alliansfriheten har varierat mellan 60 och 79%. År 2002 stöddes militär alliansfrihet av 70%. Understödet för militär alliering har varierat mellan 16 och 29%. År 2002 stöddes militär alliering av 22%. (bild 2) Nato det bästa alternativet om Finland beslutar att alliera sig militärt Om Finland beslutar sig för att alliera sig militärt anser majoriteten av finländarna att det bästa allieringsalternativet är Finlands medlemskap i Nato. På så sätt att Finland inte under fredstid har trupper från andra Natoländer och Natobaser, stöds av 51%. Sju procent understöder finländskt Nato-medlemskap på så sätt att Finland redan under fredstid har trupper från andra Natoländer och Natobaser. Att Europeiska unionen utvecklas så att den också blir militärallians ansågs som det bästa alternativet av 30% av medborgarna. (bild 3) I åldersgruppen år är 51% av den åsikten att Nato-alternativen är de bästa och 17% tar inte ställning. I andra åldersgrupper ansåg 62-64% att Nato-alternativen är de mest tilltalande, och 11% kan inte säga. 3

5 År 2002 ansågs Natomedlemskapet som det mest tilltalande allieringsalternativet av 50% av finländarna, medan alternativet att Europeiska unionen utvecklas till militärallians fick stöd av 17%. Resultaten är dock inte jämförbara eftersom var militärallians med Sverige ett alternativ. Detta alternativ stöddes av 20% av finländarna. Majoriteten av finländarna tror att Finland håller på att förbinda sig till medlemskap i Nato 59% av finländarna tror att Finland som följd av sitt samarbete med Nato på många olika plan håller på att förbinda sig till medlemskap i Nato. Av männen är 66% och av kvinnorna 52% av denna åsikt. Av vänsterförbundets väljare tror 73% att Finland håller på att förbinda sig till medlemskap i Nato, av de grönas väljare 65%, av Samlingspartiets 64, av centerns 63, av socialdemokraternas 61 och av Sfp:s väljare 39%. 27% av medborgarna tror inte på denna förskjutning. (bild 4) PFI har ställt samma fråga också under åren Tron på Finlands förbindelse till Natomedlemskap har vacklat mellan 66 och 45 procent. Finländarnas syn på att landet inte håller på att förbinda sig till medlemskap i Nato har skiftat mellan 39-25%. (bild 5) De nuvarande fredsbevarande och krishanteringsuppgifterna skulle räcka till för Europeiska unionen Över hälften (57%) av finländarna ansåg att Europeiska unionen borde hålla sig till de nuvarande fredsbevarande och krishanteringsuppgifterna. Av kvinnorna tänker 61% och av männen 51% på detta sätt. Av vänsterförbundets anhängare är 66%, av de grönas 64%, av socialdemokraternas 63%, av Sfp:s 61% och av centerns 56% och av Samlingspartiets väljare 49% av denna åsikt. 27% av medborgarna är för att Europeiska unionen borde ordna ett gemensamt försvar. Skillnaden mellan olika partiers anhängare är tämligen stor: av Samlingspartiets väljare understöder 40%, av centerns 28%, av Sfp:s 27, av de grönas 26%, av socialdemokraternas 24 och av Vänsterförbundets väljare 16% att Europeiska unionen skulle organisera ett gemensamt försvar. Var tionde finländare anser att Europeiska unionen helt borde avstå från militära uppgifter. Av kvinnorna är nio och av männen 12% av denna åsikt. Det största stödet förekom bland dem som var i åldern år (13%), tjänar euro (14%), hör till arbetarbefolkningen (14%) och har den lägsta (12%) eller den högsta (11%) utbildningsnivån, röstar på andra partier (26%), på Vänsterförbundet (15%) eller på centern (12%). (bild 6) När undersökningen gjordes, , var behandlingen av EU:s nya grundlag i slutskedet. I undersökningsresultaten kan man inte märka skillnader som skulle påvisa om intervjuerna var gjorda före regeringskonferensen i Bryssel den 13 december 2003 eller efter den. 4

