PFI FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN. Pressmeddelanden och översikter November 2017

Transkript

1 PFI FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN PLANERINGSKOMMISSIONEN FÖR FÖRSVARSINFORMATION Pressmeddelanden och översikter November /

2

3 PFI Pressmeddelanden och översikter / Finländarnas åsikter om utrikes- och säkerhetspolitiken, försvaret och säkerheten Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) Helsingfors

4 Försvarsministeriet ISBN Häft.: ---- ISBN PDF: ---- Layout: Statsrådets förvaltningsenhet, publikationsverksamheten Helsingfors

5 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN FÖRORD Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) har i en intervjuundersökning rett ut medborgarnas åsikter om den finska utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Med fanns också frågor om faktorer som påverkar säkerheten och känslan av trygghet och hur säkerheten kommer att utvecklas under de kommande fem åren samt faktorer som orsakar oro och frågor om förtroendet för Europeiska unionens och Finlands framtid. Frågorna var totalt, och två av dem var nya. Undersökningen gjordes av Taloustutkimus Oy på uppdrag av PFI. Den genomfördes som en del av en omnibusundersökning med personliga intervjuer. Totalt personer intervjuades. Målgrupp för undersökningen var befolkningen i åldern år med undantag av landskapet Åland. Samplet togs fram genom kvoturval, där kvoterna utgjordes av en indelning enligt ålder, kön, region och kommuntyp. Intervjuerna gjordes på orter, av vilka var städer och andra kommuner. Samplet har viktats så att det motsvarar målgruppen. De viktade N-talen motsvarar Finlands befolkning i åldern - år i tusental (SVT..). Intervjuerna gjordes under tiden..... Undersökningens felmarginal är, procentenheter åt vardera hållet. När man tolkar partiståndpunkten som en bakgrundsvariabel måste man beakta att eftersom felmarginalen är mindre för de stora partierna, får man tillförlitligare uppgifter om dem än om de små partierna, vilkas anhängare är färre till antalet i samplet. I undersökningen frågades: Vilket parti skulle ni rösta på, om riksdagsvalet hölls nu?. Av dem som intervjuades meddelade procent ( personer) sin partiståndpunkt, och procent ( personer) avstod från att meddela den. År meddelade procent sin partiståndpunkt och procent avstod från att meddela den.

6 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Rapporten består av en textdel och av figurer som kompletterar den, och där tidsserier med tidigare ställda frågor kan ses. Figurerna har gjorts vid Taloustutkimus Oy. En del av frågorna utgör en enhetlig tidsserie sedan år. För utarbetandet av dem svarar PFI:s forsknings- och arbetssektion. PFI:s forskningssektion har utarbetat rapporten för arbetssektionens räkning. Datamaterialet till denna undersökning, liksom också till de tidigare, finns i det samhällsvetenskapliga dataarkivet vid Tammerfors universitet ( PFI:s rapporter finns på vår webbplats på finska, svenska och engelska ( I Sverige gör Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) motsvarande opinionsundersökningar. Den senaste offentliggjordes i januari. Den finns på adressen: Också i Norge görs årliga opinionsmätningar om säkerhets- och försvarspolitiken av Folk og Forsvar. Den senaste offentliggjordes i september. Den finns på adressen: PFI:s undersökningsresultat är offentliga och alla får använda dem. Om resultaten citeras, ska det anges att det är fråga om PFI:s undersökning.

7 Innehåll Inledning... Förtroendet för skötseln av utrikespolitiken har förstärkts... Varför bedöms det att utrikespolitiken har skötts väl?... Varför bedöms det att utrikespolitiken har skötts illa?... Understödet för militär alliansfrihet består... Understödet för ett Nato-medlemskap har sjunkit en aning... Förtroendet för Finlands framtid... Över hälften upplever att förtroendet för Europeiska unionen består... Det upplevs att FN och Europeiska unionen inverkar positivt på Finlands säkerhet... Det upplevs att försvarssamarbetet med Norden och EU ökar Finlands säkerhet... Förtroendet för skötseln av den finska försvarspolitiken är utbrett... Understödet till den allmänna värnplikten är starkt... Värnplikten anses bäst för det finska försvarssystemet... En höjning av och nuvarande nivå på försvarsanslagen får stöd... Försvarsviljan består... Självständigheten är det viktigaste skälet till att Finland bör försvaras med vapen... Den personliga försvarsviljan är på hög nivå... Finlands militära samarbete stöds... Kvinnorna upplever framtiden som otryggare än vad männen gör... Mest orolig är man för flyktingsituationen i världen och internationell terrorism... Beredskap inför hot av olika slag... Det upplevs som viktigast att ha beredskap inför ett terrordåd som riktas mot Finland... Figurerna... PFI:s forskningssektion presidium och sekretariat...

8

9 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Inledning Medborgarna i det hundraåriga Finland har förtroende för hur utrikes- och försvarspolitiken sköts, vill försvara sitt land, håller fast vid värnplikten, stöder försvarssamarbete och militär alliansfrihet. Mest oroade är de över flyktingsituationen i världen, internationell terrorism och klimatförändringen. Framtiden upplevs som ganska otrygg. Försvarssamarbetet inom Norden och EU samt Finlands medlemskap i Europeiska unionen upplevs öka säkerheten i Finland. Förtroendet för skötseln av utrikespolitiken har förstärkts Tre fjärdedelar anser att Finlands utrikespolitik är väl skött. När man frågar varför utrikespolitiken är väl skött, nämns oftast att relationerna till alla länder har skötts väl, särskilt nämns grannländerna och av dem Ryssland. Också Finlands moderata sätt att agera och komma överens med alla uppskattades. Mest beröm får republikens presidents agerande. De som svarade att Finlands utrikespolitik har skötts illa, motiverade sin ståndpunkt mest med invandrings-, flykting- och asylfrågor samt Europeiska unionens agerande. Försvarsviljan består självständigheten är det viktigaste skälet till att Finland bör försvaras med vapen Sju av tio, procent, är av den åsikten att finländarna måste försvara sig med vapen i alla situationer, också om resultatet förefaller osäkert. När man frågar varför Finland bör försvaras med vapen, är den viktigaste faktorn som nämns Finlands självständighet.

10 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Understödet till den allmänna värnplikten är starkt Åtta av tio, procent, understöder ett värnpliktssystem av nuvarande slag i Finland. Slopande av den allmänna värnplikten och övergång till en yrkesarmé understöds av nio procent. Värnplikten anses bäst för det finska försvarssystemet Två tredjedelar understöder ett värnpliktssystem av nuvarande slag som Finlands försvarslösning. Värnplikt för både män och kvinnor understöds av under en femtedel, procent. Understödet för militär alliansfrihet består Sex av tio stöder att Finland förblir militärt alliansfritt. I PFI:s opinionsundersökningar har detta frågats sedan år och understödet för militär alliansfrihet har varierat mellan procent (år ) och procent (år ). Understödet för ett Nato-medlemskap har sjunkit en aning På frågan Borde Finland sträva efter att bli medlem i Nato? svarar något över en femtedel, procent, jakande. För ett år sedan understöddes ett medlemskap av var fjärde, procent. I PFI:s enkäter har understödet för ett Nato-medlemskap varierat mellan procent (år ) och procent (år ).

