MÅNGKULTURELLT CENTRUM VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 MÅNGKULTURELLT CENTRUM VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006

2 Mångkulturellt centrum. Verksamhetsberättelse Org.nr Mångkulturellt centrum, april 2007 Red. Ann Pettersson & Ingrid Ramberg Form Ingrid Ramberg Foto Andrzej Markiewicz

3 INNEHÅLL Förord 4 Forskning 6 Dokumentation 11 Arkiv 14 Utbildning 15 Centrum för interkulturell skolforskning 18 Utställningar 21 Program och visningar 26 Pedagogiska verkstan 32 Förlaget 34 Biblioteket 37 Information och marknadsföring 38 Reception, butik och uthyrning 40 Tavernan 41 Organisation och personal 42 Årsredovisning 45 Revisionsberättelse 51

4 FÖRORD Modern power cannot control global flows largely because it has not addressed the complex patterns of contemporary mobility. Nikos Papastergiadis, professor, University of Melbourne CITATET ÄR HÄMTAT ur skriften Arts and Diversity som Mångkulturellt centrum producerade under det nationella Mångkulturåret I november 2006 genomfördes ett tvådagarssymposium på samma tema i samarbete med Riksteatern och Botkyrka kommun, samt med stöd från Statens kulturråd, Framtidens kultur och kulturdepartementet. Syftet med symposiet var att diskutera och pröva kulturpolitiska idéers förmåga att möta just de komplexa mönstren i samtida mobilitet, samt att belysa hur konst i vid mening kan bidra till att bädda in människor i nya gemenskaper. Platsen Botkyrka och dess institutioner: Botkyrka konsthall, Subtopia, Riksteatern och Mångkulturellt centrum, utgjorde här ett slags fallstudie. Exemplet ovan rymmer flera viktiga aspekter av det arbete vi ägnat uppmärksamhet åt under året. De internationella förbindelserna har ökat påtagligt i verksamheten. Vi har inbjudits till och deltagit i verksamhetsmöten och presentationer i Prag, Lissabon, Leeds, London, Rom, Dublin, Bryssel, Gent och Oslo. Vi har samarbetat med en konstskola (AMAC) i Sydafrika kring utställningen Women s Spaces Kvinnliga rum som visades på Fittja gård. Vi har dessutom tagit emot ett flertal studiebesök från olika delar av världen. Vi använder den lokalmiljö som omger oss för att pröva teoretiska och konstnärliga bearbetningar. Botkyrka är vår utkikspunkt och det är idag en självklarhet att denna samhällsmiljö, med vårt långsiktiga och breda kunskapsperspektiv, kan utbyta idéer för utveckling och förändring med liknande miljöer oberoende av geografin. Se där hur globaliseringsprocessen verkar. Exemplet visar ytterligare två saker som kännetecknar vårt arbete; vi skapar möten som syftar till att gränsöverskrida politikens, praktikens och teorins etablerade snitt. Det är ingen lätt uppgift men vår uppfattning är att det är i dessa möten som en ny typ av förståelse kan bli möjlig. Det andra är att vi har höga ambitioner att sprida och kommunicera det vi gör. Det ska vara möjligt att ta del av ett innehåll även om man inte kan delta i de strategiska aktiviteter vi anordnar. Utgivningen och den vida distributionen av skriften utgör ett exempel på detta. I den utåtriktade verksamheten har vi haft en större bredd än tidigare. Det beror på effekten av det nationella Mångkulturåret i förening med de uppdrag vi tagit oss 4

5 an. Detta har inneburit att vi fortsatt samarbetet med Svensk Handel kring utgivningen av Mångkulturella almanackan. Med Naturvårdsverket har vi arbetat med en kunskapsöversikt kring bl. a. naturanvändning samt gett ut boken Mångnatur. Till bredden ska läggas vår fördjupning av platsen norra Botkyrka i utställnings- och bokprojektet NOBO. Studien av helger och högtider har slutförts och konstverket Första generationen har fått en praktfull presentation i en egen bok på fem språk. På integrationsfältet har den nationella konferensserien Mobilisering för integration presenterats i rapportform. En viktig uppgift för centret är att bidra till kvalitetsutveckling av Botkyrka kommuns arbete i de olika förvaltningarna. Under året har flera aktiviteter genomförts som syftar till detta mål. Kontakter är upprättade inom de flesta förvaltningar. Under året har två studier genomförts kring områdesarbete och framtidens äldre samt utbildningsinsatser. I det interna organisationsarbetet har år 2 av 3 genomförts för att bearbeta de mål som sattes upp i målprogrammet. Vi kan konstatera att vi är på god väg att uppnå de uppsatta målen liksom ett gammalt mål som vi haft stora problem att klara ordnandet av ett arkiv. Tack vare Accessmedel har detta arbete påbörjats vilket stärker oss ytterligare som kunskapsorganisation. Administrationen har förstärkts av en ekonom vilket skapar bättre förutsättningar att utveckla organisationen framöver. En omorganisation genomfördes den första oktober med en övergång från fyra enheter till åtta basgrupper i syfte att utveckla och effektivisera det interna samarbetet. Den ekonomiska sidan av verksamheten gav ett mindre plus vilket är glädjande eftersom vi visat minussiffror under några år. Bakom detta plus ligger ett hårt dagligt arbete av många med att nå uppsatta ekonomiska delmål inom den rörliga intäktsdelen. Mål som endast kan uppnås genom att producera en kvalitativ verksamhet. Alltfler kommer i kontakt med våra aktiviteter och utbud. Mötesplatsen Fittja gård befinner sig i stadig utveckling. Trycket på ökade insatser för barn och ungdom behöver bemötas med nya initiativ från vår sida. Det är alltid glädjande för en verksamhetschef att tackla den typen av önskemål. Jag vill avsluta med att tacka för alla förtroenden som givits oss under året av besökare och uppdragsgivare. Tack även till all personal på centret för ett mycket engagerat arbete. Leif Magnusson Verksamhetschef 5