6 Om Europeiska unionen ordnar ett gemensamt försvar, organisering med EUmedlemsländernas egna krafter Om Europeiska unionen började ordna ett gemensamt försvar ansåg 53% av medborgarna att det gemensamma försvaret borde ordnas med EU-medlemsländernas egna krafter. Av kvinnorna är 54% och av männen 51% av denna åsikt. En tredjedel av finländarna (35%) ansåg att det gemensamma försvaret borde göras i samarbete med Nato. 42% av männen och 27% av kvinnorna hade denna åsikt. En femtedel av kvinnorna, 19%, och sex procent av männen kunde inte ta ställning. Skillnaden mellan svaren från olika partiers anhängare var tämligen stor i denna fråga. Av Vänsterförbundets väljare understöder 72%, av de grönas 69%, av Sfp:s 58%, av socialdemokraternas 57%, av centerns 51% och av Samlingspartiets väljare 45% att EU:s gemensamma försvar borde organiseras med medlemsländernas egna krafter. Av Samlingspartiets väljare bedömde 49%, av centerns 39%, av socialdemokraternas 34%, av Sfp:s 31%, av de grönas 25% och av Vänsterförbundets väljare 14% att det gemensamma försvaret borde göras i samarbete med Nato. (bild 7) Om Europeiska unionen organiserar ett gemensamt försvar, borde Finland vara med Av hela befolkningen är 15% av den åsikten att Finland borde låta bli att delta i organiseringen av Europeiska unionens gemensamma försvar. Av Vänsterförbundets väljare tänkte så 39%, av centerns och av de grönas väljare 13%, av Samlingspartiets 11%, av Sfp:s nio procent och av socialdemokratiska partiets anhängare åtta procent. Omkring hälften av medborgarna, 45%, ansåg att om Europeiska unionen organiserar ett gemensamt försvar borde Finland delta endast i organiseringen av ett gemensamt försvar som sker med EU-medlemsländernas egna krafter. Av de grönas anhängare var 56%, av socialdemokratiska partiets 54%, av centerns 41%, av Vänsterförbundets 39%, av Samlingspartiets 39% och av Sfp:s väljare 31% av denna åsikt. Organiseringen av EU:s gemensamma försvar endast i samarbete med Nato stöddes av 14% av finländarna. Av Samlingspartiets väljare hade 22%, av Sfp:s 20%, av centerns och socialdemokraternas väljare 17%, av de grönas åtta procent och av Vänsterförbundets väljare sju procent denna uppfattning. Knappt en femtedel av medborgarna (18%) är av den åsikten att Finland borde delta i organiseringen av EU:s gemensamma försvar oberoende av om det sker med EUmedlemsländernas egna krafter eller i samarbete med Nato. Av kvinnorna företrädde 16% och av männen 21% denna uppfattning. (bild 8) 5

7 Finlands deltagande i fredsbevarande och krishanteringsuppgifter på områden där krig förs Av finländarna är två tredjedelar (64%) av den åsikten att Finland borde delta i fredsbevarande och krishanteringsuppgifter på områden där krig förs. 67% av kvinnorna och 61% av männen har denna uppfattning. Bland de yngsta i åldern år, är 78% och av dem i åldern år 52% av denna åsikt. Enligt en tredjedel av finländarna (30%) borde Finland låta bli att delta i sådan fredsbevarande och krishanteringsverksamhet. Denna uppfattning företräddes av 25% av kvinnorna och av 35% av männen. I den yngsta åldersgruppen, åringar, är 18% av den åsikten och i åldersgruppen år 40%. (bild 9) Fredsbevarande verksamhet med FN:s mandat På frågan om Finland borde delta endast i fredsbevarande och krishanteringsuppgifter som genomförs med FN:s eller OSSE:s mandat svarade 69% av finländarna jakande. Det finns ingen skillnad mellan män och kvinnor i denna fråga. Av de grönas och Sfp:s anhängare hade 82%, av Vänsterförbundets 79%, av socialdemokratiska partiets 73%, av centerns 70% och av Samlingspartiets väljare 68% denna uppfattning. Finlands deltagande i fredsbevarande och krishanteringsuppgifter med beslut av EU, utan FN:s eller OSSE:s mandat understöds av 13% av finländarna. På motsvarande sätt stöds deltagandet i operationer som genomförs med Natos beslut av 3%. 6% av dem som svarade bedömde att Finland borde delta oberoende av om beslutet fattas av EU eller Nato. (bild 10) Finländarnas försvarsvilja på hög nivå Frågan om finländarna i alla situationer bör försvara sig med vapenmakt om Finland blir anfallet, även om resultatet förefaller osäkert, besvarades positivt av 73% av finländarna. Dryg en femtedel (22%) av medborgarna anser att man inte bör försvara sig. År 2002 var motsvarade siffror 78% och 17%. Ett lägre procenttal i frågan om försvarsviljan kan förklaras med förändring i kvinnornas åsikt. Av kvinnorna svarade 63% nu positivt, då motsvarande procenttalet var 72. För männens del var motsvarande tal 82% och 83%. Av centerns väljare anser 83%, av Samlingspartiets 81%, av socialdemokraternas 74%, av Vänsterförbundets 71%, av de grönas 64% och av Sfp:s väljare 58% att man borde försvara sig med vapenmakt. 33% av Sfp:s anhängare, 30% av de grönas, 27% av Vänsterförbundets, 21% av socialdemokraternas, 14% av centerns och Samlingspartiets väljare förhöll sig negativa 33% till att finländarna försvarar sig med vapenmakt. 6