11 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Förtroendet för skötseln av utrikespolitiken har förstärkts Tre fjärdedelar, procent, anser att Finlands utrikespolitik är väl skött ( procent år ), av männen () och av kvinnorna () procent. De yngre är mera kritiska än äldre åldersklasser. Av dem som är yngre än år anser () procent att utrikespolitiken är väl skött, av - till -åringarna (), av - till -åringarna () och av dem som är äldre än år () procent. Av centerpartiets anhängare anser procent ( procent år ) att utrikespolitiken är väl skött, av samlingspartiets (), av de grönas (), av SDP:s (), av vänsterförbundets () och av sannfinländarnas anhängare () procent. En femtedel, procent, anser att utrikespolitiken är illa skött ( procent år ), av männen () och av kvinnorna () procent. Av dem som är yngre än år är () procent av denna åsikt, av - till -åringarna () procent, av - till -åringarna () procent och av dem som är äldre än år () procent. Av sannfinländarnas anhängare anser procent ( procent år ) att utrikespolitiken är illa skött, av vänsterförbundets (), av SDP:s (), av samlingspartiets elva (), av de grönas åtta () och av centerpartiets anhängare tre (tio) procent. (figurerna och ) Varför bedöms det att utrikespolitiken har skötts väl? Varje enkätbesvarare motiverade sin ståndpunkt med egna ord och högst tre faktorer. Av dem som ansåg att utrikespolitiken är väl skött motiverade sin ståndpunkt och antalet motiveringar var totalt. I motiveringarna kom tillfredsställelsen med skötseln av Finlands utrikespolitik fram på ett allmänt plan. Relationerna till alla länder har skötts väl, särskilt nämndes grannländerna och av dem Ryssland. Också Finlands moderata sätt att agera och komma överens med alla uppskattades. Flest omnämnanden om väl skött utrikespolitik fick presidenten, stycken. Utrikesministern fick omnämnanden. Saker som lyftes fram var goda relationer till grannländerna och andra länder, omnämnanden. Goda relationer till Ryssland, omnämnanden. Det togs också upp att vi inte är i krig eller konflikt, och att ingen har angripit oss, omnämnanden. Det ansågs också bra att saker har skötts

12 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / moderat, diplomatiskt, Finland har hållit fast vid sin egen linje och har samarbetsförmåga, omnämnanden. Varför bedöms det att utrikespolitiken har skötts illa? Varje enkätbesvarare motiverade sin ståndpunkt med egna ord och högst tre faktorer. Av dem som ansåg att utrikespolitiken är illa skött motiverade personer sin ståndpunkt och de gav totalt skäl till varför utrikespolitiken har skötts illa. Flest omnämnanden gällde invandrings-, flykting- och asylsituationen, stycken. Med fanns också åsikter om att inställningen till invandring har varit för negativ. Finlands EU-medlemskap och EU-politiken fick omnämnanden. Att utrikespolitiken skötts illa motiverades också med att Finland inte har någon klar, aktiv och egen politik, omnämnanden. Utrikesministern fick omnämnanden. Saker som lyftes fram var alltför positiv inställning både till Förenta staterna och väst och till Ryssland, bådadera fick ett tiotal omnämnanden. Ett skäl till att utrikespolitiken ansågs illa skött var också bl.a. allmänt missnöje med beslutsfattandet. Bland motiveringarna fanns också terrorismen, den ekonomiska politiken och handelspolitiken, klimatpolitiken, socialpolitiken samt jordbrukspolitiken. Understödet för militär alliansfrihet består Borde Finland hålla sig militärt alliansfritt eller sträva efter att alliera sig militärt? Över hälften, procent ( procent år ) svarar att Finland bör förbli militärt alliansfritt, av männen () och av kvinnorna () procent. De som är yngre än år är mest kritiska, procent understöder militär alliansfrihet (), i övriga ålderklasser är understödet (, och ) procent. Av sannfinländarnas anhängare stöder procent ( procent år ) militär alliansfrihet, av centerpartiets och SDP:s anhängare ( och ), av vänsterförbundets (), av de grönas () och av samlingspartiets anhängare () procent. I PFI:s opinionsundersökningar har detta frågats sedan år och understödet för militär alliansfrihet har varierat mellan procent (år ) och procent (år ).

13 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Militär alliering understöds av procent ( procent år ), av männen () och av kvinnorna () procent. Av dem som är yngre än år är () procent av denna åsikt, av dem som är äldre än år ( och ) procent och av - till -åringarna () procent. Av samlingspartiets anhängare stöder () procent en militär alliering, av de grönas () procent, av vänsterförbundets () procent, av SDP:s () procent, av sannfinländarnas () och av centerpartiets () procent. Understödet för militär alliering har i PFI:s enkäter varierat mellan procent (åren och ) och procent (år ). Sin ståndpunkt kan tolv procent (tolv procent år ) inte säga, av kvinnorna () och av männen nio (sju) procent. (figurerna och ) Understödet för ett Nato-medlemskap har sjunkit en aning På frågan Borde Finland sträva efter att bli medlem i Nato? svarar procent jakande ( procent år ), av männen () och av kvinnorna () procent. Mest kritiskt av åldersgrupperna förhåller sig - till -åringarna, av vilka () procent svarar jakande. Av samlingspartiets anhängare svarar procent ( procent år ) jakande på frågan, av de grönas anhängare (), av centerpartiets (), av vänsterförbundets () procent, av SDP:s () och av sannfinländarnas anhängare tio () procent. I PFI:s enkäter har understödet för ett Nato-medlemskap varierat mellan procent (år ) och procent (år ). Negativt till ett Nato-medlemskap för Finland förhåller sig procent ( procent år ), av männen () och av kvinnorna () procent. Av vänsterförbundets anhängare är () procent av denna åsikt, av SDP:s (), av sannfinländarnas (), av centerpartiets (), av de grönas () och av samlingspartiets anhängare () procent. Sin ståndpunkt kan procent ( procent år ) inte säga, av kvinnorna () och av männen tolv (åtta) procent. (figurerna och )

14 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Förtroendet för Finlands framtid En ny fråga ställdes i år: Hurdant förtroende känner ni för Finlands framtid, har ert förtroende förstärkts, försvagats eller bibehållits? Två tredjedelar, procent, anser att förtroendet för Finlands framtid bibehållits, av männen och av kvinnorna procent. Av SDP:s anhängare är procent av denna åsikt, av de grönas, av centerpartiets, av vänsterförbundets, av samlingspartiets och av sannfinländarnas anhängare procent. En fjärdedel, procent, är av den åsikten att förtroendet för Finlands framtid har försvagats, av kvinnorna och av männen procent. Av - till -åringarna anser procent detta, av dem som är yngre än år procent, av dem som är äldre än år procent och av - till -åringarna procent. Av sannfinländarnas anhängare anser procent detta, av vänsterförbundets, av de grönas, av centerpartiets, av samlingspartiets och SDP:s anhängare procent. Nio av hundra anser att förtroendet för Finlands framtid har förstärkts, av männen tolv och av kvinnorna fem procent. Av samlingspartiets anhängare är procent av denna åsikt, av centerpartiets, av SDP:s och de grönas åtta, av sannfinländarnas en procent och av vänsterförbundets inte en enda. (figur ) Över hälften upplever att förtroendet för Europeiska unionen består Frågan Hurdant förtroende för Europeiska unionens framtid känner ni, har ert förtroende förstärkts, försvagats eller bibehållits? ställdes nu för tredje gången. Över hälften, procent ( procent år ), anser att förtroendet för Europeiska unionens framtid består, av männen och av kvinnorna procent. Av dem som är yngre än år anser () procent detta, av - till -åringarna () procent, av dem som är äldre än år () procent och av - till -åringarna () procent. Av SDP:s anhängare är ( procent år ) av denna åsikt, av centerpartiets och vänsterförbundets ( och ) procent, av de grönas (), av samlingspartiets () procent och av sannfinländarnas anhängare () procent.

