Nyheter från Idhammargruppen. drift

Transkript

1 Nyheter från Idhammargruppen drift Nummer 10 oktober 2003 Innehåll: Går fel folk på kurs? Sida 2 FU-kurser i Malaysia Sida 2 Kursinformation Sida 3 Att ta fram en underhållsstrategi Sida 4 5 Mer kaffe med TPM på Gevalia Det började med en kurs. På Gevaliarosteriet i Gävle hade man länge funderat på att införa TPM och när så en inbjudan till en kurs i Att starta och leda TPU/TPM ramlade in bestämde man sig för att delta. Det var denna kurs som fick kaffekoppen att rinna över Ny på Idhammar Sida 5 Mer kaffe med TPM på Gevalia Sida 6 Bra initiativ, Stora Enso! Sida 7 Scania tecknar ramavtal med Idhammar Sida 7 En ruggig tid... Sida 8 Vintertid ställ om klockan! Kursen gav de rätta insikterna om arbetet med TPM konstaterade platschefen Kjell Arnberg, underhållschefen Mikael Kock, utbildningskoordinatorn Sofia Östlund och blivande TPM-koordinatorn Leif Sörehall. Efter kursen besökte Jürgen Steffens från Idhammar Gevalia för att diskutera ett införande av TPM hos Gevalia. Under detta möte bestämdes att TPM skulle införas i ett pilotområde, nämligen rosteriet. En tids- och handlingsplan för införandet fastställdes. Tack vare utbildningskoordinatorns medverkan vid dessa diskussioner bestämdes också att all personal skulle informeras. I samarbete med de andra i projektgruppen utarbetade Sofia ett TPM-häfte för Gevalia. Under tiden som detta arbete pågick fastställde projektgruppen tillsammans med Jürgen hur man skulle mäta anläggningseffektiviteten, hur upptäckta fel och förbättringsförslag skulle dokumenteras, förbättringsgruppers arbete m m. Sen var det dags att genomföra informationer och utbildning. Som ett första steg informerades all personal vid två-timmars genomgångar. Dessa informationsgenomgångar inleddes med att Kjell beskrev nödvändigheten att införa TPM och Jürgen redogjorde för vad TPM innebär. Detta sätt att informera förankrade projektet väl bland de anställda, och gjorde Gevalias populära TPM-häfte. att alla kände sig delaktiga. Som dokumentation fick deltagarna Gevalias TPM-häfte. Läs mer om Kraft Foods TPM-satsning på sida 6 1

2 Kurskultur i Sverige och Malaysia Går fel folk på kurs? Vi på Idhammar AB genomför, som ni alla vet, en stor mängd kurser varje år. Oavsett om kursen är företagsintern eller öppen, det vill säga en ur vår kurskatalog, får vi föredragshållare ofta höra samma kommentarer: Den här kursen skulle mina chefer gå! Eller det här skulle vår ekonomiavdelning ta del av. Eller våra produktionsledare borde vara här. Eller Tydligen går fel folk på kurs! Om man försöker sig på att analysera varför det är så här, skulle man kunna tänka sig följande resonemang: Den som deltar på kursen inser, i de flesta fall, snabbt värdet av det som sägs men har svårt att se hur de nyvunna kunskaperna ska kunna realiseras i det egna företaget. Det de uttrycker är egentligen en oro över att inte få omsätta sina nyvunna kunskaper i praktiken. I vissa fall har den person som skickat deltagaren på kurs (ofta samma person som deltagaren tycker borde vara där!) inte varit tydlig i att förklara hur de nyvunna kunskaperna ska användas när deltagaren kommer tillbaka. Företagsledningen kan ha en klar strategi med personalens kompetenshöjning, men har inte kommunicerat ut detta på ett bra sätt i organisationen. Det kan självfallet finnas flera eller andra orsaker till att kursdeltagaren anser att fel person är på kurs, men grundproblemet är alltid detsamma och bottnar i bristen på samsyn och kommunikation inom företaget. Hur ska det gå till att få rätt folk på kurs? Vi ska försöka beskriva en idealbild av hur det borde vara: Företaget