8 Frågan i nuvarande form om finländarnas försvarsvilja har ställts i PFI:s undersökningar allt sedan år (bild 11 och 12) Försvarsanslagens nivå tillfredsställande 57% av medborgarna önskar bibehålla försvarsanslagen på nuvarande nivå, en höjning önskas av 29% och en sänkning av försvarsanslagen understöds av 11%. År 2002 var motsvarande tal 56, 31 och 10 procent. Skillnaden mellan män och kvinnor i denna fråga har bibehållits på samma nivå som förra året. Av männen är 53% och av kvinnorna 62% nöjda med den nuvarande nivån, medan 34% av männen och 24% av kvinnorna vill höja försvarsanslagen. Av kvinnorna vill åtta procent och av männen 12% minska försvarsanslagen. Frågan om försvarsanslagen har ställts allt sedan år (bild 13 och 14) Majoriteten av finländarna stöder den allmänna värnplikten Fyra femtedelar (79%) av finländarna understöder det nuvarande försvarssystemet som baserar sig på allmän värnplikt för män. Drygt 10% är för en gradvis minskning av antalet värnpliktiga och under 10% skulle övergå till en yrkesarmé. Det fanns vissa skillnader mellan åldersgrupper, partier och landets olika delar i denna fråga (talen från inom parentes). Det nuvarande systemet understöddes av 69% (74%) av personer i åldersklassen år, av 85% (84%) av gruppen åringar. Av de grönas anhängare understöder 66% (63%), av Vänsterförbundets 76% (56%), av Sfp:s 79% (100%), av socialdemokraternas 83% (83%), av Samlingspartiets 83% (90%) och av centerns väljare 90% (92%) det nuvarande systemet. Regionalt sett förekom det största stödet till det nuvarande systemet bland dem som bor i östra eller norra Finland; procenttalet var 86 (81%). Motsvarande tal var 82% (81%) i västra Finland och 73% (80%) i södra Finland. (bild 15) Förtroende för skötseln av utrikespolitiken Sedan har finländarnas förtroende för skötseln av utrikespolitiken ökat med sju procentenheter. Av medborgarna ansåg nu 86% att Finlands utrikespolitik har skötts väl. 11% ansåg att utrikespolitiken är dåligt skött. Hösten 2002 var motsvarande tal 79 och 14 procent. Bland centerns anhängare har förtroendet ökat med tio procentenheter, från 78% till 88%. Också de grönas förtroende för skötseln av utrikespolitiken har ökat tydligt, från 83% till 91%. I de andra partierna var motsvarande tal på samma nivå som de tidigare siffrorna: socialdemokraterna 92%, Samlingspartiet 87% och Vänsterförbundet 84%. Frågan om vad finländarna anser om skötseln av utrikespolitiken har ställts allt sedan år (bild 16 och 17) I undersökningen frågades också hur väl eller dåligt Finland har skött sina relationer till andra länder. 93% av medborgarna bedömde att Finlands relationer till Sverige är välskötta. 7

