Skötselråd. för skön och säker fjärrvärme

Transkript

1 Skötselråd för skön och säker fjärrvärme

2

3 Innehållsförteckning. Inledning. Fjärrvärmecentralen. Övergripande beskrivning. Översikt komponenter i fjärrvärmekretsen 6. Översikt komponenter i radiatorkretsen 6. Översikt komponenter i varmvattensystemet 7. Fjärrvärmekretsen. Temperatur och tryck. Vanliga felkällor och följdskador. Servisventiler 9. Styrventiler 9. Värmeväxlare.6 Reglerventil.7 Värmemätare. Luftningsventil och Tömningsventil.9 Avkylning. Låg värme- och varmvattentemperatur. Varmvattensystemet. Radiatorkretsen. Inreglering. Expansionssystem 6. Reglersystem 7. Nattsänkning. Vindkompensering 6. Hetvattenkrets 6. Styr- och reglerutrustning 7. Principschema Principschema för fjärrvärmecentral med värmeväxlare för varmvatten och radiatorer Principschema för fjärrvärmecentral med värmeväxlare för varmvatten, radiatorer och hetvatten. Felsökningsschema 6

4 . Inledning. Både människor och miljö vinner I Sverige vistas varje dag, miljoner människor i miljöer med fjärrvärme. I egna villor, hyreshus, offentliga miljöer, kontors-, butiks- och industrifastigheter används fjärrvärme för uppvärmningen. Främst är det bekymmersfriheten, ekonomin och naturligtvis miljöaspekten som gör uppvärmningsformen populär. Fjärrvärme bidrar till minskade utsläpp eftersom den producerade värmen i allt högre grad kommer från spillvärme, återvunnen energi samt förnybara bränslen. Fjärrvärmeverken uppnår dessutom hög verkningsgrad och är utrustade med avancerad rökgasrening. Utsläppen av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, stoft och rökgaser minskar därmed kraftigt. Fjärrvärme är väl beprövat. E.ON har levererat fjärrvärme sedan mitten av 9-talet och erbjuder fjärrvärme på drygt orter. Leveranssäkerheten är hög tack vare att våra moderna anläggningar är välskötta och övervakas dygnet runt av kvalificerad produktionspersonal. Värmen kommer direkt, klar för användning.. Även fjärrvärmecentralen behöver omtanke För att säkerställa funktionen och lönsamheten i din fjärrvärme anläggning finns, liksom för alla tekniska installationer, behov av ett regelbundet underhåll. I denna skrift beskriver vi kortfattat funktionen och de olika komponenterna i en fjärrvärmecentral samt delar med oss av vår erfarenhet för att optimera anläggningen. Innehållet är baserat på de frågor och fel som vi stöter på, bland annat vid våra besiktningar och serviceuppdrag. Även om varje fabrikat av komponenterna har sitt speciella detaljutförande, passar de generella skötselråden bra i de flesta fall. I felsökningsschemat ser du möjliga fel som kan inträffa och hur du kan åtgärda dem. Med rätt skötsel undviker du problem. Då får din anläggning en ännu bättre driftsäkerhet, livslängd och ekonomi.. Utförande av service All utrustning i fjärrvärmecentralen förutom värmemätaren tillhör i normalfallet fastigheten. Det innebär att fastighetsägaren sköter och bekostar all form av underhåll och service med undantag för värmemätaren. Servicen av värmemätaren svarar E.ON för. Service och reparation av utrustning i fjärrvärmecentralen kräver särskild kunskap. Vi rekommenderar att du anlitar rörfirma, styr- och reglerföretag eller annan kompetens om du inte själv har tillräcklig kunskap. Allt handhavande och all service av värmesystemets olika delar ska utföras enligt tillverkarens eller installatörens anvisningar. Om värmeleverans uteblir eller om fel uppstår på värmemätaren, kontaktar du E.ON. Felanmälan har telefon -. Kontrollera gärna först felet enligt råden på sidan 6. E.ON kan fjärrvärme Beroende på var i landet din fjärrvärmecentral finns erbjuder vår serviceorganisation olika tjänster för att underlätta din värmeanvändning. Du är alltid välkommen att kontakta oss när du har frågor eller vill veta mer på telefon -. Besök gärna Tänk på: Använd inte fjärrvärmerummet som förrådsutrymme eftersom åtkomligheten av installationerna försvåras. Dessutom kan material av typ papper, tidningar, kartonger och liknande vid läckage sätta igen golvbrunnen och hindrar då vattnet att rinna undan. Värmemätarens vattenmätare byts regelbundet och vid dessa tillfällen kan det inte undvikas att vatten töms på golvet med risk för skador på förvarat material.

5 . Fjärrvärmecentralen. Övergripande beskrivning Bilden på nästa uppslag visar en prefabricerad fjärrvärmecentral med två sammanbyggda plattvärmeväxlare. De är försedda med ett avtagbart isolerande hölje. Aggregaten finns också utan hölje i äldre versioner. Centralens olika komponenter är angivna med siffror, som hänvisar till en mer detaljerad redovisning om respektive komponent på de följande sidorna. Rördragningen samt utseendet och placeringen av komponenterna varierar något från fall till fall, men den principiella uppbyggnaden är representativ för de flesta fjärrvärmecentraler utom för villor där andra förutsättningar gäller. I de flesta fall består uppvärmningssystemet i en fjärr värmecentral av tre separata vattensystem. Fjärrvärmekretsen, som ibland kallas för primärkretsen (mörkröd färg) Radiatorkretsen (grön färg) Varmvattensystemet (orange färg) I större byggnader finns ofta även en hetvattenkrets. Vattnet i den värms i en separat värmeväxlare och används vanligen i kombination med torkfläktar i tvättstugor och tilluftsaggregat i luftkonditioneringssystem. Hetvattenkretsen beskrivs på sidan och illustreras på sidan i ett av de två principscheman som visar standard kopplingarna för en fjärrvärmecentral. Inne i värmeväxlarna leds fjärrvärmevattnet och vattnet som ska värmas på var sin sida om profilerade stålplattor. Vid genomströmningen avges (växlas) värme från den heta fjärrvärmekretsen till den svalare radiatorkretsen alternativt till varmvattensystemet. Värme överföringen sker utan att de båda systemen kommer i beröring med varandra. I äldre centraler finns istället tubvärmeväxlare som är uppbyggda av rörslingor inneslutna i en cylindrisk stålmantel, se exempel i bild.e. I ett elskåp som är anslutet till aggregatet finns säkringar, motorskydd för pumpar samt reglercentraler för radiatorkrets- och varmvattensystem samt eventuell hetvattenkrets. På skåpets front finns manövervred och indikeringslampor för pumpar. Bild.a Lödd plattvärmeväxlare i en kunds anläggning.