15 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN En dryg tredjedel, procent ( procent år ), anser att förtroendet för Europeiska unionen har försvagats, av männen () och av kvinnorna () procent. Av denna åsikt var av - till -åringarna procent (), av dem som är äldre än år ( och ) procent och av dem som är yngre än år () procent. Av sannfinländarnas anhängare är procent av denna åsikt ( procent år ), av centerpartiets () procent, av vänsterförbundets () procent, av SDP:s () procent samt av samlingspartiets och de grönas anhängare ( och ) procent. Tre procent (två procent år ) upplever att förtroendet för Europeiska unionen har förstärkts. (figur ) Det upplevs att FN och Europeiska unionen inverkar positivt på Finlands säkerhet I frågan räknas olika aktörer upp och hur de inverkar på Finlands säkerhet frågas. Aktörerna är: FN, EU, OSSE, Nato, Förenta staterna, Kina och Ryssland. Det upplevs att positiv inverkan på Finlands säkerhet har FN, procent ( procent år ), Europeiska unionen, () procent, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE, () procent. Natos inverkan på säkerheten i Finland upplevs både negativ, procent ( procent år ), och positiv, () procent. En knapp tredjedel, () procent, anser att inverkan är både positiv och negativ. Förenta staternas inverkan upplevs som både positiv och negativ av procent ( procent år ), som negativ av () procent och som positiv av () procent. I fråga om Ryssland är den negativa inverkan störst, procent ( procent år ), att inverkan är både positiv och negativ anser () procent och att den är positiv (sex) procent. Knappt hälften, procent ( procent år ) anser att Kina inte har någon inverkan på Finlands säkerhet. Positiv inverkan anser (åtta) procent. En femtedel, () procent, anser att Kina inverkar både positivt och negativt, elva (tio) procent att inverkan är negativ. (figurerna och )

16 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Det upplevs att försvarssamarbetet med Norden och EU ökar Finlands säkerhet I frågan räknas åtta olika faktorer upp och de bedöms enligt huruvida de ökar eller minskar Finlands och finländarnas säkerhet, eller om de har någon inverkan alls. Resultatet enligt den andel som ökar säkerheten: Finlands deltagande i nordiskt försvarssamarbete, procent ( procent år ) Finlands deltagande i ordnandet av EU:s gemensamma försvar, procent ( procent år ) Finlands medlemskap i Europeiska unionen, procent ( procent år ) Finlands ökande internationella ekonomiska integration, procent ( procent år ) Finländarnas deltagande i internationella krishanteringsuppdrag, procent ( procent år ) Finlands militära alliansfrihet, procent ( procent år ) Finlands eventuella anslutning till Nato, procent ( procent år ) Det ökande utländska ägandet i Finlands näringsliv, åtta procent (sju procent år ) (figurerna,, och ) Förtroendet för skötseln av den finska försvarspolitiken är utbrett Fyra av fem, procent ( procent år ) anser att Finlands försvarspolitik är väl skött, av kvinnorna () procent och av männen () procent. Av samlingspartiets anhängare anser procent ( procent år ) att försvarspolitiken är väl skött, av centerpartiets (), av de grönas (), av SDP:s () samt av sannfinländarnas och vänsterförbundets anhängare ( och ) procent. Att försvarspolitiken är illa skött anser procent ( procent år ), av männen () och av kvinnorna tio () procent. Av sannfinländarnas och vänsterförbundets anhängare är ( och ) procent av denna åsikt, av SDP:s (), av sam-

17 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN lingspartiets nio (), av de grönas åtta () och av centerpartiets anhängare sex (fem) procent. (figurerna och ) Understödet till den allmänna värnplikten är starkt Åtta av tio, procent ( procent år ), understöder ett värnpliktssystem av nuvarande slag i Finland, av männen () och av kvinnorna () procent. Granskat per åldersklass får den nuvarande modellen mest stöd av dem som är äldre än år, () procent, av dem som är yngre än år (), av - till -åringarna () procent och av - till -åringarna understöds den nuvarande modellen av () procent. Av centerpartiets anhängare stöds värnplikten i dess nuvarande form av procent ( procent år ), av samlingspartiets och sannfinländarnas anhängare av ( och ) procent, av SDP:s () procent samt av de grönas och vänsterförbundets anhängare av procent ( och procent). En selektiv minskning av antalet som får militärutbildning stöds av nio procent (elva procent år ), både av männen (tio) och av kvinnorna (elva) procent. Av SDP:s anhängare stöder (sju) procent denna modell, av vänsterförbundets () procent, av de grönas () procent, av samlingspartiets åtta () procent, av sannfinländarnas sju (elva) och av centerpartiets två (två) procent. Slopande av den allmänna värnplikten och övergång till en yrkesarmé understöds av nio procent (nio procent år ), av männen av åtta (tio) och av kvinnorna av nio (åtta) procent. Av dem som är äldre än år är fyra (tre) procent av denna åsikt, av dem som är yngre än år tolv () procent och av - till -åringarna (elva och ) procent. Av de grönas anhängare stöds denna modell av procent (), av vänsterförbundets (tio) procent, av samlingspartiets och sannfinländarnas av åtta (sju och ) procent och av SDP:s anhängare av sex (fyra) procent, av centerpartiets anhängare stöder inte en enda () procent denna modell. (figurerna och ) Figur A. Understödet till det nuvarande systemet bland män och kvinnor åren Figur B. Understödet till det nuvarande värnpliktssystemet bland personer yngre än år och - till -åringar åren.

18 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figurerna A och B. Allmän värnplikt "Finland har ett försvarssystem som grundar sig på allmän värnplikt för män, där en så stor andel som möjligt av ålderklassen får militärutbildning och där en stor reserv produceras. Borde det nuvarande systemet behållas, eller borde man övergå till en selektiv beväringstjänst, varvid endast en del av ålderklassen skulle få militärutbildning, eller borde man helt övergå till en yrkesarmé?" Figur A. Det nuvarande systemet behålls % Hela befolkningen Kvinnor Män Figur B. Det nuvarande systemet behålls Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten % Hela befolkningen Under år - år Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten

19 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Värnplikten anses bäst för det finska försvarssystemet I fjol ställde PFI för första gången en fråga om vad det finska försvarssystemet borde basera sig på, alternativen var:. ett system av nuvarande slag med allmän värnplikt för män och frivillig militärtjänst för kvinnor,. allmän värnplikt för både män och kvinnor,. frivillig militärtjänst för både män och kvinnor och. en yrkesarmé. Två tredjedelar, procent ( procent år ), understöder ett värnpliktssystem av nuvarande slag, av kvinnorna () och av männen () procent. Av dem som är äldre än år anser () procent detta, av - till -åringarna () procent, av dem som är yngre än år () procent och av - till -åringarna () procent. Av centerpartiets anhängare är () procent av denna åsikt, av samlingspartiets () procent, av sannfinländarnas () procent, av SDP:s (), av vänsterförbundets () procent och av de grönas anhängare () procent. Värnplikt för både män och kvinnor stöds av procent (elva procent år ), av männen (elva) och av kvinnorna (elva) procent. Av de grönas anhängare är () procent av denna åsikt, av vänsterförbundets () procent, av samlingspartiets (nio) procent, av SDP:s (tolv) procent, av sannfinländarnas (åtta) och av centerpartiets anhängare åtta (sju) procent. Frivillig militärtjänst för både män och kvinnor stöds av elva procent ( procent år ), av kvinnorna elva () och av männen tio () procent. Av de grönas anhängare är () procent av denna åsikt, av SDP:s (sex), av vänsterförbundets tolv () procent, av samlingspartiets sex (åtta), av sannfinländarnas fem () procent och av centerpartiets anhängare två (sex) procent. En yrkesarmé stöds av sju procent (sex procent år ), av männen åtta (sex) och av kvinnorna sju (sex) procent. (figur ) En höjning av och nuvarande nivå på försvarsanslagen får stöd Nästan hälften, procent, anser att försvarsanslagen borde höjas ( procent år ), av männen () och av kvinnorna () procent. De äldre åldersklasserna är mera gynnsamt inställda till en höjning av försvarsanslagen än de yngre. Av dem som är äldre än år stöds en höjning av () procent, av - till -åringarna av () procent, av - till -åringarna () procent och av dem som är yngre än år av () procent.

