Diarienummer: 10LI4882. Rapport Spel på hästar - tematillsyn och kartläggning av förutsättningar 1(37)

Transkript

1 Rapport Spel på hästar - tematillsyn och kartläggning av förutsättningar 1(37)

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 1.1 Syfte 1.2 Metod 1.3 Urval 1.4 Avgränsning 1.5 Bakgrund- hästsport och spel på hästar 2. Resultat 2.1 Tillsyn redovisning av protokoll från tillsynsbesök Banstatus Publik och tävlingar Kontakten mellan banorna och ATG Personal Teknik Spelansvar Övrigt 2.2 Kartläggning utifrån subjektiva observationer Miljöfaktorer Teknik Publik och service Säkerhet Kontanthantering Spelansvar 2(37)

3 2.2.7 Övrigt 3. Analys 3.1 Finns det banor som är genomgående bättre eller sämre än de andra? 3.2 Sportens integritet 3.3 Langning av spel 3.4 Penningtvätt Källförteckning 3(37)

4 1. Inledning 1.1 Syfte Lotteriinspektionen utövar tillsyn över den vadhållning om pengar som anordnas av AB Trav och Galopp, ATG, med stöd av regeringens tillstånd. Spelobjekten är de hästtävlingar som anordnas av trav- och galoppsällskap på deras banor i hela landet. Tävlingarna arrangeras på sätt som bestäms av Svensk Travsport, ST, och Svensk Galopp, SG, efter samråd med ATG. Spel anordnas dels i hela landet genom saluförande av ATG:s produkter hos ombud och via Internet, dels på trav- och galoppbanorna i samband med tävlingar. Lotteriinspektionens tillsyn täcker helt ATG:s spel hos ombud och via Internet, men tillsynen vid banorna görs löpande så att ca 10% av banorna besöks varje år. Det första syftet med detta projekt är därför att - Ge en fullständig bild av status inom tillsynsområdet. ATG:s spelverksamhet och ST:s och SG:s tävlingsverksamhet är tekniskt, ekonomiskt och kulturellt väl integrerade med varandra. Varken spel- eller tävlingsverksamheterna skulle kunna bedrivas i de former som sker idag utan denna symbios. Hur hästnäringen och tävlingsverksamheten påverkas av ATG:s spelverksamhet faller utanför Lotteriinspektionens ansvarsområde. Fråga uppkommer dock om hur hästnäringen och tävlingsverksamheten inverkar på det av ATG anordnade spelet på kort och lång sikt. Det andra syftet med detta projekt är därför att det ska - Ge en bred kartläggning av hur hästsporten påverkar och kan komma att påverka penningspel på hästar, och en god bild av kvalitén på banornas verksamhet 2010 i de delar som bedöms kunna påverka spelet på hästar. 1.2 Metod Under år 2010 har Lotteriinspektionen genomfört 27 tillsynsbesök på travoch galoppbanor. Dessa ligger till grund för rapporten. Tillsynsbesöken har genomförts genom oanmälda besök. Besöken har inletts med en rundvandring på banområdet och avslutats med en dialog där totochef och eventuellt övrig personal deltar. 4(37)

5 Därefter har en sammanställning av observationer och information som inhämtats på banorna nedtecknats dels i protokoll, dels i statistikform. Denna rapport med analys har författats med detta underlag. Rapporten består av två delar. Den första delen är tematillsynen där syftet är att ge en fullständig bild inom tillsynsområdet. Utgångspunkten för denna del är sedvanliga tillsynsbesök med tillhörande protokoll. Den andra delen är en kartläggning av hur hästsporten påverkar penningspel på hästar. Underlaget för denna del är ytterligare observationer vid tillsynsbesöken. 1.3 Urval Ambitionen var att besöka alla Sveriges trav- och galoppbanor, vilket till antalet är 38 stycken. 71 % av landets banor har besökts. Fyra besök genomfördes under våren och 23 besök genomfördes under hösten. I tillsynsdelen ingår 27 banor, i denna del har det inte kunnat inhämtas uppgifter i alla frågor på alla banor. I kartläggningen ingår 22 banor. Att fördelningen ser ut så beror på att kartläggningsprojektet pågick mellan den 1 september och den 31 december De banor som besökts under den perioden omfattas av den utökade tillsynen som i rapporten kallas kartläggning. Några banor har endast någon tävlingsdag per år. I de fall Lotteriinspektionen inte kunnat genomföra tillsynsbesök just den dagen har banan inte besökts under året. Vilken tävling som arrangeras kan ha inverkan på hur banan upplevs och i urvalet har vi försökt få med olika former av tävlingar, allt från lunchtrav till V75 tävlingar. 1.4 Avgränsning Besöken har genomförts dels dagtid, dels kvällstid. Sex banor har besökts vid lunchtid, tolv banor har besökts på kvällstid och fem banor har besökts på helgen. Fyra tillsynsbesök genomfördes under våren och omfattas därför inte av den utökade tillsynen. Då besöken genomförts har det arrangerats olika former av tävlingar på banorna. Lotteriinspektionen har inte haft möjlighet att genomföra tillsynsbesök på elva banor eftersom banorna endast har ett fåtal tävlingsdagar. 1.5 Bakgrund - hästsport och spel på hästar ATG:s uppdrag är att trygga de långsiktiga förutsättningarna för svensk trav- och galoppsport genom att innovativt och ansvarsmedvetet anordna spel på hästar. Avkastningen fördelas enligt följande; 70 % tillbaka till 5(37)

6 spelarna, 11 % till staten, 13 % till hästsporten och 6 % till administrativa kostnader. 1 Av ATG:s årliga överskott gick ca 1,6 miljarder kronor tillbaka till hästsporten ATG grundades Bakgrunden var att staten genom bildandet av företaget ville säkra trav- och galoppsportens ekonomiska förutsättningar långsiktigt. ATG:s framgång på spelmarknaden och det överskott detta skapat har starkt bidragit till att Sverige idag har en högklassig hästsport i allmänhet och travsport i synnerhet. Överskottet från spelet kommer även andra delar av den hästrelaterade näringen till del. Kring hästen och hästsporten har utvecklats en upplevelseindustri som sysselsätter tusentals människor runt om i landet. En näring vars ekonomiska betydelse blir allt viktigare och där ATG:s bidrag utgör en betydande del. ATG ägs av Svensk Travsport och Svensk Galopp. Ett avtal mellan ATG:s ägare och staten reglerar ATG:s verksamhet. Staten tillsätter också hälften av ledamöterna i ATG:s styrelse, inklusive styrelsens ordförande. ATG skall verka för att trav- och galoppsporten inom landet skall kunna bedrivas så att de långsiktiga förutsättningarna för sportens utveckling och geografiska spridning tryggas. ATG:s affärsidé är "Att ge kunderna en rikare fritid genom att med en högkvalitativ trav- och galoppsport som grund innovativt och ansvarsmedvetet göra spel på hästar spännande, underhållande och lättillgängligt". 2 Denna organisation gör att spelet och sporten lever i ett beroendeförhållande. Hästsporten är en förutsättning för att spelet ska vara möjligt och intäkter från spelet gör att hästsporten går runt ekonomiskt. 2. Resultat I underlaget har ett antal skalor använts för att bestämma i vilken grad ett förhållande förekommer. Under respektive område beskrivs graderingen av skalorna samt en definition av de subjektiva observationerna. Det förekommer även ja och nej-frågor i underlaget och då det är påkallat ges möjlighet att exemplifiera. I vissa frågor har det angetts flera steg som alternativ, exempelvis i fråga om medelålder på publik. Eftersom det inte har varit möjligt att på förhand uppskatta publikens medelålder har brytpunkterna bestämts efter att informationen inhämtats. Samma sak 1 Benno Eliasson 2 6(37)

