TILL VATTENMYNDIGHETEN BOTTENVIKEN LÄNSSTYRELSEN NORRBOTTEN Ärende dnr: YTTRANDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TILL VATTENMYNDIGHETEN BOTTENVIKEN 2015-04-20 LÄNSSTYRELSEN NORRBOTTEN Ärende dnr: 537-9859-2014 YTTRANDE"

Transkript

1 TILL VATTENMYNDIGHETEN BOTTENVIKEN LÄNSSTYRELSEN NORRBOTTEN Ärende dnr: YTTRANDE Efter genomgång av samrådshandling Förslag på åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt vill jag tillföra nedan information. Sid. 169 Övergödning - I den fördjupade utvärderingen 2012 konstaterades att varken det tillstånd som miljökvalitetsmålet uttrycker, eller förutsättningarna för måluppfyllelse kan uppnås till 2020 med hittills beslutade och planerade åtgärder. Miljöproblemet övergödning till 2021 Förvaltningsplan och åtgärdsprogram visar att övergödningsproblemet nationellt inte minskar. Att förbättringar inte syns tydligt kan bero på flera orsaker, exempelvis att sediment med upplagrade näringsämnen frigörs. En viktig orsak, i synnerhet för fosfor, är att åtgärder inte genomförts i den omfattning som är nödvändigt. Inga nya styrmedel som reellt påverkar utsläppen av fosfor har tillkommit under den förvaltningscykel som inleddes Sid. 170 Påverkanskällorna till 2021 Relevanta påverkanskällor: Jordbruk, avloppsreningsverk, enskilda avlopp, dagvatten, industri skogsbruk samt övriga. Under denna rubrik finns i detta samrådsunderlag ingen info om vilken fosformängd som släpps ut från befintliga och planerade fiskodlingar. Dessutom saknas all info om ur mycket fosfor som släpps ut och kommer att släppas ut i Bottenviken vid Holmsund. Detta är en stor brist. Dessutom saknas uppgifter om sparbetingets omfattning gällande Bottenvikens vattendistrikt. Bakgrund: Förra regeringen tillsatte en utredning där riksdagsman Håkan Larsson ( C ) skulle redovisa planer för svenskt vattenbruk. Utredningen publicerades 2009: Sverige - Det växande vattenbrukslandet. Rådgivare var SLU-forskarna Anders Kiessling och Anders Alanärä. De var helt övertygade om att öppen kassodling i våra reglermagasin i Jämtland, Ångermanland och Västerbotten samt havsbaserad odling i Västernorrland skulle kunna öka vårt vattenbruk väsentligt. I de inledande diskussionerna talades det om ton. Efter närmare funderingar så hamnade förslaget på ton att finnas etablerat senast Jordbruksverket (JV ) tillsatte en utredning som skulle ta fram en handlingsplan för svenskt vattenbruk. Gruppens sammansättning var mycket bred. Ett flertal arbetsgrupper involverades. Arbetsgruppen för Miljömässigt Hållbar Utveckling (Mål 6 och 7) stod under ordförandeskap av prof. Björn Frostell, KTH. I den ingick forskare, handläggare från MPD, miljöfolk från Lst, kassodlare och NGO. (NGO= Naturskyddsföreningen,föreningen Rädda Höga Kusten (RHK) samt Charlie Fredriksson representerande Jamttrollarna). Vad gruppen hade att ta ställning till var att Handlingsplanen skulle ha Ringa miljöpåverkan samt vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar. Gruppens diskussioner var, av förståeliga skäl, bitvis mycket intensiv. Men som Frostell uttryckte det : Bra att det lyfts fram stora skillnader på synsätt. Handlingsplanen måste absolut hantera dessa motsättningar för att uppnå ett bra resultat. JV har nu publicerat Handlingsplanen för utveckling av svenskt vattenbruk. (Konkretisering av Strategi ).