20 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Av centerpartiets och samlingspartiets anhängare stöder procent ( och procent år ) en höjning av försvarsanslagen, av sannfinländarnas () procent, av SDP:s () procent, av de grönas () procent och av vänsterförbundets anhängare () procent. Att försvarsanslagen hålls på nuvarande nivå understöds av procent ( procent år ), av kvinnorna av () procent och av männen av () procent. Av vänsterförbundets anhängare understöder procent ( procent år ) att nuvarande nivå hålls, av de grönas (), av SDP:s (), av centerpartiets (), av sannfinländarnas () och av samlingspartiets anhängare () procent. En sänkning av försvarsanslagen understöds av åtta procent (nio procent år ), av männen nio (nio) och av kvinnorna sju (åtta) procent. Av vänsterförbundets anhängare stöds en sänkning av () procent, av SDP:s och de grönas (tre och ), av sannfinländarnas sex (), av samlingspartiets fem (fem) och av centerpartiets anhängare av tre (en) procent. (figurerna och ) Försvarsviljan består Sju av tio, procent ( procent år ), är av den åsikten att finländarna måste försvara sig med vapen i alla situationer, också om resultatet verkar osäkert. Av männen är () procent och av kvinnorna () procent av denna åsikt. Av sannfinländarnas anhängare svarar procent jakande ( procent år ), av samlingspartiets () procent, av centerpartiets () procent, av SDP:s () procent, av vänsterförbundets () och av de grönas anhängare () procent. En femtedel, procent ( procent år ) anser att finländarna inte bör försvara sig med vapen i alla situationer, av kvinnorna () och av männen () procent. Yngre åldersklasser svarar oftare nekande på frågan än äldre åldersklasser. Av dem som är yngre än år svarar () procent nekande, av - till -åringarna () procent, av - till -åringarna () procent och av dem som är äldre än år () procent. Av de grönas anhängare svarar procent ( procent år ) nekande på frågan, av SDP:s (), av centerpartiets och vänsterförbundets ( och ), av samlingspartiets () och av sannfinländarnas anhängare (nio) procent. (figurerna och )

21 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur A. Försvarsviljan bland män och kvinnor åren Figur B. Försvarsviljan i de två yngsta ålderklasserna åren Figurerna A och B. Försvarsviljan "Om Finland blir anfallet, borde finländarna enligt er åsikt försvara sig med vapenmakt i alla situationer, även om resultatet förefaller osäkert?" Figur A. Borde -svaror % Hela befolkningen Kvinnor Män Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Figur B. Borde -svaror % Hela befolkningen Under år - år Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten

22 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Självständigheten är det viktigaste skälet till att Finland bör försvaras med vapen I detta års enkät bad PFI hälften av enkätbesvararna med egna ord motivera varför Finland bör försvaras med vapen. Den andra hälften av enkätbesvararna valde motiveringar bland föreslagna alternativ. I förteckningen fanns den territoriella integriteten, den finska demokratin, det finska utbildnings- och välfärdssystemet, finskheten, Finlands självständighet, jämställdhet, religionsfrihet, inget skäl. Enkätbesvararna fick välja högst tre faktorer, som enligt deras åsikt var de viktigaste. Den viktigaste faktorn var Finlands självständighet ( procent), den nästviktigaste den territoriella integriteten ( procent) och den tredje viktigaste den finska demokratin ( procent). På följande platser kom det finska utbildnings- och välfärdssystemet samt jämställdheten (båda fick procent), finskheten ( procent), religionsfriheten (tolv procent) och inget skäl (en procent). Förra gången varför-frågan ställdes var år. Då var svarsalternativen flera, vilket gör att resultaten inte är direkt jämförbara, men det kan konstateras att motiveringarna går i samma riktning nu som för tio år sedan. (figur ) I de motiveringar som gavs med egna ord var de viktigaste faktorerna Finlands självständighet (), eget land, hem (), den finska demokratin, frihet, jämställdhet (). Totalt enkätbesvarare berättade med egna ord varför Finland bör försvaras med vapen i alla situationer, också om resultatet verkar osäkert. Den personliga försvarsviljan är på hög nivå På frågan är ni själv beredd att delta i olika uppgifter inom försvaret enligt förmåga och färdigheter, svarar procent jakande ( procent i januari ), av männen () procent och av kvinnorna () procent. Av Gröna förbundets anhängare svarar procent jakande ( procent i januari ), av sannfinländarnas () procent, av samlingspartiets () procent, av SDP:s () procent, av centerpartiets () procent och av vänsterförbundets anhängare () procent.

23 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN På den här frågan svarar tio procent (elva procent i januari ) nekande, av kvinnorna () och av männen åtta (åtta) procent. Ett nekande svar ger procent ( procent i januari ) av vänsterförbundets anhängare, (åtta) procent av centerpartiets, tio () procent av SDP:s, sju (sex) procent av sannfinländarnas, sex (sju) procent av samlingspartiets och fyra (elva) procent av de grönas anhängare. (figurerna och ) Finlands militära samarbete stöds Från och med år har PFI frågat om Finlands militära samarbete med Norden, EU och Nato. Sedan år om samarbete med Sverige och i fjol togs också Finlands militära samarbete med Förenta staterna med. Till Finlands militära samarbete med Sverige förhåller sig procent positivt ( procent år ). Också till militärt samarbete med samtliga nordiska länder förhåller sig () procent positivt. Till militärt samarbete inom Europeiska unionen förhåller sig procent positivt ( procent år ). Till militärt samarbete med Nato förhåller sig () procent positivt och () procent negativt. Till militärt samarbete med Förenta staterna förhåller sig procent positivt ( procent år ) och en dryg tredjedel, procent () negativt. (figurerna ) Kvinnorna upplever framtiden som otryggare än vad männen gör Sex av tio, procent ( procent år ), anser att Finland och finländarna lever i en otryggare värld under de kommande fem åren än i dag. Av kvinnorna är () procent och av männen () procent av denna åsikt. En fjärdedel, procent ( procent år ), ser ingen skillnad jämfört med nuläget, av männen () och av kvinnorna () procent. Att framtiden blir tryggare upplever procent ( procent år ), av männen () och av kvinnorna tio (tio) procent. (figurerna och )

