Nyheter från Idhammargruppen. drift. LKAB förbättrar förrådsservicen

Transkript

1 Nyheter från Idhammargruppen drift Nummer 7 mars 2003 Innehåll: LKAB förbättrar förrådsservicen Sida 2 3 Inspirerande TPM-möte Insikt genom utsikt Kurs med grupparbeten Vi på Idhammar Kompetensanalys Idhammar 2002 Kursinformation Våren är på väg! Sida 2 3 Sida 4 Sida 5 Sida 6 Sida 6 Sida 7 Smarta smålänningar går samman Sida 8 LKAB förbättrar förrådsservicen LKABs förrådsverksamhet har en omsättning på ca 400 miljoner kronor per år, och kraven på rationell hantering och precision är höga. Förrådet i Malmberget har en mycket väl fungerande servicegrad, men förrådet i Kiruna har inte fullt ut levt upp till de ökande kraven på tillgänglighet och har därför sett ett behov av förbättringar. Som ett led i detta har man gjort en stor genomgång av förrådet, och infört ett helt nytt flöde för att hantera inkommande och utgående artiklar. Förändringen är genomförd i varmförrådet, och kallförrådet står näst på tur. Tidigare såg förrådet ut som det ofta gör på många företag: trångt, mörkt, stökigt, en dålig arbetsmiljö som bland annat resulterat i revirtänkande bland personalen. Under 2001 beslöt ledningen att inleda ett effektiviseringsarbete i förrådet. En förrådsutredning genomfördes av en utomstående konsult, Tage Bengtsson från Idhammar. Utredningen visade att det grundläggande var att få en smidigare hantering samt ordning och reda i förrådslokalen. En annan viktig punkt var att minska förrådsvärdet och antalet artiklar. Planerings- och utvecklingsarbetet av det nya förrådet har till större delen gjorts av personalen själva. Det första steget var att bygga ett gemensamt lunch-/rastrum. Det sågs som nödvändigt för att öka sammanhållningen. Därefter genomfördes en rad förändringar för att förbättra ergonomi och effektivitet i lokalerna. Tidigare var förrådet indelat i två plan, Sam Lidman och Bernhard Rova i det förnyade förrådet. vilket innebar mycket bärande upp och ner för smala trappor. Mellantaket revs, och hyllorna kunde byggas på höjden. Det var en utmaning i sig att utveckla ett nytt, modernt, förråd inom väggarna för det gamla. Citat Bernhard Rova När jag kom hit för tre år sedan var det som Fort Knox, otillgängligt och instängt. Det har blivit en enorm förändring. Läs mer om förrådssatsningen på LKAB i Kiruna på sida 2 3 1

2 Förrådsförbättring/TPM-möte LKAB förbättrar förrådsservicen Logiskt flöde En viktig fråga var att skapa ett så logiskt och smidigt flöde som möjligt genom förrådet; att minimera antalet lyft, förenkla uppackningen och att förkorta transportsträckorna. Godset kommer in i ena änden, och redan när det lastas av bilarna startar sorteringen. Det som ska in i kallförrådet körs dit, övriga artiklar tas in i varmförrådet. Pallarna ställs på ett rullband som också fungerar som arbetsbord. Bandet lutar något så att pallarna kan skjutas framåt med handkraft, men det lutar inte mer än att det går arbeta med truck. Vid rullbandet kontrolleras godset mot packsedlarna och registreras i datorn. Efter detta skall artiklarna sorteras in på rätt plats i förrådet. Alla eventuella avvikelser, till exempel om artikeln är skadad eller om någonting saknas, ska Tydliga skyltar talar om vilken hylla lådan är på väg till. lösas innan det kommer in i själva förrådet. På så sätt behålls kontrollen och differenserna minskar. På andra sidan rummet finns ett annat rullband, med lådor. Den som sorterar in artiklarna väljer en gul skylt vars nummer överensstämmer med rätt hyllplacering. Han sätter även en blå skylt med motsvarande nummer på sidan av lådan. När lådan fyllts med de artiklar som ska in på den aktuella hyllan plockas den gula skylten bort och lådan förs vidare med rullbandet in i nästa rum, där nästa person tar över. Tydlig märkning för säkring av kvalitet Eftersom lådorna är märkta med rätt hyllnummer, och inte innehåller några artiklar som ska till andra hyllor så går det lätt att sortera in var