TILL VATTENMYNDIGHETEN BOTTENVIKEN LÄNSSTYRELSEN NORRBOTTEN Ärende dnr: YTTRANDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TILL VATTENMYNDIGHETEN BOTTENVIKEN 2015-04-20 LÄNSSTYRELSEN NORRBOTTEN Ärende dnr: 537-9859-2014 YTTRANDE"

Transkript

1 TILL VATTENMYNDIGHETEN BOTTENVIKEN LÄNSSTYRELSEN NORRBOTTEN Ärende dnr: YTTRANDE Efter genomgång av samrådshandling Förslag på åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt vill jag tillföra nedan information. Sid. 169 Övergödning - I den fördjupade utvärderingen 2012 konstaterades att varken det tillstånd som miljökvalitetsmålet uttrycker, eller förutsättningarna för måluppfyllelse kan uppnås till 2020 med hittills beslutade och planerade åtgärder. Miljöproblemet övergödning till 2021 Förvaltningsplan och åtgärdsprogram visar att övergödningsproblemet nationellt inte minskar. Att förbättringar inte syns tydligt kan bero på flera orsaker, exempelvis att sediment med upplagrade näringsämnen frigörs. En viktig orsak, i synnerhet för fosfor, är att åtgärder inte genomförts i den omfattning som är nödvändigt. Inga nya styrmedel som reellt påverkar utsläppen av fosfor har tillkommit under den förvaltningscykel som inleddes Sid. 170 Påverkanskällorna till 2021 Relevanta påverkanskällor: Jordbruk, avloppsreningsverk, enskilda avlopp, dagvatten, industri skogsbruk samt övriga. Under denna rubrik finns i detta samrådsunderlag ingen info om vilken fosformängd som släpps ut från befintliga och planerade fiskodlingar. Dessutom saknas all info om ur mycket fosfor som släpps ut och kommer att släppas ut i Bottenviken vid Holmsund. Detta är en stor brist. Dessutom saknas uppgifter om sparbetingets omfattning gällande Bottenvikens vattendistrikt. Bakgrund: Förra regeringen tillsatte en utredning där riksdagsman Håkan Larsson ( C ) skulle redovisa planer för svenskt vattenbruk. Utredningen publicerades 2009: Sverige - Det växande vattenbrukslandet. Rådgivare var SLU-forskarna Anders Kiessling och Anders Alanärä. De var helt övertygade om att öppen kassodling i våra reglermagasin i Jämtland, Ångermanland och Västerbotten samt havsbaserad odling i Västernorrland skulle kunna öka vårt vattenbruk väsentligt. I de inledande diskussionerna talades det om ton. Efter närmare funderingar så hamnade förslaget på ton att finnas etablerat senast Jordbruksverket (JV ) tillsatte en utredning som skulle ta fram en handlingsplan för svenskt vattenbruk. Gruppens sammansättning var mycket bred. Ett flertal arbetsgrupper involverades. Arbetsgruppen för Miljömässigt Hållbar Utveckling (Mål 6 och 7) stod under ordförandeskap av prof. Björn Frostell, KTH. I den ingick forskare, handläggare från MPD, miljöfolk från Lst, kassodlare och NGO. (NGO= Naturskyddsföreningen,föreningen Rädda Höga Kusten (RHK) samt Charlie Fredriksson representerande Jamttrollarna). Vad gruppen hade att ta ställning till var att Handlingsplanen skulle ha Ringa miljöpåverkan samt vara ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar. Gruppens diskussioner var, av förståeliga skäl, bitvis mycket intensiv. Men som Frostell uttryckte det : Bra att det lyfts fram stora skillnader på synsätt. Handlingsplanen måste absolut hantera dessa motsättningar för att uppnå ett bra resultat. JV har nu publicerat Handlingsplanen för utveckling av svenskt vattenbruk. (Konkretisering av Strategi ).