2 Tyvärr är skrivningen sådan att kassodlarnas synpunkter fått alltför stort genomslag. Vattenbrukarnas önskemål om att fortsätta odla fisk i öppna kassar-alltså med gammal omodern teknik är ett uttalat önskemål. Vi har två osakliga påståenden som lyfts fram av kassodlarna: 1. Regleringsmagasin har blivit oligotrofa (näringsfattiga) pga regleringen. 2. Näringsläckage (foderspill och fekalier) från fiskodling kan ses som ett positivt näringstillskott i näringsfattiga vatten med bl a ökad vildfisk produktion som följd och därför kan ses som en restaurering av regleringsmagasin. Dessa två punkter förekommer som ett mantra i alla vattenbrukares ansökningshandlingar i deras MKB:er. Trots att det finns inget vetenskapligt belägg för någon av dem. Vi vet att tillväxt av 1 kg fisk genererar 3 kg exkrementer i våt form, så en fiskodling på 500 ton genererar 1500 ton gödsel. Fosforutsläpp från dessa odlingar är betydande eftersom fisken endast tar upp 30 % av fodrets fosforinnehåll. ( A. Alanärä). Det finns ett tydligt samband mellan fiskodlings förorening och mänskligt orenat kloakutsläpp. 100 ton fiskodling motsvaras av 1000 människors orenade kloakutsläpp (Hans Kautsky ; Norska Miljödiktoratet ).) NGO gruppens krav på att all fiskodling skall bedrivas i RAS odlingar (recirculating aquaculture systems) har inte fått genomslag i skrivningen. Endast Naturskyddsföreningens ordförande Ellen Bruno har fått komma till tals på sid 5. Naturskyddsföreningen har tagit en tydlig ställning för vattenbruk, och vill ha mer vattenbruk i Sverige i form av av hållbara och slutna odlingssystem. Sedan stöttar vi inte alla åtgärder i handlingsplanen... Öppen kassodling- med omodern föråldrad teknik: Det saknas en genomlysning av alla olägenheter som skapas med öppen kassodling. (Grav gödselspridning,sjukdomsspridning, bakterier, svamp, virus, antibiotikabehandling, skapande av resistensutveckling mot antibiotika, förorenar dricksvatten, skapar döda bottnar, växthusgasfrisättning, rymlingar ur kassar som konkurrerar ut ordinarie bestånd, förstör ordinarie fisk lekplatser, äter upp örings höst lagda rom, driver bort harren från bäckmynningar, regnbågen är en mycket aggressiv rovfisk och skadar allvarligt ordinarie bestånd. Som ex. i Storuman släpptes 40 ton 2-kg:s regnbåge våren 2012, vid nätfiske därefter fångas regnbåge - harr,öring,röding fångas numer sällan). Fördelarna med RAS teknik belyses inte heller. (Vattnet recirkuleras och renas, inga bakterier eller virus kommer in, ingen antibiotikabehandling förekommer, vattnet strömsätts så fisken får bra motion, blir fast i köttet med mindre fettinlagring, uppnår tidig slaktvikt genom väl tempererat vatten, marknaden efterfrågar RAS fisk, RAS fisk kan miljöcertifieras och gör det under särskilda varumärken, ingen rymning av fisk kan komma ut och skada miljön och ingen förorening av den yttre vattenmiljön kan ske). Eftersom lönsamma RAS anläggningar finns t.ex. Langsand Laks, Danish Salmon i Danmark och Kuterra i Kanada (B.C). m.fl. anläggningar så -skall RAS teknik numera anses vara BAT, (Best Available Technic). Miljöbalken (MB) är ju tydlig med att BAT skall vara gällande vid all miljöfarlig verksamhet. MB kap Vattenmyndigheten har ett stort beting på att reducera fosforutsläpp till Östersjön och därtill kopplade inlandshav Bottenhavet och Bottenviken. Enligt HELCOM överenskommelsen skall den årliga besparingen vara ton fosfor och ton kväve, varav Sveriges del är 290 ton fosfor ton kväve. Genom att granska befintlig fiskodlingsverksamhet i Umeälven kan vi räkna ut följande:

3 Odlingar ligger i: Slussfors, Ankarsund, Luspholmen i Storuman och Umgransele. Storuman och Umgransele har tillstånd i ton 500 resp.350. Ankarsund och Slussfors har tillstånd i fiskfoder 1300 resp. 360 ton. Foderkoefficient antas vara 1.1 Då blir fiskproduktion ca 2359 ton. Total foderförbrukning ca 2595 ton. Fiskfoder håller 0,9% fosfor vid Luspholmen och Ankarsund och håller sannolikt samma halt vid övriga odlingar. Att redovisa mängden löslig fosfors transport i älven är svårberäknat eftersom en hel del av utsläppet från kassarna hamnar i sedimenten. Av den anledningen så tillämpar jag Västernorrlands Länsstyrelse beräkningsunderlag, framtaget vid Stockholms Universitet ton fisk frigör 5104 kg fosfor, som transporteras nedom kassarna. = 4.25 kg P /ton fisk. Befintlig odling i Umeälven: Totalfosfor blir 0,9 % x 2595 ton = 23,36 ton P Foderspill 5% = 5 % x 23,36 = 1,17 ton Fisk tar upp 30% = 30% x (23,36 1,17) = 30 % x 22,19 = 6,67 ton Utsläpp nedom kassar = borttransport + sediment= fiskupptag 6,67 = ton Formeln: 4.25 x 2359= ton SMHI har ett webbaserat scenariodokument som tar hänsyn till retentionen i de olika förekommande vattnen Enligt Niclas Hjerdt SMHI så är retentionen i Storuman 6 % = 1,00 ton P Genom att mata in kg i Storuman får vi utsläppet i Holmsund. Fosforutsläppet vid Holmsund = 9187 kg, en ökning med 6,5%. Sediment ej upplöst - formeln = = 5,5 ton Slamfosfor som inte är bioavailable ( non-reactive P ) beräknas 15 % x 5,5= 0,825 Organisk (bioaviable) P i sediment = 5,5-0,825= 4,675= 4,7 ton Fekalier sedimenterar och lägger fast viss fosformängd. Men det bildas en seg bakteriell hinna över sedimenten. Vid närmare inspektion kan man se att metangas frisätts i likhet med svavelväte och CO2. Dessa växthusgaser skapas vid en glykolys, dvs. en nedbrytning av organiskt material genom en jäsningsprocess utan oxidativ förbränning. Alltså när botten under sedimenten blir syrefri då frisätts fosfor. Det innebär att en viss fördröjning på fosfortransporten inträder under bakteriehinnans bildning. Fosforfrisättningen mot kusten blir något fördröjd ur sedimenten. För det sker en ständig P frisättning så länge bottensedimentens miljö är syrefri. Se Final report August 2008: What controls phosphorus burial in the Baltic Sea? Här finns orsakssambanden redeovisade( sid. V). Genom att använda SMHI:s simulatormodell kan vi avläsa att vid Holmsund kommer den ökade depositionen i Storumanmagasinet resultera i ett ökat utsläpp av 9,2 ton vid Holmsund / år. Det motsvarar en procentuell ökning med 6,5% fosfor från älven till Bottenviken. Det är dagens rådande situation. Överumans Fisk AB (ÖF) planerar att förlägga en odling utanför Kaskeloukt ( vid två lokaler) på 3600 ton foderförbrukning. Med Fk 1,1 motsvarar det 3200 ton fisk. Vid de två punktutsläppen kommer sålunda 3X 3200 ton gödsel släppas ut= 9600 ton gödsel! CA en mil ovanför Storumans dricksvattentäkt. ÖF anger att fodrets fosforinnehåll är 0,81%. Då får vi följande värden: 0,81% x 3600= 29,16 ton P