6 FORSKNING ETT NYTT FORSKNINGSPROGRAM för Mångkulturellt centrum har lagts fram under året. Arbetet med att omsätta programmet i konkreta projekt har påbörjats, med fokus på barn, plats och lek, natursyn och friluftsliv samt kulturarvsfrågor. Uppdrag Ella Johansson har under året avslutat sitt fyraåriga uppdrag som ledamot av Beredningsgrupp 5 i Riksbankens jubileumsfond. Hon fortsätter sitt deltagande i Nordiska museets forskningsråd och blev under året invald i Imer-förbundets styrelse samt i styrelsen för Föreningen för svensk kulturhistoria. Ella var fakultetsopponent vid Marja Ågrens disputation i etnologi, Göteborgs universitet, med avhandlingen Är du finsk, eller-? En etnologisk studie om att växa upp och leva med finsk bakgrund i Sverige samt ledamot i betygskommittén vid Agnes Ers disputation i etnologi, Stockholms universitet med avhandlingen I mänsklighetens namn: en etnologisk studie av ett svenskt biståndsprojekt i Rumänien. Ella var vidare sakkunnig vid tillsättningen av en forskarassistenttjänst vid etnologiska institutionen, Uppsala universitet. På uppdrag av Naturvårdsverket har boken Mångnatur: Friluftsliv och natursyn i det mångkulturella samhället givits ut på Mångkulturellt centrums förlag. Ett antal artiklar tidigare utgivna av tidskriften I&M redigerades till en bok som även försetts med en nyskriven inledning av Ella Johansson och en avslutande kunskapsöversikt kring friluftsliv av Emil Plisch. Hassan Hosseini-Kaladjahi har samarbetat med MINNA (Mångfald i Närnatur) i programmet Friluft och Biologisk Mångfald i tätortsnära natur samt lett en av MIN- NAs workshops om integration. Nina Edström fick av enheten för demokrati på Justitiedepartementet i uppdrag att dokumentera, analysera och rapportera konferensen Förortens röst som ingick i regeringens demokratisatsning Delaktiga Sverige. Konferensen genomfördes i Subtopias lokaler i Alby. 6

7 Avslutade projekt Det lokala arbetet i Botkyrka. Hassan Hosseini-Kaladjahi har genomfört en jämförande studie av två områdesgrupper i Fittja och Tullinge. Rapporten presenterar kort områdesgruppernas generella arbete i Botkyrka kommun samt förklarar hur arbetsmetoder och arbetsorganisation i de två kommundelarna, Fittja och Tullinge, anpassats till de två kommundelarnas sociala förutsättningar. Studien visar även hur områdesgruppernas två viktigaste mål fungerat i de två kommundelarna, det inbördes samarbetet mellan lokala organisationer och samarbetet mellan lokala organisationer och boende. Social/kulturell mångfald och miljöarbete kunskapsläge och forskningsbehov. Emil Plisch har under 2006 arbetat med ett uppdrag från Naturvårdsverket om social och kulturell mångfald och miljöarbete. Rapporten Social och kulturell mångfald och miljöarbete kunskapsläge och forskningsbehov lämnades till myndigheten i januari I forskningsöversikten redogörs för svensk och internationell forskning inom områdena friluftsliv, avfall och hållbar konsumtion kopplade till social och kulturell mångfald samt lokala och regionala projekt inom detta område i Sverige. Dessutom lämnades förslag till såväl Naturvårdsverket som andra aktörer för hur arbetet med dessa frågor kan stärkas och utvecklas ytterligare. Har du sett på mångkulturkonsulenten! Nina Edström påbörjade i maj 2005, på uppdrag av Statens kulturråd, den nationella utvärderingen av verksamheten med regionala konsulenter för mångkultur. Den processuella utvärderingen genomfördes med hjälp av intervjuer, observationer och dokumentstudier under ett drygt års tid. Den övergripande frågeställningen som utvärderingen tar upp är vilken roll och betydelse konsulenterna för mångkultur har haft för att ge det mångkulturella samhällets skiftande uttrycksformer en naturlig plats i kulturlivet, samt att i kulturlivets institutioner och organisationer utveckla ett mångkulturellt förhållningssätt i alla delar av verksamheten. Hur konsulenterna tagit sig an uppgiften, vilka hinder och möjligheter de stött på, erfarenheter för framtiden och förslag för det fortsatta arbetet är exempel på vad som diskuteras i utvärderingen. I september 2006 överlämnades den färdiga rapporten Har du sett på mångkulturkonsulenten! till Statens kulturråd och kan laddas ned från deras hemsida ( eller från Mångkulturellt centrums textarkiv. Framtidens äldre i norra Botkyrka. Nämnden för vård- och omsorg i Botkyrka kommun uppdrog i maj 2005 åt centret att genomföra en studie om hur framtidens äldre i kommunens norra delar ser på och planerar för sitt åldrande. Studien har ett deltagandeperspektiv och inleddes med föreningsträffar där också nämndordföranden deltog. Efter träffar med lokala föreningar genomfördes under hösten 2005 och våren 2006 både intervjuer i grupp och enskilt med personer 65 år eller äldre från fyra språkgrupper i kommundelen. På svenska, assyriska/syrianska, turkiska och spanska intervjuades människor om sina tankar och planer inför åldrandets utmaningar. När blir man gammal och vad innebär åldrandet? Hur ser vardagen ut? 7

8 Hur vill man bo? Vilken typ av omsorg behövs och hur ser ett gott åldrande ut? Svaren på frågorna diskuteras i rapporten Äldre i norra Botkyrka, men har också utgjort underlag till det utbildningsmaterial för omsorgspersonal i kommunen som färdigställs under Projektledare för studien har varit Nina Edström som med hjälp av centrets utbildningsledare Mikael Morberg också tar fram utbildningsmaterialet. Pågående projekt Förhandlingar inför döden. Eva Karlsson som arbetar med studien är doktorand i etnologi vid Mångkulturellt centrum samt Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier vid Stockholms universitet. Förhandlingar inför döden är empiriskt inriktat på palliativ hemsjukvård (lindrande vård i livets slutskede i det egna hemmet) och syftet är att visa och analysera hur olika ideal inom vården, som livskvalitet, autonomi och värdighet, förhandlas och förverkligas i den konkreta vårdsituationen. Studien ingår som en delstudie i forskningsprojektet Hemmet som den sista vårdplatsen etik i hemmets och institutionens livssfär. Projektet som helhet är finansierat med medel från Vårdalstiftelsen, delstudien har även erhållit medel från forskningsprogrammet Kultur i vården och vården som kultur vid Stockholms läns landsting/stockholms länsmuseum. Studien beräknas vara klar hösten 2007 och redovisas då i form av en doktorsavhandling i etnologi vid Stockholms universitet. Tidningsredaktioner och etnisk mångfald. Anna Levin arbetar med en doktorsavhandling på institutionen för journalistik och masskommunikation. Hon studerar tidningsredaktioners arbete för att öka den etniska mångfalden genom fördjupning i tre olika fall, Sydsvenskans tidning Rosengård, Dagens Nyheters projekt för invandrade journalister samt Gringo, ett eget initiativ från ungdomar från förorten, som tröttnat på mediernas bild av dem själva. Den viktigaste frågan i avhandlingsarbetet är att se vad mångfaldsarbetet lett till och om det över huvud taget lett till någon beständig förändring. Påbörjade och initierade projekt En ansökan om medel har lämnats till Naturvårdsverket för att genomföra en fallstudie under rubriken One nature different users i MINNA-projektet (Mångfald i Närnatur) under programmet Friluft och biologisk mångfald i tätortsnära natur. En ansökan till stiftelsen Framtidens kultur avser en förstudie för en dokumentation av lärares syn på kultur i skolan och av hur de anser att kulturella aktiviteter och evenemang kan påverka barnen. Mångkulturellt centrum deltar i ett samarbete med Nordiska museet för att dokumentera barns fritid i flera förorter, med särskild tonvikt på barns rörlighet i plats och landskapet, 8

9 Föredrag Hassan Hosseini-Kaladjahi har föreläst om rapporten Det lokala arbetet i Botkyrka för politiker och tjänstemän inom kommunen. Han har också medverkat i workshops och paneldiskussioner med ämnen som integration, diskriminering, delaktighet, etnicitet, hållbar utveckling av lokalsamhället, generic skills, urban förändring samt kollegial granskining (peer review) i följande internationella och nationella konferenser: Metropolis konferensen i Lissabon, ASCs (The Academy for Sustainable Communities) konferens i Leeds, Sociologiska förbundets årsmöte på Södertörns Högskola i Stockholm, Urban Future2.0 i Stockholm, samt Den demokratiska scenen på Riksteatern och Mångkulturellt centrum i Stockholm. Eva Karlsson gjorde under den nordiska etnologkongressen Metamorfoser, som arrangerades av Etnologiska avdelningen vid Stockholms universitet, en presentation med rubriken Kroppsliga möten. Vid konferensen International Human Science Research Conference som gick av stapeln vid John F. Kennedy University, Bay Area, Kalifornien höll hon en presentation med namnet Indistinct boundaries of normality. Utöver dessa konferenser deltog Eva även vid Hamiltonseminariet som arrangerades av Ersta Sköndal högskola och höll där i en session med namnet I hemmet är vi ju deras gäster. Emil Plisch har under 2006 medverkat som föreläsare vid ett antal konferenser och seminarier runt om i Sverige, däribland för anställda på Dalateatern i Falun, för Nyckelviksskolans personal på MKC, för kulturchefer i Malmö stad på Malmö museer, för kommun- och landstingspolitiker på Mälardalsrådets kulturutskotts konferens på Wiiks slott utanför Uppsala, för personal på Livrustkammaren, Hallwylska museet och Skoklosters slott på MKC, för personal på Malmö Dramatiska Teater i Malmö, på MKC:s seminarium på Husby konsthall samt för kulturinstitutioner i Västmanlands län på MKC. Nina Edström har presenterat rapporten Har du sett på mångkulturkonsulenten! vid olika tillfällen, bland annat för Kulturrådet, involverade regioner och vid utbildningstillfällen för kulturaktörer. Hon har också deltagit i en expertpanel vid upptaktsseminariet för regeringens demokratisatsning Delaktiga Sverige. Inom ramen för samma satsning har hon presenterat en analys av seminariet Förortens röst vid Urban Futures 2.0 i Stockholm. Ella Johansson har medverkat vid konferenser och seminarier inom Sverige och Europa. Vid Faszination des Illegitimen Humboldt-Universität zu Berlin presenteradess The National Maid. Dalecarlian Women as a Brand Image of Swedishness. Vid Nobelmuseets forskningsseminarium i april diskuterades hennes text Etnifiering, nationsbygge och marknad. Arbetsmigration och lansering av särart. På konferensen From Orientalism to postkolonialism vid Södertörns högskola deltog hon med Red Stockings and Peaky Little Hats: Hanky-Panky in The Swedish National Genealogy. Under den nordiska etnologkongressen Metamorfoser i Stockholm presenterades idéskissen Simborgarskap. Simkunnighet och det goda medborgarskapet. Under 9

10 hösten deltog Ella i ett expertmöte om migrationsmuseer, organiserat av UNESCO i Rom. Vid seminariet Steg för steg kulturliv i förändring som hölls i Dieselverkstan i Nacka höll hon en föreläsning Migration och kulturarv en internationell utblick. Publikationer Edström, Nina. Har du sett på mångkulturkonsulenten! Utvärdering av verksamheten med regionala konsulenter för mångkultur. Botkyrka: Mångkulturellt centrum/ Kulturrådet. Edström, Nina. Movements oriented towards ethnic diversity in cultural life. I Arts and Diversity. Policies, Research and Practice, red. Vendela Heurgren & Mikael Morberg Botkyrka: Mångkulturellt centrum. S Johansson, Ella. Om meningen med att gå en sväng. Introduktion till tema och innehåll. I Mångnatur. Friluftsliv och natursyn i det mångkulturella samhället, red. Ella Johansson. Botkyrka: Mångkulturellt centrum & Naturvårdsverket. S Johansson, Ella, red. Mångnatur. Friluftsliv och natursyn i det mångkulturella samhället. Botkyrka: Mångkulturellt centrum & Naturvårdsverket. 102 s. Johansson, Ella. The Doppler Effect. I Off the Edge. Experiments in Cultural Analysis. red. Orvar Löfgren & Richard Wilk. Museum Tusculanum Press. Copenhagen. S Johansson, Ella. Standardåsikter från annorstädes. I NoBo. Boken om Norra Botkyrka. red. Vendela Heurgren & Leif Magnusson. Botkyrka: Mångkulturellt centrum.. S Johansson, Ella. Vad ska det här föreställa? I&M. 2006:3, s Johansson, Ella. Periferin i centrum. I Gränslöst. Forskning i Sverige och i världen. Festskrift till Dan Brändström, red. Kjell Blückert & Eva Österberg. Stockholm: Natur och Kultur. S Johansson, Ella. Med andras ögon sett. Forskarkrönika. Samtid & museer 2006: s 33. Johansson, Ella. Mest av allt svenskt. Studenter från Berlin studerar mångfald i Jönköping. Småländska kulturbilder. Jönköping: Jönköpings läns museum. S Johansson, Ella. Arbetare. I Män i Norden. Modernitet och maskulinitet red. Claes Ekenstam & Jörgen Lorentzen. Hedemora: Gidlunds. S Johansson, Ella. (tillsammans med Eva Londos) När senmoderniteten kom till Småland. I Samtiden som kulturarv. Svenska museers samtidsdokumentation. red. Eva Silvén & Magnus Gudmundsson. Nordiska museets förlag. Stockholm. S Johansson, Ella. The Doppler Effect. Ethnologia Europaea. Journal of European Ethnology, 2005:35:1-2. s Johansson, Ella. Forskningsprogram för Mångkulturellt centrum. Publicerat på Internet under (forskning) Hassan Hosseini-Kaladjahi har skrivit ett remissvar till betänkandet Integrationens svarta bok Agenda för jämlikhet och social sammanhållning (SOU 2006: 79) 10

11 DOKUMENTATION UNDER 2006 HAR två etnologer, Ann Pettersson och Anna Ulfstrand samt fotografen Andrzej Markiewicz arbetat med centrets samtidsdokumentation. Genom Samdok har ett kontinuerligt samarbete med övriga medlemsmuseer bedrivits, främst inom kulturmötesgruppen, fritidspoolen och poolen för samiskt liv. Under året har dokumentationer av lokalsamhället stått i fokus genom det fortsatta arbetet med projektet Helger och högtider samt i arbetet med utställningen NoBo en utställning om norra Botkyrka. Vid sidan av de uttalade målen att producera bilder till utställningar och publikationer samt dokumentera Mångkulturellt centrums verksamhet pågår även en fortlöpande dokumentation av platsen norra Botkyrka. Ett exempel är rivningen av Fittja/Ängskolan. Bilder är viktiga inte bara som produkt. Bilder och fotograferande skapar möjlighet till möten mellan människor. Uppdrag Ann Pettersson har inom Samdok varit sekreterare i poolen för fritid samt ingått i kulturmötesgruppen. Hon har också ingått i den redaktion som arbetade med att färdigställa Samtid och museers utökade tema nummer Delad samtid med anledning av Mångkulturåret. Andrzej Markiewicz deltog i filmfestivalen OffOn i Warszawa tillsammans med elever och lärare från Botkyrka Mediecenter. Avslutade projekt Helger och högtider folklore, migration och kulturarv. Projektet beviljades nya medel av Stiftelsen framtidens kultur och bedrevs under hela 2006 av etnologerna Ann Pettersson och Anna Ulfstrand, samt fotograf Andrzej Markiewicz. Ett av huvudsyftena har varit att inkludera migrationsrelaterade fenomen i det nationella kulturarvet och genom att ställa frågor om hur traditioner förändras och förändrar i samband med migration har vi länkat nya frågeställningar och samtida företeelser till 11

12 ett område som traditionellt varit av intresse för museerna. Projektet har dock skiljt sig från liknande undersökningar bland annat genom att det har pågått under en lång tidsperiod. Det har gett en möjlighet till reflektion, nya frågeställningar och framförallt har ett kontaktnät med människor i Norra Botkyrka kunnat byggas upp. Under projektperioden har vi fördjupat ett antal av våra tidigare dokumentationer genom fältarbete. Projektet har tidigare delredovisats i en rapport och nätpublikation och under året färdigställdes boken Mellan påsk och kadir högtider i förändring. Pågående projekt Riksradio och parabol. Teknik för mångkulturell nyfikenhet och kulturell identitet, Ett Access projekt i samarbete med Tekniska museet som dokumenterar och utforskar sambanden mellan radiolyssnandet i Sverige på talet och användandet av parabolantenner idag. Genom intervjuer och förvärv av paraboler i Botkyrka tillförs Tekniska museet nya föremål och kunskaper om parabolanvändning. I projektet arbetar Sonja Fagerholm och Emma Kleman, projektledare är Jan Garnert, forskningssamordnare vid Tekniska museet. Påbörjade och initierade projekt E:LA Experienced based Learning Arena. Under våren träffade Ann Pettersson representanter från Århus Interkulturela center, Madrids Vallecas Todo Cultura, Reykjaviks Intercultural Center, Stavangers Internasjonalt Hus, Helsingfors International Cultural Centre Caisa på Multicultural Center i Prag för att diskutera möjligheten att ansöka om EU-medel för att genomföra ett gemensamt pedagogiskt projekt där människor ges möjlighet att reflektera över attityder och värderingar i sitt möte med mångfald. En projektgrupp bildades för att fortsätta driva arbetet med ansökningar till EU. Praktik för unga socialbidragssökande under sommaren. Efter en förfrågan från socialförvaltningen i Botkyrka kommun påbörjades en diskussion om ett samarbete där unga människor som söker socialbidrag under sommaren ska erbjudas en kompetenshöjande verksamhet inom Mångkulturellt centrums regi. Genom samarbetet kan de unga med språkkompetens få kunskap om intervjuteknik, projektarbete och erfarenhet av att arbeta i ett projekt med en grupp. Verksamheten kan på sikt leda till ett intresse för att studera vidare eller till ökade möjligheter att få arbete. På grund av knappa tidsmarginaler lades projektets på is fram till våren Kulturarv i korsväg. En ansökan om 28/25 medel lämnades till Länsstyrelsen med syftet att genomföra en undersökning av processen kring den planerade förnyelsen av Norra Botkyrka som har påbörjats i framförallt Alby och Fittja med följande frågeställningar i fokus: Används kulturarvet, det äldre och det moderna, i de boendes, kommuntjänstemännens och arkitekternas beskrivning av och berättelser om plat- 12

13 sen? Vad händer när arkitekternas visioner möter platsens specifika etnografi? De planerade förändringarna vänder sig till dem som redan bor i området, men det finns också förhoppningar om att nya boende skall flytta dit för att höja områdenas status. Vad är det man betonar för att göra området lockande? Föredrag Teoretiska reflektioner kring arbetet med dokumentationsprojektet Helger och högtider har presenterats på såväl nationella som internationella konferenser. I juni 2006 presenterades en del av dokumentationen, Between nationalism and multiculturalism: a study of the ceremony of welcoming new citizens in contemporary Sweden, på Société Internationale d Ethnologie et de Folklore (SIEF) internationella konferens i Göteborg där temat var The Ritual Year and Ritual Diversity. Skånes Arkivförbund som har det nationella uppdraget för arkivpedagogik höll Arkivpedagogiskt forums konferens på Mångkulturellt centrum och då presenterades delar av Mångkulturellt centrums dokumentationsarbete. Inför julsäsongen hölls en presentation av Helger och högtiders 24: e december material på Skansen. Vid konferensen Steg för steg kulturliv i förändring. Från vision och politik till praktik som var det fjärde och avlutande seminariet kring länets mångkulturella utvecklingsarbete inom kultursektorn presenterades delar av Helger och högtider projektet. I samband med att den av Mångkulturellt centrum producerade utställningen Än sen då? En utställning om döden öppnade på Falbygdens museum i Falköping höll Ann Pettersson en presentation av det dokumentationsarbete som utställningen bygger på. Under Xposeptember medverkade Andrzej Markiewicz i ett samtal om estetik, samtid och framtid, vilja och villkor för fotografer på hotell Diplomat. Publikationer Pettersson, Ann & Anna Ulfstrand. Genuine Swedish Christmas Food, such as Lasagna! Eleven Ways of Spending Christmas in Contemporary Sweden. I The Ritual Year, Proceedings, red. George Mifsud-Chircop. P.E.G. Ltd., Malta. S Pettersson, Ann & Anna Ulfstrand. Jul på svenska. Att lära sig en tradition. I Nu gör vi jul igen, red. Charlotte Hagström, Marlene Hugosson & Annika Nordström. Göteborg: Institutet för språk och folkminnen. S Pettersson, Ann & Anna Ulfstrand. Helger och högtider i Norra Botkyrka. I NoBo. Boken om Norra Botkyrka, red. Vendela Heurgren & Leif Magnusson. Botkyrka: Mångkulturellt centrum. S Pettersson, Ann. Konsulenter i mångkultur. Samtid & museer, nr.1, 2006: s

14 ARKIV UNDER 2006 FLYTTADES Mångkulturellt centrums arkiv tillbaka in till Fittja gård efter att under några år förvarats i en något svåråtkomlig lagerlokal. Arkivflytten ingår i den satsning på ökad tillgänglighet som funnits med som ett av centrets önskemål sedan lång tid tillbaka. Genom att medel beviljades från Accessprojektet fick vi möjlighet att anställa arkivarie Hebert Corbo som under året arbetat med att skapa rutiner och struktur för att centrets anställda ska kunna använda insamlat material på ett mer systematiskt sätt, samt för att kunna tillgodose externa förfrågningar. Under två veckor i augusti gjorde Ernesto Tapia inom ramen för en praktik en inventering av den konst som finns på Fittja gård. Ernesto katalogiserade konstverken angav mått, teknik, proveniens, konstnärens namn och bakgrund. Inventeringen förvaras i arkivet. Material Mellan åren 1987 och 2006 har en stor mängd arkivmaterial producerats. För att kunna styra arkivbildningen och underlätta ordningen av verksamhetens dokumentation pågår arbetet med att fastställa en arkivplan som reglerar frågor om skrivmaterial, avställning, gallring och förvaringsmedel. Arkivet bör så långt som möjligt ställas upp efter det s.k. allmänna riksarkivschemat där de olika serierna är grupperade inom respektive huvudavdelning och med volymerna i varje serie ordnade kronologiskt. Parallellt arbetas med ett generellt inventarium gällande administrativa handlingar som verksamhetens organisation. Som exempel på vad som ingår i arkivet kan nämnas olika serier av protokoll med bilagor, kopior av inkommande och utgående brev, diarier och register av olika slag. Samt handlingar ordnade efter utställningar och forskning, räkenskap av skilda slag, statistik, fotografier, serier av pressklipp, mm. Arkivet samarbetar med Södertörns Högskola, Botkyrka kommun, Nordiska museet, Etnografiska museet och Riksarkivet. Uppskattningsvis uppgår arkivets volym till ca140 hyllmeter. 14

15 UTBILDNING ÅRETS UTBILDNINGSVERKSAMHET HAR fokuserat dels frågor kring kulturlivets mångfald och Mångkulturåret 2006 och dels urbana frågor kring hållbar utveckling. Inom båda kunskapsområdena sammanförs kunskaper och erfarenheter med både kommunala, regionala, nationella och internationella perspektiv. Under årets nationella stortstadskonferens stod Mångkulturellt centrum som värd tillsammans med storstadskansliet. Samverkan med storstadskansliet har också skett under den europeiska konferensen Urban Futures 2.0 i Stockholm, internationella Metropoliskonferensen i Lissabon och europeiska Skill Symposium i Leeds. Det internationella kunskaps- och erfarenhetsutbytet väntas i framtiden öka. Mångkulturåret i utbildningen Internationell konferens. På uppdrag av kommittén för Mångkulturåret och i samverkan med Riksteatern och Kulturen i Botkyrka anordnades en internationell konferens november under Den demokratiska scenen Teaterdagarna 2006 i Hallunda. Konferensen fick även finansiellt stöd från Statens Kulturråd och Stiftelsen framtidens kultur. I konferensens program knöts de internationella perspektiven från till exempel Holland, England och Australien till Botkyrkas erfarenheter som mångkulturell plats. Här i Botkyrka blir kultur en del av institutionernas konstnärliga utveckling och utforskande, lokalt demokratiarbete och delaktighet och ett pågående områdesarbete med sociala och ekonomiska målsättningar. De två dagarna hade 80 deltagare med representanter från departement, regionala mångkulturkonsulenter, teaterföreningar, kulturskolor samt kulturinstitutioner. Under första dagen på Riksteatern gav sociologen Nikos Papastergiadis, Melbourne University en internationell utblick kring sambandet mellan migration, kultur och konst. Sandra Trienekens, Erasmus University, Rotterdam jämförde i sitt föredrag kulturpolitik och praktik i Holland och England. Teatergruppen Pentabus, England, Helene Lahti-Edmark, Socialhögskolan i Lund med flera diskuterade dramaprojektet och föreställningen White open spaces. Under andra dagen på Mångkulturellt centrum ledde Ella Johansson en panel med Hassan Hosseini-Kaladjahi, Sandra Trienekens och Nikos Papastergiadis om interna- 15

16 tionella och lokala erfarenheter av kulturlivets mångfald. Under eftermiddagens sex arbetsgrupper på Subtopia diskuterades kultur som del i lokalt näringslivs- och områdesutveckling, erfarenheter av community theatre, Botkyrka konsthalls internationella samarbeten, mångkulturens mäklare och makthavare, den unga mångkulturen och Riksteaterns internationella barnteaterarbete. Inför konferensen trycktes en katalog, Arts and Diversity på engelska med texter kring kulturpolitik, forskning och praktik. Steg för steg, seminarier kring Mångkulturåret i Stockholm län. Med stöd av Kultur- och utbildningsnämnden, Stockholms läns landsting och i samarbete med länets mångkulturkonsulenter genomfördes fyra regionala seminarier. Syftet var att stämma av och diskutera årets mångfaldsutveckling inom länets kulturliv tillsammans med andra kulturaktörer. Vad händer under året? Vad kommer att hända framöver? Vilka medel och möjligheter finns för förändringsarbete? Sammanlagt hade seminarierna ett hundratal deltagare. Bild/film/form diskuterades 8 juni i Husby Konsthall, scenkonst den 17 oktober på Oktoberteatern, museum/utställningar/arkiv/kulturmiljö den 7 november på Dieselverkstan och den 7 december hölls ett slutseminarium på Mångkulturellt centrum. Seminarierna dokumenterades för att ge idéer och utvecklingsstöd inför framtiden. Medverkade i seminarierna gjorde bland annat Ulla Parkdahl, ordförande i Kultur- och utbildningsnämnden; Kerstin Wikström, Husby hantverksförening; Ismael Fatty, konstnär, Emil Plisch, Mångkulturåret; Joanna Sandell, Botkyrka konsthall; Susanne Rundberg, mångkulturkonsulent; Nigel Harvey, mångkulturkonsulent och medarbetare i projektet Hundra historier; Ulrika Bokstad, Vårrullen Filmfestival; Jelena Rundqvist och Rodrigo Mallea Lira, Tensta konsthall; Marianne Pålsen, Oktoberteatern; Agneta Olofsson, SLL; Susanna Widman, Kulturen i Botkyrka; Annika Malmborg, kultursekreterare Solna stad; Jonas Palereus, Folkoperan; Hugo Galassi, Midsommar Latino; Mats Wänehem, Stockholms läns museum; Samir Alj Fält, konstnär; Susan Bergqvist och Johan Wennerstrand, ABF; Karin Sidén, Nationalmuseum; Helene Egeland, Linköpings universitet; Karin Lekberg, Subtopia; Signe Landin, danskonsulent i SLL; samt från MKC: Nina Edström, Ella Johansson, Leif Magnusson, Ann Pettersson och Anna Ulfstrand. Uppdragsutbildning Uppdragsutbildning för bovärdar som arbetar i områden med kulturell och social mångfald har genomförts i samarbete med SABO vid två tillfällen under året. Utbildningsdagar kring kulturinstitutioners arbete med mångfald har genomförts med Livrustkammaren, Västmanlands läns museum och Nyckelviksskolan. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte Möten med FoU-gruppen i Botkyrka kommun hölls vi sju tillfällen under året. Syftet har varit att ta tillvara erfarenheter av storstadsarbetet och utveckla kommunens kompe- 16

17 tens inför fortsatt lokalt utvecklingsarbete, mångfaldsarbete/diskrimineringsfrågor och hållbarhetsfrågor. Under hösten anslöt Mikael Morberg till arbetsgruppen för hållbart Alby. Mikael Morberg har under året även ingått i kommunens nätverksgrupp för koordinering av Botkyrkas Mångkulturår Extra allt. Nationellt och internationellt Mikael Morberg har fram till november suttit i styrelsen för IMER-förbundet, Sverige, vilka arbetat nationellt med att bygga upp ett nätverk mellan forskare och praktiker kring hur samhället påverkas av migration. Mikael Morberg medverkade också i en presentation av Botkyrkas kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring storstadsarbetet under Urban Futures 2.0 i Stockholm 3-5 maj. Konferensen handlade om styrning av staden och partnerskap och samlade europeiska politiker, beslutsfattare och praktiker. Under den internationella Metropoliskonferensen i Lissabon 2-6 oktober deltog Mikael Morberg tillsammans med forskningsledare Hassan Hosseini i en arbetsgrupp kring peer-reviews som storstadskansliet anordnade. Mikael Morberg koordinerade också den svenska delegationen vid Skills for the Future Symposium i Leeds, 9-10 november. Under den nationella storstadskonferensen Kunskapsbaserat utvecklingsarbete och tillväxt november fungerade Mikael Morberg som moderator. 17

18 CIS CENTRUM FÖR INTERKULTURELL SKOLFORSKNING på Fittja gård har under året arbetat med forskning, skolkontakter, seminarieverksamhet, lärarutbildning, magisterutbildning och uppdragsverksamhet. Centrum för interkulturell skolforskning har fått talrika förfrågningar internationellt och nationellt om deltagande i studiedagar, konferenser samt olika utbildningsträffar vilket tyder på kunskapsområdets vikt och aktualitet. Eftersom centrets finansiering från Myndigheten för skolutveckling upphörde juni 2006 och därmed samarbetet med Södertörn högskola har centrets engagemang i Södertörn högskolas lärarutbildning och magisterutbildning inte samma omfång. Följande personer har under 2006 varit engagerade i Centrum för interkulturell skolforsknings verksamhet: w Professor Pirjo Lahdenperä, forskningsledare w Christina Rodell Olgaç, doktorand till juni 2006 w René León Rosales, doktorand w Anna Lindqvist, forskningsassistent w Farhad Jahanmahan, forskningsassistent Uppdrag Centrum för interkulturell skolforskning har under 2006 varit engagerad i ett skolutvecklingsprojekt i Colin Leclairgymnasiet i Södertälje. Projektet hade som syfte att utveckla skolans sätt att arbeta interkulturellt både i ledarskap och i undervisning Dessutom har centret utvärderat ledarskapssatsningen Det pedagogiska ledarskapet i Stockholms stads förskolor och grundskolor, som ett uppdrag från Kompetensfonden i Stockholms stad. Utvärderingen är publicerad som rapport Utvecklingen av det pedagogiska ledarskapet i Stockholms stads förskolor och grundskolor en utvärdering. Lahdenperä, Diderichsen, Kronhamn & Lindqvist, (2007) Utbildningförvaltningen, Stockholm. 18

19 Avslutade projekt Den romska minoriteten i majoritetens skola. Christina Rodell Olgac disputerade den 9 juni 2006 med avhandlingen Den romska minoriteten i majoritetssamhället skola. Från hot till möjlighet. I avhandlingen undersöker hon hur majoritetssamhället har konstruerat den romska minoriteten efter erkännandet som nationell minoritet år 2000, särskilt i relation till skolan och kontrasterar detta med vad romer själva säger om sin kontakt med skolan och de romska barnens situation idag. Pågående projekt Interkulturellt ledarskap. Denna forskningsinriktning innehåller olika studier om ledarskap i mångkulturella skolmiljöer som Pirjo Lahdenperä har fokuserat på samtidigt, som hon har arbetat som forskningsledare. Invandrarpojkar som de Andra i den svenska skolan. René Leon, doktorand i etnologi, skriver om pojkars maskuliniteter och elevroller i två klasser i årskurs sex, i en skola belägen i en multietnisk stadsdel. Forskningens fokus ligger på hur elevernas köns - och elevidentiteter konstrueras i vardagen, hur hierarkier bland pojkar skapas och förändras och vilken relation det finns mellan dessa processer och det de förväntas prestera i skolan. Är barn med invandrarbakgrund överrepresenterade i särskolan? Farhad Jahanmahan undersökar varför så många barn och ungdomar med annan kulturell bakgrund än svenska blir inskrivna på särskolan. Publikationer Lahdenperä, Pirjo. Interkulturellt lärande i ledarskap hur rektorer kan bli interkulturella ledare, i Interkulturella perspektiv om kunskap och lärande i mångkulturella kontexter, red. B. Bergstedt & H. Lorentz. Lund: Studentlitteratur. Lahdenperä, Pirjo: Intercultural leadership in school environments. Reports from Södertörn University College: 627. Huddinge. ( Lahdenperä, Pirjo. Oppimisen ilo ja omankoulun merkitys, artikel i tidningen Kotiseudun sanomat, onsdagen den Lahdenperä, Pirjo. From a monocultural to an intercultural approach in education. I Diversity - a challenge for education, red. Mirja-Tytti Talib. Finnish Educational Research Association, Painosalama Oy, Turku, Finland. S León Rosales, René. Etnisk anomali? I&M, Nr 6/2006. Rodell Olgaç,Christina. Romska barn kan visst! I&M 4/2006. Rodell Olgaç, Christina. Den romska minoriteten i majoritetssamhällets skola. Från hot till möjlighet. Diss. Studies in Educational Sciences 85. Stockholm: HLS Förlag. 19

20 Rodell Olgaç, Christina: Föräldrasamarbete, tvåspråkighet och kulturell revitalisering i Roma Kulturklass. ( Stadsledningskontoret/Kompetensfonden/Rapporter%20pdf/Pedagog/ SLUTVERSION%20-%20rapport%20%20Roma%20Kulturklass%20Rodell- Olgac.pdf) M;agisteruppsatser publicerade på Centrum för interkulturell skolforskning: Hennie Kesak (2006) Interkulturalitet och organisation, magisteruppsats i Interkulturell pedagogik, Centrum för interkulturell skolforskning på Södertörns högskola. VT Shaphpar Zandieh-Nadem (2006) Ledarskap och mångkulturell matematikundervisning, magisteruppsats i interkulturell pedagogik, Centrum för interkulturell skolforskning på Södertörns högskola, VT Farhad Jahanmahan (2006) Är barn med invandrarbakgrund överrepresenterade i särskolan? Magisteruppsats i interkulturell pedagogik, Centrum för interkulturell skolforskning på Södertörns högskola, VT Marianne Bloch (2006) Interkulturell undervisning med förhinder eller på väg? Magisteruppsats i interkulturell pedagogik, Centrum för interkulturell skolforskning på Södertörns högskola, VT Ann-Kristin Frohm (2006) Interkulturell skolutveckling förändring av makt, villkor och normalitet. Magisteruppsats i interkulturell pedagogik, Centrum för interkulturell skolforskning på Södertörns högskola, VT Arezou Taghizadeh (2006) Att skapa en attraktiv arbetsplats, Magisteruppsats i interkulturell pedagogik, Centrum för interkulturell skolforskning på Södertörns högskola, VT Anita Söderlind (2006) I Österbotten känner jag mig hel Några finlandssvenskars syn på språk och identitet. Magisteruppsats i interkulturell pedagogik, Centrum för interkulturell skolforskning på Södertörns högskola, VT Theresé Hagberg (2007) Ett interkulturellt synsätt i undervisningen i en mångkulturell förortskola. Aktionsforskning i grundskolans tidigare år. Magisteruppsats i interkulturell pedagogik, Centrum för interkulturell skolforskning vid Södertörns högskola, HT