7 gäller antalet kassor. Som tidigare nämnts kan de olika tävlingsevenemangen påverka hur banan upplevs, resultaten bör därför läsas med detta i åtanke. 2.1 Tematillsyn - redovisning av protokoll från tillsynsbesök I denna del har utgångspunkten varit att genomföra sedvanliga tillsynsbesök och utifrån protokollen ge en fullständig bild inom tillsynsområdet. Protokollen har standardiserats i de delar där frågorna normalt ger utrymme för fritext, för att kunna analyseras och jämföras. Figur 1. Banstorlek De banor inspektionen har besökt har varierat i storlek enligt figur 1. 3 ATG delar numera in banorna i åretruntbanor och säsongsbanor. Förenklat kan man säga att de banor som angivits som mellan- respektive storbanor i figuren ovan klassas som åretruntbanor, medan de övriga är säsongsbanor.vissa resultat och förhållanden kan direkt hänföras till banans storlek eftersom banans storlek och banans resurser ofta går hand i hand. 3 ST:s gradering, se 7(37)

8 2.1.1 Banstatus I fråga om banstatus var utgångspunkten en graderingsskala där ett (1) står för mycket dålig status och fyra (4) står för mycket bra status. Banstatus är ett samlat begrepp som står för ett upplevt helhetsintryck. Figur 2. Banstatus 1. Mycket dålig status. Det är skräpigt på anläggningen, stämningen är dålig, det är långa köer eller så lite folk att det upplevs ödsligt, folk är berusade och/eller irriterade, det förekommer bråk, dålig atmosfär. 2. Dålig status. Folk verkar inte ha särskilt trevligt, vissa är berusade, eventuellt förekommer något bråk. 3. Bra status. Folk verkar roade och glada, det är rent och fräscht, inget bråk och folk uppträder inte berusat. 4. Mycket bra status. Kanske förekommer det något event utöver spel på hästar, viss berusning men folk upplevs som glada. Anläggningen är ren och fräsch, stämningen är mycket bra. 8(37)

9 Den samlade bedömningen visar att på de allra flesta banorna är det mycket bra status eller bra status. De banor som bedömts ha dålig status har i något fall varit riktigt sliten, i några fall varit alltför ödslig i förhållande till kapacitet, i något fall varit en utebana där det var dåligt väder och i några fall har det samlade intrycket dragits ner för att det förekommit berusning Publik och tävlingar Som ett led i att undersöka huruvida spel på hästar är en attraktiv spelform har det ingått i tillsynen att undersöka publiksiffror. Här har vi valt att låta totochefen ge en uppskattning huruvida publiksiffrorna har ökat, minskat eller varit oförändrade det senaste året, i stället för att inhämta faktiska publiksiffror från ATG. Figur 3. Publiksiffra Figur 3 visar att publiksiffrorna minskar. Resultatet är intressant att koppla ihop med vilka ansträngningar som görs från banornas håll och från ATG:s håll för att bryta den negativa trenden och locka publik till banorna. 9(37)

10 Figur 4. Tävlingsdagar Trots att publiksiffrorna minskar är antalet tävlingsdagar på nästan hälften av banorna oförändrat. Det innebär att andelen publik är färre på varje tävling. Resultatet visar hur fördelningen av tävlingsdagar har förändrats på de olika banorna sedan förra året. Antalet tävlingsdagar som fördelas till banorna är konstant. Figur 5. Antal öppna kassor vid besöken Antalet öppna kassor var väl avvägt med antalet besökare. Det var aldrig speciellt långa köer och när folk inte ville spela stängdes kassor allt 10(37)

11 eftersom. Om det bildades kö öppnades kassor efter behov. Detta resultat visar att spelet är tillgängligt för besökarna på banorna. Figur 6. Behov av mobila kassor Många banor har behov av att använda sig av mobila kassor vid större tävlingar. Det beror på att kassornas antal på anläggningarna är dimensionerade efter den typen av tävling som vanligtvis förekommer på banan. Det finns dock en inbyggd flexibilitet i systemet som innebär att banorna lånar mobila kassor vid större tävlingar. Det vanligaste är att de lånar kassor av LinSon som skyltar upp dessa kassor. LinSon är ett företag som arbetar med utveckling, konstruktion och tillverkning av skräddarsydda informationssystem. LinSon erbjuder bland annat utlåning av elektroniska informationstavlor, videosystem, storbildskärmar, ljudanläggningar samt mobila kassor. LinSon har ett avtal med ATG som innebär att de är teknikpartner med ATG. Av de 16 som har behov av mobila kassor anlitar 15 stycken LinSon. I vissa fall lånar banan av en närliggande bana och i vissa fall har banan egna mobila kassor som tas fram vid behov Kontakten mellan banorna och ATG De allra flesta upplever att de har god kontakt med ATG. Det har framkommit i diskussioner att totocheferna upplever att det är lätt att komma i kontakt med ATG och att de får svar på sina frågor. De flesta ger uttryck för en välvilja hos ATG att besvara frågor, kan de inte svara direkt återkommer de. Vissa upplever till och med en vänskapsrelation med folk på ATG. 11(37)