6 6 Fjärrvärme tillopp 9. Komponenter i Fjärrvärmekretsen Servisventiler Servisventilerna används för att stänga av mot fjärrvärmenätet vid skada, läckage eller servicearbete. Se vidare avsnitt.. Fjärrvärme retur 7 Smutsfilter Filtret silar inkommande vatten för att minska risken för förslitning och skador i fjärrvärmekretsen. Styrventil för radiatorkretsen Styrventilen reglerar flödet från fjärrvärmenätet till radiator värmeväxlaren. Ventilen styrs från reglercentralen, RC, där utetemperatur och radiatortilloppstemperatur jämförs. Se vidare avsnitt.. Alternativt kan styrventilen vara monterad i ledningen mellan radiatorvärmeväxlare och varmvattenvärmeväxlare. Bild.a Prefabricerad fjärrvärmecentral med plattvärmeväxlare. Värmeväxlare för radiatorkretsen Värmeväxlaren överför värme från fjärrvärmesystemet till radiatorsystemet. De båda vattensystemen kommer inte i beröring med varandra. Se vidare avsnitt.. Styrventil för varmvattenuppvärmning Styrventilen reglerar flödet från fjärrvärmenätet till varmvattenvärmeväxlaren. Ventilen styrs till inställd varmvattentemperatur i reglercentralen, RC. Se även sidan. Observera att varmvattnet också förvärms av fjärrvärmevattnet i returen från radiatorvärmeväxlaren. 6 Värmeväxlare för varmvattenuppvärmning Värmeväxlaren överför värme från fjärrvärmesystemet till varmvattensystemet. De båda vattensystemen kommer inte i beröring med varandra. 7 Reglerventil Reglerventilen används för injustering av värmecentralens maximala genomflöde av fjärrvärmevatten. Reglerventilen kan i nödfall användas som avstängningsventil. Se vidare avsnitt.6. Värmemätare I värmemätaren beräknas automatiskt den förbrukade värmeenergin genom att temperaturskillnaden mellan värmecentralens tillopp och retur multipliceras med fjärrvärmeflödet genom centralen. Se vidare avsnitt.7. 9 Manometer Manometern används för mätning av differenstrycken (=tryckskillnaden) mellan tillopp och retur i fjärrvärmekretsen och före respektive efter filtret. Resultatet används vid bedömning av fjärrvärmeleveransen och för att avgöra om filtret är igensatt. Se vidare avsnitt.. Luftningsventil Ventilen används för luftning av fjärrvärmekretsen. Tömningsventil Ventilen används för tömning av fjärrvärmekretsen.. Komponenter i Radiatorkretsen Cirkulationspump Cirkulationspumpen cirkulerar radiatorvattnet mellan värmeväxlaren och radiatorerna. Expansionskärl Expansionskärlet håller vattentrycket i radiatorkretsen på rätt nivå. Bilden på sidan 7 visar ett så kallat slutet expansionssystem. Där hålls vattnet i expansionskärlet under tryck av en luftkudde, avskild från vattnet med ett gummimembran. I ett öppet expansionssystem är expansionskärlet placerat på vinden, högre än den högst belägna radiatorn. Expansionskärlet står via ett rör i förbindelse med den omgivande luften. Se även sidan.

7 Kallvatten in 7 9 Varmvatten ut 7 Radiatorer retur Varmvattencirkulationen Radiatorer tillopp Till expansionskärl 6 Elskåp, monterat på växlaren 6 Manometer, säkerhetsventil Manometern anger trycket i radiatorsystemet och har i allmänhet en markering som anger normaltryck. Om trycket understiger en nedre markerad gräns krävs påfyllning av vatten. Ett råd: Fyll inte på vatten i tid och otid för att hålla normaltrycket! Det är naturligt att trycket är lägre när värmesystemet svalnar, exempelvis under sommaren eller om du använder dig av nattsänkning. Säkerhetsventilen öppnar om trycket i radiatorsystemet blir för högt. Säkerhetsventil behövs normalt bara vid ett slutet expansionssystem. Se även sidan. Påfyllningsventil Påfyllningsventilen används vid påfyllning av vatten i radiatorkretsen. Den förekommer i två olika utföranden:. Som i den platsbyggda centralen med slang, som vid påfyllning ansluts mellan tappkranen på färskvattensystemet och kikventilen på radiatorkretsen. Slangen ska vara kopplad endast vid påfyllningstillfället.. Som i den fabriksbyggda centralen med fast rörförbindelse och avstängningsventil mellan färskvattensystemet/ utgående varmvatten och radiatorkretsen. I båda fallen krävs det, att en backventil är installerad som säkerställer att vatten från radiatorkretsen inte kan tryckas ut i färskvattensystemet. Se även sidan. 6 Smutsfilter Filtret silar radiatorkretsen och förebygger igensättningar i värmeväxlare och ventiler. Tryckfallet över filtret bör mätas med en manometer. Se även avsnitt... Komponenter i Varmvattensystemet 7 Ventilrör Ventilröret omfattar i strömningsriktningen: avstängningsventil, backventil och säkerhetsventil. Varmvattencirkulationspump Cirkulationspumpen ser till att varmt vatten alltid finns tillgängligt ute vid varmvattenkranarna. 9 Kriskoppling Kriskopplingen används om varmvattenvärmeväxlaren behöver stängas av för service. Då trycksätts istället varmvattenledningarna med kallvatten genom att avstängningsventilen i kriskopplingen öppnas. Närvaron av kallvatten i varmvattensystemet förhindrar, att varmvattenkranar står öppna, när varmvattnet släpps på igen.