sak på sin plats. En annan finess är att emballagen avlägsnas innan artiklarna läggs på hyllorna. Kartongerna används sedan för att packa de artiklar som beställts ut ur förrådet. På så vis städas onödigt skräp undan, och innehållet på hyllorna blir lättare att överblicka. Det nya arbetssättet gör att alla kan fokusera på sin uppgift. FAKTA LKAB Forts från sidan 1 Grundades Bryter och förädlar järnmalm. Omsättning 2002: miljoner kronor Antal anställda: ca 3 000, varav ca i Kiruna Det blir inte så mycket spring fram och tillbaka och ingenting faller mellan stolarna för att alla trodde att någon annan gjorde det som skulle göras. Man tillämpar också arbetsrotation, så att personalen får olika arbetsuppgifter olika dagar. Ordning och reda är grunden Allt baseras på ordning och reda. Prioritet ett är att få upp allting från golvet. Det underlättar städningen och skapar en psykologisk spärr mot att ställa ifrån sig saker där det råkar finnas en tom yta. Att förrådet är välstädat och bra organiserat ökar trivseln bland personalen. Det välorganiserade förrådet gör det också lättare för nykomlingar att lära sig rutinerna. Förrådsgruppen tar ofta in personer som ska rehabiliteras. Ofta omfattar detta endast en kort period, det måste därför gå snabbt att komma in i arbetet annars blir verksamheten lidande. 2 Inspirerande TPM-möte Sedan lång tid tillbaka har vi på Idhammar arbetat med utbildning och med konsultstöd vid införandet av TPU/TPM. Några kunder har kommit mycket långt med sitt TPU/TPM-arbete medan andra har stött på svårigheter. Gemensamt för alla är att det finns många frågeställningar som behöver belysas. Kundernas åsikter och idéer är viktiga för oss, eftersom vi därigenom kan förbättra våra tjänster. Därför anordnades ett möte den oktober 2002, där 20 förväntansfulla Mats Eliasson, SSAB Tunnplåt och diskussionsvilliga deltagare från 12 företag inom olika branscher deltog. Bland deltagarna fanns bl a produktionschefer, underhållschefer och TPM-projektledare, vilket bådade gott för en bred och mångfacetterad diskussion. Eftersom syftet med mötet är att lära av varandra och att diskutera fördelar, förutsättningar och fallgropar vid arbetet med TPM utformades inget detaljprogram med givna hållpunkter. Istället bad vi att få förslag till ämnesområden från deltagarna. Det resulterade i följande diskussionspunkter: mätetal för TPM, att tillämpa 5 S, Operatörsunderhåll och TPM-arbetsoch förbättringsgrupper. Varje ämne introducerades kortfattat och åtföljdes av grupparbeten och diskussioner som inriktades på: Så här har

3 Förrådsförbättring/TPM-möte Utgående gods ställs vid den port som har den aktuella adressen. Utanför, på andra sidan lastgången, finns motsvarande uppställningsplatser för gods från kallförrådet. Genom ordning och reda samt tydlig märkning av alla artiklar blir det lättare att hitta det man letar efter. Märkning sker både med färgkoder och artikelnummer. Arbetsmiljö i fokus Obehöriga släpps inte in i förrådet utan ledsagare. Det är dels för att förhindra att det blir oordning om någon tar en sak och sedan lägger tillbaka den på fel plats. Men framför allt är det för att förhindra olyckor, till exempel att någon blir påkörd av en truck. Arbetet kan underlättas genom enkla förändringar. För att underlätta vid inventeringar töms oljor och liknande över från sina fat till graderade tankar. Därmed slipper personalen gissa sig till hur mycket som finns kvar. Citat Sam Lidman Människan är lat av naturen, därför gäller det att göra allting så enkelt och tydligt som möjligt. Batterierna till truckarna behöver regelbundet fyllas på med destillerat vatten för att inte skadas. Hittills har det varit lite si och så med det, men snart ska det bli ändring. Genom att dra slangar och kopplingar till varje truckplats blir det enkelt att få in rutinen att fylla på batteriet. Bättre samordning ger högre servicegrad mot kund Det ska bli bättre samordning mellan förråden på LKABs olika enheter. Bland