12 När det gäller banpersonalens kontakt med ATG har en graderingsskala använts där ett (1) står för ingen kontakt och fyra (4) står för intensiv kontakt. Det som inspektionen vill få reda på är hur behovet av kontakt och kvaliteten i kontakten mellan banan och ATG ser ut. Figur 7. Kontakten med ATG Förklaringen till att två banor inte har någon kontakt med ATG är att den ena är en säsongsbana och den andra är en eventbana. I och med att dessa två banor har så få tävlingsdagar har det inte funnits behov av någon kontakt med ATG. De fem banor som har en intensiv kontakt med ATG har också ett intensivt tävlingsprogram som förklarar det stora behovet av kontakt. Utifrån detta resultat kan det konstateras att kontakten mellan banorna och ATG fungerar bra utifrån det skiftande behovet Personal Även då det gäller omsättning av personal har en skala använts där ett (1) står för hög omsättning och fyra (4) står för låg omsättning. Det som är intressant att få reda på är om det är en god och balanserad personalförsörjning. I mätningen har antagits att nyckelpersoner såsom totochef, operatör och sportchef är positioner som inte bör bytas ut alltför ofta ifall det ska vara en god personalförsörjning. För att kunna klassas i kategori fyra krävs en inte alltför stor omsättning på nyckelpositioner. Det är heller inte att föredra att all erfaren kassapersonal byts ut samtidigt, vilket skulle kunna vara fallet vid exempelvis stora pensionsavgångar. Det skulle innebära att många är orutinerade under en period. Om banorna har 12(37)

13 problem med att antalet tävlingsdagar minskar och de tvingas säga upp personal på grund av arbetsbrist, har de sorterats in i kategori två. Figur 8. Omsättning av personal 1. Hög omsättning. Personalen slutar oftast efter väldigt kort tid. Banan får ständigt nyanställa och lära upp ny personal. 2. Ganska hög omsättning. En liten del av personalen stannar kvar men en stor del byts ofta ut. Alternativt tvingas personal sägas upp på grund av arbetsbrist. 3. Ganska låg omsättning. En liten del av personalen byts ofta ut men det stora flertalet har arbetat länge. 4. Låg omsättning. I princip har alla i personalen arbetat länge och är rutinerade. Eventuella nyanställda omges av erfaren personal. Personer som innehar nyckelpositioner är erfarna. På de flesta banor är det låg personalomsättning. De flesta i personalstyrkan har varit med länge och vet vad de ska göra och vad som förväntas av dem. Det gäller även så kallade nyckelpositioner. I de fall personalomsättningen har varit ganska hög har det varit fråga om banor som har stora tävlingar sommartid då de behövt anställa sommarjobbare. De har vanligtvis varit i års åldern och slutat efter säsongens slut. En del har uttryckt att det är svårt att hålla sig med personal eftersom arbetstiden och arbetsfrekvensen är oregelbundna. Vid stortävlingar behövs mycket personal men större delen av året är behovet av personal mindre. Detta löser ofta banorna genom att låna personal från närliggande 13(37)

14 banor. Alla banor utom en samarbetar med någon annan bana genom att dela på personal. När det gäller arbetsbeskrivningar för olika tjänster svarar sju stycken att de har det medan 16 stycken saknar. Av de som saknar motiveras det med att alla vet ändå vad de ska göra. Några av de som har arbetsbeskrivningar sa att de skulle behöva uppdateras. I fråga om utbildning av personal svarar de flesta, 22 av 26, att utbildning sköts internt. Det är oftast fråga om att gå dubbelt eller sitta bredvid i olika utsträckning och omfattning. När utbildning ombesörjs av ATG bjuds representanter från ATG in och genomför utbildningen. Eftersom all kassapersonal måste genomgå spelansvarsutbildning som arrangeras av ATG innefattas inte den i undersökningen. En bana hade önskemål om att kassapersonal skulle få utbildning på totomaterna Teknik På alla banor finns en operatör som sköter det tekniska under tävlingen. Det är operatörens uppgift att kommunicera resultaten med måldomaren och att sedan offentliggöra dessa, öppna och stänga spelet samt öppna för utbetalning av vinst. En god kommunikation mellan operatören och måldomaren är en förutsättning för att resultatet ska rapporteras korrekt och säkert. Det finns risker med att vara beroende av externa telefoner och mobiltelefoner i denna kommunikation eftersom framkomligheten kan vara begränsad. Skulle inget eller ett felaktigt resultat rapporteras får det negativa konsekvenser för spelarna. Operatören och måldomaren kommunicerar i de allra flesta fall via telefon. Det är oftast fråga om en intern telefonlinje. Svaret annat står för livekamera, högtalartelefon, egen linje eller hjälp från LinSon. En del banor använder sig av flera olika kommunikationer, exempelvis både telefon och walkie-talkie. 14(37)

15 Figur 9. Kommunikationen med måldomare När det gäller teknikproblem har det förekommit i tre fall av 27, 11 %. Det har varit fråga om teknikproblem av varierande slag, bruten kontakt med Telia, kontrollstängningen har stängts för tidigt och ett fall av felrapportering av resultat följt av att utbetalningen hann öppna innan misstaget upptäcktes. Kontrollstängningen är en funktion som innebär att en laserstråle på banan automatiskt ska stänga spelet när hästarna passerar linjen. Om kontrollstängningen stänger för tidigt kan spelet stängas för tidigt. På frågan om ytterligare hjälp från ATG önskas svarar fem av 26, 19 %, ja. Det är främst fråga om mer eller modernare teknisk utrustning. Flera har efterfrågat internetuppkoppling då det skulle underlätta att ha tillgång till ATG:s hemsida under tävlingar. Någon har efterfrågat bättre avtal med Telia och någon har önskat närvaro av representanter från ATG på stortävlingar. På fråga om hjälp från LinSon svarar 17 av 25, 68 %, att de anlitar LinSon. Det är då främst fråga om utlåning av mobila kassor men även hjälp med teknikutrustning i form av terminaler och data- och tv-utrustning som behövs för resultatredovisning. I vissa fall har en tekniker från LinSon varit på plats för att kunna avhjälpa eventuella teknikproblem. 15(37)

16 Sena makuleringar kan uppstå i de fall kassapersonalen uppfattat vadet fel eller av misstag slagit in fel i terminalen. Det kan också bero på teknikfel i terminalerna. En sen makulering innebär att ett vad stryks i nära anslutning till att loppet startar. När en sen makulering sker ska en blankett fyllas i och av denna ska det framgå varför vadet tagits tillbaka. Denna ska faxas till Lotteriinspektionen. Anledningen till att det är en del av Lotteriinspektionens tillsyn att kontrollera sena makuleringar är att systemet kan missbrukas. Det finns en manipulationsrisk som innebär att spelare kan makulera vad när loppet börjat till exempel om en häst galopperar. Spelare kan även manipulera oddset genom att spela stora summor på ett vad och sedan ångra sig. Lotteriinspektionens tillsyn innebär en granskning för att undvika att detta sätts i system. Tillsynen sker således för att säkerställa att spelet går riktigt till Spelansvar Av koncessionen framgår det att personer under 18 år enligt 35 lotterilagen inte får erbjudas att ingå vad. Där vadhållning sker ska detta tydligt anslås. Mot bakgrund av detta har det undersökts huruvida banorna uppfyller kravet på 18-årsskyltning. För att skyltningen ska vara godkänd krävs skyltning på varje kassa. Det ska vara det blå klistermärket där det framgår att man måste vara fyllda 18 år för att få spela. Det är inte tillräckligt med det vita 25-årsklistermärket där det står att spelare som är under 25 år ska visa legitimation. ATG har tagit fram en ny skylt som kommer börja användas under På den nya skylten har informationen från det gamla 18-årsmärket slagits ihop med informationen från det gamla 25-årsmärket. Figur 10. Godkänd 18-årsskyltning 16(37)

