Kursguide Perspektiv i pedagogisk forskning

Transkript

1 Kursguide Perspektiv i pedagogisk forskning Instruktion Kursen är upplagd som en skrivprocess med portfolio, där deltagarna under tiden som kursen pågår formulerar och diskuterar kursens övergripande tema utifrån litteraturstudier och seminariernas innehåll. Vi kallar detta för förberedelsetext och eftertext. Förberedelsetext skrivs inför seminariet då deltagarna utifrån läst litteratur resonerar kring seminariets perspektiv och bärande begrepp. Eftertext skrivs efter seminariet då deltagarna reflekterar över vad seminariets inledare tagit upp och den diskussion som man haft. Se nedan vad som gäller för respektive seminarium. Omfång 2-3 sidor för respektive förberedelse- och eftertext. Såväl förberedelsetexter och eftertexter läggs i en mapp på it s learning. De kommer att vara ett underlag för examination. I ett avslutande examinerande paper relateras egna problemval och forskningsfrågor till de olika perspektiv som kursen omfattar. Till varje seminarium anges obligatorisk och valbar litteratur som ska läsas, ca 400 sidor sammantaget. Vissa texter kommer att läggas ut för nedladdning på it s learning, Malmö högskolas hemsida. Information om hur deltagarna får tillgång till it s learning skickas ut när antagningen till kursen är klar. Samtliga seminarier hålls på Orkanen, Malmö högskola Introduktion , i sal xxxx (samtliga seminarieledare) Introduktion till kursen. Kursplan och kursguide gås igen med särskilt fokus på arbetsformerna. Översikt och orientering. Vid seminariet görs en introduktion till och orientering om filosofiska och kunskapsteoretiska perspektiv på pedagogisk forskning. Utgångspunkten tas i Lennart Svenssons bok Introduktion till pedagogik och seminarieledarna gör en kort introduktion till de perspektiv som kursen omfattar Litteratur Svensson, Lennart (2014). Introduktion till pedagogik. Lund: Studentlitteratur Seminarium 2 Styrningsperspektiv i pedagogisk forskning (Anna Henningsson-Yousif) , i sal xxxx Texterna inför detta seminarium är valda så att de behandlar olika aspekter av styrning, dvs samhällets avsedda påverkan på utbildningsverksamheter. Man kan också tala om skolförändringens pedagogiska process. Deltagarna gör en karta över hur olika aspekterna

2 på styrning relateras till varandra. Kan man urskilja olika syn på människan, samhället och utbildning i texterna? Kartan läggs in i förtexten. I eftertexten prövar deltagaren att justera kartan utifrån seminariets diskussion. Förutom den obligatoriska litteraturen väljer deltagarna en artikel eller text som fördjupar något perspektiv i den obligatoriska litteraturen och som presenteras och diskuteras vid seminariet. Ball, S.J. (2016). Following policy: networks, network ethnography and education policy mobilities, Journal of Education Policy, 31, s 1-18 DOI: / Biesta, G. (2015). What is Education For? On Good Education, Teacher Judgement, and Educational Professionalism. European Journal of Education, 50: Black, R. (2015). Between policy and a hard pedagogical place: the emotional geographies of teaching for citizenship in low socio-economic schools. I Pedagogy, Culture & Society, 23:3, DOI: / Carlbaum, S., Hult, A., Lindgren, J., Novak, J., Rönnberg, L. & Segerholm, C. (2014). Skolinspektion som styrning. I Utbildning & Demokrati, 32:1, Hargreaves, A & Fink, D (2008). Distributed leadership: Democracy or delivery? I Journal of Educational Administration, 46: 2, DOI / Lager, K. (2015). I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling. En policystudie av systematiskt kvalitetsarbete i kommunen, förskolan och fritidshemmet. Gothenburg Studies in Educational Sciences 379. Akademisk avhandling. (109 s). Lingard, B; Sellar, S. & Baroutsis, A. (2015). Researching the habitus of global policy actors in education, Cambridge Journal of Education, 45:1, 25-42, DOI: / X Stone-Johnson, C. (2016). Intensification and isolation: Alienated teaching and collaborative professional relationships in the accountability context I Journal of Educational Change 17:29 49 DOI /s Prøitz, T.S (2015). Uploading, downloading and uploading again, concepts for policy integration in education research. I Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 1: Uljens, M & Ylmaki, R. (2015). Towards a discursive and non-affirmative framework for curriculum studies, Didaktik and educational leadership. I Nordic Journal of Studies in Educational Policy, 1,

3 Vedung, E. (2015). Autonomy and street-level bureaucrats coping strategies. I Nordic Journal of Studies in Educational Policy. 1, Valbar litteratur: Deltagarna väljer en artikel eller kortare text som fördjupar något av perspektiven på styrning som presenterats I den obligatoriska litteraturen. Seminarium 3 Undervisningsperspektiv och klassrumsnära forskning (Mona Holmqvist Ohlander) , i sal xxxx Vid detta seminarium ska vi diskutera och problematisera klassrumsnära undervisningsforskning. Som grund för våra diskussioner utgår vi gemensamt från Prings filosofiska och epistemologiska resonemang om relationerna mellan forskning, policy och klassrumspraxis samt mellan lärande och undervisning. Därutöver diskuterar vi Learning study som ett exempel på en modell för undervisningsforskning samt ytterligare ett antal valbara modeller presenterade i forskningsartiklar ur Handbook on Research on Teaching. Varje doktorand redogör för ett fritt valt kapitel ur Handbook i förtext på It's Learning där modellens styrkor och svagheter lyfts fram. Texterna ska vara uppladdade senast en vecka före seminariet så att samtliga deltagare kan förbereda sig genom att läsa dessa inför seminariet. I eftertexten ska doktoranderna relatera undervisningsperspektivet till den egna forskningsinriktningen och positionera sig inom eller utanför detta perspektiv. Gitomer, D. & Bell, C., &. American Educational Research Association (2015). Handbook of Reserach on Teaching. ( /Default.aspx (ca 100 s) Holmqvist, M. (2011). Teachers learning in a learning study. Instructional Science, 39(4), Pring, R. (2015). The Pilosophy of Education. Bloomsbury Publishing. (208 s) Pring, R. (2000). The false dualism of educational research. Journal of Philosophy of Education, 34(2), Seminarium 4 Relationella perspektiv i pedagogisk forskning (Sven Persson) i sal xxx