annat ska samma LK-nummer, det vill säga interna artikelnummer, användas. LKAB strävar också efter att minska antalet artiklar i förrådet, men eftersom maskinerna, och därmed reservdelarna, är så specialiserade måste förrådet vara omfattande. Leveranstiderna på vissa reservdelar är mycket långa, upp till sex månader är inte ovanligt. Detta bidrar givetvis till omfattningen. Genom att samordna inköp, och ha god kontakt med leverantörerna kan man ändå hålla förråden nere. En av leverantörerna har till exempel lager i Luleå, 35 mil bort. Det innebär att LKAB kan ha ett fåtal artiklar i förrådet, säkerhetsreserven kan finnas hos leverantören. Det viktigaste är ofta att veta hur lång tid det tar att få en reservdel, sedan kan man planera efter det. Inköpsservice för varor utanför förrådssortimentet LKAB har infört en ny funktion, Inköpsservice. Avsikten är att kunna hjälpa kunderna även med de varor som inte finns på hyllan i förrådet. Kunderna beskriver vad de vill ha, sedan letar Inköpsservice upp den leverantör som har de bästa villkoren och gör beställningen. En av fördelarna är att via Inköpsservice kunna styra avropen till färre leverantörer, färre varianter, standardiserade, godkända produkter Citat Lars Åke Bergström Genom samordning och planering, till exempel planerad förrådshållning i samarbete med leverantörerna, kan vi minska behovet av att ha ett stort antal artiklar i lagret och kan ändå tillgodose ökande krav på tillgänglighet från kunderna. Det är viktigt att förrådet håller en hög servicegrad, dels för att produktionen inte ska hindras av att exempelvis reservdelar saknas, dels för att avdelningarna ska vända sig till förrådet istället för att göra egna inköp. Med hög servicegrad minskar vi de egna inköpen i verksamheten genom olika kanaler, och kan på detta sätt styra delar av inköpen med fokus på kostnaderna för LKAB. De förändringar LKAB i Kiruna klarat att genomföra på en kort tid är imponerande. Ännu återstår många åtgärder innan allt är klart, inte minst i kallförrådet, men personalen på förrådet har redan visat att stora förändringar är möjliga. Eva Andersson idrift@idhammar.se vi gjort, Vilka förutsättningar måste uppfyllas? Vilka fallgropar kan man råka ut för? Vilket resultat kan man uppnå? Här framkom många idéer och synpunkter som både vi och deltagarna kunde ta med hem och tillämpa i den egna verksamheten. Ett mycket uppskattat inslag i mötet var när några av deltagarna presenterade hur de har infört TPM i sina respektive företag och vilket resultat som uppnåtts. Nästa möte är planerat att genomföras i maj 2003 och ett av de deltagande företagen står som värd. Vill du veta mer om Idhammars TPM-möten? Ring, faxa eller maila till Jürgen Steffens. Jürgen Steffens jurgen@idhammar.se Olov Martinson, Martinsons Trä, Bygdsiljum, Håkan Leu, SSAB Tunnplåt, Borlänge, Jens Axén, VCE, Eskilstuna, Jan Tenås, Husqvarna AB, Brastad Även kvällen mellan mötesdagarna användes för utbildning. Här fick deltagarna lära sig hur man blandar de mest exotiska drinkar. Naturligtvis ingick en provsmakning vilket ytterligare höjde diskussionsvilligheten. 3

4 Kurs med studiebesök Insikt genom utsikt Kurs med studiebesök Kennet Lindström och Anders Sjögren från Metsä Tissue går kursen Att leda och utveckla underhållet. Här berättar de om sina intryck från kursen och de grupparbeten och studiebesök som hör till. Vi fick äta på restaurangen nere i gruvan, och på kvällen var det tid för bastubad med tillhörande nedkylning i snön. När vi var i Kiruna var det sex eller sju minusgrader, veckan innan hade det varit 36. Klockan halv två varje natt spränger de i gruvan, då kunde vi känna hur hotellet skakade. 4 Vad tycker ni om kursen? Anders: Den är väldigt givande. Allt går inte att överföra till det dagliga arbetet, men det mesta går att använda direkt. Det är ett stort plus att möta deltagare från andra företag. Det blir bra diskussioner om hur man löst olika delar i underhållet. Även om företagen är olika så visar det sig att principen för underhåll är densamma. Kennet: Kursupplägget är bra. Fyradagarspasset blev lite kompakt, med mycket information att mata in. Underhållsfolk är ju vana att röra på sig hela dagarna, så jag kan tänka mig att det var fler än jag som hade myror i benen. Anders: Ja, vissa lektioner var jobbiga, andra var desto mer intressanta. Vad som känns mest relevant beror på situationen på det företag man kommer ifrån. Men det är bra att få en inblick i alla frågor. Vad får ni ut av kursen? Anders: Att man får in tänket, hur man arbetar för att motivera medarbetarna när det gäller underhåll. Vi arbetar med ständiga förbättringar, integrerat underhåll och operatörsunderhåll. Många av kursledarna har jobbat som underhållsledare, så de vet vad de pratar om, och vilka problem man ställs inför. De kan komma med konkreta exempel. Kursmaterialet är bra och omfattande, det kan man plocka många godbitar ur. Skulle vilja ändra någonting? Kennet: Nej, inte innehållsmässigt, det som varit uppe har varit intressant och bra. Möjligen skulle man kunna sprida kursen geografiskt. Bortsett från grupparbetena så är alla sammankomster i, trots att kursdeltagarna finns spridda över hela landet. Men det ska förstås fungera för föreläsarna också. Vad tycker ni om grupparbetena? Anders: Kennet och jag är väldigt nöjda. Vi fick samarbeta med ett par FAKTA Grupparbeten De grupparbeten som genomförs går ut på att man skall lära sig att göra en underhållsanalys, en auditering, för att kunna förändra och utveckla den egna verksamheten. kurskompisar från LKAB, en verksamhet som var helt ny för våra ögon. Deras processer är helt annorlunda från det vi jobbar med. Men, precis som under kursen upptäcker man att skillnaderna egentligen inte är så stora. Det handlar ofta om att man har prioriterat olika frågor, det är bra att kunna se hur andra har löst underhållsfrågorna i praktiken. Grupparbetena förstärker detta att man går på kursen även när man är hemma. Kennet: Grupparbetena var väldigt roliga. Man kommer kurskamraterna inpå livet, dessutom kommer man in i deras arbete. De problem som finns på den egna arbetsplatsen finns även på andra, oavsett industri, men man kan ha tacklat dem på olika sätt. Berätta mer om grupparbetena Anders: När vi blev indelade för grupparbeten så skämtade Kennet och jag om att vi säkert skulle bli hopparade med killarna från Kiruna, och så blev det! Visst är det långt mellan Kiruna och Mariestad, men allt praktiskt löser sig. Kennet: De besökte oss först. De var nere två dagar vilket egentligen var lite för kort tid för att hinna med allt, framför allt att diskutera och reflektera. Det blir mest att man visar så här är det, mer tid skulle kunna läggas på att prata om varför, och hur det skulle kunna vara. De fick gå igenom bruket, och göra intervjuer för auditeringen. De ha hade inte varit på något bruk innan, och ytligt sett skiljer det sig mycket mellan deras verksamhet och vår. Den 7 9 januari var det dags för oss att besöka dem. Anders: Vi tog tåg och flyg upp till Kiruna, där vi blev mötta på flygplatsen. Vi fick hoppa i skoteroveraller, sen fick vi åka hundspann från flygplatsen det var en upplevelse. Vi gjorde studiebesök i gruvan. Eftersom vi hade våra gruppkamrater med som guider fick vi gå långt in och se mycket. De berättade om det vi såg, och vi fick en god inblick. Förberedelser för hundspannsfärd Slig rullas till kulor i rulltrummor. Den andra dagen hade våra gruppkamrater bokat in möten för oss med operatörer och underhållsfolk. På kvällen var det mycket hysch-hysch. Sedan blev vi inslängda i en bil och fick åka till ishotellet i Jukkasjärvi. Därefter var vi inbjudna till bolagshotellet för att träffa övriga chefer över en god middag. Kennet: Det var bra att få träffa folk från alla nivåer, från chefer till folk på golvet. De har ofta olika infallsvinklar, som det är nyttigt att ta del av. Det var ett väldigt givande besök. Det främsta