24 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Mest orolig är man för flyktingsituationen i världen och internationell terrorism PFI har ställt frågan om faktorer som orsakar oro från och med år. I frågan ingår en förteckning på olika fenomen och faktorer, som enkätbesvararen bedömer enligt huruvida de orsakar mycket, i någon mån, litet eller inte alls oro för framtiden. I förteckningen finns i år olika faktorer, av vilka två är nya: utvecklingen i Europeiska unionen och utvecklingen i Förenta staterna. Faktorer som oroar medborgarna mycket eller i någon mån i storleksordning. Flyktingsituationen i världen, procent ( procent år ) Internationell terrorism, procent ( procent år ) Klimatförändringen, procent ( procent år ) Politiska extremiströrelser, procent ( procent år ) Sysselsättningsläget i Finland, procent ( procent år ) Rasism, procent ( procent år ) Spridning av massförstörelsevapen, procent ( procent år ) Samhällelig ojämlikhet i Finland, procent ( procent år ) Utsikterna för den europeiska ekonomin, procent ( procent år ) Religiösa extremiströrelser, procent ( procent år ) Läget i Syrien, procent ( procent år ) Säkerhetsläget i Östersjöområdet, procent ( procent år ) Utvecklingen i Förenta staterna, procent (Med för första gången) Hot som riktas mot datanät, dvs. cyberhot, procent ( procent år ) Utvecklingen i Ryssland, procent ( procent år ) Antalet asylsökande i Finland, procent ( procent år ) Ökningen av antalet invandrare i Finland, procent ( procent år ) Utvecklingen i Europeiska unionen, procent (Med för första gången) Läget i Turkiet, procent ( procent år ) Läget i Ukraina, procent ( procent år ) (figurerna )

25 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Beredskap inför hot av olika slag För tio år sedan ställde PFI för första gången frågan om beredskap inför hot av olika slag. I förteckningen finns tolv olika hot, som enkätbesvararna bedömde utgående från beredskapen inför dem. Resultaten utgår från hur väl man har förberett sig inför dem: Olika slag av smittsamma sjukdomar, epidemier, god beredskap procent ( procent år ). Storolyckor, god beredskap procent ( procent år ). Olika slag av miljöhot (översvämningar, oljeolyckor, transport av farliga ämnen), god beredskap procent ( procent år ). Väpnat anfall, god beredskap procent ( procent år ). Energitillgång, god beredskap procent ( procent år ). Klimatförändring, god beredskap procent ( procent år ), dålig beredskap ( procent år ) procent. Politisk påtryckning utifrån, god beredskap procent ( procent år ). Dålig beredskap procent ( procent år ). Terrorism, god beredskap procent ( procent år ). Dålig beredskap procent ( procent år ). Attacker som riktas mot datanät, dvs. cyberattacker, god beredskap procent ( procent år ). Dålig beredskap, procent ( procent år ). Ekonomisk påtryckning utifrån, god beredskap, procent ( procent år ), dålig beredskap, procent ( procent år ). Internationell brottslighet, god beredskap procent ( procent år ). Dålig beredskap, procent ( procent år ). Ekonomisk kris, god beredskap procent ( procent år ). Dålig beredskap, procent ( procent år ). (figurerna, och )

26 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Det upplevs som viktigast att ha beredskap inför ett terrordåd som riktas mot Finland I frågan ingår en förteckning på tio olika hotmodeller, som man i Finland enligt enkätbesvararnas åsikt i första hand bör bereda sig på under det närmaste decenniet. Enkätbesvararna valde den hotmodell som de upplevde som viktigast, näst viktigast och tredje viktigast. Omnämnandena totalt Ett terrordåd som riktas mot vårt land ( procent) Den ökande internationella brottsligheten ( procent) En djup, global kris i det internationella ekonomiska systemet ( procent) Miljökatastrof som orsakas av uppvärmningen av klimatet ( procent) Skadegörelse på dataöverföringssystemen i syfte att lamslå samhället ( procent) En regional kris nära Finland som beror på samhällsproblem eller en miljökatastrof ( procent) Väpnad konflikt i Finlands närområden ( procent) Kärnkraftsolycka i Finland eller närområdet ( procent) Väpnat angrepp på Finland ( procent) Rysslands militära åtgärder mot Finland ( procent) (figurerna och )

27 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Skötseln av utrikespolitiken i Finland "Hur väl eller dåligt har Finlands utrikespolitik enligt er åsikt skötts under de senaste åren?" Synnerligen väl Rätt väl Kan inte säga Rätt dåligt Synnerligen dåligt Hela befolkningen Kvinnor Män Under år - år - år - år Låg utbildning Medelnivå Hög utbildning Arbetare Tjänsteman/företagare Under EUR/år - EUR/år Över EUR/år Södra Finland Västra Finland Östra/Norra Finland Centern Sannfinländarna Samlingspartiet SDP Gröna Vänsterförbundet Övriga partier %

28 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Skötseln av utrikespolitiken i Finland "Hur väl eller dåligt har Finlands utrikespolitik enligt er åsikt skötts under de senaste åren?" Väl Kan inte säga Dåligt Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Våren December Juli November Juni Oktober Året Året November Juni Året Året Året Året November Maj Året Året Året December Januari Året Året Året Året Året Året Året Året Året Året Året Året Året Året Året %

29 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Militär alliansfrihet eller alliering "Borde Finland enligt er åsikt förbli militärt alliansfritt eller sträva till att alliera sig militärt?" Förbli alliansfritt Kan inte säga Sträva till att alliera sig Hela befolkningen Kvinnor Män Under år - år - år - år Låg utbildning Medelnivå Hög utbildning Arbetare Tjänsteman/företagare Under EUR/år - EUR/år Över EUR/år Södra Finland Västra Finland Östra/Norra Finland Centern Sannfinländarna Samlingspartiet SDP Gröna Vänsterförbundet Övriga partier %

30 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Militär alliansfrihet eller alliering "Borde Finland enligt er åsikt förbli militärt alliansfritt eller sträva till att alliera sig militärt?" Förbli alliansfritt Kan inte säga Sträva till att alliera sig Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Våren December Juli November Juni Oktober Juni Året Året %

31 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Medlemskap i Nato "Borde Finland enligt er åsikt sträva till att bli medlem i Nato?" Ja Kan inte säga Nej Hela befolkningen Kvinnor Män Under år - år - år - år Låg utbildning Medelnivå Hög utbildning Arbetare Tjänsteman/företagare Under EUR/år - EUR/år Yli EUR/år Södra Finland Västra Finland Östra/Norra Finland Centern Sannfinländarna Samlingspartiet SDP Gröna Vänsterförbundet Övriga partier %

32 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Medlemskap i Nato "Borde Finland enligt er åsikt sträva till att bli medlem i Nato?" Ja Kan inte säga Nej Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten %

33 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Tron på Finlands framtid "Hurdant förtroende för Finlands framtid känner ni? Har ert förtroende förstärkts, försvagats eller behållits som tidigare?" Har förstärkts Är det samma som tidigare Kan inte säga Har försvagats Hela befolkningen Kvinnor Män Under år - år - år - år Låg utbildning Medelnivå Hög utbildning Arbetare Tjänsteman/företagare Under EUR/år - EUR/år Över EUR/år Södra Finland Västra Finland Östra/Norra Finland Centern Sannfinländarna Samlingspartiet SDP Gröna Vänsterförbundet Övriga partier %

34 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Förtroendet för Europeiska unionen framtid "Hurdant är ert förtroende för Europeiska unionens framtid? Har det förstärkts eller försvagats under ett par senaste åren?" Har förstärkts Är det samma som tidigare Kan inte säga Har försvagats Hösten Hösten Hösten Hela befolkningen Kvinnor Män Under år - år - år - år Låg utbildning Medelnivå Hög utbildning Arbetare Tjänsteman/företagare Under EUR/år - EUR/år Över EUR/år Södra Finland Västra Finland Östra/Norra Finland Centern Sannfinländarna Samlingspartiet SDP Gröna Vänsterförbundet Övriga partier %