Nytändning AB har fått en ny VD som har till uppgift att förbättra lönsamheten i företaget. VD:n tillhör den kategori företagsledare som inser att lönsamheten kommer via hög produktivitet till låg kostnad, det vill säga motiverade och rätt utbildade medarbetare på alla nivåer. Företagets vision är Erik Seger, kursledare att bli världsledande inom sitt produktområde. För att bli världsledande räcker det inte med att ha en världsledande produkt, man måste också ha världsledande personal! Med visionen för ögonen sätter sig VD tillsammans med ledningsgruppen och sätter upp de övergripande målen, alltså översätter visionen i mätbara tal, samt fastställer vilka strategier man ska ha för att målen ska nås. En långsiktig affärsplan upprättas. VD samlar sedan all personal och redogör för hur det framtida Nytändning AB ska se ut. VD beskriver också hur viktigt det är att ALLA anställda har rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. Ledningsgruppens uppgift blir nu att, tillsammans med sina respektive medarbetare, bryta ner de övergripande målen till avdelningsnivå och göra upp en handlingsplan som beskriver hur målen ska nås. Allt i linje med den övergripande visionen. Givetvis är kompetens en nyckelfråga i detta avseende. Första linjens chef kallar den enskilde medarbetaren till mål- och utvecklingssamtal. Där går de tillsammans igenom allt från företagets övergripande mål, via avdelningens till den enskilde individens mål, synpunkter och behov. Här visar det sig att medarbetaren har behov av utbildning för att han/hon ska kunna nå sina egna mål och därigenom bidra till att avdelningen klarar uppsatta mål. Mål som i sin tur ska bidra till att företagets vision kan bli verklighet. Nu kan deltagarna åka på kurs och ha helt klart för sig att de är på rätt kurs, får full förståelse för sina nyvunna kunskaper när de kommer hem och kan omsätta det de lärt sig i praktiken. Att ge de anställda utrymme att utveckla och genomföra förändringar när de kommer tillbaka från en utbildning är ett bra sätt att ta vara på investeringen. Erik Seger erik.seger@idhammar.se FU-kurser i Malaysia deltagare från fem företag, varav en från en cementfabrik belägen i östra Malaysia (Borneo). 2 Idhammar i Sverige AB har ett dotterbolag i Malaysia. Dotterbolaget TPD (Total Productivity Development Sdn Bhd) är väl inarbetat och genomför såväl kurser som konsultuppdrag i området kring Thailand, Malaysia och Singapore. Företaget har sin bas i en förort till Kuala Lumpur. Kurs- och konsultverksamheten genomförs både med lokala och svenska kursledare/konsulter. På programmet finns i dagsläget tretton olika kurser som spänner över ett tvärsnitt av underhållsutbildningar. De mest efterfrågade utbildningarna är inom förebyggande underhåll och RCM. Kursdeltagarna är ur kategorin ingenjörer och mellanchefer. Detta beror till stor del på att kultur och arbetssätt skiljer sig mycket mot vad vi är vana vid i Sverige. Deltagare från de statliga företagen Tenaga (energisektorn) och Petronas (oljesektorn) är återkommande kunder. Kursåret skiljer sig från det svenska eftersom man firar två nyår och har en fasteperiod. Kursverksamheten sträcker sig från april till december. Under september gavs kursen Preventive Maintenance på Hotel Shearaton i Kuala Lumpur. Det var en tredagars-kurs som gick igenom ett tvärsnitt av olika underhållstekniker och grundläggande Maintenance Management. Kursen hade nio Deltagarna är mycket diskussionsvilliga och har hög underhållskompetens. Många är utbildade på universitet och högskolor i England. Hans-Erik Emanuelsson hans-erik@idhammar.se Hans-Erik Emanuelsson känner sig som hemma i kurslokalen.