8 Tilloppstemperatur fjärrvärme,. Fjärrvärmekretsen. Temperaturer och tryck Fjärrvärmen levereras till din värmecentral med Tilloppstemperatur fjärrvärme, vattnet som cirkulerar i fjärrvärmenätet. Vattentemperaturen varierar normalt mellan 6 och beroende på årstid och utetemperatur I värmecentralen leds fjärrvärmevattnet genom Utetemperatur, 9 värmeväxlare och avger då värme till byggnadens 7 radiatorer och varmvattensystem utan att vattnet 6 i de olika kretsarna kommer i kontakt med varandra. Utrustningen i fjärrvärmekretsen är vanligtvis dimensionerad för tryckklass PN6, dvs 6 bar övertryck (,6 MPa) och. De höga tryckförhål landena i fjärrvärmekretsen gör att regelbunden Utetemperatur, tillsyn är viktig och att läckage snarast måste åtgärdas. För att underlätta vid läcksökning kan fjärrvärmevattnet vara grönfärgat. Bild.a Diagrammet visar exempel på fjärrvärmevattnets tilloppstemperatur vid olika väderleksförhållanden. Bild.b Felkälla Styrventil för varmvatten tätar ej i stängt läge. Iakttagelse Varmvattentemperaturen tidvis över. Följdskada Igenkalkad värmeväxlare för varmvatten. Iakttagelse För låg varmvattentemperatur vid stora tappningar. Felkälla Styrventil för varmvatten tätar ej i stängt läge. Iakttagelse Varmvattentemperaturen tidvis över. Följdskada Igenkalkad värmeväxlare för varmvatten. Iakttagelse För låg varmvattentemperatur vid stora tappningar. Sommartid Vintertid Felkälla Styrventil för radiatorkrets tätar ej i stängt läge. Felkälla Sommartid Vintertid Felkälla Försmutsad värmeväxlare för radiatorer. Följdfel Styrventil för radiatorkrets tätar ej i stängt läge. Felkälla Försmutsad värmeväxlare för radiatorer. Minskat cirkulationsflöde i radiatorsystemet. Följdfel Minskat cirkulationsflöde i radiatorsystemet. Iakttagelse Iakttagelse Bidrar till ojämn värmefördelning Bidrar till ojämn värmefördelning i huset. i huset. Sommartid Sommartid Följdkostnad Följdkostnad Underhållskostnader för avkalkning eller Underhållskostnader för avkalkning eller byte av värmeväxlare. byte av värmeväxlare. Följdkostnad Följdkostnad Ökade uppvärmningskostnader. Ökade uppvärmningskostnader.

9 9. Vanliga felkällor och följdskador Det gäller att i god tid uppmärksamma avvikelser i temperaturer och flöden, att tolka dessa signaler rätt och att åtgärda orsakerna till felen. Då kan du undvika de kostsamma följdskador som annars kommer smygande. I schemat i bild.b visas hur relativt enkla fel kan utvecklas till kostsamma följdskador om du inte observerar symtomen i tid och rättar till orsaken. Ett exempel på en typisk följdskada är en försmutsad värme växlare. De värmeöverförande ytorna i en värme växlare är ofta större än vad som krävs. Men vartefter värme växlaren åldras kan kapacitetsbrist inträffa på grund av kalk- och smutsutfällningar. Kapacitetsbristen är kostsam att rätta till och skapar otrivsel för de boende. I schemat kan du också se hur en otät styrventil drabbar varmvattenkomforten och till slut kräver att varmvattenväxlaren till stora kostnader måste rättas till. I avsnitt. finns tips på hur du kontrollerar styrventilernas täthet.. Styrventiler Styrventilerna som kontinuerligt reglerar flödet av fjärrvärmevatten genom värmeväxlarna, får sina signaler från reglercentralen, RC. Styrventilerna är en av fjärrvärmecentralens mest belastade komponenter. Deras kondition och dimensionering är mycket viktig för anläggningens funktion och ekonomi. Vanliga fel är att ventilen inte tätar för genomflöde i stängt läge eller att packboxen läcker vid ventilspindeln.. Servisventiler För att kunna utföra service och underhåll av fjärrvärmeinstallationen är det mycket viktigt att servisventilerna fungerar. Numera är praktiskt taget alla servisventiler av den typ som visas i bild.c, dvs underhållsfria kulventiler. Åtminstone en gång om året, förslagsvis på sommaren, bör du prova att ventilerna går att manövrera. Manövreringen av ventilerna ska alltid utföras långsamt och i rätt ordning så att tryckstötar i ledningarna undviks. Manövreringen ska ske i följande ordning: Vid avstängning stängs tilloppsventilen först och där efter returventilen. Vid pådrag öppnas returventilen först och därefter tilloppsventilen. Bild.d Bilden visar ett par vanliga motordrivna styrventiler. Om rören saknar märkning kan du identifiera ventilerna så här: tilloppsledningen är varmast värmemätarens vattenmätare sitter i returledningen. Bild.c Bilden illustrerar en kulventil, som är den dominerande typen av servisventiler.