4 Foderläckage 5% 29,16 = 1,46 P; resten 27,7 P Fiskupptag 30 % x 27,7 = 8,31 ton P P utsläpp ned om kassar 29,16-8,31 = 20,85 ton Formeln ovan: 4,25 x 3200 ton fisk = ton P Enligt SMHI:s webbsimulator får vi då ett utsläpp vid Holmsund på 12,462 ton en ökning med 8,77% av älvens fosfortransport. Befintlig och planerad odling i Umeälven ger då en totalbelastning på 9,2+ 12,5 = 21,7 ton / år Samtidigt kommer även en smygande P- frisättning ske ur sedimenten så länge som syrefrihet råder. Vad innebär detta ekonomiskt? Tar vi siffrorna från samrådsmaterialet sid 185 där 4100 kr per reducerat kg fosfor nämns betyder det att utsläppet vid Holmsund på ovan 21,7 ton/år motsvarar 88970tusen kr=89 miljoner/år!! Skall det belasta samhället? Naturligtvis inte. Det är ju verksamhetsutövaren som skall betala, PPP, enligt Miljöbalken 2 kap. 8. Ovan redovisning gäller sålunda för Umeälven. Men givetvis borde övriga älvars fosforbelastning till Bottenviken och Bottenhavet redovisas till Vattenmyndigheten. På den nationella vattenbrukskonferensen i Simrishamn i slutet av januari 2014 framträdde i ett programinslag två personer som representerade Tobias Vrede, SLU. De lyfte fram tre saker: 1.SLU vill ha pengar för att undersöka hur mycket fosfor som läcker ut från nuvarande och planerade(50000 ton) odlingar i mellersta Norrland till Bottenviken och Bottenhavet. 2. De vill inte att något fosfor utsläpp skall gå ut i Bottenviken och Bottenhavet. 3.Alla kommuner är angelägna om att bibehålla god vattenkvalitet eftersom regleringsmagasin i stor utsträckning är vattentäkter. Tobias Vrede, forskare vid SLU, har vid ett senare samtal med ordföranden för RHK Nils-Erik Vigren sagt: SLU behöver pengar för att beräkna utsläppet till Bottenhavet från odlingar i Jämtland och Västerbotten...Dessutom lade han till som exempel: Ingen person i Sverige vet ännu hur mycket fosfor som når Bottenhavet från odlingen i Landösjön. Beräknar vi nu planerad handlingsplan med en ökad odling på ton i mellan - Norrland får vi följande siffror: Totalfosfor vid 0,9% fosforhalt på ton= 450 ton Formeln: 4,25 x = ton P Eftersom läget och volymerna i de olika vattenmagasinen inte är utpekade kan SMHI:s webbverktyg inte användas. (Retentionen i de olika vattnen är kända variabler). Storumanmagasinet har retentionen 6%. Antag nu att ovan ton odling har retentionen: 15 % blir utsläpp till havet 180 ton P. 20 % blir utsläpp till havet 170 ton P. Ekonomi: Tar vi nu det billigaste alternativet 4100 X 170 ton= 697 miljoner kr/år. Tar vi nu ett medelvärde på saneringskostnad för fosfor t.ex kr /kg, får vi miljarder/år!! Slutord: Samtliga reningsverk i Norrland släpper ut 30 ton P. I Samrådsunderlaget förordas att reningsgraden i reningsverken skall höjas. Faktiskt utfall av åtgärd kan beräknas. Många övriga föreslagna åtgärder bygger på samverkan mellan markägare och verksamhetsutövare, myndigheter, övervakning m.m. och utfallet blir osäkert - mindre förutsebart.