3 Utbildningsinformation Vad är det för fel? Våra produktionsutrustningar blir alltmer komplexa samtidigt som det ställs allt högre krav på tillgänglighet. Därför måste fel och dess orsaker snabbt kunna identifieras och åtgärdas. Det krävs en bra metod, en metod som vi lär ut i kursen Logik och metodik i felsökningen. Kombinationspris om du bokar båda kurserna vid ett och samma tillfälle. Erbjudandet gäller kuserna Logik och metodik i felsökning samt Beredning och planering av underhållsarbeten. Vill du få regelbunden kursinformation? Skicka din e-postadress till: nyutskick@idhammar.se Hur lång tid tar det? Det är en fråga som underhållspersonalen ofta får när en reparation, ett planerat stopp eller ett ändringsarbete skall utföras. För att kunna ge ett korrekt svar måste underhållsarbeten beredas, planeras och koordineras. I kursen Beredning och planering av underhållsarbeten lär vi ut hur man gör. AKTUELLA KURSER HÖSTEN :15 Elkunskap, steg 1 501:19 FU för elektriker 403:34 FU och inspektionsteknik, del 1 602:15 Förrådets ekonomi och styrning 309:31 ProduktivitetsSpelet 115:02 Underhållet en del av produktionen 109:11 Att starta och leda TPU/TPM 412:09 Drift och skötsel av värme- och ventilationssystem 817:09 Samordningsansvar för arbetsmiljön avtalsjuridik 104:10 Förbättringsgrupper Ständiga förbättringar 304:12 Beredning och planering av underhållsarbeten 112:04 Underhållspolicy 418:11 Elkunskap, steg 2 303:10 Logik och metodik i felsökning 114:01 Affärsmässigt underhåll 209:02 Drift- och övervakningssystem i produktionen 401:29 Tribologi och smörjteknik, del 1 102:85 TPU/TPM i praktiken Produktionsanpassat underhåll 305:05 Att leda underhållsprojekt 404:14 FU och inspektionsteknik, del 2 417:16 Elkunskap, steg oktober 4 6 november 5 7 november 5 7 november 6 7 november november november november november november november november november november november november november november 2 4 december 9 11 december 9 11 december Helsingborg Göteborg Göteborg Västerås Göteborg Helsingborg Göteborg Umeå Karlstad Magnus Lord H-E Emanuelsson Bo Wikström Thomas Ålund Ingvar Strandberg Thomas Ålund Jürgen Steffens Börje Idhammar Benny Halldin Erik Seger Tage Bengtsson Thomas Ålund Magnus Lord Tage Bengtsson Thomas Ålund H-E Emanuelsson Richard Wolffeldt Jürgen Steffens Tage Bengtsson Bo Wikström Magnus Lord Underhållsledare, mekaniker, operatörer m.fl. Elektriker, arbetsledare, elingenjörer Mekaniker, inspektörer, arbetsledare och UH-ingenjörer Förrådspersonal och ansvariga för inläggning av förrådsartiklar Produktions- och underhållspersonal på alla nivåer Alla som vill lära sig hur UH påverkar produktion & lönsamhet Personal som ska leda eller medverka vid införandet av TPU/TPM UH-personal vid värme- och ventilationsanläggningar i industrin De som arb. m samordningsfrågor inom arbetsmiljöansvar, elansvar etc Prod.- och UH-personal som arb. m. förbättringsarbete el. TPU/TPM Personal som utför och planerar underhållsarbete Anvsariga för underhållsverksamheten Underhållsledare, mekaniker, operatörer m.fl. Alla medarbetare inom produktion och underhåll Alla som är engagerade i införande av affärsmässighet i underhållet Operatörer, maskinskötare, driftövervakningspersonal Smörjare, mekaniker, operatörer och arbetsledare, UH-ansvariga Produktions- och underhållspersonal på alla nivåer All personal som leder eller deltar i projekt Mekaniker, inspektörer, arbetsledare och UH-ingenjörer Underhållsledare, mekaniker, operatörer m.fl. Att lyckas med projekt Även om olika projekt skiljer sig åt finns flera gemensamma drag i hur man arbetar och vilka verktyg som används. I kursen Att leda underhållsprojekt får deltagarna lära sig de teoretiska modellerna och får tillämpa dem genom praktiska övningar. När underhåll och produktion ses i ett helhetsperspektiv skapas driftsäkerhet och en kvalitetsproduktion kan ske till rätt kostnad. Underhållet en del av produktionen november Glöm inte underhållet! Många företag glömmer att ta med underhållet som en del i sin affärsplan. Då är det lätt att se underhållet enbart som en kostnad och inte som en investering. I kursen Affärsmässigt underhåll får företagsledare, ekonomi-, underhålls- och produktionschefer m fl. idéer för ett lyckat införande av affärsmässighet i underhållet. Mer information om våra kurser hittar du på: Med reservation för eventuella ändringar 3