10 Läckage i packboxar upptäcker du lätt vid rutinbesök i värmecentralen. Vattnet som tränger ut längs ventilspindeln kan skada denna och läckaget bör därför snarast åtgärdas. Det finns också risk för vattenskador och för rostskador på eventuellt underliggande ledningar. Dessutom förloras vatten i fjärrvärmenätet. En styrventil som inte tätar för genomflöde i stängt läge, resulterar i för hög temperatur i radiatorsystemet eller att varmvattnet blir för varmt under låglastperioder (sommartid för radiatorsystemet och nattetid för varmvattensystemet). Läckflödet medför skador på värmeväxlare och ökade energikostnader för ofrivillig uppvärmning. Se även schemat på sidan.. Värmeväxlare 6 En effektiv värmeväxlare ska kyla av fjärrvärmekretsen till en temperatur strax över det uppvärmda systemets returtemperatur så som bilden.e visar. Fjärrvärme tillopp Kontrollmätning Om du misstänker att en styrventil inte tätar i stängt läge, kan du kontrollera det på följande sätt: Fjärrvärme retur. Sänk ljudnivån i värmecentralen genom att stänga av pumpar och fläktar.. Ställ in styrventilernas reglercentraler i läge Stäng. Följ tillverkarens bruksanvisning om symbolerna vid manövervredet inte är tillräckligt tydliga. Om reglercentralerna inte har manövervred för tvångskörning kan det inställda reglervärdet istället sänkas till lägsta inställbara värde. Då ska styrventilen gå till stängt läge. Glöm inte att notera inställningar för respektive lägen för manövervred så att dessa efter provet kan ställas tillbaka i sina normala driftlägen.. Lyssna efter brusljud invid styrventilerna när värmecentralen tystnat. En ventil som brusar tätar inte mot genomströmning i stängt läge. Lyssna noga efter källan till bruset, eftersom ljudet från en icke tätande ventil kan fortplantas till en tätande. Var försiktig, ventilerna är mycket varma! Den otäta ventilen bör åtgärdas av ett styr- och reglerföretag eller servicefirma. Bild.e Temperaturvärdena i bilden visar att fjärrvärmens returtemperatur överstiger radiatorkretsens med endast ett fåtal grader. Om differensen mellan de båda returtempe raturerna skulle vara avsevärt större på din värmeväxlare, kanske -, kontakta VVS-firma. Värmeväxlaren är troligen försmutsad och kommer bland annat att försämra avkylningen. Se vidare avsnitt.9..6 Reglerventil 7 Reglerventilens uppgift är att begränsa det maximala flödet av fjärrvärmevatten genom centralen när styrventilerna är fullt öppna. Den kan i nödfall även användas som ett komplement till servisventilen i fjärrvärmereturen om denna är svårmanövrerad eller inte tätar för genomflöde i stängt läge. Det är viktigt för värmecentralens funktion att reglerventilen efter manövrering återställs i sitt ursprungliga läge. Anteckna därför ventilens ursprungsläge före varje manövrering. För att ventilen ska vara manöverduglig bör den underhållas. Bild.f Reglerventilen används för att begränsa det maximala flödet av fjärrvärmevattnet.

11 .7 Värmemätare Värmemätaren registrerar kontinuerligt den använda värmeenergin genom att multiplicera vattenflödet i fjärrvärmeledningarna med temperaturskillnaden mellan värmecentralens tillopp och retur. Värdena summeras i integreringsverket. Det har två räkneverk, ett för registrerad vattengenomströmning och ett för använd värmeenergi. Genom att läsa av och notera räkneverksställningarna med jämna tidsintervall kan du lätt upptäcka om några större förändringar sker i värmeförbrukningen. Därmed blir värmemätaren inte bara en debiteringsmätare utan också ett viktigt kontrollinstrument för anläggningens kondition. En hög värmeförbrukning kan bero på otäta styrventiler eller felaktigt inställda reglerkurvor.. Luftningsventil och Tömningsventil Luftningsventilen är via en klen rörledning förbunden med fjärrvärmeledningens högsta punkt. Nedloppsröret mynnar strax över golvet och är i mynningen försett med en gängad huv eller propp. Tömningsventilen är utförd på samma sätt men ansluter till fjärrvärmeledningens lägsta punkt. På grund av risken för att skållas av det varma vattnet och för vattenskador är det viktigt att rörmynningarna är proppade vid normaldrift. Tömningsventilen används vid ingrepp i centralens fjärrvärmekrets efter det att servisventilerna stängts. När centralen åter tas i drift avluftas fjärrvärmeledningarna med endast returledningens servisventil öppen. Luftningsventiler och tömningsventiler hanteras lika försiktigt som avstängningsventilen på filtrets nedloppsrör. Denna beskrivs under rubriken Mätning av differenstryck. på sidan..9 Avkylning Allmänt Förmågan att kyla av fjärrvärmekretsen är mätetalet för en värmecentrals temperatureffektivitet. Det intressanta är alltså temperaturskillnaden mellan fjärrvärmens tillopp och retur. Ju bättre avkylning desto bättre temperatur effektivitet. Det innebär i sin tur att fjärrvärmeflödet för en given energikonsumtion blir mindre. En hög avkylning har en positiv effekt för hela fjärrvärmesystemet. Den medför både ökad leveranssäkerhet och mindre miljöpåverkan eftersom värmen kan produceras effektivare. För nya anläggningar med väl intrimmade värmesystem kan avkylningen vintertid uppgå till grader. Sämre avkylning än grader indikerar att det inte står rätt till i värmeanläggningen. På denna nivå skapar den låga avkylningen även problem i fjärrvärmesystemet. Bild.g Exempel på värmemätare och tillhörande flödesmätare. För att stimulera till en effektiv energianvändning finns ofta en flödesdel i prissättningen. I de nät där så är fallet beräknar vi medelavkylningen i din anläggning och jämför den med en referenstemperatur. Om medelavkylningen i din anläggning är högre än referenstemperaturen, får du en flödesbonus. Är den lägre, får du en flödesavgift. Av prislistan framgår om det finns en flödedel i prissättningen och i sådant fall storlek på referenstemperaturen, flödesbonus och flödesavgift. Dålig, det vill säga låg avkylning beror ofta på relativt enkla tekniska orsaker. Försmutsade värmeväxlare är i många fall orsaken till dålig avkylning, men felet kan även ligga längre in i värmesystemet. I så fall har detta system en hög returtemperatur, vilket automatiskt drar med sig en ökning av fjärrvärmens returtemperatur. Skälet till en hög returtemperatur i radiatorsystemet kan exempelvis vara en felaktig inreglering. På sidan visar vi sambandet mellan ojämn värmefördelning och inreglering. I kontors- och affärsbyggnader, skolor, industrier etc finns fläktluftvärmare av olika slag som oftast har en bra avkylningsförmåga. Men resultatet blir omvänt om de skulle vara fel inkopplade. Om du har en hög returtemperatur från ett sådant system bör du kontakta din rörfirma. En felaktig inkoppling är relativt enkel att rätta till, inte minst i förhållande till det utbyte som du får i form av en bättre avkylning. Hur fläktluftvärmare ska anslutas till fjärrvärmecentralen visas på sidan. Med hög avkylning har du möjlighet att få flödesbonus och minskar även energianvändningen.