5 Ser vi nu på Umeälvens fosforbelastning från befintliga fiskodlingar och den planerade i Kaskeloukt, så torde dessa anläggningars fosforutsläpp,( enligt ovan= 21,7 ton), med smygande fosforutsläpp,( enligt ovan beskrivning), närma sig samtliga reningsverk i Norrland årliga utsläpp. Det här är inte önskvärt utan ett orimligt scenario. Det är svårt att med ord beskriva förhållanden under odlingskassar. Ta nu och se med egna ögon hur Bergens fiskodling påverkar bottenmiljön. Tidigare har myndigheter trott att kraftig vattenomsättning i havsfjordar med stora djup,300 m, skulle hindra skadlig miljöpåverkan. Skriv in på Google: om oppdrett TV2 Nrk.no och klicka på länken. En 2 minuter kort videofilm från en miniubåt visar den totala förödelsen på botten. Denna miljöskandal under Bergens kassar är representativ för all kassodlings miljöpåverkan. Det är märkligt att svenska tillsyns- och tillstånds myndigheter inte kräver att bottensediment skall dokumenteras. Det borde vara ett villkor för verksamhetsdrift. För verksamhetsutövaren är skyldig att visa att odlingen inte förorenar och skadar miljön, enligt bevisbörderegeln. Bevisbördan ligger på verksamhetsutövaren. (I Norge har obligatorisk övervakning av bottenpåverkan införts 2005, för att 2007 sammanfattats i en norsk standard NS 9410:2007). Att SLU saknar pengar för fosfortransportanalys berättigar inte Vattenmyndigheten att MÖRKA att belysa fiskodlingarnas skadliga fosforutsläpp till havsmiljön. Vattenmyndigheten måste verka för att insatser görs för att hindra att dessa fosforföroreningar kommer ut i haven. Samtidigt skall Vattenmyndigheten beakta att fosforn är en ändlig resurs. Det innebär att råvaran skall återvinnas och återanvändas mesta möjligt. Då uppfylls även kraven i de allmänna hänsynsreglerna, MB 2 kap. 5. Fosfor är nödvändigt för all matframställning och kan inte ersättas med något annat vid grödors tillväxt. Fiskodling i öppna kassar är inte en hållbar verksamhet. Den förorenar miljön och missbrukar fosforråvaran genom okontrollerade utsläpp. Bästa och effektivaste resultat nås när man stoppar föroreningen vid punktkällan. I samrådshandling sid 121 står under Omfattning av fysiska åtgärder : De åtgärder som i dagsläget föreslås i Bottenvikens distrikt uppskattas minska tillförseln till havet med 8,7 ton fosfor. Det motsvarar 16 % av av det totala förbättringsbehovet för fosfor, ( som tydligen är 54,37 ton, dock ej redovisat i samrådsunderlaget). Denna besparing är ju blygsam i jämförelse med vad vi kan uppnå om alla fiskodlingar tvingas använda RAS teknik. Min förhoppning är att Vattenmyndigheten kommer att verka för att våra fiskodlingar samlas under RAS konceptet, så att inga föroreningar kommer ut i miljön och ändliga fosforresurser sparas. Privatperson

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

Påverkan övergödning Storsjön

Påverkan övergödning Storsjön Påverkan övergödning Storsjön Fosfor styrande för biomassaproduktionen i Storsjön Bakgrundsdata från: Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs,

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund 2016-02-02 SAMRÅDET AVSLUTAT (NOV 2014 APRIL 2015) Stort engagemang 50-tal möten 2000 deltagare Alla yttranden

Läs mer

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Länsstyrelsens syn på vattenbruk

Länsstyrelsens syn på vattenbruk Länsstyrelsens syn på vattenbruk Kassodling i kustvatten, sjöar och kraftverksmagasin! Snårigheter och möjligheter vid tillståndsprövning och tillsyn av fiskodlingar! Thomas Rydström Länsstyrelsen Västerbotten

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslut den 4 februari 2016 i beslut med diarienummer

Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslut den 4 februari 2016 i beslut med diarienummer 2016-03-08 sid 1 (5) Mark- och miljödomstolen Östersunds tingsrätt Storgatan 6 831 30 Östersund ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län beslut den 4 februari

Läs mer

Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår

Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår Var placeras en fiskodling? Fiskens krav Lämplig vattentemperatur God syresättning Vattenomsättning i kassen (strömmar, djup) Fiskodlarens krav Elförsörjning

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Data om svenska fiskodlingar

Data om svenska fiskodlingar SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Föreningen Rädda Höga Kustens växande nätverk

Föreningen Rädda Höga Kustens växande nätverk Föreningen Rädda Höga Kustens växande nätverk Bästa medlem i vår förening! Det här är ett medlemsutskick som ger en enkel historik av utvecklingen av RHK och därmed den stegvisa framväxten till vad vi

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se) Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet

Läs mer

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet

Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Björn Thrandur Björnsson Professor i fiskfysiologi, Göteborgs universitet Lars Ove Eriksson Professor i vattenbruk, Sveriges Lantbruksuniversitet Några basfakta Enligt SCB äter vi i Sverige ca 12 kg fisk

Läs mer

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!