4 Underhållsstrategi Att ta fram en underhållsstrategi Alla företag har visioner och mål över vad man vill uppnå, så gott som alla företag siktar på att bli framgångsrika och lönsamma. Varför behövs en underhållsstrategi? 4 Så gott som alla företag har en strategi för hur de skall uppnå sina mål och uppfylla sin vision. Denna strategi innefattar ofta områden som marknadsföring, försäljning, lokalisering m m. Ibland finns det en strategi för hur produktionen skall bli effektiv, hur kvalitet skall uppnås etc. Strategierna bryts ofta ner i ett antal policys till exempel kvalitetspolicy, miljöpolicy och personalpolicy, vilka kortfattat talar om vad företaget står för. Policyn utvecklas oftast i manualer eller i handböcker till styrande dokument för verksamheten. Arbetet med att ta fram en underhålsstrategi kan delas in i sex steg. Hur är det på underhållsområdet? Svaret är att ofta fattas det både vision och mål för driftsäkerhet och underhåll. Saknas det mål eller om målen är otydliga eller outtalade så finns det givetvis inte någon strategi för att nå dessa. Utan strategi är det svårt att formulera policy och att bryta ned denna i styrande dokument. På grund av detta blir strategi för underhåll ofta liktydigt med en utvecklingsstrategi. Resultatet blir att driftsäkerhets- och underhållsverksamheten inte utvecklas eller utvecklas för sakta för att svara upp mot kraven från produktionen. Till följd av detta får produktionen svårt att hålla sina åtaganden och att nå sina mål. Vem tar fram en underhållsstrategi? Detta arbete kan givetvis ske på olika sätt. Företagsledningen kan ta fram mål för driftsäkerhet och underhåll, eller så kan det överlåtas till underhållsledningen. Utifrån framtagna mål formuleras en strategi för att nå dessa. Om företagsledningen gör detta är risken att man siktar för högt och skjuter för fort, utan tillräcklig hänsyn till den egna organisationens förmåga och färdighet. Om underhållsledningen gör arbetet är risken stor att målen inte går i takt med de övergripande målen och att det blir en för stor självcentrering i utvecklingen. Bäst resultat får man enligt vår erfarenhet när företags-, produktions- och underhållsledningen samt personalen gemensamt tar fram vision och målformulering och tar fram planen, strategin, för att hur dessa skall uppnås. Hur tar man fram strategin? För att kunna arbeta fram en strategi måste man veta vart man skall och var man står idag. Rent praktiskt så är mödan att genomföra en förändring oftast beroende på hur omfattande förändringen är och hur lång tid som förändringsarbetet kan ta i anspråk. Hur man lyckas i sitt förändringsarbete är bland annat beroende på hur väl utkommunicerat behovet av förändring är samt hur förankrad förändringen är i organisationen. Rent praktiskt arbetar vi på Idhammar på följande sätt: vi tar fram strategins tre steg, dessa är: nulägesanalys (auditering), målformulering och strategiformulering. Alla dessa aktiviteter sker med bredd, det vill säga de skall engagera ett brett tvärsnitt av företagets medarbetare på alla nivåer. Nulägesanalysen Nulägesanalysen tas fram vid en auditering av driftsäkerhets- och underhållsverksamheten. Analysen kan göras på två nivåer, dels som en övergripande SIQ-analys, dels som en detaljerad underhållsanalys. SIQ-analysen ger en övergripande bild av nuläget som exempelvis lämpar sig för benchmarking. Underhållsanalysen görs för att ge indata till ett förändringsarbete. Auditeringen baseras dels på objektiva fakta som bland annat tas fram ur dokumentation, underhålls- och ekonomisystem, dels baseras den på subjektiv information som tas fram vid intervjuer. De områden som skall belysas vid nulägesanalysen är bland annat följande: Hur ser de nuvarande målsättningarna ut och vad är det faktiska resultatet i driftsäkerhetsarbetet, följs exempelvis TAK-värde upp och på vilket sätt sker detta? Hur är underhållsverksamheten organiserad, vem har ansvaret för driftsäkerheten och hur ser det faktiska ansvaret ut? Hur ser ekonomin ut; hur stora är de direkta underhållskostnaderna, mäts och följs de indirekta underhållskostnaderna upp? Vilka arbetar med underhåll; hur är arbetsuppgifterna fördelade arbetar man exempelvis med operatörsunderhåll? Vilken är kompetensen och inriktningen på underhållsavdelningen, hur ser åldersstrukturen ut inom underhållet? En viktig fråga att titta på är hur underhållet bedrivs: arbetar man planerat eller reaktivt, arbetar man med förbättrande underhåll, hur följs aktiviteter upp? Vidare måste