2 Tyvärr är skrivningen sådan att kassodlarnas synpunkter fått alltför stort genomslag. Vattenbrukarnas önskemål om att fortsätta odla fisk i öppna kassar-alltså med gammal omodern teknik är ett uttalat önskemål. Vi har två osakliga påståenden som lyfts fram av kassodlarna: 1. Regleringsmagasin har blivit oligotrofa (näringsfattiga) pga regleringen. 2. Näringsläckage (foderspill och fekalier) från fiskodling kan ses som ett positivt näringstillskott i näringsfattiga vatten med bl a ökad vildfisk produktion som följd och därför kan ses som en restaurering av regleringsmagasin. Dessa två punkter förekommer som ett mantra i alla vattenbrukares ansökningshandlingar i deras MKB:er. Trots att det finns inget vetenskapligt belägg för någon av dem. Vi vet att tillväxt av 1 kg fisk genererar 3 kg exkrementer i våt form, så en fiskodling på 500 ton genererar 1500 ton gödsel. Fosforutsläpp från dessa odlingar är betydande eftersom fisken endast tar upp 30 % av fodrets fosforinnehåll. ( A. Alanärä). Det finns ett tydligt samband mellan fiskodlings förorening och mänskligt orenat kloakutsläpp. 100 ton fiskodling motsvaras av 1000 människors orenade kloakutsläpp (Hans Kautsky ; Norska Miljödiktoratet ).) NGO gruppens krav på att all fiskodling skall bedrivas i RAS odlingar (recirculating aquaculture systems) har inte fått genomslag i skrivningen. Endast Naturskyddsföreningens ordförande Ellen Bruno har fått komma till tals på sid 5. Naturskyddsföreningen har tagit en tydlig ställning för vattenbruk, och vill ha mer vattenbruk i Sverige i form av av hållbara och slutna odlingssystem. Sedan stöttar vi inte alla åtgärder i handlingsplanen... Öppen kassodling- med omodern föråldrad teknik: Det saknas en genomlysning av alla olägenheter som skapas med öppen kassodling. (Grav gödselspridning,sjukdomsspridning, bakterier, svamp, virus, antibiotikabehandling, skapande av resistensutveckling mot antibiotika, förorenar dricksvatten, skapar döda bottnar, växthusgasfrisättning, rymlingar ur kassar som konkurrerar ut ordinarie bestånd, förstör ordinarie fisk lekplatser, äter upp örings höst lagda rom, driver bort harren från bäckmynningar, regnbågen är en mycket aggressiv rovfisk och skadar allvarligt ordinarie bestånd. Som ex. i Storuman släpptes 40 ton 2-kg:s regnbåge våren 2012, vid nätfiske därefter fångas regnbåge - harr,öring,röding fångas numer sällan). Fördelarna med RAS teknik belyses inte heller. (Vattnet recirkuleras och renas, inga bakterier eller virus kommer in, ingen antibiotikabehandling förekommer, vattnet strömsätts så fisken får bra motion, blir fast i köttet med mindre fettinlagring, uppnår tidig slaktvikt genom väl tempererat vatten, marknaden efterfrågar RAS fisk, RAS fisk kan miljöcertifieras och gör det under särskilda varumärken, ingen rymning av fisk kan komma ut och skada miljön och ingen förorening av den yttre vattenmiljön kan ske). Eftersom lönsamma RAS anläggningar finns t.ex. Langsand Laks, Danish Salmon i Danmark och Kuterra i Kanada (B.C). m.fl. anläggningar så -skall RAS teknik numera anses vara BAT, (Best Available Technic). Miljöbalken (MB) är ju tydlig med att BAT skall vara gällande vid all miljöfarlig verksamhet. MB kap Vattenmyndigheten har ett stort beting på att reducera fosforutsläpp till Östersjön och därtill kopplade inlandshav Bottenhavet och Bottenviken. Enligt HELCOM överenskommelsen skall den årliga besparingen vara ton fosfor och ton kväve, varav Sveriges del är 290 ton fosfor ton kväve. Genom att granska befintlig fiskodlingsverksamhet i Umeälven kan vi räkna ut följande:

3 Odlingar ligger i: Slussfors, Ankarsund, Luspholmen i Storuman och Umgransele. Storuman och Umgransele har tillstånd i ton 500 resp.350. Ankarsund och Slussfors har tillstånd i fiskfoder 1300 resp. 360 ton. Foderkoefficient antas vara 1.1 Då blir fiskproduktion ca 2359 ton. Total foderförbrukning ca 2595 ton. Fiskfoder håller 0,9% fosfor vid Luspholmen och Ankarsund och håller sannolikt samma halt vid övriga odlingar. Att redovisa mängden löslig fosfors transport i älven är svårberäknat eftersom en hel del av utsläppet från kassarna hamnar i sedimenten. Av den anledningen så tillämpar jag Västernorrlands Länsstyrelse beräkningsunderlag, framtaget vid Stockholms Universitet ton fisk frigör 5104 kg fosfor, som transporteras nedom kassarna. = 4.25 kg P /ton fisk. Befintlig odling i Umeälven: Totalfosfor blir 0,9 % x 2595 ton = 23,36 ton P Foderspill 5% = 5 % x 23,36 = 1,17 ton Fisk tar upp 30% = 30% x (23,36 1,17) = 30 % x 22,19 = 6,67 ton Utsläpp nedom kassar = borttransport + sediment= fiskupptag 6,67 = ton Formeln: 4.25 x 2359= ton SMHI har ett webbaserat scenariodokument som tar hänsyn till retentionen i de olika förekommande vattnen Enligt Niclas Hjerdt SMHI så är retentionen i Storuman 6 % = 1,00 ton P Genom att mata in kg i Storuman får vi utsläppet i Holmsund. Fosforutsläppet vid Holmsund = 9187 kg, en ökning med 6,5%. Sediment ej upplöst - formeln = = 5,5 ton Slamfosfor som inte är bioavailable ( non-reactive P ) beräknas 15 % x 5,5= 0,825 Organisk (bioaviable) P i sediment = 5,5-0,825= 4,675= 4,7 ton Fekalier sedimenterar och lägger fast viss fosformängd. Men det bildas en seg bakteriell hinna över sedimenten. Vid närmare inspektion kan man se att metangas frisätts i likhet med svavelväte och CO2. Dessa växthusgaser skapas vid en glykolys, dvs. en nedbrytning av organiskt material genom en jäsningsprocess utan oxidativ förbränning. Alltså när botten under sedimenten blir syrefri då frisätts fosfor. Det innebär att en viss fördröjning på fosfortransporten inträder under bakteriehinnans bildning. Fosforfrisättningen mot kusten blir något fördröjd ur sedimenten. För det sker en ständig P frisättning så länge bottensedimentens miljö är syrefri. Se Final report August 2008: What controls phosphorus burial in the Baltic Sea? Här finns orsakssambanden redeovisade( sid. V). Genom att använda SMHI:s simulatormodell kan vi avläsa att vid Holmsund kommer den ökade depositionen i Storumanmagasinet resultera i ett ökat utsläpp av 9,2 ton vid Holmsund / år. Det motsvarar en procentuell ökning med 6,5% fosfor från älven till Bottenviken. Det är dagens rådande situation. Överumans Fisk AB (ÖF) planerar att förlägga en odling utanför Kaskeloukt ( vid två lokaler) på 3600 ton foderförbrukning. Med Fk 1,1 motsvarar det 3200 ton fisk. Vid de två punktutsläppen kommer sålunda 3X 3200 ton gödsel släppas ut= 9600 ton gödsel! CA en mil ovanför Storumans dricksvattentäkt. ÖF anger att fodrets fosforinnehåll är 0,81%. Då får vi följande värden: 0,81% x 3600= 29,16 ton P