intrycket var att det är så stort. Det är mycket mer än stort! Dels på så sätt att det sysselsätter många människor på orten, men framför allt rent fysiskt. Innan vi kom upp till LKAB tyckte vi nog att vårt pappersbruk, och de maskiner vi har där är rätt stora. Men i jämförelse så är det ju bara små pluttar. Dag tre besökte vi gruvan igen, och gjorde några fler intervjuer. På eftermiddagen bar det hemåt igen. Anders: Det var ett otroligt fint upplägg på hela besöket. Tyvärr visade det sig vara lite ont om tid för oss också, trots att vi var uppe tre dagar. Ett generellt råd till alla som ska göra sådana här grupparbeten och besöka varandras företag är att ta till ordentligt med tid. En annan sak som vi vill poängtera är att den här kursen passar personal på olika nivåer, inte bara underhållsledare. Det är ju fler som berörs av de här frågorna, och som behöver ha inblick i vad det handlar om, till exempel produktionsledare och övriga chefer. Eva Andersson idrift@idhammar.se

5 Vi på Idhammar Till våra kunder, Inledningsvis vill vi tacka alla våra kunder, trogna så väl som nytillkomna, för det gångna året. Nu har vi hunnit en bit in på 2003, ett år med många nya projekt och utbildningar. Vi på försäljningsavdelningen på Idhammar AB vill gärna berätta om vårt arbete och vad vi kan hjälpa till med. Du kan vända dig hit om det mesta inom vår verksamhet, exempelvis: frågor som rör vår konsultverksamhet, information om kurserna i vår katalog, kursanmälan för dig eller någon av dina medarbetare, rådgivning när det gäller öppna eller företagsinterna kurser, undersöka möjligheten att genomföra en kurs på den ort du önskar, utbildningsplan för hela företaget samt rådgivning om kompetensutvecklingen i ditt företag, kostnadsförslag för alla typer av utbildningar, idéer om kurser som ännu inte finns i vårt utbud. Elisabet Har du övriga frågor hjälper vi gärna till med dem också. För frågor som vi själva inte kan besvara vägleder vi dig till den som är mest kompetent inom området. Vi hoppas på ett fortsatt gott samarbete under Mycket vänliga hälsningar Elisabet Nordqvist Wargclou Maria Ohlson Ewa Nilsson Ingela Engman Maria Ewa Ny på jobbet Marcus Christiansson är ny konsult på Idhammar. Han har varit i gång sedan januari, så några av er har redan hunnit träffa honom. För er som inte har det kommer här en kort presentation. Marcus är 31 år, bor i Hässleholm i Skåne och ägnar fritiden åt innebandy. Vad ska du göra på Idhammar? Jag ska arbeta för att öka förståelsen mellan människa och maskin i förändringsarbete. Jag hoppas på att fungera som en katalysator vid förändringsarbeten, främst i personalrelaterade frågor. Tyvärr finns ofta en klyfta mellan ledningsgrupper och övrig personal, och jag vill bygga broar däremellan. Det gäller att få alla att förstå varför den förändring man jobbar med är viktig. Rent praktiskt kommer jag ofta att fungera som projektledare. Jag kommer att göra nulägesanalyser, titta på frågor som rör arbetsmönster och genomföra förbättringsarbeten. Var har du jobbat tidigare? Innan jag började på Idhammar arbetade jag som produktionschef på Ekodoor i ett år. Dessförinnan arbetade jag med underhållsutveckling på Korsnäs i fem år. Bland annat använde jag mig av förbättringsgrupper, TPU/TPM, arbetsmönster och mekaniskt ansvar. Jag hade personalansvar både på Korsnäs och på Ekodoor. Vad har du för utbildning? Jag är högskoleingenjör, närmare bestämt driftingenjör med inriktning på kraft och värme. Jag har även läst 20 poäng ekonomi. Sedan läste jag Östasienkunskap, med inriktning på seder och bruk, eftersom jag skulle ha åkt dit. Men så kom krisen i Asien och jag fick ändra mina planer. Slutligen har jag även studerat pappersmasseteknik och psykologi. Vad har du för mål i ditt arbete? Jag är intresserad av samspelet mellan teknik, ekonomi och människor. För mig är personalens välbefinnande är det viktigaste. Du ska ha roligt på jobbet, varje dag ska man ha ett guldkorn med sig hem. Eva Andersson idrift@idhammar.se 5

