RIKSUTSTÄLLNINGARS BARN- & UNGDOMSSTRATEGI

Transkript

1 RIKSUTSTÄLLNINGARS BARN- & UNGDOMSSTRATEGI

2 Print Visby 2011

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund Riksutställningar ska enligt regleringsbrev för budgetåret 2011 utforma en strategi för sin barn- och ungdomsverksamhet för åren Denna strategi ska även redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 1 oktober Syfte Fokusområden Riksutställningar väljer i sitt uppdrag gentemot barn och ungdom att prioritera fyra fokusområden. Här redogörs för dessa samt varför de är viktiga. Strategi Riksutställningar anger i sin strategi ett antal mål som myndigheten vill uppnå under perioden Här redogörs för dessa samt de aktiviteter som hittills är planerade för att uppnå målen. Utgångspunkter 3

4 SYFTE Riksutställningar ska i sin verksamhet prioritera barn- och ungdomsarbetet. Detta ska ske genom att myndigheten tar ett nationellt ansvar för att främja en utveckling av verktyg och metoder i samverkan med utställningssektorn. Dessa verktyg ska: Bidra till att öka barns och ungdomars delaktighet och inflytande i kulturlivet. Bidra till att öka barns och ungdomars likvärdiga tillgång till kulturen. Främja barnperspektiv i utställningar och museers publika verksamhet. 4

5 FOKUSOMRÅDEN Jag är konstnär Att lyfta fram barns och ungdomars eget kreativa skapande som något värdefullt i sig samt bidra till att utveckla metoder och verktyg för att synliggöra detta skapande. Utveckla deltagarperspektivet Delaktighet och inflytande leder till självkänsla, växande och ansvarstagande, men ger även barn och ungdomar tillgång till verktygen och mediet. Detta bidrar till barns och ungdomars kunskapande samt att resultat i form av utställningar blir mer relevanta. Barn och ungdomar får på så sätt tillgång till en arena för egna uttryck och åsikter i kultur- och samhällsdebatt. Att arbeta med barn och ungdomar i en utställningsprocess ställer stora krav på kunskap om metoder. Riksutställningar kommer i sin verksamhet stödja och utveckla metoder och verktyg som bidrar till att utveckla deltagarperspektivet. Ett utvidgat konst- och kulturbegrepp Kultur för barn och unga ska utöver de klassiska konstformerna definieras utifrån den kultur som berör dem och som av dem själva uppfattas som relevant i deras vardag deras levda kulturer. Den nya digitala tekniken erbjuder nya former för kreativitet, innovation och kommunikation. Parallellt växer även andra arenor och kulturformer fram som t.ex. street art. Kring detta måste den institutionella utställningssektorn skapa kunskap och förståelse samt utveckla metoder och verktyg för att kunna möta barn och ungdomar i deras vardag och skapande. Ny teknik Barn och ungdomar som växer upp idag är i stort sett digitalt infödda. Ny teknik blir allt viktigare som verktyg för kommunikation och interaktivitet i utställningar. Vi ser stora kompetensbehov kring att förmedla och utveckla kunskaper kring användning, hållbarhet och kostnader vad det gäller ny teknik. Området innefattar dels den elektroniska och digitala tekniken, men även olika gränssnitt på webben. Gemensamt för dessa är att utvecklingen går fort samt att de öppnar upp för nya sätt att kommunicera. Riksutställningar kommer att bedriva omvärldsbevakning på hur denna teknik utvecklas och kan användas i utställningar, men även i samverkan med sektor och andra samarbetspartners utveckla tillgängliga och hållbara tekniklösningar. 5

6

7 STRATEGI Mål 1 - Att skapa ett nationellt nätverk av progressiva och professionella utställningsaktörer, med Riksutställningar som nationell samordnande part, som gemensamt bidrar till att utveckla metoder och verktyg. Aktiviteter för mål 1 Januari - Februari Kartlägga och bjuda in de mest progressiva och professionella utställningsaktörer (utifrån deras arbete med barn och ungdomar) till en träff och Think tank. Februari - Maj Tillsammans med dessa utveckla en modell för hur vi samverkar kring utvecklingen av verktyg och metoder som stödjer svenska utställningsaktörer i deras arbete med barn och ungdomar. Januari 2012; Skapa en digital mötesplats för institutioner att utbyta erfarenheter kring arbetet med barn och ungdomar. Februari - Mars 2012; Kartlägga vilka forskningsmiljöer som finns inom området samt vilken forskning som bedrivs på området. Mars 2012; Ta fram en separat strategi för hur vi ska arbeta med relevanta forskningsmiljöer under perioden April - December 2012; Ta initiativ till samarbete med minst 1 av dessa forskningsmiljöer. Hösten 2012; I samarbete med Jönköpings Läns Museum och Statens Medieråd arrangera ett branschseminarium om barns kulturvanor kopplat till marknadsföring och kommunikation av utställningar och museers verksamhet. Perioden ; Använda Riksutställningars egen konferens; Intensivdagar för utställningsmediet, för att synliggöra bra utställningspraktik på barn- och ungdomsområdet. Perioden ; I samverkan med andra producera metodhandledningar som stödjer utställningssektorns arbete med barn eller ungdomar i utställningsprocessen. Metodmaterialet kombineras med utbildningstillfällen och workshops runt om i landet. Perioden ; Bjuda in de mest spännande och inspirerande föreläsarna, som i workshops och seminarier visar på good practice och metoder. Perioden ; Samarbeta med olika nätverk och föreningar (Riksförbundet Sveriges Museer, Fuism, Forum för utställare, Konst- och Publiknätverket, Barnkulturcentra, m.fl.) för att sprida kunskap om bra metoder och verktyg för att stödja och utveckla arbetet med barn och ungdomar. 7

8 Mål 2 - Att utnyttja Riksutställningars barn- och ungdomsproduktioner (Present, Resan fram och tillbaka samt (O)mänskligt) för att öka barns och ungdomars närvaro och delaktighet hos utställningsaktörer samt att stärka museernas roll som samhällsaktör. Aktiviteter för mål 2 Januari 2012; Ta fram en strategi för hur vi kan utnyttja befintliga utställningar på turné i det nya uppdraget och utifrån denna strategi samarbeta med utställarna om hur dessa kan utveckla sitt arbete med barn och ungdomar. Januari 2012; Inleda arbetet med Plurals idé om att använda utställningen Present till att skapa lokala möten om demokrati mellan ungdomar och makthavare. Oktober 2012; Presentera publikationen om arbetet med Present samt arrangera ett seminarium om metoden - Att arbeta av och med unga. Perioden ; I seminarier och workshops använda Resan fram och tillbaka som en utgångspunkt för hur barn kan göras delaktiga i utställningsarbetet. Perioden ; Använda tematiken och pedagogiken i Omänskligt till att stärka museernas roll som samhällsaktör och mötesarena för ett samtal med ungdomar om demokratiska värden och kulturell tolerans. Mål 3 - Att skapa konkreta samarbetsformer med övriga kultur-sverige. Aktiviteter för mål 3 Januari 2012; Bjuda in några av Sveriges främsta barnkulturaktörer inom andra genrer (teater, film, ny medier, etc.) till en Think tank för att lyfta de behov samt utmaningar och hinder som arbetet med barn- och ungdomskultur möter. Januari ; Att aktivt delta i Kulturrådets myndighetsnätverk Barns och ungas rätt till kultur. Våren 2012; Att ta initiativ till ett möte med Filminstitutet för utbyte av erfarenheter kring deras arbete med filmpedagogik och regionala resurscentra. Perioden ; Ha ett nära samarbete med Kulturrådet kring barn- och ungdomskulturfrågor. Mål 4 - Bygga en kunskapsbro mellan svenska utställningsaktörer och framstående internationella utställningsaktörer inom barn- och ungdomsområdet. Aktiviteter för mål 4 Januari 2012; Kartlägga de mest intressant internationella aktörerna inom barn- och ungdomsområdet. Februari - juni 2012; Utarbeta en strategi för hur vi ska samarbeta med dem. I denna strategi särskilt titta på arenor eller miljöer som på innovativa sätt väver in användningen av ny teknik i sin praktik. December 2012; Använda Intensivdagarna till att presentera framstående internationella utställningsaktörer inom barn- och ungdomsområdet. Hösten 2013; Riksutställningar arrangerar en internationell konferens om barnutställningar i samarbete med Hands On! International och ett antal svenska museer och institutioner. Perioden ; RU deltar i styrelsen för Hands On! International som en del av den internationella omvärldsbevakningen. Perioden ; Under perioden undersöka möjligheten samt eventuellt genomföra ett EU-projekt utifrån syftet och fokusområdena. 8

9

10 UTGÅNGSPUNKTER I arbetet med detta dokument har en stor del av Riksutställningars personal varit delaktiga. Naturligtvis är det också så att vi har en rad utgångspunkter och inspirationer för detta arbete. Här listar vi en del av dessa utan någon som helst inbördes ordning eller hierarki: FN;s barnkonvention, för att den ger stöd för barns och ungas rätt till kultur och eget skapande. När, var, hur om ungas kultur. Ungdomsstyrelsens analys av ungas kulturutövande på fritiden som belyser viktiga fakta. Riksutställningars deltagande i ett europeiskt Learning Partnership kring konstinstitutioners arbete med ungdomar på fritiden. Vygotskijs tankar om fantasi och kreativitet är alltid viktiga och inspirerande. Reggio Emilia pedagogiken för dess tro på det kompetenta och skapande barnet samt tankarna kring barns uttryck och språk. Tropen junior i Amsterdam för deras kompromisslösa arbete med att engagera alla sinnen i sina barnutställningar samt deras metod kring immersive rooms. Susana da Gomes Silva på Calouste Gulbenkian i Lissabon för inspirerande pedagogiskt arbete med barn som är på riktigt och som gör skillnad. Stephen Weil, USA, för hans arbete med att utveckla museerna som institution och för att han alltid stod på konstens sida. Kultur i ögonhöjd Stockholms Stads kulturstrategi för arbetet med barn och unga. Brandts i Odense som med sina sanseudstillinger visar att upplevelse och pedagogik inte står i ett motsatsförhållande till varandra. Cité des Science & de l industrie, stort science center i Paris samt Nemo i Amsterdam som båda blandar traditionell mekanik med det senaste inom digital teknik och därmed erbjuder hav av inspiration. Centre d Art Contemporain i Gèneve, för deras arbete med samtidskonst och barn. Lava i Stockholm för att de skapat en bra arena och mötesplats för ungdomar. 10

11 Nicolaj Kirke som mitt i Köpenhamn bedriver en spännande barn- och ungdomsverksamhet. Kulturverket i Umeå som utvecklat metodiken att arbeta med och av barn och ungdomar. Centre of Contemporary Art i Warsawa där deras Laboratory of creative education med Maria Parczewska och Janusz Byszewski i spetsen, utvecklat konstpedagogiken och inspirerat en hel kontinent. 11

12