4 Foderläckage 5% 29,16 = 1,46 P; resten 27,7 P Fiskupptag 30 % x 27,7 = 8,31 ton P P utsläpp ned om kassar 29,16-8,31 = 20,85 ton Formeln ovan: 4,25 x 3200 ton fisk = ton P Enligt SMHI:s webbsimulator får vi då ett utsläpp vid Holmsund på 12,462 ton en ökning med 8,77% av älvens fosfortransport. Befintlig och planerad odling i Umeälven ger då en totalbelastning på 9,2+ 12,5 = 21,7 ton / år Samtidigt kommer även en smygande P- frisättning ske ur sedimenten så länge som syrefrihet råder. Vad innebär detta ekonomiskt? Tar vi siffrorna från samrådsmaterialet sid 185 där 4100 kr per reducerat kg fosfor nämns betyder det att utsläppet vid Holmsund på ovan 21,7 ton/år motsvarar 88970tusen kr=89 miljoner/år!! Skall det belasta samhället? Naturligtvis inte. Det är ju verksamhetsutövaren som skall betala, PPP, enligt Miljöbalken 2 kap. 8. Ovan redovisning gäller sålunda för Umeälven. Men givetvis borde övriga älvars fosforbelastning till Bottenviken och Bottenhavet redovisas till Vattenmyndigheten. På den nationella vattenbrukskonferensen i Simrishamn i slutet av januari 2014 framträdde i ett programinslag två personer som representerade Tobias Vrede, SLU. De lyfte fram tre saker: 1.SLU vill ha pengar för att undersöka hur mycket fosfor som läcker ut från nuvarande och planerade(50000 ton) odlingar i mellersta Norrland till Bottenviken och Bottenhavet. 2. De vill inte att något fosfor utsläpp skall gå ut i Bottenviken och Bottenhavet. 3.Alla kommuner är angelägna om att bibehålla god vattenkvalitet eftersom regleringsmagasin i stor utsträckning är vattentäkter. Tobias Vrede, forskare vid SLU, har vid ett senare samtal med ordföranden för RHK Nils-Erik Vigren sagt: SLU behöver pengar för att beräkna utsläppet till Bottenhavet från odlingar i Jämtland och Västerbotten...Dessutom lade han till som exempel: Ingen person i Sverige vet ännu hur mycket fosfor som når Bottenhavet från odlingen i Landösjön. Beräknar vi nu planerad handlingsplan med en ökad odling på ton i mellan - Norrland får vi följande siffror: Totalfosfor vid 0,9% fosforhalt på ton= 450 ton Formeln: 4,25 x = ton P Eftersom läget och volymerna i de olika vattenmagasinen inte är utpekade kan SMHI:s webbverktyg inte användas. (Retentionen i de olika vattnen är kända variabler). Storumanmagasinet har retentionen 6%. Antag nu att ovan ton odling har retentionen: 15 % blir utsläpp till havet 180 ton P. 20 % blir utsläpp till havet 170 ton P. Ekonomi: Tar vi nu det billigaste alternativet 4100 X 170 ton= 697 miljoner kr/år. Tar vi nu ett medelvärde på saneringskostnad för fosfor t.ex kr /kg, får vi miljarder/år!! Slutord: Samtliga reningsverk i Norrland släpper ut 30 ton P. I Samrådsunderlaget förordas att reningsgraden i reningsverken skall höjas. Faktiskt utfall av åtgärd kan beräknas. Många övriga föreslagna åtgärder bygger på samverkan mellan markägare och verksamhetsutövare, myndigheter, övervakning m.m. och utfallet blir osäkert - mindre förutsebart.