9 Motsvarande procenttal var 88 för de övriga nordiska ländernas del, 81 för Ryssland, 88 för Estland, 73 för de övriga baltiska länderna, 85 för Tyskland, 74 för Storbritannien och Frankrike. 75% är av den åsikten att relationerna till Förenta staterna har skötts väl. När det gäller utvecklingsländerna är finländarna mer kritiska mot hur Finland har skött relationerna till dem. Av respondenterna ansåg 58% att relationerna till utvecklingsländerna har skötts väl. Relationerna är dåligt skötta enligt 35%. Skillnaderna i svaren på denna fråga är inte statistiskt signifikanta jämfört med svaren från. (bild 18) Europeiska unionens utrikespolitik inger förtroende PFI har fr.o.m. år 2001 frågat finländarnas åsikt om skötseln av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. I dag är 66% av finländarna av den åsikten att EU:s utrikes- och säkerhetspolitik har skötts väl, medan en fjärdedel är av den åsikten att den har skötts dåligt. Siffrorna är i stort sett samma som i undersökningen. Den mest kritiska synen på skötseln av EU:s utrikes- och säkerhetspolitik verkar förekomma bland dem som bor i södra Finland, är välutbildade och har högre inkomster. Av dem som bor i södra Finland ansåg 60%, av människorna i västra Finland 69% och i östra Finland 72% att EU:s utrikes- och säkerhetspolitik har skötts väl. Av centerns väljare är 72%, av socialdemokraternas 69%, av Vänsterförbundets 65%, av Samlingspartiets 61%, av de grönas 58% och av Sfp:s väljare 51% av denna åsikt. (bild 19) Känslan av en tryggare framtid har ökat Nästan en tredjedel av medborgarna (30%) upplever att Finland och finländarna under de närmaste fem åren kommer att leva i en tryggare värld. År 2002 hade 22% av medborgarna denna åsikt. Av respondenterna bedömde 42% att Finland och finländarna då lever i en otryggare värld. År 2002 upplevde 51% att framtiden kommer att vara otryggare. 26% av medborgarna ansåg att situationen inte förändras. Förra året var motsvarande siffra 25%. Det finns skillnader mellan åldersgrupperna: 39% av dem som är i åldersgruppen år tror att de kommer att leva i en tryggare värld, 21% i åldersgruppen år, 27% i åldersgruppen år och 31% i åldersgruppen år har denna uppfattning. Av kvinnorna bedömde 51% ( 61%) och av männen 33% (40%) att framtiden är otryggare, medan 37% (28%) av männen och 22% (16%) av kvinnorna ansåg att den är tryggare. (bild 20 och 21) 8

10 Massförstörelsevapnen och den internationella terrorismen ökar mest känslan av otrygghet I undersökningen listas de faktorer som mest ökar känslan av otrygghet: spridningen av massförstörelsevapen (85%), den internationella terrorismen (81%), kärnvapnen (77%), användningen av kärnkraft för energiproduktion i Ryssland (75%), Förenta staternas krig mot terrorismen (57%), det ökade antalet utlänningar i Finland (54%), situationen i Irak (50%) samt konflikten mellan Israel och palestinierna (46%). Jämfört med har följande faktorers: den internationella terrorismen, kärnvapnen, användningen av kärnkraft för energiproduktion i Ryssland, Förenta staternas krig mot terrorismen och det ökade antalet utlänningar i Finland betydelse som fenomen som ökar otryggheten betonats mer än de andras. (bild 22) Finlands medlemskap i Europeiska unionen ökar känslan av trygghet Hälften av finländarna tyckte att Finlands medlemskap i Europeiska unionen ökar tryggheten. År 2002 hade 44% av medborgarna denna uppfattning. Näst största enstaka faktorn som medför trygghet ansågs vara Finlands ökade internationella ekonomiska kontakter. Dess betydelse har dock minskat sedan år 2000, från 60% till 37% år Europeiska unionens utvidgning till östra Mellaneuropa och Baltikum samt Natos utvidgning till Baltikum anses vara faktorer som på samma nivå ökar tryggheten (26 och 27%). (bild 23) 9