Läs mer

Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning!

Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning! Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning! Värmdöspecifikt Modifierat kustvatten Gula havet 10 000 öar och 300 mil stränder 40 000 100 000 boende/besökande 14 000 enskilda

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se BILAGA 3 1(7) Bilaga 3 Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar Kontaktuppgifter Norrköpings kommun E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se Frågor om Förslag

Läs mer

Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön

Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön Bright Water Fish Sweden AB ansöker nu om tillstånd från Länsstyrelsen att få föda upp ca 5 700 ton regnbåge

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

Samråd om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt

Samråd om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt YTTRANDE Cecilia Engman, 2015-04-30 Vårt Dnr: 2015-00537 Ert dnr: 537-9859-2014 Länsstyrelsen i Norrbottens län Samrådssvar dnr 537-9859-2014 Att: Vattenmyndigheten vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se

Läs mer

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Ekologisk status i kilaåns avrinningsområde Remissvar samråd 2009 Antal remissinstanser via brev, e-post och webbenkäter Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön

Läs mer

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt LOVA, lokala vattenvårdsprojekt Foto: PM Jönsson Södra Östersjöns vattendistrikt-åtgärdsprogram för perioden 2009-2015. www.vattenmyndigheterna.se Åtgärdsprogram riktat till myndigheter och kommuner Vattenmyndigheten

Läs mer

Planering för va-enbruk

Planering för va-enbruk Planering för va-enbruk 22 september 2015 Carl Dahlberg Dahlberg.cmo@gmail.com Per.bergstrom@bioenv.gu.se Projektgruppen Carl Dahlberg Tillväxt Norra Bohuslän/Konsult Ulla Olsson Lysekil Kommun/Fiskekommunerna

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

HJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP

HJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP HJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP VISSTE DU ATT DU BEHÖVER ODLA MINST 180 KG MORÖTTER PÅ TOMTEN FÖR ATT DITT LATRIN INTE SKA BIDRA TILL ÖVERGÖDNINGEN? Bild från Fotoakuten ENSKILDA AVLOPP - STÖRSTA ORSAKEN

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. PROMEMORIA VAS-kommittén Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. Under 2009 slogs två av VAS arbetsgrupper samman i projektet Genomförande av vattenförvaltning

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Vass till biogas är det lönsamt?

Vass till biogas är det lönsamt? Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen

Läs mer

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012 Mats Svensson 2012-01-26 1 Den nya myndigheten Havs- och

Läs mer

Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*,

Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*, Till SIKO: Februari 2015 Per Frideen, Ornö Rapport från seminarium 12 feb 2015 Sea-based measures to reduce consequences of Eutrophication*, arrangerat av Stockholms universitets Östersjöcentrum/Baltic

Läs mer

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Siljans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för åtgärdsområde

Läs mer

Edsbyn & Alfta Ovanåkers kommun

Edsbyn & Alfta Ovanåkers kommun Edsbyn & Alfta Samhällsbyggnadsförvaltningen Pär Lundagårds, Miljöinspektör 0271-57040 TJÄNSTESKRIVELSE 2015-03-23 1 (3) Länssiyrelsen Härnösand Ink. 2015-05- 04 Dnr. Länsstyrelsen Västernorrlands län

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Vattenförvaltning och kommunerna

Vattenförvaltning och kommunerna Vattenförvaltning och kommunerna 11-12 februari 2015 Medlefors folkhögskola Malin Naess & Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid VATTENMYNDIGHETEN.... genomför

Läs mer

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten ett arv att skydda och förvalta Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Åtgärder mot miljöproblem Försurning 2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och

Läs mer

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet

Läs mer

Referat av domar MÖD godtar schabloniserad beräkningsmodell som underlag för bedömning av lämplig skyddsnivå

Referat av domar MÖD godtar schabloniserad beräkningsmodell som underlag för bedömning av lämplig skyddsnivå 1/6 2017-01-27 Referat av domar MÖD godtar schabloniserad beräkningsmodell som underlag för bedömning av lämplig skyddsnivå Det har varit rätt att förbjuda utsläpp av toalettavloppsvatten från avloppsanläggning