5 Ser vi nu på Umeälvens fosforbelastning från befintliga fiskodlingar och den planerade i Kaskeloukt, så torde dessa anläggningars fosforutsläpp,( enligt ovan= 21,7 ton), med smygande fosforutsläpp,( enligt ovan beskrivning), närma sig samtliga reningsverk i Norrland årliga utsläpp. Det här är inte önskvärt utan ett orimligt scenario. Det är svårt att med ord beskriva förhållanden under odlingskassar. Ta nu och se med egna ögon hur Bergens fiskodling påverkar bottenmiljön. Tidigare har myndigheter trott att kraftig vattenomsättning i havsfjordar med stora djup,300 m, skulle hindra skadlig miljöpåverkan. Skriv in på Google: om oppdrett TV2 Nrk.no och klicka på länken. En 2 minuter kort videofilm från en miniubåt visar den totala förödelsen på botten. Denna miljöskandal under Bergens kassar är representativ för all kassodlings miljöpåverkan. Det är märkligt att svenska tillsyns- och tillstånds myndigheter inte kräver att bottensediment skall dokumenteras. Det borde vara ett villkor för verksamhetsdrift. För verksamhetsutövaren är skyldig att visa att odlingen inte förorenar och skadar miljön, enligt bevisbörderegeln. Bevisbördan ligger på verksamhetsutövaren. (I Norge har obligatorisk övervakning av bottenpåverkan införts 2005, för att 2007 sammanfattats i en norsk standard NS 9410:2007). Att SLU saknar pengar för fosfortransportanalys berättigar inte Vattenmyndigheten att MÖRKA att belysa fiskodlingarnas skadliga fosforutsläpp till havsmiljön. Vattenmyndigheten måste verka för att insatser görs för att hindra att dessa fosforföroreningar kommer ut i haven. Samtidigt skall Vattenmyndigheten beakta att fosforn är en ändlig resurs. Det innebär att råvaran skall återvinnas och återanvändas mesta möjligt. Då uppfylls även kraven i de allmänna hänsynsreglerna, MB 2 kap. 5. Fosfor är nödvändigt för all matframställning och kan inte ersättas med något annat vid grödors tillväxt. Fiskodling i öppna kassar är inte en hållbar verksamhet. Den förorenar miljön och missbrukar fosforråvaran genom okontrollerade utsläpp. Bästa och effektivaste resultat nås när man stoppar föroreningen vid punktkällan. I samrådshandling sid 121 står under Omfattning av fysiska åtgärder : De åtgärder som i dagsläget föreslås i Bottenvikens distrikt uppskattas minska tillförseln till havet med 8,7 ton fosfor. Det motsvarar 16 % av av det totala förbättringsbehovet för fosfor, ( som tydligen är 54,37 ton, dock ej redovisat i samrådsunderlaget). Denna besparing är ju blygsam i jämförelse med vad vi kan uppnå om alla fiskodlingar tvingas använda RAS teknik. Min förhoppning är att Vattenmyndigheten kommer att verka för att våra fiskodlingar samlas under RAS konceptet, så att inga föroreningar kommer ut i miljön och ändliga fosforresurser sparas. Privatperson

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår

Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår Problem, lösningar och att undvika att problem uppstår Var placeras en fiskodling? Fiskens krav Lämplig vattentemperatur God syresättning Vattenomsättning i kassen (strömmar, djup) Fiskodlarens krav Elförsörjning

Läs mer

Föreningen Rädda Höga Kustens växande nätverk

Föreningen Rädda Höga Kustens växande nätverk Föreningen Rädda Höga Kustens växande nätverk Bästa medlem i vår förening! Det här är ett medlemsutskick som ger en enkel historik av utvecklingen av RHK och därmed den stegvisa framväxten till vad vi

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön

Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön Sammanfattning av de tre samrådshandlingarna rörande storskalig fiskuppfödning i norra Storsjön Bright Water Fish Sweden AB ansöker nu om tillstånd från Länsstyrelsen att få föda upp ca 5 700 ton regnbåge

Läs mer

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C-43807 i EG domstolen Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området Stämningen Slam, revision av aktionsplan för återföring av fosfor BSAP och internationell rapportering Revidering av föreskrift? Återrapportering,

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder Diarienummer: 14KS/0483 Datum: 2015-02-11 Lars Fladvad, utvecklingschef vattenmyndigheten.vastrnanland@ lans styrelsen.se över Samråd om vattenförvaltning 537-5058-14) Värmdö kommun har beretts tillfälle

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) Övergripande syfte LOVA-bidragen finansieras från den 1 juli 2011 ur havs- och vattenmiljöanslaget, tidigare havsmiljöanslaget, vars syfte är att

Läs mer

Samråd om Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram samt underlag i VISS.