5 Underhållsstrategi FAKTA Idhammars arbete med underhållsstrategier Området auditering, analys och strategi är ett av Idhammars största och vikigaste verksamhetsområden. Sedan 1996 har vi genomfört ett 60-tal uppdrag inom detta område i varierande branscher, däribland pappers- och massa-, järn- och stål-, gruv-, kemi-, verkstads- och livsmedelsindustri samt inom kraft- och energisektorn. Uppdragen har omfattat alltifrån mindre företag med ett hundratal anställda till företag med över 3000 personer anställda. Ofta får vi förtroendet att leda eller medverka i det efterföljande utvecklingsarbetet på företagen. Är du intresserad av att få mer information? Ring Per Möller på eller maila per@idahmmar.se underhållsprocesserna granskas, exempelvis för akutunderhåll, planerat avhjälpande underhåll samt förebyggande underhåll. Viktigt är att granska stödprocesser och stödjande informationssystem, om sådana finns. När Idhammar gör en auditering försöker vi alltid att intervjua all (eller en representativ del) personal på underhållsavdelningen, intervjuerna görs alltid enskilt och konfidentiellt. En sådan genomgång är givetvis tidskrävande i en stor organisation, men genom att alla kommer till tals så inleds även förankrings-processen. Arbetet sker alltid underifrån och uppåt i organisationen. Först intervjuas underhållspersonal och ett antal operatörer, samtidigt går vi översiktligt igenom den underhållstekniska statusen på anläggningarna. Därefter intervjuas mellanchefer och sist representanterna från företagsledningen. På detta vis kan frågorna till ledningen preciseras och spetsas till. Varför blir en vanligare fråga än hur på denna nivå. Svaren och insikterna som erhålles vid intervjuerna ställs mot fakta och även mot hur underhållet borde fungera, det senare finns ibland beskrivet i kvalitets- och ledningssystem. Emellanåt görs en omvärldsanalys för att se hur den omgivning som företaget verkar i är beskaffad, finns en fungerade underhållsmarknad på orten och hur agerar man som kund på denna. Efter avslutade intervjuer och faktagranskning tas en nulägesbeskrivning fram. Denna presenteras, dels i sammankomster, dels visuellt i organisationen. Viktigt är att efter presentationen få accept på att det är så här det ser ut från alla nivåer i företaget. Just att få accept på nuläget är mycket viktigare än att diskutera varför ser det ut så här vilket man ofta ägnat mycket tid åt i företaget. Diagrammet visar nuläget, senare förs även målet in. Utifrån nuläget arbetas ett handlingsprogram fram, som svarar mot de mål företaget har och som visar hur man kan ta sig an de utvecklingsområden som kommit fram i nulägesanalysen. Handlingsprogrammet presenteras på samma sätt som nulägesbeskrivningen, och fungerar som starten för förändringsarbetet. I kommande nummer berättar vi om hur man formulerar visioner och mål, och hur man tar fram en strategi. 5F Fem enkla frågor till dig som är underhållsansvarig! Per Möller per@idhammar.se Borde andelen planerat underhåll öka i er verksamhet? Är antalet haverier och störningar för högt? Känns det som att underhållet har en utvecklingspotential i ditt företag? Får du höra att underhållskostnaderna är för höga? Kan produktionspersonalen utföra mer underhåll? Vinn en kursplats, värde max : För att delta i utlottningen, registrera dina svar på Ny konsult på Idhammar Idhammar har rekryterat en ny konsult, Rolf Forsberg. Rolf är ekonom och ingenjör och kommer närmast från Total Productivity Systems AB (TPS). Han har under närmare 10 års tid haft ett nära samarbete med Total Productivity Development AB (TPD) som förvärvades av Idhammar Mellan arbetade Rolf på SSAB och under åren var han VD och konsult i ett företag inom underhålls- och IT-konsulting. Sedan 1999 har han drivit TPS och fokuserat på konsulting inom underhåll och produktion. Under de senaste åren har han huvudsakligen arbetat med utvärderingar och implementeringar av affärs- och underhållssystem både inom Sverige och internationellt. De internationella uppdragen har funnits i bland annat Jordanien, Filippinerna och Thailand. För närvarande arbetar jag i ett projekt i Malaysia. Det rör sig om implementering av underhållssystem för Indah Water, som är Malaysias största företag inom avloppsrening och avloppshantering. Jag har även uppdrag i Sverige för Crane AB och SSAB, berättar Rolf. Rolf är gift och har två små barn och då möjlighet ges ses han gärna ströva omkring på en golfbana. Jag ser fram emot att arbeta på Idhammar och hoppas att kunna utnyttja och vidareutveckla mina kunskaper ytterligare, framförallt vad gäller implementering och effektivt utnyttjande och underhållssystem. Modeller och system för anläggningseffektivitet (OEE) är också ett område som ligger mig varmt om hjärtat, avslutar Rolf. idrift@idhammar.se 5

6 Mer kaffe med TPM på Gevalia Mer kaffe med TPM på Gevalia forts. från sida 1 Efter informationen till personalen var det dags att genomföra ett ledningsseminarium. Även här inledde Kjell och Jürgen fortsatte. Syftet med ledningsseminariet var att försäkra sig om alla chefers medverkan och engagemang. Ledningsseminariet åtföljdes av utbildning av den produktions- och underhållspersonal som arbetar i/med utrustningen i rosteriet. Utbildningen avslutades med en praktisk tillämpning av 5S i rosteriet. Kursdeltagarna, som var indelade i grupper, beväpnade sig med listor och adresslappar och antecknade samt taggade (märkte upp ) samtliga upptäcka fel, rengöringsbehov, förslag till förbättring av miljö och säkerhet samt idéer till förbättringar. Det blev över 100 åtgärdspunkter. Alla objekt som behöver åtgärdas märks med en adresslapp med felbeskrivning. Direkt efter utbildningen fastställdes ansvarig grupp (produktion/ underhåll) och genomförandet av alla åtgärder påbörjades. En stor del av åtgärderna utfördes av operatörerna själva. Här bekände ledningen färg genom att ge operatörerna praktisk möjlighet att kunna utföra åtgärderna. Informationen och utbildningen genomfördes i januari 2003 och är nu det oktober, vad har hänt? En rundvandring tillsamman med Leif Sörehall visade anmärkningsvärda framsteg: Skötselanvisningar har satts upp för att visa hur man hanterar olika situationer. Verktyg och hjälpmedel finns på markerade platser i rena skåp. Skötselanvisningar finns uppsatta på olika platser. Ett imponerande arbete! Kjell Arnberg svarade på frågan om han är nöjd med TPM arbetet: Visst det ser bra ut men det finns mer att göra. Framför allt måste vi ägna oss åt att förbättra operatörsunderhållet, där är resultatet ännu så länge väldigt ojämnt mellan skiftlagen. Mikael Kock bekräftar ovanstående och tillägger: Mätningen visar att anläggningseffektiviteten har ökat och produktionsresultatet, hos Gevalia benämnt Global efficiency, ökade 5 %. Därutöver märks en förändring hos personalen, de arbetar nu i rena lokaler med alla hjälpmedel till hands och förbättrad och säkrare åtkomst till maskinerna. Hur blir det fortsatta arbetet med TPM? Mikael Kock: Det är mer att göra i rosteriet, det kommer ständigt fram nya åtgärdspunkter. Trots det har vi valt att som nästa steg införa TPM vid förpackningslinjerna Monobag 1, 2 och 3. Eftersom all personal redan har fått information och ledningen redan visat sitt stöd startades det arbetet med en 2-dagars utbildning och praktisk tilllämpning av 5S. Här kan nämnas att vid denna utbildning deltog även personal från Gevalia Danmark och från Estrella. Denna gång dokumenterades samtliga åtgärdspunkter med text och bild samtidigt som de naturligtvis även taggades. Ett par timmars inventering gav 105 åtgärdspunkter. Nu börjar arbetet med genomförandet! Vi önskar lycka till. Jürgen Steffens jurgen@idhammar.se Studera på egen hand? Beställ Idhammars praktiska handbok Underhållsteknik författad av Jürgen Steffens och Per Möller. Ring på eller besök oss på 6 Renligheten har avsevärt förbättrats. I vissa avsnitt har man målat om. Material och förnödenheter finns på markerade platser. Kabelstegar, som tidigare var en plats där damm samlades och därmed utgjorde en fara, har täckts med aluminiumplåt. Nya stegar har monterats för att förbättra åtkomligheten och säkerheten till maskinerna. Alla åtgärdspunkter dokumenteras med foto, felbeskrivning och vem som är ansvarig. Feldokumenten samlas i en pärm. Ny kurskatalog på gång Vi har påbörjat arbetet med vår kurskatalog för år Vi fortsätter att satsa på utbildningar inom underhåll och breddar utbudet inom produktion. Vill du har kurskatalogen? Maila till katalog@idhammar.se och glöm inte att ange ditt namn och företagsadress.

7 Utbildning Bra initiativ, Stora Enso! Under våren och hösten har Stora Enso i Gävleborgs län vid tre tillfällen genomfört leverantörsseminariet om kvalitetssäkring av utbildningar. Vi på Idhammar hade nöjet att, som ett av 50 utvalda företag, delta vid ett seminarium i Gävle Konserthus under en torsdag i september. Seminariet bevistades av 17 deltagare från olika typer av företag; leverantörer av teknik och insatsvaror eller renodlade kunskapsföretag, alla med det gemensamt att man genomför utbildningar för personal på Stora Enso. Idhammar AB har exempelvis utbildat operatörer i förebyggande underhåll på Norrsundet. Maria Fredriksson, kompetensutvecklare på Skutskär berättar om bakgrunden till seminariet: Stora Enso i Gävleregionen, dvs Skutskär, Norrsundet och sågverket i Norrsundet, har totalt cirka anställda. För dessa har vi budgeterat i snitt sju dagars utbildning per år, vilket blir totalt timmar per år. Från vänster till höger: Maria Knuts, Catarina Ceder, Mari Reiz, Maria Fredriksson För oss är det givetvis av yttersta vikt att utbildningarna leder till önskat resultat både i ett individperspektiv och i ett företagsperspektiv, fortsätter Maria. Vårt övergripande mål är tillväxt både för företag och medarbetare. Förutom Maria Fredriksson var Maria Knuts från Skutskär och Mari Reiz från Norrsundet medarrangörer, alla tillhör HR-funktionen. De inledde med en presentation och lät deltagarna tala om inte bara vilka och vad de är, utan även vad de vill bli (alltifrån lokförare till stridspiloter). Därefter följde en genomgång över Stora Ensos upphandlingsprocess för utbildningar. Nästa steg var att i grupp identifiera stubbar, det vill säga hinder i den praktiska utbildningsprocessen som vi alla som utbildare brottas med, denna gång fokuserat på Stora Enso som kund. Här berättades det livfulla anekdoter om utbildning utan mål, tomma lokaler, låsta portar och annat saker som lätt kan undvikas genom att företaget planerar bättre och tänker på att t ex vakten behöver veta att en utbildare kommer och ska släppas in på området. Allt noterades flitigt av de tre M:en. Efter en närande lunch var det dags för dagens gästföreläsare Catarina Ceder, pedagog från Media kombination. Hon började med att berätta om vad pedagogik är och vilka olika typer av pedagogikmodeller som finns. Därefter berättade Catarina om Dr. Rita Dunns forskning om olika inlärningsstilar: Rita Dunn är professor vid St. Johns University i New York. Hennes forskning visar att vi har olika inlärningsstilar eftersom vi alla är olika. Under de 30 år hon har varit verksam har hon identifierat 21 olika faktorer som påverkar vår inlärning, berättade Catarina på ett mycket engagerat sätt. Catarina fortsatte sin redogörelse med att berätta att det finns fem huvudfaktorer som positivt påverkar förutsättningarna för inlärning hos 70 % av deltagarna. Dessa är: - Design, dvs inredning möblemang av utbildningsplatsen. - Ljus, individen stimuleras av mycket/ litet ljus. - Tid på dygnet, morgonpigg eller kvällsmänniska. - Sinne: skall inlärningen vara visuell (synbaserad), auditiv (baserad på hörande), kinetisk (baserad på rörelse) eller taktil ( pillande finmotorik). - Hur bearbetning av information sker, globalt eller analytiskt. Slutligen fick vi möjlighet att snabbt prova på kinetisk och taktil inlärning. Seminariet, som tog slut alldeles för fort, avslutades med ett slutprov och en stor applåd till föreläsarna. Per Möller per@idhammar.se Scania tecknar ramavtal med Idhammar Sedan lång tid tillbaka har Idhammar