Läs mer

Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem

Synpunkter på Hjälpreda för bedömning av påverkan och miljöproblem Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt 871 86 HÄRNÖSAND Datum: 2013-06-17 Vår referens: 2013/1288/10.1 Er referens: 537-301-13 juha.salonsaari@lansstyrelsen.se Synpunkter

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Samrådsmöte Sveg 19 februari 2015

Samrådsmöte Sveg 19 februari 2015 Samrådsmöte Sveg 19 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Vattenskyddsområden. Monica Andersson

Vattenskyddsområden. Monica Andersson Vattenskyddsområden Monica Andersson Skydda dricksvatten Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta men vi klarar oss inte utan vatten. Vattenskyddsområden Tillstånd

Läs mer

Yttrande gällande samråd inom vattenförvaltningen (förvaltningscykel )

Yttrande gällande samråd inom vattenförvaltningen (förvaltningscykel ) Sidan 1 av 6 Strategienheten Camilla Andersson Datum Dnr Sid 2015-03-31 2014 KS571 1 (6) Vattenmyndigheten i Norra Östersjön Yttrande gällande samråd inom vattenförvaltningen (förvaltningscykel 2015-2021)

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder Diarienummer: 14KS/0483 Datum: 2015-02-11 Lars Fladvad, utvecklingschef vattenmyndigheten.vastrnanland@ lans styrelsen.se över Samråd om vattenförvaltning 537-5058-14) Värmdö kommun har beretts tillfälle

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

2.2 Miljöproblem Övergödning

2.2 Miljöproblem Övergödning Underlagsdokument till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Arbetsmaterial, Länsstyrelsen i Kalmar län (2012-06-26) Ljungbyån 2.2 Miljöproblem Övergödning Övergödning orsakas av för stora mängder av

Läs mer

Remiss: Ingen övergödning Strategi för Stockholms län

Remiss: Ingen övergödning Strategi för Stockholms län 28 augusti 2014 rev. 15 september 2014 MN 2014-1331 1 (2) HANDLÄGGARE Johanna Pettersson 08-535 364 91 johanna.pettersson@huddinge.se Miljönämnden Samhällsbyggnadsnämnden Remiss: Ingen övergödning Strategi

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

Enskilda avlopp 2014-2017. Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05

Enskilda avlopp 2014-2017. Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05 Enskilda avlopp 2014-2017 Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05 Innehåll Bakgrund... 2 Situationen idag... 2 Varför ska vi rena avloppsvatten?... 3 Smittämnen... 3 Näringsämnen... 3 Status i vattendrag...

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016 Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30

Läs mer

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet Tekniker Va*enbruk Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet Upplägg presentacon Kort om olika tekniker inom land-

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Projekt Östersjön-Florsjön

Projekt Östersjön-Florsjön LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 Inledning Var står vi

Läs mer

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

Hjälp din vik förbättra ditt avlopp

Hjälp din vik förbättra ditt avlopp Hjälp din vik förbättra ditt avlopp 1 Utgivare/copyright: BalticSea2020 Text: Marika Palmér Rivera, Mats Johansson m.fl. Illustratör: Bo Rosander, Maria Gunnarsson Grafisk formgivning: Bild & Kultur AB

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-26 Handläggare: Anders Lindgren Telefon: 08 508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2009-06-11 Samråd

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Länsstyrelsens tillsynsvägledning. Länsstyrelsens roll i va-frågor. BDT-avlopp ur ett tillsynsperspektiv. Temadag BDT-vatten, hur farligt är det

Länsstyrelsens tillsynsvägledning. Länsstyrelsens roll i va-frågor. BDT-avlopp ur ett tillsynsperspektiv. Temadag BDT-vatten, hur farligt är det BDT-avlopp ur ett tillsynsperspektiv Temadag BDT-vatten, hur farligt är det 2011-01-25 Tomas Waara Länsstyrelsens roll i va-frågor Granskning av detaljplaner och ÖP Regionalt miljömålsarbete Prövning och

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län Samrådssvar dnr 537-5058-14 Att: Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för

Läs mer