Samråd om Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram samt underlag i VISS. 1(6) YTTRANDE Dnr 537-9859-2014 2015-04-29 Vattenmyndigheten Bottenvikens vattendistrikt 971 86 Luleå Samråd om Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram samt underlag i VISS. Sammanfattning

Läs mer

Samrådsredogörelse. Bilaga 3

Samrådsredogörelse. Bilaga 3 Bilaga 3 Samrådsredogörelse Ansökan om Tillstånd för uppförande och drift av en biogasanläggning med tillhörande reningsverk på del av Gravarne 3:1, Sotenäs kommun, Västra Götalands län. Smögen 2014-12-22

Läs mer

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet Vattenförvaltningens organisation Samverkan på olika nivåer

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län Samrådssvar dnr 537-5058-14 Att: Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

Till Regionfullmäktige Jämtland-Härjedalen. Motion/Medborgarförslag

Till Regionfullmäktige Jämtland-Härjedalen. Motion/Medborgarförslag Till Regionfullmäktige Jämtland-Härjedalen Motion/Medborgarförslag Stoppa utbyggnaden av storskalig kassodling av fisk i våra sjöar och vattendrag. Som politiker kan man inte vara påläst och kunnig på

Läs mer

Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar

Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar Så kommer smittskyddet in i förslaget till ny föreskrift Margareta Lundin Unger Margareta.lundin-unger@havochvatten.se Film framtagen av

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021

Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Ekonomiska och sociala drivkrafter i vattendistrikten fram till år 2021 Kompletterad med branschspecifika kommentarer Uppdragsnummer 1178014000 Uppdrag Del av arbetet med att nå god status för alla vattenförekomster

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Myter och fakta om laks.

Myter och fakta om laks. Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Samhällsekonomisk konsekvensanalys av förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

SAMRÅDSHANDLING. Samhällsekonomisk konsekvensanalys av förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 SAMRÅDSHANDLING Samhällsekonomisk konsekvensanalys av förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samhällsekonomisk konsekvensanalys av förslag på åtgärdsprogran 2015-2021 för

Läs mer

Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön

Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön LJUNGBY KOMMUN Kommunstyrelsen Saminnnir-Moaku,sEN 2015-C-4-14KALMAF1 LAN Iiik. 2015-05 0 1111111111111111 Ks 52 2015/0115 340 Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön Svar på remiss Beslut

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen

Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter. Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Dagvatten och markavvattning - beröringspunkter Magdalena Lindberg Eklund Fiske- och vattenvårdsenheten Miljöavdelningen Lite om dikningsföretag, diken, markavvattning mm Avvattning av mark hör hemma i

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Vattenrådet Snoderån Mästermyrs Vattenavledningsföretag Ringome Bevattningssamfällighet 2015-02- 09. Överklagan mål dnr 55112-17865- 2014

Vattenrådet Snoderån Mästermyrs Vattenavledningsföretag Ringome Bevattningssamfällighet 2015-02- 09. Överklagan mål dnr 55112-17865- 2014 1 (5) 2015-02- 09 Överklagan mål dnr 55112-17865- 2014 Mark- och miljödomstolen Nacka tingsrätt Box 1104 131 26 Nacka strand Överklagan av Miljöprövningsdelegationens beslut avseende Region Gotlands ansökan

Läs mer

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 City Konferens, Örebro Minnesanteckningar Deltagare: 16 personer Vattenmyndigheten: Mats Wallin, Malin Andersson, Sara Frödin Nyman Länsstyrelsen Örebro: Peder Eriksson,

Läs mer

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013

Handlingsplan för svenskt vattenbruk. Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Handlingsplan för svenskt vattenbruk Kickoff Arlanda 25 sept 2013 Program 10.00 Välkomna och kort bakgrund, Niclas Purfürst, avdelningschef Landsbygdsavdelningen, Jordbruksverket 10.15 Syftet med handlingsplanen

Läs mer

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Havs- och vattenmyndigheten Bildades 1 juli 2011 Frågor från