6 Kompetensanalys 6 Kompetensanalys för att trygga företagets framtid Svenska företag har kommit långt beträffande att platta till sina organisationer. Ansvar och befogenheter flyttas längre och längre ner i företaget, vilket är bra under förutsättning att den som får det nya ansvaret har kompetens att klara sina uppgifter. Tyvärr pekar de höga ohälsotalen på att organisationsförändringen, i vissa fall, gått för fort. Nya arbetssätt kräver andra kompetenser, inte bara på utförandesidan utan också i ledarrollen. En förutseende arbetsgivare ser till att ha rätt kompetens på rätt plats. Vi på Idhammar har verkat inom svensk industri under de senaste 30 åren och sett de stora, ibland omvälvande, förändringar som skett i den industriella produktionsmiljön. Förändringar, där nya företag klarat av att etablera sig, men där många gamla företag inte förmått att anpassa sig till den nya miljön och den nya tidens krav. Du har säkert hört det förut, och du har kanske sagt det själv, men det tål att upprepas: Medarbetarnas kompetens är helt avgörande för ditt företags möjlighet att lyckas. Användningsområden Egentligen är det bara den egna fantasin som begränsar vad kompetensanalys kan användas till, men de vanligaste områdena är: att kartlägga medarbetarnas nuvarande kompetens att analysera behovet av framtida behövda kompetenser att skapa underlag för medarbetarsamtal och upprätta personliga kompetensutvecklingsplaner att analysera företagets totala utbildningsbehov att matcha befattnings- och rollkrav mot de kompetenser som redan finns i företaget att skapa kravprofiler vid nyrekrytering att kartlägga kompetensförluster vid nedskärning, omorganisation och pensionsavgångar att tydliggöra företagets övergripande mål och beskriva de kompetenser som behövs för att nå målet Kompetensinventering och analys Om du instämmer i ovanstående så ställ dig frågan om ni arbetar med kompetens- och kompetensutvecklingsfrågor ur ett långsiktigt och strategiskt perspektiv. Om du finner att svaret är ja så kan du sluta att läsa här. Om du skulle vilja ta ett strategiskt grepp på dina kompetensutvecklingsfrågor så kan vi erbjuda ett koncept som vi kallar för Idhammar Competence Management. Det innefattar i korthet följande steg: Kompetenskravsanalys på 3 5 års sikt Kompetensutvärdering Gap-analys Utvecklingsstrategi Kompetenskravsanalysen görs tillsammans med er i företaget i form av nulägesauditering och Workshops. Analysen sker i fyra nivåer: Lägsta nivån innebär att personen behöver ständig handledning. På nivå 2 klarar sig personen i stort sett själv. Den 3:e nivån innebär att personen är helt självgående. Den högsta nivån är att personen är specialist och kan lära andra. När inventeringen är klar kan kompetensanalyser göras på såväl person- som avdelnings- och företagsnivå. Ett produktionsteam på 10 personer kanske tillsammans har all kompetens som behövs men är en nyckelperson borta påverkas hela gruppens arbete. Genom att analysera behövda kompetenser mot befintliga kan gapet åtgärdas genom riktad kompetensförsörjning/utbildning. Utvärdering av befintlig kompetens och Gap-analys sker med hjälp av systemet LCube som är utvecklat av vår partner med samma namn. Utvecklingsstrategin tas fram utifrån Gap-analysen och anpassas till övergripande strategier och policy i företaget. Intresserad? Kontakta mig på Idhammar AB så kan jag berätta mer. Tel eller e-post Erik Seger erik.seger@idhammar.se Idhammar 2002 År 2002 var ett bra år för Idhammar, trots det rådande konjunkturläget. Under året påbörjades och genomfördes ett antal mycket intressanta konsult- och utbildningsuppdrag. Bland dessa skall speciellt nämnas ett omfattande utbildningsprojekt på SSAB Borlänge. Bland konsultprojekten kan vi nämna förstudier och kravspecifikationer för nya underhålls-, förråds- och inköps system på Holmens fabriker i Braviken och Iggesund. Vidare har vi genomfört ett mycket intressant projekt på Eka Chemicals i nära samarbete med Vattenfall Service Syd. Mer om detta kommer i senare nummer av i drift. Under året har vi förstärkt vår organisation genom att anställa ytterligare konsulter, bland annat genom vårt förvärv av TPD AB i Oxelösund. Detta förvärv känns idag som en rejäl vitamininjektion för oss. Thomas Ålund som var VD på TPD har ett förflutet som ansvarig för de öppna kurserna på gamla Idhammar, en roll som han åter kommer att axla hos oss. Förvärvet av TPD innebar också att vi fick en filial i Malaysia där TPD har haft ett dotterbolag. I skrivande stund har vi två konsulter där, som slutför ett RCM-projekt. Under 2003 kommer vi att satsa på att fortsätta vår tillväxt inom utbildnings- och konsultområdet. En ordentlig satsning kommer att göras på vårt koncept Competence Management, vi satsar även på mer produktionsinriktade utbildnins- och konsultuppdrag. Vi hoppas kunna fortsätta att utveckla de goda och förtroendefulla relationer vi har med våra kunder, även under Per Möller per@idhammar.se

7 Utbildningsinformation Effektivt FU-arbete Alla som arbetar med FU måste veta när, var, hur och vad som skall göras. De ska använda de rätta hjälpmedlen och kunna utföra FU-arbetet på effektivt sätt. Mer information om våra kurser hittar du på: Förvarar ni reservdelarna på rätt sätt? Hittar ni dem när de behövs? Våra förrådskurser hjälper er att spara pengar och tid. I kursen Systematisering och utveckling av FU går vi igenom FUarbetets delar från faktainsamling, systematisering och genomförande till uppföljning. Fullbokad!!! Elkunderhåll för mekaniker Nästa kurstillfälle: Borlänge, september FU det mest intressanta underhållsarbetet.? Många tycker inte det. De anser att det är mer glamouröst att rycka ut och reparera maskiner än att gå omkring och kolla så att felen inte uppstår. Vi påstår att FU är ett mycket kvalificerat arbete och FU-teknikern ska bl a: ha fullt grepp om produktionsutrustningen se till att alla aktivt deltar i FU-arbetet samarbeta med produktionspersonalen och ta tillvara/överföra kunskaper Mer om detta berättar vi i kursen FU och inspektionsteknik, del 1 och 2 AKTUELLA KURSER VÅREN :10 Systematisering och utveckling av FU 406:33 Elunderhåll för mekaniker 601:21 Rutiner och hantering i förrådet 316:01 Kompetensanalys 401:26 Tribologi och smörjteknik, del 1 404:13 FU och inspektionsteknik, del 2 304:11 Beredning och planering av underhållsarbeten 418:10 Elkunskap, steg 2 303:09 Logik och metodik i felsökning 603:03 Material- och komponentkännedom i förrådet 403:32 FU och inspektionsteknik, del 1 113:05 Att arbeta med RCM 402:19 Tribologi och smörjteknik, del 2 817:08 Samordningsansvar för arbetsmiljön - avtalsjuridik 109:10 Att starta och leda TPU/TPM 417:14 Elkunskap, steg 1 102:82 TPU/TPM i praktiken Produktionsanpassat underhåll 309:29 ProduktivitetsSpelet 401:27 Tribologi och smörjteknik, del mars mars mars 2 3 april 2 4 april 2 4 april 7 9 april 9 11 april april 6 7 maj 7 9 maj maj maj maj maj maj maj 3 4 juni 3 5 juni Jönköping Umeå Gävle Sandviken Anders Norgren Thomas Ålund Tage Bengtsson Erik Seger Richard Wolffelt Bo Wikström Tage Bengtsson Magnus Lord Tage Bengtsson H-E Emanuelsson Bo Wikström Frida Jonforsen Richard Wolffelt Benny Halldin Jürgen Steffens Magnus Lord Jürgen Steffens Ingvar Strandberg Richard Wolffelt Personal som arbetar med förebyggande underhåll Mekaniker, drifttekniker, operatörer, arbetsledare All personal som arbetar med förrådsverksamhet All personal med ansvar för att säkerställa företagets kompetensbehov Smörjare, mekaniker, operatörer, arbetsledare Mek. inspektörer, FU-tekniker, arbetsledare, UH-ingenjörer All personal som planerar och utför underhållsarbete Underhållsledare, mekaniker, operatörer Underhållsledare, arbetsledare, reparatörer, operatörer Förrådspersonal, inköpspersonal, driftpersonal Mekaniker, mek. inspektörer, UH-operatörer, arbetsledare Underhållsledare, tekniker Smörjare, smörjtekniker, arbetsledare Chefer, projektledare, arbetsledare, arbetsmiljösamordnare Personal som ska starta och/eller leda TPU/TPM Underhållsledare, mekaniker, operatörer Personal på alla nivåer inom produktion och underhåll Personal på alla nivåer inom produktion och underhåll Smörjare, mekaniker, operatörer, arbetsledare Vad, var, varför och hur mycket ska det smörjas? Smörjteknik del 1 ger svaren! Studera på egen hand? Vill du bli en riktig smörjspecialist? Gå Smörjteknik del 2! Hur lång tid tar det? Det är en fråga som underhållspersonalen ofta får när en reparation, ett planerat stopp eller ett ändringsarbete skall utföras. För att kunna ge ett korrekt svar måste underhållsarbeten beredas, planeras och koordineras. I kursen Beredning och planering av underhållsarbeten lär vi ut hur man gör. Beställ Idhammars praktiska handbok Underhållsteknik författad av Jürgen Steffens och Per Möller. Ring på eller besök oss på Med reservation för eventuella ändringar Vill du få regelbunden kursinformation? Skicka din e-postadress till: nyutskick@idhammar.se 7

8 Avsändare: Idhammar AB Box SKÄRHOLMEN B Till dig som sorterar posten på företaget! Vänligen returnera detta om mottagaren inte längre finns på företaget eller är okänd. Smarta smålänningar kursar på hemmaplan Ibland är det svårt för företag att skicka iväg medarbetare till en avlägsen kursort flera dagar. En lösning kan vara att samarbeta med närliggande företag och kontakta Idhammar för att få en anpassad utbildning på plats. Så gjorde några företagare i Småland med kursen i förebyggande underhåll för elektriker. Kursen har tidigare genomförts hos AB Gustaf Kähr i Nybro och nu fanns även intresse från ITT Flygt AB i Emmaboda. De två företagen har redan ett visst samarbete, och snart föddes idén till ett nytt kurstillfälle, denna gång gemensamt. Och varför inte bjuda in andra företag i regionen? Sagt och gjort, ITT Flygt bokade kurslokal och inbjudan sändes ut till ett antal företag. Djungeltelegrafen gjorde nog också sitt till, för kursen blev snart fulltecknad. Miljövänlig är rätta ordet för denna kurs, främst på grund av den förkortade resvägen för deltagarna. Dessutom genomförs kursen på Emmaboda miljöstation, vilket givetvis kan väcka frågetecken utbildning på en sopstation? Förklaringen är att Emmaboda startade ett kommunalt projekt Syftet är att arbeta för ett hållbarare samhälle genom återvinning av kommuninvånarnas grovsopor. Stina Macklin Projektet har därefter utökats med flera verksamhetsgrenar, t ex second hand-butik, olika typer av verkstäder samt försäljning av byggnadsmaterial. Man har även låtit inreda konferenslokaler i miljöstationen. Inredningen är till stor del sponsrad av ITT Flygt, men även andra företag har bidragit. Lokalerna är elsanerade och ekologiskt uppbyggda och uppvärmning sker med kakelugnar/fjärrvärme. Det finns en koldioxid- och temperaturmätare i den större lokalen och där gäller att koldioxidhalten bör vara under 1300 ppm. Är halten över är det dags att ta en paus! Konferensdeltagarna får också lära sig att sortera sitt avfall på rätt sätt papper i returpapperslådan och snuset i kompostburken! En kurs som genomförs på nära håll spar både tid och resekostnader. Deltagarna får också chans att lära känna närliggande företag, vilket kan skapa samverkan även inom andra områden. En del säger att smålänningar är snåla men undertecknad, vars far förresten kom från Småland, tycker nog snarare att smålänningar är smarta! Information q Jag vill ha mer info om följande kurs: q Jag vill bli kontaktad om följande: q Jag vill få e-postutskick på följande adress: Förnamn Efternamn Företag Företagets adress Postnr & ort Telefon (vxl) i drift nr 7 mars 2003 Ansvarig utgivare: Jürgen Steffens Redaktör: Stina Macklin Layout och textredigering: Eva Andersson Vill du kontakta oss på i drift-redaktionen? Ring till eller skicka e-post till: idrift@idhammar.se Avdelning Befattning Telefon (dir) Fax (dir) E-post Mobil Idhammar AB - Box SKÄRHOLMEN - Tel Fax