4 Detta seminarium behandlar relationella aspekter i pedagogisk forskning och de epistemologiska och ontologiska antaganden som en relationell pedagogik utgår från. Forskning om interaktionsmönster och relationers betydelse för lärande och undervisning diskuteras och problematiseras. I en förtext diskuterar deltagarna det relationella perspektivets epistemologiska och ontologiska antaganden om lärande och utbildning och den betydelse perspektivet har i nutida studier. I eftertexten tar deltagarna sina egna frågor och problemval bilda utgångspunkt för det relationella perspektivets relevans. Litteratur (obligatorisk) Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. Stockholm: Gleerups. Biesta, Gert (2010). Mind the Gap!. Communication and the Educational Relation. I C. Bingham & A. Sidorkin (Red.), No Education without Relation. New York: Peter Lang. von Wright, M. (2006). The Punctual Fallacy of Participation. Educational Philosophy and Theory, 38(2), Valbar litteratur Buber, Martin (2006). Jag och Du. Ludvika: Dualis. Frelin, A. (2010). Teachers Relational Practices and Professionality. (Doctoral Thesis). Institutionen för didaktik. Uppsala: Uppsala universitet. (100 sidor) Gergen, K. (2009). Relational Being: Beyond Self and Community. Oxford: Oxford University Press. Kristiansen, A. (2005). Tillit og tillitsrelasjoner i en undervisningssammenheng med utgangspunkt i tekster av Martin Buber, Knud E. Løgstrup, Niklas Luhman og Anthony Giddens. Oslo: Unipub. Ljungblad, Ann-Louise (2016). Takt och hållning en relationell studie om det oberäkneliga i matematikundervisningen. Göteborg: Gothenburg Studies in Educational Sciences 381. (100 sidor). Pianta, R. (2006). Classroom Management and Relationships Between Children and Teachers. Implication for Research and Practice. I C. Evertson & C. Weinstein (Red.), Handbook of Classroom Management: Research, Practice, and Contemporary Issues. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum. Wubbels, T., Brekelmans, M., den Brok, P., Levy, J., Mainhard, T., & Tartwijk, J. (2012). Let s Make Things Better: Developments in Research on Interpersonal Relationships in Education. In T. Wubbels et al. (Red.), Interpersonal Relationships in Education: An Overview of Contemporary Research (s ). Rotterdam/Boston/Taipei: Sense. Seminarium 5 Posthumanistiska perspektiv (Bosse Bergstedt) i sal xxx

5 Posthumanismen får oss att tänka annorlunda kring det som är bortom mänsklig kontroll. Det innebär att vi strävar efter att utveckla alternativa förståelser av subjektivitet, tid, kunskap, agens, och relationalitet bortom antropocentriska begränsningar. Vad händer när vi ser mänskliga och icke-mänskliga subjekt som samkonstituerade och i ständig intra-aktion med varandra? I pedagogiska situationer kan det t ex vara subjekt som kopplar ihop och skapar relationer med kropp, materia, teknik, djur och natur. Vi följer flöden och rörelser och uppmärksammar hur dessa producerar sammanflätningar av olika slag. Vi lägger särskilt märke till när något oväntat inträffar, när kroppen talar eller när språk, materian och naturen omkullkastar vår förståelse av det vi tar för givet. Posthumanism har inte bara betydelse för vad vi studerar utan också hur vi gör det, det har direkta konsekvenser för såväl forskningspraktik som forskarsubjektivitet och etik. Barad, Karen (2007) Meeting the Universe Halfway: Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning, Durham: Duke University Press Bergstedt, Bosse (red) (2016) Posthumanistisk pedagogik (prel titel), Malmö: Gleerups. Valbar litteratur: Ceder, Simon (2016), Cutting Through Water: Towards a Posthuman Theory of Educational Relationality, Lund: Lunds universitet, Avdelningen för pedagogik, Gunnarsson, Karin (2015) Med önskan om kontroll. Figurationer av hälsa i skolors hälsofrämjande arbete, Stockholm: Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Johansson, Lotta (2015) Tillblivelsens pedagogik. Om att utmana det förgivettagna. En postkvalitativ studie av det ännu-icke seddas pedagogiska möjligheter, Lunds universitet: Avdelningen för pedagogik. Examination i sal xxx Deltagarna presenterar sina papers och opponerar på ett arbete vid ett avslutande öppet forskningssemianrium. Efter synpunkter från opponent och examinator får doktoranden möjlighet att revidera och utveckla sitt examinationspaper. Det slutgiltiga manuset läggs in på its learning senast