12 Mätning och beräkning av avkylning Förutsättningen för säker funktion är att du med jämna mellanrum kontrollerar avkylningen i fjärrvärmecentralen. Då kan du också förhindra kostsamma följdskador i centralen. Snabbast går det om du läser av termometrarna i fjärrvärme tillopp respektive fjärrvärmeretur. Du ser dessa termometrars normala placeringar på sidan 6. Exempel Fjärrvärme, tillopp 7 Fjärrvärme, retur Avkylningen = Avkylningen i exemplet representerar inget bra resultat men heller ingen katastrof. Resultatet kan vara en till fällig het. Kontrollera igen vid ett annat tillfälle. Temperaturer och belastning som varmvattentappningen varierar. Den angivna metoden att med hjälp av termometrar kontrollera avkylningen kallas temperaturmetoden. Vill du ha ett mera tillförlitligt resultat använder du istället mätvärden från värmemätaren. På värmemätaren anges energianvändningen i olika enheter beroende på anläggningens storlek. Enheter som används är MWh eller kwh ( MWh = kwh). Genom att mäta använd energimängd och vattenflödet under en tidsperiod, exempelvis en vecka, kan avkylningen beräknas enligt följande: Medelavkylning i = * omräkningsfaktor energimängd i MWh x 6* vatten flödet i m Medelavkylningen blir enligt följande: 69, 6, = 7, MWh 7 = m 7, x 6 = 9, 6 MWh 7 m 6 9 MWh Två avläsningar, där den andra sker cirka en vecka efter den första. Med denna metod, som kallas energi- och flödesmetoden, blir alla till fälliga variationer utraderade mellan de till fällen du väljer att läsa av. m. Låg värme- och varmvatten temperatur Om både värme- och varmvattentemperaturen skulle avmattas samtidigt ligger felet ofta i värmecentralens fjärrvärmekrets. Nedan anges hur du söker felkällan.. Tryckskillnaden, dvs differenstrycket, över värmecentralen och över eventuellt filter uppmäts och utvärderas. Se beskrivning nedan.. Kontrollera att styrventilerna står fullt öppna. Lägesindikering finns på ventilmotorn eller ventilspindeln.. Öppna reglerventilen (7) stegvis ett eller flera varv. Håll reda på hur många varv ventilen öppnats! Om ventilen varit igensatt av smuts hörs det tydligt om anläggningen kommer igång. Återställ sedan reglerventilen i ursprungsläget.. Notera temperaturen i fjärrvärmekretsens tillopp respektive returledning. Om genomgången tyder på fel i värmeleveransen görs fel anmälan till E.ON på telefon -. Felsökningen underlättas om uppmätta tryck och temperaturer kan redovisas. Mätning av differenstryck För tryckmätning i fjärrvärmekretsens tillopp och retur finns en (9) manometer, som via en avstängningsventil är ansluten till respektive ledning. Manometern är också ansluten för tryckmätning på ömse sidor om filtret. Vid tryckmätningen ska endast avstängningsventilen i ledningen till den aktuella mätpunkten vara öppen. Övriga ventiler ska vara stängda. Innan vi redovisar ett par mätningsexempel vill vi framhålla att manometrarna kan vara graderade efter olika måttenheter, såsom mvp, kp/cm, bar eller MPa. Vanligast är en gradering med både bar och MPa. Följande omräkningsfaktorer gäller: mvp = kp/cm = bar = MPa. Exempel Uppmätt tryck i mätpunkt: Före filter, bar. Efter filter, bar. I returledning, bar. Den stora tryckskillnaden över filtret (, -, =, bar) visar att detta är igensatt och behöver renspolas.

13 . Stäng ventilen långsamt för att undvika tryckstötar.. Skruva tillbaka huven på nedloppsrörets mynning och gör en ny mätning av tryckförhållandena. Bild.h Smutsfilter med avstängningsventil i nedloppsröret. Bild.i Parti av fjärrvärmekrets med filter, manometer, ventiler med mera. Fjärrvärme tillopp Fjärrvärme retur 7 9 Varmvattencirkulationen Kallvatten in Varmvatten ut Vid manövrering av servisventilerna gäller det att komma ihåg att vid avstängning stänga tilloppsventilen först och vid öppning öppna returventilen först. Se även under Servisventiler på sidan 9. Vattentrycket efter filtret i det här exemplet ska nu, om filtret har blivit rent, ha ökat till minst 9 bar, det vill säga tryckskillnaden över filtret ska vara högst, - 9, =, bar. Om tryckskillnaden över filtret fortfarande kvarstår efter några renspolningar har filtret inte blivit rent. Silen i filtret måste då plockas ur och rengöras, eventuellt med fettlösningsmedel. Denna åtgärd kräver att servisventilerna stängs och att värmecentralens fjärrvärmekrets töms på vatten. Var försiktig med packningarna i filterhusets lock så att dessa Radiatorer inte skadas vid demonteringen! retur Vid osäkerhet, anlita rörfirma för arbetet med filterrengöringen. Radiatorer tillopp Exempel Till expansionskärl Uppmätt tryck i mätpunkt: Före filter bar. Efter filter bar. I returledning bar. Elskåp, monterat Om det som i det här fallet inte finns någon mätbar på växlaren tryckskillnad över värmecentralen är fjärrvärmeflödet genom centralen inget eller mycket litet. Denna åtgärd sker på följande sätt: 6 Följande åtgärder görs:. Kontrollera att avstängningsventilen på filtrets nedloppsrör är helt stängd.. Skruva bort huven på nedloppsrörets mynning med hjälp av en rörtång. (Om hela nedloppsröret vill vridas, måste du hålla emot med en annan rörtång.) Som en extra säkerhetsåtgärd under arbetet med filtret kan servisventilerna hållas stängda under moment och.. Sätt en hink under rörmynningen och öppna försiktigt på nedloppsrörets avstängningsventil. Öppna ventilen successivt och låt vattnet spola ner i hinken. Renspolningen blir effektivare med en kraftigare vattenstråle men tänk då på att vattnet är mycket varmt och kan orsaka personskador. Trycket på fjärrvärmevattnet i det här exemplet, som speglar ett ganska vanligt förhållande, är cirka två och en halv gång så stort som vattenledningstrycket och temperaturen ligger ofta kring!. Öppna (7) reglerventilen stegvis ett eller flera varv. Håll reda på hur många varv ventilen öppnats. Iakttag manometern samtidigt som ventilen öppnas. Om trycket i returledningen minskar (och tryckskillnad uppstår) har reglerventilen varit igensatt av smuts. Återställ ventilen till ursprungsläget.. Om ingen tryckskillnad erhålls efter åtgärd, trots att servisventilerna är öppna, görs felanmälan till E.ON. Trycknivåerna i ovanstående exempel är endast exempel. Den enskilda värmecentralens trycknivå varierar dels efter dess läge på fjärrvärmenätet, dels efter vilka produktionsanläggningar som är i drift. Om temperaturen trots ovanstående åtgärder inte ökat och tryckskillnaden över värmecentralen är mindre än, bar, görs felanmälan till E.ON.

14 . Varmvattensystemet Varmvattnet värms i första hand med fjärrvärmevatten från radiatorvärmeväxlarens fjärrvärmeretur och när detta inte räcker till även direkt från fjärrvärmekretsens tillopp. Därmed blir temperaturen på fjärrvärmereturen fördelaktigt låg och kalkutfällning i varmvattenvärmeväxlaren minimeras. Varmvattentemperaturen efter värmeväxlaren bör ej överstiga. Högre temperatur kan i regioner med hårt vatten medföra att värmeväxlaren blir igenkalkad. Om varmvattentemperaturen periodvis är mer än högre än det inställda värdet, beror detta vanligtvis på att styrventilen inte tätar i stängt läge, är feldimensionerad eller har en felaktigt monterad givare. Felet uppträder då i perioder med små eller inga varmvattentappningar. Du kan själv kontrollera styrventilernas täthet enligt anvisningarna under. Styrventiler på sidan. Om en ventil är otät bör en styr- och reglerfirma kontaktas eftersom följdskadorna på värmeväxlaren kan bli kostsamma. Utöver risken för att skållas är det alltså driftsekonomiska skäl som gör det viktigt att regelbundet kontrollera den utgående varmvattentemperaturen. Installeras en blandningsventil mellan varm- och kallvattenledning elimineras visserligen skållningsrisken men problemet med kalkutfällning vid för hög temperatur i värmeväxlaren kvarstår. Vi varnar för att energihushålla genom att välja en lägre varmvattentemperatur. Stadigvarande varmvatten temperatur under ger tillväxtmöjligheter för legionellabakterier. Dessa sprids via aerosoler (partiklar i vattenånga) till andningsvägarna och kan i värsta fall orsaka en svår lunginflammation, legionärsjukan. Både av medicinska och tekniska skäl bör alltså varmvattentemperaturen hållas kring. Naturligtvis har inte fjärrvärmen något speciellt samband med legionärsjukan utan sjukdomsrisken kan uppstå oavsett uppvärmningsform. Risken är störst vid långa lagringstider i varmvattenberedare av förrådstyp, vilka inte är så vanliga i fjärrvärmecentraler. I förrådsberedare ska därför varmvattentemperaturen vara något högre, 6, enligt rekommendationer från Svensk Fjärrvärme.

15 . Radiatorkretsen Radiatorkretsen är i princip uppbyggd som ett slutet vattensystem. Vattnet cirkulerar mellan värmeväxlaren, där värme tillförs, och radiatorerna, där värmen avges. Fjärrvärme överförs till det cirkulerande radiatorvattnet via värmeväxlaren och radiatorvattnet värms utan att vattensystemen kommer i beröring med varandra. Värmetillförseln regleras med styrventilen i värmeväxlarens fjärrvärmekrets. En förutsättning för en ekonomisk och funktionell drift är att värmesystemet är väl inreglerat. En ojämn inomhustemperatur kan också bero på dålig tätning av fönster och brister i isoleringen, som i så fall bör åtgärdas innan du går vidare. En noggrannare undersökning kan sedan utföras genom att du mäter upp hur mycket temperaturen sjunker mellan fram- och returledning vid olika radiatorer, stammar och huvud ledningar. Temperaturfallet ska vara ungefär lika mellan fram- och returledning oavsett var i systemet mätningen utförs.. Inreglering I ett väl fungerande värmesystem får varje radiator rätt vattenflöde i förhållande till sin värmeavgivande yta. En stor radiator behöver större flöde än en liten radiator. Det innebär att i ett rätt inreglerat och dimensionerat system kommer vattentemperaturen att sjunka ungefär lika mycket i alla radiatorerna. I ett dåligt inreglerat värmesystem enligt bild.a kommer däremot radiatorerna närmast värmecentralen att få ett större vattenflöde och därmed även högre värmeavgivning än de som ligger längre bort från centralen. Vattentemperaturen kommer också att sjunka olika mycket vid olika radiatorer. Lägenheterna nära värmecentralen får för hög rumstemperatur och de som ligger långt ifrån får för låg temperatur. De boende i lägenheterna längst bort kommer troligen att klaga på sina kalla lägenheter. Åtgärden är inte sällan att höja det utgående vattnets temperatur tills dess klagomålen upphör, dvs tills de kalla lägenheterna blivit lagom varma. Se bild.b. Lägenheterna närmast värmecentralen har då blivit ännu varmare och denna överskottsvärme vädras bort, vilket är ett slöseri. En inreglering, som ger en jämnt fördelad värme i husets alla lägenheter enligt bild.c, uppnås genom att motståndet ökas vid de närmast belägna radiatorerna med hjälp av stam- och radiatorventiler. På så sätt kan motstånden bli lika stora till alla radiatorer oavsett avstånd till värmecentralen. Inregleringen innebär ökad komfort. I sig innebär den inte någon energibesparing men genom en inreglering kan så gott som alltid tilloppstemperaturen sänkas. Det ger en minskad värmeförbrukning. Har lägenheterna olika rumstemperaturer är det ett tecken på att huset inte är inreglerat. Genom att mäta rumstemperaturen i lägenheter på olika avstånd från värmecentralen kan du få en uppfattning om en inreglering behövs eller inte. Bild.a Bild.b Bild.c När vattnet strömmar genom ett värmesystem uppstår motstånd i rörledningar och radiatorer. För att att få en jämt fördelad värme i husets alla lägenheter inregleras systemet med ventiler som styr motståndet.

16 6. Expansionssystem Vattenvolymen i värmesystemet varierar något med dess temperatur. Varmt vatten har större volym än kallt vatten och för att dessa förändringar inte ska spränga systemet är det försett med ett expansionskärl. Öppet expansionssystem I ett öppet expansionssystem är expansionskärlet i princip en behållare som står i förbindelse med lufttrycket via en signalledning (bräddavlopp). Kärlet är endast delvis fyllt med vatten från radiatorsystemet. Volymförändringar innebär att vattenytan i kärlet höjs eller sänks. Överfyllning leder till att vattnet rinner ur via signalledningen. Expansionskärlet är placerat högre än värmesystemets högsta punkt, vanligtvis i byggnadens vindsutrymme. Då vinden i regel är ouppvärmd är det viktigt att expansionskärl och ledningar är isolerade så att de inte fryser. Expansionskärlet bör hållas under uppsikt så att det inte börjar läcka. Risken för invändiga rostangrepp är större här än i radiatorkretsens övriga delar på grund av närvaron av luft. I ett öppet expansionssystem måste du några gånger om året fylla på vatten som kompensation för avdunstningen i kärlet och eventuella mindre läckage. Bild.d På sommaren när värmesystemet inte utnyttjas, är expansionskärlet nästan helt fyllt av kvävgaskudden/luft. Membranet ligger nära kärlets topp. Bild.e Under uppvärmningen av värmesystemet ökar vattnets volym och trycker samman kvävgaskudden/luften. Membranet tvingas neråt. Vatten Membran Gas Slutet expansionssystem Nyproducerade anläggningar och anläggningar som byggs om eller renoveras förses till övervägande del med ett slutet expansionssystem. Expansionskärlet placeras då i värmecentralen varvid frysrisken elimineras och kärlet blir lättare åtkomligt för inspektion. I ett slutet expansionskärl arbetar inte vätsketrycket mot lufttrycket utan mot en luftkudde inuti expansionskärlet. Vattenpåfyllning bör ske högst ett par gånger per år. Behöver systemet fyllas oftare finns det anledning att misstänka läckage någonstans i värmesystemet. Ofta återkommande påfyllningar med färskvatten ökar risken för korrosionsskador i rör och radiatorer och även driftstörningar i form av luftbildning i högt belägna radiatorer. Vattenförluster i värmesystemet behöver inte innebära läckage. Orsaken kan vara att de boende luftar sina radiatorer i tid och otid därför att de är missnöjda med värmen i sina lägenheter. Här krävs en dialog med hyresgästerna. Skälet till värmeproblemet kan vara brister i inregleringen, som vi redovisat i kapitlet Inreglering på sidan. Vattenvolymen i radiatorkretsen varierar något (cirka %) med vattnets temperatur och därmed även med årstiderna. Detta innebär att den statiska tryckhöjden på manometern är något lägre på sommaren än på vintern. Vatten Bild.f Membran Vid den högsta radiatortemperaturen når vattnet sin maximala volym. Kvävgaskudden/ luften Gas trycks ytterligare samman. På sommaren när värmesystemet inte utnyttjas, är expansionskärlet nästan helt fyllt av kvävgaskudden/luft. Membranet ligger nära kärlets topp. Under uppvärmningen av värmesystemet ökar vattnets volym och trycker samman kvävgaskudden/luften. Membranet tvingas neråt. Vid den högsta radiatortemperaturen når vattnet sin maximala volym. Kvävgaskudden/luften trycks ytterligare samman. Detta ska normalt inte medföra att systemet behöver fyllas på. Om påfyllning erfordras görs den enligt beskrivning under Påfyllningsventil på sidan 7. Vid fast förbindelse mellan färskvattennät och radiatorkrets måste påfyllningsventilen vara tät i stängt läge. En otät ventil medför ständig påfyllning i radiatorkretsen.

17 7 7 Detta märks genom att säkerhetsventilen vid expansionskärlet droppar eller rinner. I ett system med ett öppet expansionskärl rinner det istället ur signalledningen. Ofrivillig påfyllning av radiatorkretsen kan också orsakas av ett invändigt läckage mellan radiatorkretsen och fjärrvärmekretsen i en skadad radiatorvärmeväxlare. Detta fel är relativt sällsynt och kan misstänkas när värmeväxlarna är äldre än cirka femton år. m Säkerhetsventilens öppningstryck Expansionskärlets funktionsområde Vid misstanke om läckage i värmeväxlare kontakta VVS-firma. Om fjärrvärmeservice är avtalat med E.ON, kontakta jouren på telefon -. m m I de fall då fjärrvärmevattnet är grönfärgat kommer vattnet som läcker ut ur ditt radiatorsystem att anta denna kulör om det finns ett läckage mellan fjärrvärmekretsen och fastighetens interna värmesystem. Tänkt rör Bild.g Figuren intill visar funktionsprincipen för ett slutet expansionssystem. Det tänkta röret visar expansionssystemets funktionsområde i ett hus, där den högsta radiatorn ligger meter högre än expansionskärlet. Skulle trycket stiga över meter öppnar säkerhetsventilen och överloppsvattnet kan rinna ur. Tilloppstemperatur till radiatorer,. 6. Ökad kurva. Riktvärde. Minskad kurva Reglersystem för radiatorer Med hjälp av den elektroniska reglerutrustningen anpassas radiatorvattnets temperatur kontinuerligt efter utetemperaturen. Detta reglersystem består av en reglercentral placerad i värmecentralen, givare för utetemperaturen placerad på en yttervägg mot norr och givare för vattentemperaturen placerad i radiatorkretsens tillopp. Sambandet mellan utetemperatur och tillloppstemperatur (= vattentemperaturen i radiatorkretsens tillopp) ställs in som en reglerkurva i reglercentralen. Bilden till höger visar ett exempel på inställning av reglerkurva för radiatorer med äldre installationsmetod. Kurvinställningen som visas i figuren är ett riktvärde ( vid utetemperatur) som är lämpligt att utgå ifrån vid inställning av reglerutrustningen. Eftersom förhållandet mellan radiatorernas storlek och byggnadens värmemotstånd varierar från byggnad till byggnad, kan du från genomsnittsvärdet successivt anpassa reglerkurvan till den aktuella byggnaden. Observera att byggnadens värmetröghet gör att minst något dygn måste förflyta mellan varje liten korrigering av kurvan. Stegvisa, små korrigeringar är att rekommendera. Då hinner de boende att anpassa sig till den nya inomhustemperaturen. Reglerkurvans lutning bör vara inställd så att uppvärmningen upphör vid en utetemperatur av cirka 7 grader. Bild.h 6 9 Klocka A Tid Parallellförflyttning av kurvorna uppåt eller neråt. Ryttare Tilloppstemperatur till radiatorer, Reglerkurvor Utetemperatur, B Val av kurva. Värmning upphör Bilden nedan och på nästa sida visar exempel på reglercentraler av tidigare generation. 6 7 C Klockstyrd nattsänkning. Utetemperatur,

18 I den följande beskrivningen använder vi en reglercentral av en tidigare generation för att illustrera grundläggande inställningsmöjligheter. Moderna reglercentraler är mera datorlika med display och knappsats och många extra finesser, men i grunden är det fortfarande en reglerkurva som ska ställas in precis som på förra generationens reglercentraler. Till de moderna reglercentralerna hör en omfattande manual. Ofta är tyvärr en sådan svår att ta till sig. En lättnad är att de viktigaste inställningsmomenten vanligtvis finns redovisade i ett koncentrat, som är relativt lätt att sätta sig in i. Oavsett vilken reglerutrustning du har är det väl använd tid att på sikt försöka tränga in i den fullständiga manualen. Bilderna på denna och förgående sida visar frontpanelen på reglercentraler av tidigare generation. Du ser här de inställningsmöjligheter som påverkar valet av reglerkurva. Reglerkurvan väljs med vridknapp B. Numren runt vridknappen återfinns vid reglerkurvorna uppe till höger. Med vridknapp A parallellförflyttas kurvorna uppåt eller nedåt. Därmed förskjuts den reglerkurva som valts med vridknapp B med lika många grader vid alla utetemperaturer. Med vridknapp C väljs önskad sänkning av nattemperaturen. Sänkningen som styrs av en klocka, inverkar på radiatorernas tilloppstemperatur mellan de tider som markerats med ryttare på klockan. 7 Tilloppstemperatur till radiatorer, Utetemperatur, Bild.i Med vridknapp B har reglerkurva valts. Med denna kurva blir temperaturen på vattnet till radiatorkretsen cirka, när utetemperaturen är. A = Kurvorna på grundnivå. A B 6 7 B = Val av kurva. 7 6 Tilloppstemperatur till radiatorer, 9 7 Bild.j Vridknapp A parallellförflyttar kurvorna. I detta fall har dessa lyfts upp med. Temperaturen på vattnet till radiatorkretsen höjs då till ca 6 vid utetemperaturen. A = Kurvorna parallellförflyttade högre. A B 6 Utetemperatur, 7

19 9 Bild.k Exempel på hur valet av reglerkurva påverkar rumstemperaturen B A B A B A B A Vald reglerkurva Rumstemperatur Reglerkurvan har valts för brant. Rumstemperaturen stiger för högt vid kallt väder Reglerkurvan har för liten lutning. Under köldperioder blir det för kallt i huset Reglerkurvans lutning är riktigt vald, men det är för varmt i huset under alla väderleksförhållanden Reglerkurvans lutning är är oförändrad i förhållande till föregående exempel. Däremot är kurvan parallellförflyttad nedåt med vridknapp A. Resultat: Rätt rumstemperatur

20 . Nattsänkning De flesta reglercentraler tillåter nattsänkning av radiatortemperaturen. Tanken med nattsänkning är att spara energi genom att dra ner temperaturen under natten. För tunga byggnader av tegel och betong, det vill säga för de flesta flerfamiljshusen, är dock lönsamheten med nattsänkning nästan obefintlig eftersom dagkurvan måste sättas en aning högre. Då äts energivinsten upp. Om du ändå vill ha nattsänkning bör du tänka på att stänga av funktionen under de dygn som det är kallare än cirka fem minusgrader. Nattsänkning under kalla nätter kan annars leda till värmebrist. På morgonen efter en nattsänkning tvingas nämligen värmeväxlaren att arbeta med en effekt som överstiger vad den är byggd för. En överbelastning av värmeväxlaren har negativ inverkan på en eventuell flödesavgift och är ytterligare ett skäl att avstå från nattsänkning vid låga utetemperaturer. De modernaste reglercentralerna erbjuder möjlighet till automatisk bortkoppling av nattsänkningen vid låg utetemperatur. Utnyttja detta om du använder nattsänkning.. Vindkompensering Vid blåsigt väder kan värmetillförseln till radiatorerna tillfälligt behöva ökas. Hur stor ökning som krävs varierar från byggnad till byggnad och beror ofta på fönsters och ytterdörrars kondition och täthet. Reglercentraler är i grundutförandet inte försedda med automatisk vind kompensering. På reglercentralen kan vindkompensering utföras manuellt genom parallellförskjutning av reglerkurvan, exempelvis med vridknapp A i figuren på sidan 7. Glöm bara inte att återställa vredet när det slutat blåsa, annars kommer övervärmning att ske. För moderna reglercentraler finns idag automatisk vindkompensering som tillbehör. Givetvis är det den aktuella byggnadens vindkänslighet som avgör om en sådan installation är motiverad. För att få fullt utbyte bör du ta dig tid att trimma in också denna funktion som kommer ovanpå temperaturinställningen.