35 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Olika faktorers inverkan på Finlands säkerhet "Hur bedömer ni följande parters inverkan på Finlands säkerhet?" Positiv inverkan Ingen inverkan Kan inte säga Negativ inverkan Verkar både positivt och negativt FN EU OSSE Nato Förenta staterna Ryssland Kina %

36 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Olika faktorers inverkan på Finlands säkerhet "Hur bedömer ni följande parters inverkan på Finlands säkerhet?" Positiv inverkan FN Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten EU Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten OSSE Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Nato Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Förenta staterna Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Ryssland Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Kina Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Ingen inverkan Kan inte säga Negativ inverkan % Verkar både positivt och negativt

37 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Faktorer som påverkar säkerheten "Hur bedömer ni de fenomen och faktorer som räknas upp nedan? Hurdan verkan har de på Finlands och finländarnas säkerhet?" Ökar säkerheten Ingen verkan Kan inte säga Minskar säkerheten Finlands deltagande i nordiskt försvarssamarbete Finlands deltagande i organiseringenav EU:s gemensamma försvar Finlands medlemskap i EU Finlands ökade internationella ekonomiska integration Finländarnas deltagande i krishanteringsuppgifter Finlands militära alliansfrihet Finlands eventuella anslutning till Nato Tillväxt av utländskt kapital i finska näringslivet %

38 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Faktorer som påverkar säkerheten (I) "Hur bedömer ni de fenomen och faktorer som räknas upp nedan? Hurdan verkan har de på Finlands och finländarnas säkerhet?" Ökar säkerheten Ingen verkan Kan inte säga Minskar säkerheten Finlands deltagande i nordiskt försvarssamarbete Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Finlands deltagande i organiseringen av EU:s gemensamma försvar Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Finlands medlemskap i EU Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten %

39 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Faktorer som påverkar säkerheten (II) "Hur bedömer ni de fenomen och faktorer som räknas upp nedan? Hurdan verkan har de på Finlands och finländarnas säkerhet?" Ökar säkerheten Ingen verkan Kan inte säga Finlands ökade internationella ekonomiska integration Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Finländarnas deltagande i krishanteringsuppgifter* Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Finlands militära alliansfrihet Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten % *) - Finländarnas deltagande i krishanteringsuppgifter på områden där krig pågår Minskar säkerheten

40 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Faktorer som påverkar säkerheten (III) "Hur bedömer ni de fenomen och faktorer som räknas upp nedan? Hurdan verkan har de på Finlands och finländarnas säkerhet?" Ökar säkerheten Ingen verkan Kan inte säga Minskar säkerheten Finlands eventuella anslutning till Nato Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Tillväxt av utländskt kapital i finska näringslivet Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten %

41 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Skötseln av försvarspolitiken i Finland "Hur väl eller dåligt har Finlands försvarspolitik enligt er åsikt skötts under de senaste åren?" Synnerligen väl Rätt väl Kan inte säga Rätt dåligt Synnerligen dåligt Hela befolkningen Kvinnor Män Under år - år - år - år Låg utbildning Medelnivå Hög utbildning Arbetare Tjänsteman/företagare Under EUR/år - EUR/år Över EUR/år Södra Finland Västra Finland Östra/Norra Finland Centern Sannfinländarna Samlingspartiet SDP Gröna Vänsterförbundet Övriga partier %

42 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Skötseln av försvarspolitiken i Finland "Hur väl eller dåligt har Finlands försvarspolitik enligt er åsikt skötts under de senaste åren?" Synnerligen väl Rätt väl Kan inte säga Rätt dåligt Synnerligen dåligt Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten %

43 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Allmän värnplikt "Finland har ett försvarssystem som grundar sig på allmän värnplikt för män, där en så stor andel som möjligt av ålderklassen får militärutbildning och där en stor reserv produceras. Borde det nuvarande systemet behållas, eller borde man övergå till en selektiv beväringstjänst, varvid endast en del av ålderklassen skulle få militärutbildning, eller borde man helt övergå till en yrkesarmé?" Det nuvarande systemet behålls Antalet som får militärutbildning minskas selektivt Kan inte säga Man avstår från allmän värnplikt och övergår till en yrkesarmé Hela befolkningen Kvinnor Män Under år - år - år - år Låg utbildning Medelnivå Hög utbildning Arbetare Tjänsteman/företagare Under EUR/år - EUR/år Över EUR/år Södra Finland Västra Finland Östra/Norra Finland Har gjort/gör militärtjänst Har inte gjort militärtjänst Centern Sannfinländarna Samlingspartiet SDP Gröna Vänsterförbundet Övriga partier %

44 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Allmän värnplikt "Finland har ett försvarssystem som grundar sig på allmän värnplikt för män, där en så stor andel som möjligt av ålderklassen får militärutbildning och där en stor reserv produceras. Borde det nuvarande systemet behållas, eller borde man övergå till en selektiv beväringstjänst, varvid endast en del av ålderklassen skulle få militärutbildning, eller borde man helt övergå till en yrkesarmé?" Det nuvarande systemet behålls Antalet som får militärutbildning minskas selektivt Kan inte säga Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Våren % Man avstår från allmän värnplikt och övergår till en yrkesarmé

45 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Det finska försvarssystemet "Borde det finska försvarssystemet enligt er åsikt basera sig på..." Allmän värnplikt för män och frivillig militärtjänst för kvinnor, av det slag vi har i dag Frivillig militärtjänst för både män Yrkesarmé och kvinnor Allmän värnplikt för både män och kvinnor Kan intesäga Hösten Hösten % Hela befolkningen Kvinnor Män Under år - år - år - år Låg utbildning Medelnivå Hög utbildning Arbetare Tjänsteman/företagare Under EUR/år - EUR/år Över EUR/år Södra Finland Västra Finland Östra/Norra Finland Har gjort/gör militärtjänst Har inte gjort militärtjänst Centern Sannfinländarna Samlingspartiet SDP Gröna Vänsterförbundet Övriga partier %

46 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Försvarsanslagen "Vilken är er åsikt om de anslag som beviljas försvarsmakten?" Bör höjas kännbart Bör höjas något Bör bibehållas som förut Kan inte säga Bör minskas något Bör minskas kännbart Hela befolkningen Kvinnor Män Under år - år - år - år Låg utbildning Medelnivå Hög utbildning Arbetare Tjänsteman/företagare Under EUR/år - EUR/år Över EUR/år Södra Finland Västra Finland Östra/Norra Finland Centern Sannfinländarna Samlingspartiet SDP Gröna Vänsterförbundet Övriga partier %

47 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Försvarsanslagen "Vilken är er åsikt om de anslag som beviljas försvarsmakten?" Bör höjas Bör bibehållas som förut Kan inte säga Bör minskas Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Våren Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Våren December November Oktober Juni Året Året November Juni Oktober Maj Oktober April Året Oktober April Året Året December April Året Januari December Året Året Året Året Året Året Året Året Året Året Året Året Året Året Året Året %

48 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Försvarsviljan "Om Finland blir anfallet, borde finländarna enligt er åsikt försvara sig med vapenmakt i alla situationer, även om resultatet förefaller osäkert?" Borde Kan inte säga Borde inte Hela befolkningen Kvinnor Män Under år - år - år - år Låg utbildning Medelnivå Hög utbildning Arbetare Tjänsteman/företagare Under EUR/år - EUR/år Yli EUR/år Södra Finland Västra Finland Östra/Norra Finland Har gjort/gör militärtjänst Har inte gjort militärtjänst Centern Sannfinländarna Samlingspartiet SDP Gröna Vänsterförbundet Övriga partier %

49 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Försvarsviljan "Om Finland blir anfallet, borde finländarna enligt er åsikt försvara sig med vapenmakt i alla situationer, även om resultatet förefaller osäkert?" Borde Kan inte säga Borde inte Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten December November Juni Oktober Juni Året Året Året Året Året Året Oktober April Året Året Året Året Året Året Året Året %

50 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Varför bör Finland försvaras "Vilka av följande faktorer är enligt er åsikt så viktiga att Finland bör försvaras, vid behov med vapen? Nämn de enligt er åsikt tre viktigaste faktorerna" Finlands självständighet * Den territoriella integriteten Den finska demokratin Det finska utbildnings och välfärdssystemet Jämställdheten Finskheten Religionsfriheten** Ingen orsak Något annat % Hösten Hösten *) Finlands självständighet och självbestämmanderätt **) Religionen

51 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Personlig försvarsvilja "Om Finland blir attackerat, är ni själv beredd att delta i olika uppgifter inom försvaret enligt förmåga och färdigheter?" Ja Kan inte säga Nej Hela befolkningen Kvinnor Män Under år - år - år - år Låg utbildning Medelnivå Hög utbildning Arbetare Tjänsteman/företagare Under EUR/år - EUR/år Över EUR/år Södra Finland Västra Finland Östra/Norra Finland Har gjort/gör militärtjänst Har inte gjort militärtjänst Centern Sannfinländarna Samlingspartiet SDP Gröna Vänsterförbundet Övriga partier %

52 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Personlig försvarsvilja "Om Finland blir attackerat, är ni själv beredd att delta i olika uppgifter inom försvaret enligt förmåga och färdigheter?" Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Oktober Året Året November Ja Kan inte säga Nej %

53 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Militärt samarbete "Finland samarbetar militärt med Sverige, övriga Norden och Nato samt inom Europeiska unionen. Hur förhåller ni er till detta samarbete?" Mycket positivt Ganska positivt Kan inte säga Ganska negativt Mycket negativt Med Sverige Hösten Hösten Hösten Hösten Med alla nordiska länderna Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Inom Europeiska unionen Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Med Nato Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Med Förenta staterna Hösten Hösten %

54 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Militärt samarbete med Sverige "Finland samarbetar militärt med Sverige. Hur förhåller ni er till detta samarbete?" Mycket positivt Ganska positivt Kan inte säga Ganska negativt Hela befolkningen Mycket negativt Kvinnor Män Under år - år - år - år Låg utbildning Medelnivå Hög utbildning Arbetare Tjänsteman/företagare Under EUR/år - EUR/år Över EUR/år Södra Finland Västra Finland Östra/Norra Finland Centern Sannfinländarna Samlingspartiet SDP Gröna Vänsterförbundet Övriga partier %

55 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Militärt samarbete med alla Nordiska länderna "Finland samarbetar militärt med alla Nordiska länderna. Hur förhåller ni er till detta samarbete?" Mycket positivt Ganska positivt Kan inte säga Ganska negativt Hela befolkningen Mycket negativt Kvinnor Män Under år - år - år - år Låg utbildning Medelnivå Hög utbildning Arbetare Tjänsteman/företagare Under EUR/år - EUR/år Över EUR/år Södra Finland Västra Finland Östra/Norra Finland Centern Sannfinländarna Samlingspartiet SDP Gröna Vänsterförbundet Övriga partier %

56 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Militärt samarbete i Europeiska unionen "Finland samarbetar militärt med Europeiska unionen. Hur förhåller ni er till detta samarbete?" Mycket positivt Ganska positivt Kan inte säga Ganska negativt Mycket negativt Hela befolkningen Kvinnor Män Under år - år - år - år Låg utbildning Medelnivå Hög utbildning Arbetare Tjänsteman/företagare Under EUR/år - EUR/år Yli EUR/år Södra Finland Västra Finland Östra/Norra Finland Centern Sannfinländarna Samlingspartiet SDP Gröna Vänsterförbundet Övriga partier %

57 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Militärt samarbete med Nato "Finland samarbetar militärt med Nato. Hur förhåller ni er till detta samarbete?" Mycket positivt Ganska positivt Kan inte säga Ganska negativt Mycket negativt Hela befolkningen Kvinnor Män Under år - år - år - år Låg utbildning Medelnivå Hög utbildning Arbetare Tjänsteman/företagare Under EUR/år - EUR/år Över EUR/år Södra Finland Västra Finland Östra/Norra Finland Centern Sannfinländarna Samlingspartiet SDP Gröna Vänsterförbundet Övriga partier %

58 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Militärt samarbete med Förenta staterna "Finland samarbetar militärt med Förenta staterna. Hur förhåller ni er till detta samarbete?" Mycket positivt Ganska positivt Kan inte säga Ganska negativt Mycket negativt Hela befolkningen Kvinnor Män Under år - år - år - år Låg utbildning Medelnivå Hög utbildning Arbetare Tjänsteman/företagare Under EUR/år - EUR/år Över EUR/år Södra Finland Västra Finland Östra/Norra Finland Centern Sannfinländarna Samlingspartiet SDP Gröna Vänsterförbundet Övriga partier %

59 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. En tryggare eller otryggare framtid "Om ni tänker på det nuvarande världsläget som helhet, tror ni att Finland och finländarna under de närmaste fem åren kommer att leva i en tryggare eller otryggare framtid värld än i dag?" I en tryggare värld Ingen skillnad jämfört med nuläget Kan inte säga I en mindre trygg värld Hela befolkningen Kvinnor Män Under år - år - år - år Låg utbildning Medelnivå Hög utbildning Arbetare Tjänsteman/företagare Under EUR/år - EUR/år Över EUR/år Södra Finland Västra Finland Östra/Norra Finland Centern Sannfinländarna Samlingspartiet SDP Gröna Vänsterförbundet Övriga partier %

60 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. En tryggare eller otryggare framtid "Om ni tänker på det nuvarande världsläget som helhet, tror ni att Finland och finländarna under de närmaste fem åren kommer att leva i en tryggare eller otryggare framtid värld än i dag?" I en tryggare värld Ingen skillnad jämfört med nuläget Kan inte säga I en mindre trygg värld Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Våren Året Året Året Året Året November Juni Oktober Maj November April November April Oktober Maj Oktober Maj %

61 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Faktorer som oroar medborgarna "Hur bedömer ni de fenomen och faktorer som räknas upp nedan? I vilken mån orsakar de er oro för framtiden?" Mycket I någon mån Kan inte säga Litet Inte alls Flyktingläget i världen Internationell terrorism Klimatförändringen (uppvärmningen av klimatet) Politiska extremiströrelser Sysselsättningsläget i Finland Rasism Spridning av massförstörelsevapen Samhällelig ojämlikhet i Finland Utsikterna för den europeiska ekonomin Religiösa extremiströrelser Situationen i Syrien Säkerhetssituationen i Östersjöregionen Utvecklingen i Förenta staterna Hot som riktas mot datanät, dvs cyberhot Antalet asylsökande i Finland Utvecklingen i Ryssland Det ökande antalet invandrare i Finland Utvecklingen i Europeiska unionen Situationen i Turkiet Situationen i Ukraina %

62 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Faktorer som oroar medborgarna (I) "Hur bedömer ni de fenomen och faktorer som räknas upp nedan? I vilken mån orsakar de er oro för framtiden?" Mycket I någon mån Kan inte säga Litet Inte alls Flyktingläget i världen Hösten Hösten Internationell terrorism Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Klimatförändringen (uppvärmningen av klimatet)*** Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Politiska extremiströrelser Hösten Hösten % ***) - Uppvärmningen av klimatet