17 I 15 fall av 27, 55 %, var inte skyltningen godkänd. I dessa innefattas kassor med märkning som var så pass solblekt att det inte gick att se vad det stod. I dialogerna med totocheferna undersöktes huruvida de uppfattade att banan har problem med underårigt spel. En angav att han misstänker att det förekommer underårigt spel. Vid en bana sågs en förälder hjälpa ett barn spela. Då detta beskrevs för totochefen talade denne om att sådana problem finns på banan. Det har vidare undersökts huruvida det finns regler för legitimationskontroll på banorna. Endast en bana uppgav att det inte gör det. De flesta sa att de regelbundet uppmanar sin personal att kontrollera legitimation i tveksamma fall. Någon bana hade satt upp en regel som innebar att personalen skulle kontrollera legitimation på minst tre personer per tävling Övrigt Gällande vadhållningsbestämmelser fanns tillgängliga på samtliga banor. Mot bakgrund av att det enligt 14 i vadhållningsbestämmelserna inte är tillåtet att ingå vad för den som kan påverka utgången eller har samröre med vadhållningen omfattas det av inspektionens tillsyn att kontrollera om det förekommer spel på stallbacken. Vid rundvandring har det inte kunnat observeras något öppet spel på stallbacken. Det har påträffats två fall av tävling eller lotteri i program. I det ena fallet var det fråga om att besvara några frågor samt en utslagsfråga. Det gick att vinna en dator och ett ATG Live abonnemang. I det andra fallet var det fråga om en publiktävling med travrelaterade frågor och en utslagsfråga om vilken häst som skulle vinna ett visst lopp. Vinnaren fick ett gruppaket värt ca kr. Det kan föreligga behov av kunskap om skillnaden mellan lotteri och tävling. 2.2 Kartläggning utifrån subjektiva observationer Miljöfaktorer Frågeställningar inom miljöområdet är skicket på banorna, anläggningens ålder, om det finns drive-in-platser, och om det finns kassor och läktare både inomhus och utomhus. Miljön är intressant därför att det säger något om vad banorna erbjuder sin publik. Eftersom det har visat sig att 17(37)

18 publiken på banorna minskar är det av intresse att undersöka vad det beror på. Vi har tittat på banorna ur ett besökarperspektiv för att se vilket intryck banorna ger. Byggnadernas skick har bedömts utifrån en skala där ett (1) är mycket dåligt skick och fyra (4) är mycket gott skick. Figur 11. Byggnadernas skick 1. Mycket dåligt skick. Byggnaderna är slitna och det finns ett stort behov av renovering och upprustning omgående. 2. Dåligt skick. Visst behov av renovering och upprustning inom en femårsperiod. 3. Godtagbart skick. Varken fräscht eller slitet. Byggnaderna kan vara gamla men väl underhållna. Det kan finnas behov av renovering inom en tioårsperiod. 4. Mycket gott skick. Inga anmärkningar. Inget behov av renovering eller upprustning inom en överskådbar framtid. I nio fall av 22, 40 %, bedömdes byggnaderna vara i mycket gott skick. I åtta fall av 22, 36 %, bedömdes byggnaderna vara i dåligt skick. Bedömningen har i vissa fall varit svår eftersom det är vanligt att en viss del av anläggningen byggdes på 50-talet men att vissa delar allteftersom har rustats upp. En vanlig bild är att halva anläggningen är relativt ny och fräsch medan halva är sliten och har behov av renovering. I dialog med totocheferna har det inte framkommit önskemål om medel till upprustning. 18(37)

19 Att kartlägga när anläggningarna byggdes har varit svårt eftersom många byggdes på 50-talet men har sedan renoverats i omgångar, vanligtvis på 80- och 90-talet. Drive-in-platser kan 17 av 22, 77 %, banor erbjuda sina besökare. Av dessa har alla utom tre banor kassor utomhus. Figur 12. Kassornas placering Figur 12 visar att det är vanligt med kassor både ute och inne. De banor som endast har kassor utomhus har ingen totohall. Figur 13. Läktarnas placering 19(37)

20 Ifråga om läktarnas placering är det vanligast att det finns läktare både ute och inne. Det är vanligare att de banor som bara bedriver verksamhet på sommarhalvåret endast har läktare utomhus. De banor som inte har läktare utomhus har ofta bänkar och bord ute på sommarhalvåret eller tillfälliga läktare beroende på evenemang. Man skulle kunna tänka sig att banorna har allt färre besökare för att anläggningarna är slitna och oattraktiva, men så verkar inte vara fallet. Något samband mellan sjunkande publiksiffror och kassornas eller läktarnas placering tycks inte heller förekomma. Både kassornas och läktarnas placering och spridning är väl avvägda med banornas kapacitet Teknik Det är intressant att få reda på vilka ansträngningar som görs för att banorna ska vara attraktiva att besöka. I dagens samhälle är konkurrensen om människors engagemang och intresse stort och utbudet av attraktioner ökar. Därför har det blivit allt viktigare att göra ansträngningar för att locka besökare. Ett led i detta kan vara att erbjuda något extra utöver spelet på hästar. Det kan också handla om att göra banan mer tillgänglig eller att höja upplevelsen av spelet och sporten genom att exempelvis sända loppen på storbildsskärmar eller presentera odds och resultat på elektroniska informationstavlor. På teknikområdet är frågeställningen om banan använder någon form av teknik för att locka dit publik och ge dem en bättre upplevelse. Någon annan teknik än storbildsskärmar har inte funnits. Det är främst de större banorna som har storbildsskärmar. På fem av 22 banor, 23 %, anordnas kommunikationer till och från banorna. Det är fråga om travbuss från närmsta stad i två fall, avtal med taxi i två fall och buss från tågstationen i ett fall. Det har vidare undersökts ifall banan arrangerat event utöver tävlingar med hästar för att locka dit publik. I de fall så skett har det varit fråga om tjejkvällar eller företagskvällar då olika företag bokar hela eller delar av restaurangerna för sina anställda. Ibland sponsrar företagen även tävlingen eller något lopp. Det har också varit fråga om olika närliggande städer som har sin kväll till exempel Kumlakväll på Örebrotravet. Andelen som anordnar någon typ av event för att locka publik är 16 av 22, 73 %. Av de banor som ordnar event har sex stycken storbildsskärmar och fem kommunikationer till banan. Generellt är banorna duktiga på att ordna event men endast några få banor har gjort särskilda insatser för att locka 20(37)

21 publik till banan i form av extra teknik eller kommunikationer till och från banan. Figur 14. Extra för att locka publik Publik och service Inom detta område har publikens ungefärliga medelålder noterats, om det finns uttagsautomater eller särskilda kassor för kortbetalning och om det är långa köer till kassorna. Det har även undersökts om det finns restaurang, i så fall hur välbesökt den är och om det finns utskänkningstillstånd. Syftet i denna del har varit att undersöka vilken service banorna erbjuder publiken. Ungefärlig medelålder har ibland varit svårt att uppskatta, i synnerhet då det varit familjedagar. Då har medelåldern sjunkit markant men notera att den omständigheten att många barn besökt banan innebär att en större andel än annars inte spelar. 21(37)

22 Figur 15. Medelålder på publik Figur 16. Medelålder på publik fördelat på lunch, kväll och helgtävlingar Det är ofta familjdagar på helger och medelåldern är då lägre än på lunchoch kvällstävlingar. Lunchtävlingar besöks främst av äldre, sannolikt för att lunchtävlingar inte är tillgängliga för de som arbetar. Ofta ligger banorna en bit utanför staden och många har inte möjlighet att åka dit mitt på dagen. Totocheferna föredrar tävlingar på kvällar och helger framför dagtid eftersom dessa drar mer publik. På kvällstävlingar är andelen besökare i åldersspannet år vanligast. Inom parentes bredvid respektive lunch, kväll och helg står antalet tävlingar som besökts av varje slag. 22(37)

23 Figur 17. Uttagskassa/Kortbetalning Figur 17 visar att i 13 fall av 22, 59 %, går det inte att betala med kort, men det går att ta ut kontakter i en kassa. I denna kassa går det inte att spela utan endast ta ut kontanter. I 14 fall av 22, 64 %, kan besökarna inte välja att spela och betala med kort utan måste ha kontanter för att spela. I ett fall var det varken möjligt att ta ut pengar eller betala med kort utan spelarna var tvungna att ha med sig kontanter till banan. Det har inte på någon bana varit långa köer till kassorna. Banorna är generellt duktiga på att anpassa antalet öppna kassor i förhållande till antalet spelare. Ifall det är tomt framför kassorna stänger de tillfälligt och ifall det samlas publik öppnas fler kassor. Enligt ATG har kontanthanteringen på banorna minskat med 50 % under en treårsperiod. Detta till följd av att spelare tar med egna datorer till banorna och spelar på atg.se. De allra flesta restaurangerna på banorna har eluttag vid borden och trådlösa nätverk. 4 Restauranger finns på 20 av 22 banor, 91 %. I de två fall det inte finns är det fråga om utomhusbanor som istället har servering i form av kiosk och servering av lättare mat. 4 Benno Eliasson 23(37)

24 I frågan om restaurangerna är välbesökta har bedömningen gjorts utifrån en skala där ett (1) är nästan inga besökare till fyra (4) där restaurangen har ganska många besökare. Figur 18. Hur välbesökt är restaurangen? 1. Nästan inga besökare eller helt tomt. Det kanske sitter någon gäst i restaurangen men i övrigt är det tomt. 2. Några få besökare. Vid ett par bord sitter det gäster men restaurangen upplevs som ganska folktom. 3. Mycket välbesökt. Det är fullt i restaurangen och det finns inga lediga bord. Några som vill ha bord blir utan. 4. Ganska många besökare. Vid de flesta bord sitter det gäster men några bord är lediga. I graderingen av skalan har kategori fyra (4) ansetts vara det mest optimala alternativet. De allra mest välbesökta restaurangerna har hamnat i kategori tre (3). Den bakomliggande tanken är att den mest angenäma situationen för besökarna är att restaurangen inte är överfull utan att det är lagom beläggning så att gästerna kan få efterfrågad service och inte behöver vänta på ett ledigt bord eller i värsta fall bli utan bord. 24(37)

25 Figur 18 visar att de flesta restauranger är riktigt välbesökta. Av de 20 banor som har restaurang besöktes fem stycken på lunchtävlingar, elva stycken på kvällstävlingar och fyra stycken på helgtävlingar, se figur 19. Restaurangerna är mer välbesökta på lunchtävlingar än på kvällstävlingar. På lunchtävlingarna var 80 % av restaurangerna välbesökta jämfört med 64 % på kvällstävlingarna och 50 % på helgtävlingarna. Alla restaurangerna har utskänkningstillstånd. Även en bana som saknar restaurang har utskänkningstillstånd. Den banan har öltält och serverar mat i form av soppa och smörgåsar i en barack. Figur 19. Hur välbesökt är restaurangen, fördelat på lunch, kväll och helgtävlingar Säkerhet När det gäller säkerhet har det observerats ifall banan har ordningsvakter och om ST-korten kontrolleras vid inpassering till stallbacken. På stallbacken finns häststallar, gäststallar, träningsanläggningar och där vistas också både kuskar och hästtränare. Obehöriga får inte vistas på stallbacken. ST-kort har de som tillhör Svenskt Travsport och gör man det får man vistas på stallbacken. En utredning kring säkerheten på banorna, SÄBA, gjordes 2008 då 150 olika säkerhetspunkter granskades. En ny granskning kommer genomföras på banorna under Benno Eliasson 25(37)

26 Figur 20. Kontroll av ST-kort ST-kort vid stallbacken kontrolleras endast på åtta av 22 banor, i 36 % av fallen. Kontrollen har gått till så att förbipassage utan att självmant visa kortet har gjorts men på förfrågan av vakt har kortet visats. Det har också gjorts en bedömning huruvida banan upplevs som stökig. I den frågan har en skala använts där ett (1) betyder mycket stökigt och fyra (4) betyder ganska lugn bana. Det som innefattas i stökig bana är om det förekommer bråk eller om folk uppträder mycket berusade. Även här bör poängteras att vilket evenemang som anordnas kan ha inverkan på om banan upplevs som stökig eller ej. 26(37)

27 Figur 21. Stökig bana 1. Mycket stökig bana. Det förekommer bråk och stök i hög utsträckning. Folk upplevs mycket berusade. Folk är irriterade över till exempel långa köer. Det förekommer gängbildningar som upplevs hotfulla. 2. Lite stökig bana. Några bråkar och stökar men de flesta uppför sig städat. 3. Lugn bana. Det är lugnt och städat. Ingen uppträder berusat eller stökigt. Kanske är det folktomt och ödsligt. 4. Ganska lugn bana. Någon uppträder berusat men de allra flesta är lugna och städade. De som uppträder berusat är dock på gott humör. I bedömningsskalan är fyra (4), ganska lugn bana, det mest optimala alternativet. Tanken är att kategori tre (3), lugn bana, inte är att föredra framför kategori fyra (4) då alltför lugnt i den bemärkelsen att det är ödsligt inte är att föredra varken för banan eller för besökarna. På de allra flesta banor går det lugnt och städat till. På de banor som bedömts som lite stökiga har det varit fråga om en storbana med väldigt mycket folk, en mellanstor bana som hade sin största tävling på hela året och en mellanstor bana där det förekom en del berusning. Alla banor utom två har ordningsvakter. På en av banorna som saknade ordningsvakter var det lunchtrav, samma bana har däremot ordningsvakter 27(37)

28 på kvällstrav. Regelverket för utskänkningstillstånd kräver vanligtvis ordningsvakter Kontanthantering Genom observation och dialog med respektive totochef och i vissa fall annan personal har det undersökts hur man på banorna ser på kontanthanteringen, i syfte att se om det finns anledning att misstänka penningtvätt på banorna, om det finns risk för rån eller andra säkerhetsrisker. Det vanligaste sättet att spela på hästar är att betala kontant. Som figur 17 visar går det sällan, endast på åtta banor, att spela och betala med kort. På 13 banor går det att ta ut kontanter i en uttagskassa. En bana erbjuder varken uttagskassa eller kortbetalning utan kräver att spelarna har med sig kontanter. Banorna har inte gjort särskilt mycket för att slippa hantera kontanter. Detta visar att trav- och galoppbanor är en av få arenor där det fortfarande är kontanter som är det huvudsakliga betalningsmedlet. I diskussioner med totocheferna har frågeställningen varit om totochefen misstänker eller vet att det förekommer penningtvätt på banan. Endast i ett fall har totochefen angett att sådant förekommer. I det fallet har banan ett nära samarbete med Polisen. Vidare har Lotteriinspektionen vid besöket varit uppmärksam på situationer som kan misstänkas vara penningtvätt. Det har noterats ifall någon spelar för stora summor och eller setts röra sig med en stor mängd kontanter. Något uppenbart fall har dock inte påträffats. Varning för högt spel är en teknisk funktion som går att ställa in på olika summor. Om någon spelar för den inställda summan eller mer skickar terminalen, kassan, automatiskt en signal till kontrollrummet och det finns möjlighet att kontrollera vadet. Operatören eller totochefen kontrollerar då med aktuell kassa om det rör sig om ett felslag eller ett stort vad. Alla banor använder sig av denna funktion. Vanligtvis är den inställd på mellan och kr. Den är förinställd på kr men teknikerna på banorna kan ändra summan. Inställningen kan också ändras från tävling till tävling, beroende på förväntat spel. Antalet banor som har uppgivit att de kontrollerar med aktuell kassa om kundens betalning och det inslagna beloppet stämmer är 20 av 22, 91 %. Det är således en funktion som banorna i huvudsyfte använder för att säkerställa betalning. Att två banor aldrig kontrollerar beror på att varningen aldrig signalerar, eftersom det inte spelas för särskilt höga summor på dessa banor. 28(37)

29 I samtal med totocheferna har fråga ställts om denna funktion kan användas i arbetet mot penningtvätt. Det har några varit öppna för. Framförallt på de stora banorna är man angelägen om att få bort eller åtminstone minska kontanthanteringen. Förslag att utöka spelandet på totomat med användande av ATG-kort har framförts i detta syfte Spelansvar Med spelansvar åsyftas här både underårigt spel och spelmissbruk. Det har observerats om någon misstänkt minderårig har försökt spela och i så fall om legitimation kontrollerats av kassapersonalen. Detta har sedan påtalats i samtal med respektive totochef. Underårigt spel i den bemärkelsen att någon som är minderårig spelar eller försöker spela har inte påträffats i observationerna. På en bana misstänker totochefen att det förekommer att minderåriga försöker spela och misstänker även att de lyckas ibland. En förälder som hjälpte sitt barn att spela vid ett tillfälle observerades. I diskussioner med totocheferna visade det sig att denna typ av underårigt spel, så kallad langning förekommer eller misstänks förekomma på åtta av 22 banor, 36 %. I det fall där det observerades att en förälder hjälpte sitt barn att spela fick barnet välja hästar ur programmet och de gick fram till kassan tillsammans. Barnet fick därefter spelkvittot. Figur 22. Langning av spel 29(37)

30 Genom observation samt dialog med totochefen och i vissa fall annan personal har engagemang i spelberoendefrågor efterfrågats. Frågeställningarna är om banan har något förslag på hur man kan undvika spelmissbruk och vad de gör om de ser någon på banan som misstänks ha problem med sitt spelande. Andelen som på något vis engagerat sig mot spelmissbruk var tre av 22 banor, 16 %. Det kan vara fråga om en öppen inställning till att problemen existerar, en vilja att hjälpa de som drabbas eller ett konkret engagemang i form av deltagande på spelberoendes föreningssammanträden. Någon hade tänkt bjuda in spelberoendes förening till banan och erbjuda ett väl synligt bord i restaurangen där de kunde få sätta upp skyltar och informera. Totocheferna har tillfrågats om de använder kontrollfunktionen för högt spel, vad den i så fall är inställd på och hur de använder den. Det vill säga i vilket syfte, är det endast för att banan ska kunna kontrollera om spelaren betalt alternativt om personalen gjort en feltryckning eller skulle man kunna tänka sig att funktionen används som ett led i spelansvar. De allra flesta har svarat att varning för högt spel används för att säkerställa betalningen. De flesta är ganska främmande inför att använda varningen som en spelansvarsåtgärd. Överlag ser inte totocheferna några större problem med spelmissbruk och har därför inte funderat särskilt mycket över det. De ser även svårigheter med att hjälpa spelmissbrukare eftersom deras ambition är att öka omsättningen. Några säger att de inte vill hindra någon från att spela vid kassorna. Det arbetet måste ske avskilt från spelkassorna. Några har en folder att dela ut i kassan ifall någon kund frågar, men det har så gott som aldrig hänt Övrigt I sex fall av 22, 27 %, förekom lotterier eller tävlingar på banorna. I alla fall utom ett handlar det om chokladhjul och papperslotterier som arrangeras av travsällskapets ponnyklubb, damklubb eller liknande. I ett fall var det fråga om ett lotteri med vinster över kr. I det fallet kontrollerade Lotteriinspektionen med kommunen och länsstyrelsen om det fanns tillstånd. Det visade sig att det inte gjorde det vilket fick till följd att inspektionen skickade en erinran till travsällskapet, som meddelat att erforderliga tillstånd kommer att sökas i fortsättningen. 30(37)

31 3. Analys Faktorer som kan ha påverkat resultatet är när besöken genomförts, storleken på bana och vilken typ av tävling som genomförts vid besökstillfället. På en del områden förekommer ett stort mått av subjektivitet vilket skulle kunna betraktas som en brist. Det är å andra sidan en naturlig följd då syftet med projektet dels är att få en bild av status inom tillsynsområdet dels kartlägga hur hästsporten påverkar penningspel på hästar. Ett visst mått av subjektivitet är en naturlig följd då många fokusområden är rena bedömningsfrågor. Projektpersonalen som besökt banorna har haft ambitionen att ha samma synsätt på samma förhållande som ett led i att motverka subjektivitet. Utgångspunkten för analysen av tematillsynen är de sedvanliga tillsynsprotokoll som upprättats efter varje tillsynsbesök. Underlaget för analysen av kartläggningen är observationer som gjorts på banorna vid tillsynsbesöken. 3.1 Finns det banor som är genomgående bättre eller sämre än de andra? Enligt ATG är det 16 banor som står för 80 % av tävlingarna. 6 Om tävlingarna hade varit fokus i vår undersökning hade statistiken behövts viktas om. I vår statistik är banorna i fokus, därför är inte statistiken representativ för evenemangen. Efter en genomgång av underlaget kan man konstatera att det inte finns banor som är genomgående bra eller genomgående dåliga. Det finns inga banor som har genomgående bra eller dåliga resultat på till exempel banstatus, kontakt med ATG, sena makuleringar och godkänd åldersskyltning i tillsynsdelen. Det finns heller inga banor som har genomgående bra eller dåliga resultat på byggnadernas skick, kontroll av ST-kort, stökig bana, underårigt spel, penningtvätt och engagemang i spelmissbruk i kartläggningsdelen. Av de banor vars byggnader bedömdes som sämst brukar 38 % anordna event, 25 % kontrollerar ST-korten, 25 % erbjuder publiken extra teknik, ingen ordnar kommunikationer till banan, 34 % av totocheferna upplever 6 Benno Eliasson 31(37)

32 problem med langning av spel och 25 % av banorna engagerar sig mot spelmissbruk. Av de banor vars byggnader bedömts som bäst brukar 89 % anordna event, 44 % kontrollerar ST-kort, 89 % erbjuder extra teknik, 67 % ordnar kommunikationer till banan, 22 % av totocheferna upplever problem med langning av spel och 11 % engagerar sig i spelmissbruk. Det går möjligen att skönja en liten uppdelning på så vis att banor med byggnader i bättre skick anordnar event i högre grad, är bättre på att kontrollera ST-kort, erbjuder publiken mer extra teknik och färre totochefer upplever problem med langning av spel. Däremot engagerar de sig mer i spelmissbruk på banor med lite sämre skick. Det är intressant att studera förhållandet mellan banstatus och stökig bana utifrån ett antagande att dessa två förhållanden borde gå hand i hand. Banstatus är ett helhetsperspektiv medan stökig bana hänför sig till ordningen på banan. Det visade sig att dessa två förhållanden inte följer varandra. Det kan bero på att banstatusen kan uppfattas som bra trots att det förekommer stök. Stöket står i de flesta fall för att det förekommer berusning men det behöver inte betyda att stämningen är dålig. Figur 23. Förhållandet mellan banstatus och stökig bana I figur 23 står ett (1) för mycket stökig bana respektive dålig banstatus och fyra (4) står för ganska lugn bana respektive mycket bra status. 32(37)

33 Förhållandet mellan banornas stökighet och huruvida banorna uppfyller kravet på åldersskyltning har studerats mot bakgrund av ett antagande att dessa förhållanden kan ha ett samband. Man skulle kunna tänka sig att banor som inte uppfyller kravet på åldersskyltning är stökigare. Det har visserligen visat sig att banorna inte upplever sig ha särskilt stora problem med underårigt spel vilket skulle kunna vara en följd av otillräcklig skyltning. En annan tolkning är att banor som inte skyltar ordentligt inte är lika ordningsamma som andra banor och därmed upplevs stökigare. Det framgår av resultatet att de tre banor som bedömts som lite stökiga inte hade godkänd 18-årsskyltning. Av de lugna banorna har hälften godkänd skyltning och hälften har det inte. Av de ganska lugna banorna, som anses vara det bästa förhållandet, har den övervägande delen godkänd skyltning. Det går således att skönja en liten tendens till att skyltning och stökighet följer varandra på så vis att de banor som upplevs lugna är bättre på att skylta och de banor som upplevs som stökiga är sämre på att sköta skyltningen. Figur 24. Förhållandet mellan banans stökighet och åldersskyltning I figur 24 står ett (1) för mycket stökig bana och fyra (4) står för ganska lugn bana. De röda staplarna i kategoriseringen står för ej godkänd 18- årsskyltning och de gröna står för godkänd skyltning. Observera att antalet banor med uppgifter om 18-årsskyltningen är fler än antalet banor där uppgift om stökighet framgår. Det beror på att skyltningen omfattades av 33(37)

34 ordinarie tillsyn och har därför undersökts på fler banor än stökighet som endast omfattades av kartläggningen. 3.2 Sportens integritet Den symbios som sporten och spelet lever i, se stycke 1.5 i inledningen, gör att sportens integritet är av yttersta vikt. Att spelare kan lita på att sporten går riktigt till är helt avgörande för att verksamhetens ska fungera tillfredställande. Spelare ska till exempel kunna lita på att hästar inte dopas eller att kuskar inte utsätts för påtryckning. Som ett led i att upprätthålla hästsportens integritet och seriositet får inga obehöriga vistas på stallbacken. Därför är det anmärkningsvärt att ST-kort inte kontrollerades i 64 % av fallen. Det betyder att kontrollen av vilka som vistas på stallbacken är bristfällig vilket i förlängningen kan äventyra sportens integritet. Detta skulle kunna få negativa konsekvenser för spelet på hästar. 3.3 Minderårigt spel - Langning av spel Statens folkhälsoinstitut har gjort en sammanställning som heter Spel om pengar bland unga. Den syftar till att systematisera vetenskaplig litteratur runt ungdomars spel om pengar. Av den framkommer det att man i några studier finner ett samband mellan att börja spela tidigt och att senare hamna i spelberoende. Bland ungdomar som har någon form av problem med spelandet har en större andel börjat spela redan som barn. 7 Vidare framgår det i sammanställningen att riskfaktorer kan delas upp i individuella faktorer, sociala nätverksfaktorer och samhällsfaktorer. I fråga om individuella faktorer är ett uppvisat impulsivt beteende sammankopplat med tidig speldebut. 8 Med sociala nätverksfaktorer avses relationer och strukturer i den sociala närmiljön. Flera studier visar att föräldrar påverkar barns spelvanor. Barn introduceras oftast till spel av sina föräldrar, och det är ofta föräldrarna som förser sina barn och ungdomar med lotter och liknande. I en kanadensisk studie där man undersökt föräldrar och deras barns spelbeteende fann man bland annat att ungdomars spelproblem ofta har en koppling till pappornas spelproblem. Mammornas eventuella spelproblem tycks inte ha något samband med barnens spelproblem. 9 Travspel som kultur - mer än bara spel från 2004 av Max Hansson, Centrum för socialvetenskaplig alkohol och drogforskning, Stockholms universitet, är en del i en serie rapporter som finansierats av Folkhälsoinstitutet som inriktats på kulturanalytisk forskning på spel. 7 Folkhälsoinstitutet, F. Fröberg, 2006, Spel om pengar bland unga, s Folkhälsoinstitutet, Spel om pengar bland unga, s Folkhälsoinstitutet, Spel om pengar bland unga, s (37)

35 Underlaget i studien var intervjuer med 29 personer som ofta spelar på hästar för relativt mycket pengar. 10 Studien visar att det finns två viktiga faktorer som påverkar personers förhållande till travspelskultur. Den första faktorn är ett tidigt möte med spel över huvud taget. Den andra faktorn är vinsten, att man vid någon av de första erfarenheterna av spel också får en vinst som upplevs emotionellt bekräftande. Flera av intervjupersonerna intygar att de tidigt fått följa med sina föräldrar till travbanan och att de fått uppleva en vinst. Besöken i tidig ålder som ägde rum under omständigheter som blev starkt känslomässigt laddade genom vinstutdelning var helt avgörande för det fortsatta intresset för spel på hästar. Av intervjupersonerna var två stycken tidigare spelberoende som helt upphört med sitt spelande. 11 Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att det i hela 36 % av fallen framkommit att totocheferna misstänker att langning av spel förekommer på banorna. Flera totochefer har intygat att det är ett problem som de misstänker eller vet förekommer men de upplever att det är svårt att komma åt. Någon totochef berättade att han ofta vistas runt kassorna i restaurangen där det ofta förekom att fäder hjälpte sina barn att spela och när han pratade med papporna om detta blev de upprörda. Det har även framkommit att det råder en oklarhet i hur reglerna ska tolkas och att de tolkas olika på banorna. Diskussioner har uppstått om att det som är avgörande för om det är fråga om langning i spel är vem som lämnar fram pengarna eller vem som håller i spelkvittot. Inspektionen ser att det finns ett behov av att reda ut begreppen. Det har även framkommit en attityd till langning av spel som innebär att det ändå är oskyldigt och en okunskap kring riskerna som är kopplade till detta. Det kan vara dags att höja kunskapen kring detta. Det som talar för detta är de omständigheter som framkommit i kartläggningen i kombination med forskning på området kring riskfaktorer för spelberoende. Det måste också beaktas att hästsporten med dess föreningsliv innebär en meningsfull fritid för många barn och ungdomar. 3.4 Penningtvätt År 2009 trädde penningtvättslagen (2009:62) i kraft och med den implementerades EU:s tredje penningtvättsdirektiv (2005/60/EG). Detta är en lagstiftning som ska förhindra att det finansiella systemet utnyttjas för penningtvätt. Finanspolisen informerar och utbildar rapportörer och 10 Relativt ofta är minst en gång i veckan och de har en spelbudget på ca kr i månaden, men ibland betydligt mer. 11 M. Hansson, Travspel som kultur - mer än bara spel, 2004, s. 25 f. 35(37)

36 tillsynsmyndigheter om penningtvätt, i vissa fall i samarbete med samordningsorganet för tillsyn över åtgärder mot penningtvätt. I samordningsorganet ingår bland annat Lotteriinspektionen. I det tredje penningtvättsdirektivet har en rad särskilt sårbara branscher och områden identifierats. Exempel på dessa branscher är revisorer, bolagsbildare och alla som säljer varor kontant för större summor, motsvarande euro eller mer. Ett antal verksamhetsutövare är skyldiga att rapportera misstänkt penningtvätt till Finanspolisen. Där ingår Svenska Spel i sin roll som enda verksamhetsutövare som får bedriva kasinon. 12 Vidare framgår det i Rikskriminalpolisens rapport Penningtvätt inom den grova organiserade brottsligheten att anmälningsbenägenheten är låg och förklaringen till det är sannolikt att det saknas viktig kunskap hos verksamhetsutövarna vad som är misstänkt penningtvätt. En annan förklaring kan vara att kundrelationerna kan påverkas negativt om verksamhetsutövarna ställer frågor om kundernas förehavanden. 13 Ingenstans i rapporen omnämns travbanor trots att det är ett av få ställen som hanterar stora mängder kontanter, vilket skulle kunna vara en stor risk för penningtvätt. Av de undersökta banorna har problem med penningtvätt bara framkommit i ett fall. I det fallet finns ett nära samarbete med Polisen. Trots de möjliga risker som finns med kontanthantering har bara ett par totochefer varit positiva till att avskaffa eller åtminstone minska hanteringen av kontanter på banorna. Argument som att en sådan förändring skulle minska antalet besökare ligger bakom ställningstagandena. I diskussionerna har även synen på att införa rapporteringsskyldighet vid misstänkt penningtvätt undersökts. Paralleller har dragits med kasinon. Synen på rapporteringsskyldighet är genomgående negativ och det tyngsta argumentet emot är relationen med besökarna. Det finns en ovilja att lägga sig i besökarnas ekonomiska angelägenheter och de som är emot rapporteringsskyldighet tror att det skulle skrämma bort besökarna. Funktionen varning för högt spel skulle kunna användas som ett led i kartläggningen av penningtvätt. I praktiken skulle det innebära en noggrannare kontroll och uppföljning när varningen signalerar. 12 Rikskriminalpolisen, Penningtvätt inom den grova organiserade brottsligheten, oktober 2010, s. 6 ff. 13 Rikskriminalpolisen, Penningtvätt inom den grova organiserade brottsligheten, s (37)