genomfört kurser för Scanias personal. Vi har bland annat medverkat i gymnasieutbildningen, med underhållsteknik och produktivitetsspelet. Därutöver har vi under våren varit med vid en utbildning av blivande underhållstekniker samt förmedlat modernt underhållstänkande till Scanias produktionspersonal. Som en följd av detta har nu ett avtal tecknats gällande underhållsrela- terade utbildningar för Scania och till bolaget knutna verksamheter i, Oskarshamn, Luleå, Sibbhult och Falun. Jürgen Steffens, ansvarig för företagsinterna utbildningar hos Idhammar AB: Vi är stolta över att få medverka med vårt kunnande och ska givetvis göra vårt bästa för att svara upp mot Scanias krav. idrift@idhammar.se Praktisk övning under kursen i Pneumatik på Scania. 7

8 Avsändare: Idhammar AB Box SKÄRHOLMEN B Till dig som sorterar posten på företaget! Vänligen returnera detta om mottagaren inte längre finns på företaget eller är okänd. En ruggig tid... Nu är hösten här, det är ruggigt och grått, vi rustar oss mentalt och fysiskt för vintern. Mentalt genom att bita ihop och hämta kraft i vissheten att efter hösten blir det vinter och därefter vår igen, däremellan kommer julen som en ljusglimt. Fysiskt rustar vi oss genom att plocka fram vinterkängor och dunjacka. Dessvärre är det inte bara höst i naturen utan det ser även ut att vara en lång höst i industrin. En sjunkande dollarkurs är senaste stenen på redan tungt lass för många industrier och ett EMU-val som gick tvärt emot vad man önskat i många företagsledningar, gör att vintern känns nära. Att det är snålblåst ser vi inte minst i presskommunikéer om nedläggningar och utflyttade företag. Den dunjacka som det offentliga skulle kunna leverera kunde bland annat vara: Förutsättningar till långsiktig planering, forskningsstöd, tillgång till bra tekniska utbildningar, hanterliga regelverk m m. Till detta kommer hela den ekonomiska miljön som företagen har att verka i, något som debatteras i det oändliga men där åtgärderna uteblir, ofta för att särintressen tillåts regera. Hur kan företagen själva rusta sig med rejäla kängor på fötterna? Jo, genom att ständigt vara vassare än alternativen, ha högre produktivitet, vara mer innovativa etc. etc. Hur kan man då rusta industrin för att klara en kall höst och vinter? Givetvis sätts inte bara årstid och temperatur av omvärlden utan i mycket stor utsträckning av samhället med våra folkvalda politiker i spetsen. Insikten att det är vår industri som faktiskt skapar största delen av det välstånd vi har verkar dock inte ha trängt in. En nation av börsklippare, kulturarbetare och offentliganställda byråkrater lär inte ha mycket välstånd att fördela! Per Möller Här är man på sina håll mycket framgångsrik, många svenska företag är världsledande i produktivitet och produktivitetsutveckling. Ofta med grund i ett hundraprocentigt engagemang hos ledning och medarbetare, samt en insikt i att man inte kan ta något för givet och att allt kan göras bättre än idag... Per Möller per@idhammar.se Information q Jag vill ha mer info om följande kurs: q Jag vill bli kontaktad om följande: q Jag vill få e-postutskick på följande adress: Förnamn Efternamn Företag Företagets adress Postnr & ort Telefon (vxl) i drift nr 10 oktober 2003 Ansvarig utgivare: Jürgen Steffens Redaktör: Stina Macklin Layout och textredigering: Eva Andersson Vill du kontakta oss på i drift-redaktionen? Ring till eller skicka e-post till: idrift@idhammar.se Avdelning Befattning Telefon (dir) Fax (dir) E-post Mobil Idhammar AB - Box SKÄRHOLMEN - Tel Fax