63 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Faktorer som oroar medborgarna (II) "Hur bedömer ni de fenomen och faktorer som räknas upp nedan? I vilken mån orsakar de er oro för framtiden?" Mycket I någon mån Kan inte säga Litet Inte alls Sysselsättningsläget i Finland Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Rasism Hösten Hösten Spridning av massförstörelsevapen Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Samhällelig ojämlikhet i Finland Hösten Hösten Utsikterna för den europeiska ekonomin Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten %

64 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Faktorer som oroar medborgarna (III) "Hur bedömer ni de fenomen och faktorer som räknas upp nedan? I vilken mån orsakar de er oro för framtiden?" Mycket I någon mån Kan inte säga Litet Inte alls Religiösa extremiströrelser Hösten Hösten Hösten Hösten Situationen i Syrien Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Säkerhetssituationen i Östersjöregionen Hösten Hösten Utvecklingen i Förenta staterna Hösten Hot som riktas mot datanät, dvs cyberhot** Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Antalet asylsökande i Finland **** Hösten Hösten Hösten % **) - Hot som riktar sig mot datanät, dvs. Cyberhot ****) Antalet asylsökande i Finland

65 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Faktorer som oroar medborgarna (IV) "Hur bedömer ni de fenomen och faktorer som räknas upp nedan? I vilken mån orsakar de er oro för framtiden?" Mycket Utvecklingen i Ryssland Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Det ökande antalet invandrare i Finland* Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Utvecklingen i Europeiska unionen Hösten Situationen i Turkiet Hösten Hösten Situationen i Ukraina Hösten Hösten Hösten Hösten *) Antalet av invandrare i Finland I någon mån Kan inte säga Litet % Inte alls

66 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Beredskap inför hot av olika slag "Hur väl har man enligt er åsikt i Finland berett sig på att avvärja följande säkerhetshot?" Mycket bra Smittsamma sjukdomar, epidemier av olika slag Storolyckor Miljöhot av olika slag (översvämningar, oljeolyckor, transport av farliga ämnen) Väpnat anfall Tillgången på energi Klimatförändring Politisk påtryckning utifrån Terrorism Attacker mot datanät dvs. Cyberattacker Ekonomisk påtryckning utifrån Internationell brottslighet Ekonomisk kris Ganska bra Kan inte säga Ganska dåligt Mycket dåligt %

67 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Beredskap inför hot av olika slag (I) "Hur väl har man enligt er åsikt i Finland berett sig på att avvärja följande säkerhetshot?" Mycket bra Ganska bra Kan inte säga Ganska dåligt Mycket dåligt Smittsamma sjukdomar, epidemier av olika slag Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Storolyckor Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Miljöhot av olika slag (översvämningar, oljeolyckor, transport av farliga ämnen) Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Väpnat anfall Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten %

68 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Beredskap inför hot av olika slag (II) "Hur väl har man enligt er åsikt i Finland berett sig på att avvärja följande säkerhetshot?" Terrorism Mycket bra Tillgången på energi Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Klimatförändring Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Politisk påtryckning utifrån Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Ganska bra Kan inte säga Ganska dåligt % Mycket dåligt

69 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Beredskap inför hot av olika slag (III) "Hur väl har man enligt er åsikt i Finland berett sig på att avvärja följande säkerhetshot?" Mycket bra Ganska bra Kan inte säga Ganska dåligt Mycket dåligt Attacker mot datanät dvs. Cyberattacker Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Internationell brottslighet Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Ekonomisk påtryckning utifrån Hösten Hösten Hösten Hösten Ekonomisk kris Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten %

70 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / Figur. Hotbilder "Hurdana hot måste man, enligt er åsikt, i första hand bereda sig på i Finland under det närmaste decenniet?" Den viktigaste Den näst viktigaste Den tredje viktigaste Ett terrordåd som riktas mot vårt land Den ökande internationella brottsligheten En djup, global kris i det internationella ekonomiska systemet Miljökatastrof som orsakas av uppvärmningen av klimatet Skadegörelse på dataöverföringssystemen i syfte att lamslå samhället En regional kris nära Finland som beror på samhällsproblem eller en miljökatastrof Väpnad konflikt i Finlands närområden Kärnkraftsolycka i Finland eller närområdet Väpnat angrepp på Finland Rysslands militära åtgärder mot Finland Något annat Kan inte säga %

71 FINLÄNDARNAS ÅSIKTER OM UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIKEN, FÖRSVARET OCH SÄKERHETEN Figur. Hotbilder "Hurdana hot måste man, enligt er åsikt, i första hand bereda sig på i Finland under det närmaste decenniet?" Den viktigaste Den näst viktigaste Den tredje viktigaste Ett terrordåd som riktas mot vårt land Hösten Hösten Hösten Den ökande internationella Hösten brottsligheten Hösten Hösten En djup, global kris i det internationella ekonomiska systemet Miljökatastrof som orsakas av uppvärmningen av klimatet Skadegörelse på dataöverföringssystemen i syfte att lamslå samhället En regional kris nära Finland som beror på samhällsproblem eller en miljökatastrof Väpnad konflikt i Finlands närområden Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Hösten Kärnkraftsolycka i Finland eller närområdet Hösten Hösten Hösten Väpnat angrepp på Finland Hösten Hösten Hösten Rysslands militära åtgärder mot Finland Hösten Hösten Hösten Något annat Hösten Hösten Hösten Kan inte säga Hösten Hösten Hösten % och svaralternativen var: Sannolikaste, den nästsannolikaste, den tredje sannolikaste

72 PFI PRESSMEDDELANDEN OCH ÖVERSIKTER / PFI:s forskningssektion och presidium Ordförande Harriet Lonka FD Vice ordförande Jan Koskimies, riksdagssekreterare, till den september Unto Vesa, forskare emeritus, från den oktober Medlemmar Soili Haverinen, doktorand, teologie magister Anna Jungner-Nordgren, kommunikationsexpert Johanna Kelhu, riksdagssekreterare, PM Mikko Kinnunen, enhetschef Marko Kivelä, direktör för samhälls- och internationella relationer, överstelöjtnant Antti Koskela, ekonomiskpolitisk sakkunnig Esko Kurvinen, verkställande direktör Anni Lahtinen, generalsekreterare Juha Mäenpää, speciallärare inom yrkesutbildningen Timo Perälä, överinspektör Jussi Salonranta, analytiker Jenna Simula, ledamotsassistent, tradenom Heli Viiri, agronomie- och forstdoktor, specialforskare Sektionsvisa sakkunniga Teija Mankkinen, SVD, utvecklingsdirektör Teemu Tallberg, FD, professor i militärsociologi PFIs presidium Ordförande Vice ordförande Vice ordförande Sofia Vikman, riksdagsledamot Petteri Leino, försvarsministerns specialmedarbetare Markku Pakkanen, riksdagsledamot Sekretariatet Heli Santala, generalsekreterare Markus Kinkku, allmän sekreterare

73

74 Planeringskommissionen för försvarsinformation, PFI, är en permanent parlamentarisk kommitté. PFI, bland annat, undersöker det säkerhetspolitiska åsikts- och opinionsklimatet i Finland. Statsrådet tillsätter PFI för riksdagens mandatperiod. Utöver de parlamentariskt utnämnda medlemmarna finns i planeringskommissionen medlemmar från statsrådets kansli, utrikesministeriet, inrikesministeriet, försvarsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, huvudstaben, rundradion, STT Finska Notisbyrån, Finlands Journalistförbund, Medieförbundet, Försvarshögskola och Freds- och forskningscentrum. Planeringskommissionen för försvarsinformation Kontaktuppgifter: PFI Försvarsministeriet PB HELSINGFORS