11 Bild 1 MILITÄR ALLIANSFRIHET ELLER ALLIERING 2003 "Borde Finland enligt er åsikt förbli militärt alliansfritt eller sträva till att alliera sig militärt?" Förbli alliansfritt Sträva till att alliera sig Kan inte säga Hela befolknkingen Kvinnor Män år år år år Under /år /år Över /år Södra Finland Västra Finland Östra Finland Arbetarbefolkn. Tjänstem/Föret Lägre utbildningsnivå Student/Institut Universitet/Yrkehögsk. SDP Centern Samlingspartiet Vänsterförbundet Gröna SFT Övriga partiet

12 Bild 2 MILITÄR ALLIANSFRIHET ELLER ALLIERING "Borde Finland enligt er åsikt förbli militärt alliansfritt eller sträva till att alliera sig militärt?" Förbli alliansfritt Sträva till att alliera sig Kan inte säga 2003 höst höst höst vår december juli november juni oktober juni år år

13 Bild 3 DET MEST TILLTALANDE ALLIERINGSALTERNATIVET 2003 "Borde Finland enligt er åsikt förbli militärt alliansfritt eller sträva till att alliera sig militärt?" finländskt Natomedlemskap på så sätt, att Finland inte under fredstid har trupper från andra Natoländer och Natobaser finländskt Natomedlemskap på så sätt, att Finland redan under fredstid har trupper från andra Natoländer och Natobaser Europeiska unionen utvecklas så att den utöver sina nuvarande uppgifter också blir en militärallians Kan inte säga Hela befolkningen Kvinnor Män år år år år Under /år /år Över /år Södra Finland Västra Finland Östra Finland Arbetarbefolkn. Tjänstem/Föret. Lägre utbildningsnivå Student/Institut Universitet/Yrkehögsk. SDP Centern Samlingspartiet Vänsterförbundet Gröna SFT Övriga partiet

14 Bild 4 FINLANDS FÖRBINDNING TILL NATO "Tror du att Finland som följd av sitt samarbete med Nato på många olika plan håller på att förbinda sig till medlemskap i Nato och på så sätt avstå från principen om militär alliansfrihet" Ja Nej Kan inte säga Hela befolkningen Kvinnor Män år år år år Under /år /år Över /år Södra Finland Västra Finland Östra Finland Arbetarbefolkn. Tjänstem/Föret. Lägre utbildningsnivå Student/Institut Universitet/Yrkehögsk. SDP Centern Samlingspartiet Vänsterförbundet Gröna SFT Övriga partiet

15 Bild 5 5 FINLANDS FÖRBINDNING TILL NATO "Tror du att Finland som följd av sitt samarbete med Nato på många olika plan håller på att förbinda sig till medlemskap i Nato och på så sätt avstå från principen om militär alliansfrihet?" Ja Nej Kan inte säga 2003 höst våren 2000 höst 2000 våren 1999 höst 1999 våren år

16 Bild 6 EUROPEISKA UNIONEN OCH ETT GEMENTSAMT FÖRSVAR "Vilket av följande alternativ svarar bäst mot er syn på Europeiska unionens gemensamma försvar?" Under /år /år Över /år Södra Finland Västra Finland Östra Finland Arbetarbefolkn. Tjänstem/Föret. Lägre utbildningsnivå Student/Institut Universitet/Yrkehögsk. SDP Centern Samlingspartiet Vänsterförbundet Gröna SFT Övriga partiet Europeiska unionen borde helt avstå från militära uppgifter Europeiska unionen borde hålla sig till de nuvarande fredsbevarande- och krishanteringsuppgifterna Europeiska unionen borde ordna ett gemensamt försvar Kan inte säga Hela befolkningen Kvinnor Män år år år år

17 Bild 7 ORGANISERINGEN AV EUROPEISKA UNIONENS GEMENSAMMA FÖRSVAR "Om Europeiska unionen beslutar att börja organisera ett gemensamt försvar, borde Finland enligt er åsikt" Självständigt med EU-medlemsländernas gemensamma krafter I samarbete med Nato Kan inte säga Hela befolkningen Kvinnor Män år år år år Under /år /år Över /år Södra Finland Västra Finland Östra Finland Arbetarbefolkn. Tjänstem/Föret. Lägre utbildningsnivå Student/Institut Universitet/Yrkehögsk. SDP Centern Samlingspartiet Vänsterförbundet Gröna SFT Övriga partiet

18 Bild8 FINLAND OCH EUROPEISKA UNIONENS GEMENSAMMA FÖRSVAR "Om Europeiska unionen beslutar att börja organisera ett gemensamt försvar, borde Finland enligt er åsikt?" låta bli att delta i organiseringen av Europeiska unionens gemensamma försvar delta endast i organiseringen av ett gemensamt försvar som sker med EU-medlemsländernas egna krafter delta endast i organiseringen av ett gemensamt försvar som sker i samarbete mellan Nato och Europeiska unionen delta i organiseringen av ett gemensamt försvar oberoende av om det sker med EU-medlemsländernas egna krafter eller i samarbete med Nato kan inte säga Hela befolkningen Kvinnor Män år år år år Under /år /år Över /år Södra Finland Västra Finland Östra Finland Arbetarbefolkn. Tjänstem/Föret. Lägre utbildningsnivå Student/Institut Universitet/Yrkehögsk. SDP Centern Samlingspartiet Vänsterförbundet Gröna SFT Övriga partiet

19 Bild 9 Lägre utbildningsnivå Student/Institut Universitet/Yrkehögsk. FINLANDS DELTAGANDE I FREDSBEVARANDE - OCH KRISHANTERINGSUPPGIFTER PÅ OMRÅDEN DÄR KRIG FÖRS "Under de senaste tiderna har man diskuterat Finlands roll i fredsbevarandeoch krishanteringsuppgifter på områden där krigsoperationer ännu pågår. Borde Finland enligt er åsikt?" Kvinnor Män år år år år Under /år /år Över /år Södra Finland Västra Finland Östra Finland Arbetarbefolkn. Tjänstem/Föret. SDP Centern Samlingspartiet Vänsterförbundet Gröna SFT Övriga partiet delta i sådan fredsbevarande- och krishanteringsverksamhet låta bli att delta i sådan fredsbevarande- och krishanteringsverksamhet kan inte säga Hela befolkningen

20 Bild 10 BEMYNDIGANDE FÖR FREDSBEVARANDE "Finlands lag om fredsbevarande verksamhet möjliggör deltagande i fredsbevarande- och krishanter-ingsuppgifter som har bemyndigande av antingen FN eller OSSE. Borde Finland enligt er åsikt?" delta endast i fredsbevarande- och krishanteringsuppgifter som genomförs med bemyndigande av FN eller OSSE delta också i fredsbevarande- och krishanteringsoperationer som genomförs med beslut av Europeiska unionen, utan FN:s bemyndigande delta också i fredbevarande operationer som genomförs med Natos beslut, utan FN:s bemyndigande delta också i fredbevarande- och krishanteringsoperationer som genomförs med både EU:s och Natos beslut, utan FN:s bemyndigande kan inte säga Hela befolkningen Kvinnor Män år år år år Under /år /år Över /år Södra Finland Västra Finland Östra Finland Arbetarbefolkn. Tjänstem/Föret. Lägre utbildningsnivå Student/Institut Universitet/Yrkehögsk. SDP Centern Samlingspartiet Vänsterförbundet Gröna SFT Övriga partiet

21 Bild 11 FÖRSVARSVILJAN 2003 "Om Finland blir anfallet, borde finländarna enligt er åsikt försvara sig med vapenmakt i alla situationer, även om resultatet förefaller osäkert?" Borde Borde inte Kan inte säga Hela befolkningen Kvinnor Män år år år år Under /år /år Över /år Södra Finland Västra Finland Östra Finland Arbetarbefolkn. Tjänstem/Föret. Lägre utbildningsnivå Student/Institut Universitet/Yrkehögsk. SDP Centern Samlingspartiet Vänsterförbundet Gröna SFT Övriga partiet

22 Bild 12 FÖRSVARSVILJAN "Om Finland blir anfallet, borde finländarna enligt er åsikt försvara sig med vapenmakt i alla situationer, även om resultatet förefaller osäkert?" Borde Borde inete Kan inte säga 2003 höst höst 2001 höst 2000 december 1999 november 1999 juni 1998 oktober 1998 juni år 1997 år 1996 år 1995 år 1994 år 1993 år oktober 1991 april år 1990 år 1989 år 1988 år 1987 år 1986 år

23 Bild 13 FÖRSVARSANSLAGEN 2003 "Vilken är er åsikt om de anslag som beviljas försvarsmakten?" bör höjas bör bibehållas som förut bör sänkas kan inte säga Hela befolkningen Kvinnor Män år år år år Under /år /år Över /år Södra Finland Västra Finland Östra Finland Arbetarbefolkn. Tjänstem/Föret. Lägre utbildningsnivå Student/Institut Universitet/Yrkehögsk. SDP Centern Samlingspartiet Vänsterförbundet Gröna SFT Övriga partiet

24 Bild 14 FÖRSVARSANSLAGEN "Vilken är er åsikt om de anslag som beviljas försvarsmakten?" bör höjas bör bibehållas som förut bör sänkas kan inte säga 2003 höst höst 2001 höst 2001 vår 2000 december 1999 november 1998 oktober 1998 juni år 1997 år november 1995 juni 1994 oktober 1994 maj 1993 oktober 1993 april år oktober 1991 maj år 1990 år december 1988 april år januari 1986 december år 1985 år 1984 år 1983 år 1982 år 1981 år 1980 år 1979 år 1978 år 1975 år 1974 år 1973 år 1972 år 1971 år 1970 år 1969 år

25 Bild 15 DEN ALLMÄNNA VÄRNPLIKTEN "Finland har ett försvarssystem som baserar sig på allmän värnplikt för män, i vilket en så stor andel av åldersklassen som möjligt får militär utbildning och som producerar en stor reserv. Borde det nuvarande systemet bibehållas eller borde man övergå till selektiv beväringstjänst, varvid endast en del av åldersklassen får militär utbildning och reservens storlek minskas, eller borde man helt övergå till en avlönad yrkesarmé av mindre storlek?" det nuvarande systemet bör bibehållas antalet personer som får militär utbildning bör minskas selektivt man bör frångå den allmänna värnplikten och övergå till en yrkesarmé kan inte säga 2003 höst höst höst vår Kvinnor Män år år år år Under /år /år Över /år Södra Finland Västra Finland Östra Finland Arbetarbefolkn. Tjänstem/Föret. Lägre utbildningsnivå Student/Institut Universitet/Yrkehögsk. SDP Centern Samlingspartiet Vänsterförbundet Gröna SFT Övriga partiet

26 Bild 16 UTRIKESPOLITIKENS SKÖTSEL I FINLAND 2003 "Hur väl eller dåligt har Finlands utrikespolitik enligt er åsikt skötts under de senaste åren?" Väl Dåligt Kan inte säga Hela befolkningen Kvinnor Män år år år år Under /år /år Över /år Södra Finland Västra Finland Östra Finland Arbetarbefolkn. Tjänstem/Föret. Lägre utbildningsnivå Student/Institut Universitet/Yrkehögsk. SDP Centern Samlingspartiet Vänsterförbundet Gröna SFT Övriga partiet

27 Bild 17 UTRIKESPOLITIKENS SKÖTSEL I FINLAND "Hur väl eller dåligt har Finlands utrikespolitik enligt er åsikt skötts under de senaste åren?" Väl Dåligt Kan inte säga 2003 höst 2002 höst 2001 höst 2001 vår 2000 december 2000 juli 1999 november 1999 juni 1998 oktober år 1997 år november 1995 juni år 1994 år 1993 år 1992 år november 1990 maj år 1989 år 1988 år december 1986 januari år 1984 år 1983 år 1982 år 1981 år 1980 år 1979 år 1978 år 1975 år 1974 år 1973 år 1972 år 1971 år 1970 år 1969 år

28 Bild 18 SKÖTSELN AV FINLANDS YTTRE FÖRBINDELSER "Hur väl eller dåligt har Finland under de senaste åren skött sina förbindelser med följande stater?" Väl Dåligt Kan inte säga Sverige år 2003 De övriga nordiska länderna år 2003 år 2001 Ryssland år 2003 år 2001 Estland år 2003 De övriga baltiska länderna år 2003 år 2001 Tyskland år 2003 Frankrike år 2003 Storbritannien år 2003 Förenta Staterna år 2003 år 2001 Utvecklingsländerna år 2003 år

29 Bild 19 SKÖTSELN AV EU:s UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK "Hur väl eller dåligt har Europeiska unionens (EU) utrikes- och säkerhetspolitik enligt er åsikt skötts under de senaste åren? Väl Dåligt Kan inte säga 2003 höst höst höst vår Kvinnor Män år år år år Under /år /år Över /år Södra Finland Västra Finland Östra Finland Arbetarbefolkn. Tjänstem/Föret. Lägre utbildningsnivå Student/Institut Universitet/Yrkehögsk. SDP Centern Samlingspartiet Vänsterförbundet Gröna SFT Övriga partiet

30 Bild 20 EN TRYGGARE ELLER MINDRE TRYGG FRAMTID 2003 "Om ni tänker på det nuvarande världsläget som helhet, tror ni att Finland och finländarna under de närmaste fem åren kommer att leva i en tryggare eller i en mindre trygg värld än i dag?" en tryggare värld en mindre trygg värld ingen skillnad jämfört med nuläget kan inte säga Hela befolkningen Kvinnor Män år år år år Under /år /år Över /år Södra Finland Västra Finland Östra Finland Arbetarbefolkn. Tjänstem/Föret. Lägre utbildningsnivå Student/Institut Universitet/Yrkehögsk. SDP Centern Samlingspartiet Vänsterförbundet Gröna SFT Övriga partiet

31 Bild 21 EN TRYGGARE ELLER MINDRE TRYGG FRAMTID "Om ni tänker på det nuvarande världsläget som helhet, tror ni att Finland och finländarna under de närmaste fem åren kommer att leva i en tryggare eller i en mindre trygg värld än i dag" en tryggare värld en mindre trygg värld ingen skillnad jämfört med nuläget kan inte säga 2003 höst höst vår år år år år år november juni oktober maj november april november april oktober maj oktober maj

32 Bild 22 HUR INVERKAR DE NEDAN NÄMNDA FENOMENEN ELLER FAKTORERNA PÅ FINLANDS OCH FINLÄNDARNAS SÄKERHET ökar säkerheten ingen förändring minskar säkerheten kan inte säga Konflikten mellan Israel och palestinierna år Situationen i Irak år 2003 Användn. av naturresurs. och miljöns tillstånd år 2003 Användn. av kärnkraft för energiprodukt. i Finl. år 2003 år 2001 år 2000 år 1999 år 1997 Användn. av kärnkraft för energiprodukt. i Ryssl. år 2003 år 2001 år 2000 år 1999 år 1997 Spridningen av massförstörelsevapen år 2003 Kärnvapnen år 2003 Den internationella terrorismen år 2003 Förenta Staternas krig mot terrorismen år 2003 Det ökade antalet utlänningar i Finland år 2003 år 2001 år 2000 år 1999 år

33 Bild 23 HUR INVERKAR DE NEDAN NÄMNDA FENOMENEN ELLER FAKTORERNA PÅ FINLANDS OCH FINLÄNDARNAS SÄKERHET ökar säkerheten ingen förändring minskar säkerheten kan inte säga EU:s utvidgning till östra Centraleuropa år Utvecklingen i Ryssland år 2003 Ökningen av Finl. intern.ekonom. umgänge år 2003 år 2001 år 2000 år 1999 år 1997 Relationerna mellan Ryssland och Baltikum år 2003 Finlands medlemskap i EU år 2003 år 2001 år 2000 år 1999 år 1997 Sysselsättningsläget i Finland år 2003 Den ekonomiska situationen i Finland år 2003 år 2001 år 2000 år 1999 år 1997 Natos utvidgning till Baltikum år

34 PFI:s forskningssektion Ordförande: Vice ordförande: Medlemmar: Experter: Sekretariat: Journalist Jorma Hentilä Forskare Tom Lindahl Riksdagsledamot Eero Akaan-Penttilä Länsberedskapschef Markku Haranne Riksdagsledamot Saara Karhu Pol mag Päivi Nevala Riksdagsledamot Aila Paloniemi Överste Jarmo Helenius Enhetschef Elina Kalkku Docent Erkki Teikari Förvaltningsdirektör Auni-Marja Vilavaara Forskare Unto Vesa Heli Santala, generalsekreterare Petri Kekäle, allmän sekreterare PFI:s presidium Ordförande: Vice ordförande: Huvudredaktör Lauri Kontro Riksdagsledamot Reijo Laitinen och riksdagsledamot Tuija Nurmi 33