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av

Läs mer

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt

Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling

Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Ansökan om tillstånd för fisk- och kräftodling Information För att odla fisk krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Anmälan ska

Läs mer

Vattenmyndigheten vid: Stockholm den 24 april 2015

Vattenmyndigheten vid: Stockholm den 24 april 2015 Vattenmyndigheten vid: Stockholm den 24 april 2015 Bottenvikens vattendistrikt Bottenhavets vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt Södra Östersjöns vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt Samrådshandlingar

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, Sid 1 (14) Yttrande 2015-03-11 Dnr 14KS426 Ida Johansson Telefon 026-178121 ida.johansson@gavle.se Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt

Läs mer

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska

Läs mer

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Ministermötet i Köpenhamn

Ministermötet i Köpenhamn HELCOM, BSAP och BSAP vad innebär vårt senaste åtagande på Ministermötet i Köpenhamn Ministermötet i Köpenhamn Anders Alm, KSLA Seminarium Stockholm 12 februari 2014 Baltic Sea Action Plan (BSAP) Utsläppsmålen

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Ekonomiskt beräkningsunderlag

Ekonomiskt beräkningsunderlag Ekonomiskt beräkningsunderlag och finansiell modell för vattenbruk Vattenbrukscentrum Norr AB Martin Ekegerd, Daniel Wikberg, Jenny Wikner Backlund, Erik Olofsson Finnish Game and Fisheries Research Institute,

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its:

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Sättfiskodling måste bli fler och bättre Näringen måste tala om

Läs mer

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna

Läs mer

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft

Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft Syfte Skapa gemensamma utgångspunkter för en väl fungerande egenkontroll för vattenkraft Mål Förankra arbetssättet hos tillsynsmyndigheter och branschorganisationer

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

Remissvar angående samråd om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt (dnr 537-7197-2014)

Remissvar angående samråd om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt (dnr 537-7197-2014) SVAR 1 (8) Datum Samhällsbyggnadsförvaltningen VA-enheten VA-ingenjör Sara Frid Tel. 0224-361 76 sara.frid@heby.se Länsstyrelsen i Västernorrlands län Samrådssvar dnr: 537-7197-2014 Vattenmyndighetens

Läs mer

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll

Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Sanktioner för miljöbrott på avfallsområdet Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås en ändring i 29 kap. 1 miljöbalken. Förslaget innebär att det straffbara området för miljöbrott

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Uppdrag: Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1

Uppdrag: Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1 Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Uppdrag: Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1 Uppdrag: Rädda Östersjön! Har du funderat över Östersjön och de allvarliga miljöproblem

Läs mer

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen

Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Framtagen inom Projekt Värna Alsen www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:36 Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen. Framtagen inom Projekt Värna Alsen.

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1

Levande hav, sjöar och vattendrag 2011-12-01 1 Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Björn Risingeri KSLA 30 nov 2011 2011-12-01 1 Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten Förkortas HaV På webben: www.havochvatten.se

Läs mer

Mycket nederbörd och hög tillrinning

Mycket nederbörd och hög tillrinning Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter

Läs mer

Rent vatten nu och i framtiden

Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Vi bygger om vårt reningsverk. Miljön och livskvaliteten är de stora vinnarna! Nu är beslut taget i reningsverksfrågan. Kommunfullmäktige tog

Läs mer

Till Åtgärdsprogrammet

Till Åtgärdsprogrammet Till Åtgärdsprogrammet Tillfällig innehållsförteckning till delegation Till Åtgärdsprogrammet... 1 SAMHÄLLSEKONOMISK KONSEKVENSANALYS PER MILJÖPROBLEM... 3 Samhällsekonomisk konsekvensanalys övergödning...

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM. Till Miljödepartementet

Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM. Till Miljödepartementet 2010-01- 13 Dnr Ä171/10 Regeringskansliet Miljödepartementet Enheten för naturresurser Anders Alm 103 33 STOCKHOLM Till Miljödepartementet I det följande lämnar havsmiljöinstitutet sitt svar på remissen

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer