Länsförsäkringar Bank

Transkript

1 25 OKTOBER Länsförsäkringar Bank Delårsrapport januari-september PERIODEN I KORTHET, KONCERNEN Rörelseresultatet ökade 25 procent till (863) och räntabiliteten på eget kapital stärktes till 10,0 (8,9) procent. KUNDUTVECKLING Huvudbankskunder, tusental Räntenettot ökade 15 procent till (2 189). 300 Rörelseintäkterna ökade 12 procent till (2 030). Rörelsekostnaderna minskade 1 procent till (1 176). Kreditförlusterna uppgick netto till 35,2 ( 8,9*), vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 0,02 ( 0,01) procent Affärsvolymerna ökade 13 procent till 441,7 (390,0) Mdr kr. Inlåningen ökade 10 procent till 90,0 (81,6) Mdr kr. KORTUTVECKLING Utlåningen ökade 12 procent till 219,3 (196,3) Mdr kr. Kärnprimärkapitalrelationen för Konsoliderad situation uppgick den 30 september till 20,8 (20,3**) procent. Antalet kunder med Länsförsäkringar som huvudbank ökade 11 procent till ( ), antalet kort ökade 11 procent till ( ). *) Jämförelsetalet innehåller upplösning av reserver uppgående till 60. Kortutveckling, tusental **) Avser 30 juni. Uppgifterna inom parentes avser motsvarande period. RIKARD JOSEFSON, VD LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK: Länsförsäkringar Bank fortsätter att utvecklas starkt och vi uppvisar ännu en gång vårt bästa kvartalsresultat någonsin. Vi har under perioden haft en god tillväxt med ökade affärsvolymer och marknadspositionen fortsätter att förbättras inom samtliga segment. Vi befäster på nytt vår position som den bank med de nöjdaste kunderna då vi åter igen rankas högst avseende kundnöjdhet av Svenskt Kvalitetsindex (SKI ). Den fortsatt goda kundtillströmningen är ett kvitto på att kunderna uppskattar vårt fokus på kundmötet samt vår starka lokala närvaro i kombination med de marknadsledande digitala tjänsterna inom ramen för vårt bankerbjudande. RÖRELSERESULTAT OCH RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL % Rörelseresultat Räntabilitet på eget kapital lansforsakringar.se/finansielltbank

2 NYCKELTAL Koncernen Kv 2 Räntabilitet på eget kapital, % 10,32 9,93 9,07 10,00 8,89 8,94 Avkastning på totalt kapital, % 0,55 0,53 0,50 0,54 0,47 0,48 Placeringsmarginal, % 1,31 1,24 1,27 1,25 1,20 1,22 K/I-tal före kreditförluster 0,50 0,52 0,58 0,51 0,58 0,57 Kärnprimärkapitalrelation bankkoncernen, % 24,4 23,7 23,2 24,4 23,2 23,7 Primärkapitalrelation bankkoncernen, % 27,1 26,4 26,0 27,1 26,0 26,6 Total kapitalrelation bankkoncernen, % 32,8 32,3 31,5 32,8 31,5 32,0 Kärnprimärkapitalrelation Konsoliderad situation, % 20,8 20,3 20,2 20,8 20,2 21,4 Primärkapitalrelation Konsoliderad situation, % 22,8 22,3 22,6 22,8 22,6 23,7 Total kapitalrelation, Konsoliderad situation, % 27,1 26,7 27,3 27,1 27,3 28,2 Andel osäkra lånefordringar brutto, % 0,12 0,12 0,13 0,12 0,13 0,12 Reserver i föhållande till utlåning, % 0,12 0,12 0,15 0,12 0,15 0,14 Helår Reserver i förhållande till utlåning, inkl. innehållen länsbolagsersättning, % 0,18 0,17 0,19 0,18 0,19 0,19 Kreditförlustnivå, % 0,00 0,02 0,02* 0,02 0,01* 0,00* *) Innehåller upplösning av reserver. RESULTATRÄKNING, KVARTAL Koncernen, Kv 2 Kv 1 Kv 4 Räntenetto 898,1 826,1 788,7 805,0 778,3 Provisionsnetto 154,8 129,2 111,5 126,2 114,3 Nettoresultat av finansiella poster 1,7 41,1 40,2 15,5 19,2 Övriga rörelseintäkter 25,2 28,3 26,3 23,1 24,0 Summa rörelseintäkter 770,3 766,3 743,7 717,4 707,3 Personalkostnader 107,1 125,9 122,7 114,9 105,2 Övriga kostnader 280,7 271,7 260,0 275,8 307,0 Summa rörelsekostnader 387,8 397,5 382,7 390,7 412,2 Resultat före kreditförluster 382,4 368,8 361,1 326,7 295,1 Kreditförluster, netto 2,7 12,3 20,2 15,0 9,0 Rörelseresultat 379,7 356,4 340,9 311,7 304,1 Marknadskommentar Inledningen av det tredje kvartalet präglades av den osäkerhet som följde av resultatet i folkomröstningen om ett brittiskt EU-utträde. Reaktionerna blev emellertid mer kortvariga än befarat och börserna återhämtade sig förhållandevis snabbt. Även räntemarknaden återhämtade sig, dock inte i samma utsträckning som aktiemarknaden. De långa räntorna har återigen varit nere på historiska bottennivåer. Svenska räntor sjönk mer än globala på förväntan om en framtida brist på svenska statsobligationer. Även räntorna på säkerställda obligationer har fallit och investerarefterfrågan har varit god. Räntorna styrs fortsatt i väldigt stor utsträckning av förväntningar på centralbankerna. Det låga inflationstrycket i eurozonen gör att marknaden förväntar sig ytterligare stimulanser från den europeiska centralbanken. ECB överraskade emellertid marknaden något vid sitt septembermöte genom att inte på ett tydligt sätt signalera att ytterligare lättnader kommer. Den amerikanska centralbanken valde att vid sitt möte i september behålla styrräntan oförändrad, samtidigt som de signalerade att en höjning kommer att ske senare i år. De justerade däremot ned sin prognos beträffande takten för fortsatta räntehöjningar. Den realekonomiska utvecklingen under det tredje kvartalet var blandad. Tillväxtsiffror för det andra kvartalet revideras upp för både USA och Sverige, medan signalerna om tillväxt under det tredje kvartalet var mer dämpade än väntat. Den för marknaden så viktiga amerikanska arbetsmarknaden uppvisade emellertid starka siffror och även löner och inflation fortsatte att stiga. I Europa har de realekonomiska indikatorerna varit stabila. Trots den ökade osäkerheten fortsätter hushåll och företag att vara relativt positiva i sina förväntningar om framtiden. För Sveriges del har inkommande statistik legat i linje med marknadens förväntningar och indikerar en något lägre tillväxttakt samtidigt som arbetsmarknaden har utvecklats något svagare än väntat. Överlag är den svenska ekonomin fortfarande stark, även om den inte växer med samma styrka som den gjorde vid årsskiftet. Börserna har utvecklats väl under tredje kvartalet och Stockholmsbörsen har haft en mycket god utveckling. Den svenska kronan har under kvartalet försvagats ytterligare i förhållande till både dollarn och euron. Bostadspriserna har efter försommarens lugnare utveckling åter fortsatt att stiga under tredje kvartalet, främst pådrivet av en stark prisutveckling på bostadsrätter och villor under juli och augusti. JANUARI SEPTEMBER JÄMFÖRT MED JANUARI SEPTEMBER Ökade affärsvolymer Affärsvolymerna ökade med 13 procent eller med 51,7 Mdr kr till 441,7 (390,0) Mdr kr. Utlåningen ökade med 12 procent eller 23,0 Mdr kr till 219,3 (196,3) Mdr kr med fortsatt hög kreditkvalitet. Utlåningen i Länsförsäkringar Hypotek ökade med 15 procent eller 21,0 Mdr kr till 162,9 (141,9) Mdr kr. Utlåningen i Wasa Kredit ökade med 13 procent till 17,6 (15,6) Mdr kr. Inlåningen ökade med 10 procent eller 8,4 Mdr kr till 90,0 (81,6) Mdr kr. Fondvolymen ökade med 17 procent eller 19,6 Mdr kr, till 132,7 (113,1) Mdr kr. God kundtillströmning Antalet kunder med Länsförsäkringar som huvudbank ökade med 11 procent till ( ) och antalet produkter per kund uppgick till 5,0. Bland de kunder som har banken som huvudbank är 92 procent sedan tidigare försäkringskunder i Länsförsäkringar. Antalet bankkort ökade med med 11 procent till ( ). 2 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER

3 Resultat och lönsamhet Rörelseresultatet ökade med 25 procent till (863) vilket förklaras främst av ett ökat räntenetto och en god underliggande kostnadskontroll. Placeringsmarginalen stärktes till 1,25 (1,20) procent. Resultatet före kreditförluster ökade med 30 procent till (854). Räntabiliteten på eget kapital stärktes till 10,0 (8,9) procent. RÄNTENETTO Intäkter Rörelseintäkterna ökade med 12 procent till (2 030) vilket främst förklaras av ett ökat räntenetto. Räntenettot ökade med 15 procent till (2 189) till följd av ökade volymer och lägre refinansieringskostnader. Nettoresultat av finansiella poster uppgick till 83,0 (81,1). Provisionsintäkterna uppgick till (1 145). Provisionsnettot uppgick till 395,7 ( 314,7). Förändringen i provisionsnettot förklaras av lägre fondprovisioner samt ökade länsbolagsersättningar beroende på stärkt lönsamhet i affären. Kostnader Rörelsekostnaderna minskade med 8 till (1 176). K/I-talet före kreditförluster uppgick till 0,51 (0,58) och K/I-talet efter kreditförluster uppgick till 0,53 (0,57). KI-TAL FÖRE KREDITFÖRLUSTER 0,8 0,7 0,6 0,5 Kreditförluster Kreditförlusterna uppgick netto till 35,2 ( 8,9), vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 0,02 ( 0,01) procent. Under perioden gjordes ingen upplösning av reserver enligt nedan beskrivna avräknings modell. Under motsvarande period gjordes upplösning av reserver om 60. Osäkra lånefordringar brutto uppgick till 265,6 (263,7), vilket motsvarar en andel osäkra lånefordringar brutto om 0,12 (0,13) procent. Avräkningsmodellen, som infördes 1 januari 2014 avseende det åtagande som länsförsäkringsbolagen har när det gäller kreditförluster för förmedlad affär, innebär att länsförsäkringsbolagen vid reserveringstillfället täcker 80 procent av reserveringsbehovet genom avräkning mot en buffert av upparbetad förmedlingsersättning. Övergången till avräkningsmodellen innebär att bankkoncernens kreditreserver hänförliga till länsförsäkringsbolagsaffären vid tidpunkten för införandet, successivt under två år kommer att återföras med 158 varav 23 återstår per den 30 september. Reserverna uppgick till 275,3 (296,3), vilket motsvarar reserver i förhållande till utlåning om 0,12 (0,15) procent. Därutöver innehålls 116,4 (97,1) i enlighet med ovan beskrivna avräkningsmodell hänförligt till länsförsäkringsbolagens åtagande avseende kreditrisk. Inklusive de innehållna länsbolagsersättningarna uppgår reserver i förhållande till utlåning till 0,18 (0,19) procent. För mer information om kreditförluster, reserver och osäkra fordringar, se noterna 8 och 9. AFFÄRSVOLYM* Mdkr Fond Lantbruksutlåning Bolån 2014 Övrig utlåning, bank och Wasa Kredit Inlåning Inlåning och sparande Inlåning från allmänheten ökade med 10 procent eller 8,4 Mdr kr till 90,0 (81,6) Mdr kr. Sedan årsskiftet har inlåningen ökat med 7 procent eller 6,1 Mdr kr. Småföretagsinlåningen uppgick till 10,8 (10,1) Mdr kr. Antalet inlåningskonton ökade med 8 procent. Marknadsandelen avseende hushållsinlåning uppgick till 4,7 (4,7) procent den 31 augusti enligt SCBs statistik. Fondvolymen ökade med 17 procent eller 19,6 Mdr kr, till 132,7 (113,1) Mdr kr. Utlåning All utlåning sker i Sverige och i svenska kronor samt har en väl geografiskt fördelad distribution. Utlåning till allmänheten ökade med 12 procent eller 23,0 Mdr kr till 219,3 (196,3) Mdr kr och sedan årsskiftet var ökningen 9 procent eller 17,3 Mdr kr. Utlåningen fortsätter att hålla en god kreditkvalitet. Marknadsandelen av hushållsutlåning stärktes till 5,7 (5,4) procent den 31 augusti enligt SCBs statistik. Utlåningen i Länsförsäkringar Hypotek ökade med 15 procent eller 21,0 Mdr kr till 162,9 (141,9) Mdr kr och sedan årsskiftet var ökningen 11 procent eller 15,8 Mdr kr. Bostadsutlåningens andel av den totala utlåningsportföljen uppgick till 74 procent. Marknadsandelen av bostadsutlåning stärktes till 5,7 (5,4) procent den 31 augusti enligt statistik från SCB. Lantbruksutlåningen ökade med 6 procent till 25,2 (23,8) Mdr kr. Lantbruksutlåningen består främst av bottenlån till familjeägda lantbruk och det genomsnittliga engagemanget är lågt och uppgick till 2,3 den 30 september. Bottenlån för lantbruksfastigheter, som står för hela ökningen i lantbruksutlåning, ökade till 23,1 (21,5) Mdr kr, motsvarande 92 (90) procent av lantbruksutlåningen. Lantbruksutlåningen fortsätter växa i lägre takt än övrig utlåning. Småföretagsutlåningen** uppgick till 1,5 (1,5) Mdr kr den 30 september. **) Avser bolag med enklare behov (låna, spara, betala) 0, *) Affärsvolym utgör summan av den internt och externt förvaltade fondvolymen, utlåning till lantbruk, bolån och övrig utlåning i Länsförsäkringar Bank och Wasa Kredit samt inlåning från allmänheten. 3 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER

4 UTLÅNINGSPORTFÖLJ Procentuell fördelning Produktfördelning Bolån 74,2 72,3 Lantbruk 11,5 12,1 Flerbostadsfastigheter 3,6 4,0 Industri- och kontors fastigheter 0,4 0,4 Summa 89,3 88,8 Leasing 3,0 3,2 Avbetalning 3,3 3,2 Summa 95,6 95,2 Blancolån 3,5 3,8 Övrigt 0,5 1,0 Totalt FÖRDELNING AV BOSTADSUTLÅNING I BANKKONCERNEN PÅ BELÅNINGS- GRADSINTERVALL* Kapitalfordran Total Belåningsgrad, % Volym Andel, % 0-50% , % , % , % ,7 75% ,6 Total ,0 *) Avser utlåning med villa, bostadsrätt och fritidshus som säkerhet. Upplåning Koncernen har en låg refinansieringsrisk och en välfördelad förfallostruktur. Emitterade värdepapper ökade med 11 procent eller 9,1 Mdr kr till nominellt 148,2 (133,1) Mdr kr, varav säkerställda obligationer uppgick till 117,3 (103,0) Mdr kr, icke säkerställd långfristig upplåning uppgick till 29,2 (28,2), Mdr kr och kortfristig upplåning uppgick till 1,8 (1,9) Mdr kr. Genomsnittlig återstående löptid för den långfristiga upplåningen uppgick den 30 september till 3,4 (3,3) år. Under perioden emitterades säkerställda obligationer med en volym motsvarande nominellt 21,6 (24,0) Mdr kr, återköpta säkerställda obligationer uppgick till nominellt 3,3 (3,5) Mdr kr och förfall av säkerställda obligationer uppgick till nominellt 8,0 (16,2) Mdr kr. Länsförsäkringar Bank emitterade under perioden icke säkerställda obligationer om nominellt 7,0 (13,6) Mdr kr och förfall av icke säkerställda obligationer uppgick till nominellt 5,8 (8,7) Mdr kr. Likviditet Den 30 september uppgick likviditetsreserven till 43,1 (40,6) Mdr kr enligt Bankföreningens definition. Likviditetsreserven är placerad i värdepapper med mycket hög kreditkvalitet och som är belåningsbara hos Riksbanken och i förekommande fall i ECB. Genom att utnyttja likviditetsreserven kan kontrakterade åtaganden mötas i cirka 2 år utan ny upplåning på kapitalmarknaden. Likviditetstäckningsgraden (LCR) för Konsoliderad situation enligt Finansinspektionens definition uppgick till 192 (212) procent den 30 september. Stabil nettofinansieringskvot (NSFR) för Konsoliderad situation uppgick per 30 september till 115 (115) procent**. **) Beräkningen baseras på Länsförsäkringar Banks tolkning av Baselkommitténs senaste förslag avseende stabil nettofinansieringskvot. Jämförelsetalet avser LIKVIDITETSRESERV Obligationer emitterade/garanterade av europeiska stater/multinationella utvecklingsbanker 7% Placering hos Riksgälden 1% Svenska statsobligationer 19% Svenska obligationer med kreditbetyg AAA/Aaa 10% Nordiska AAA/Aaa-ratade covered bonds 3% ) Består till 99% av AAA-ratade obligationer Svenska säkerställda obligationer 60% Rating Länsförsäkringar Banks kreditbetyg är A/Stable från Standard & Poor s och A1/Stable från Moodys. Länsförsäkringar Hypoteks säkerställda obligationer har högsta kreditbetyg, Aaa från Moody s och AAA/Stable från Standard & Poor s. Bolag Länsförsäkringar Bank Institut Långfristig rating Kortfristig rating Standard & Poor s A/Stable A 1(K 1) Länsförsäkringar Bank Moody s A1/Stable P 1 Länsförsäkringar Hypotek 1) Standard & Poor s AAA/Stable Länsförsäkringar Hypotek 1) Moody s Aaa 1) Avser bolagets säkerställda obligationer Kapitaltäckning Konsoliderad situation 1 Den konsoliderade situationen omfattar i enlighet med CRR (575/2013) förutom bankgruppen även det blandade finansiella moderholdingföretaget Länsförsäkringar AB. Banken anser alltjämt att den verkliga risken och kapitalsituationen bäst framgår genom bankgruppens kapitalrelationer och därför publiceras dessa parallellt med kapitalrelationerna enligt den konsoliderade situationen. KAPITALRELATION KONSOLIDERAD SITUATION Konsoliderad situation () IRK metoden hushållsexponeringar företagsexponeringar Schablonmetoden Operativa risker REA totalt Kärnprimärkapital Primärkapital Totalt kapital Kärnprimärkapitalrelation 20,8% 20,3% Primärkapitalrelation 22,8% 22,3% Total kapitalrelation 27,1% 26,7% Den 30 september uppgick det totala riskexponeringsbeloppet (REA) till (58 952) i den konsoliderade situationen. Under tredje kvartalet har utlåning till allmänheten ökat med 6,3 Mdr kr men volymtillväxten uppvägs av förbättrad kreditkvalitet vilket innebär att ökningen i REA stannar vid 254 för hushållsexponeringar IRK. Inom Pelare 2 har riskviktsgolvet för bolån på 25 procent medfört ett kapitalkrav på (3 893). Kärnprimärkapitalet förstärktes under tredje kvartalet genom vinst genererad inom bankgruppen och kärnprimärkapitalrelationen uppgick till 20,8 (20,3) procent. Den kontracykliska bufferten (1,5 procent av REA), uppgick till 888. Kapitalkonserverings-bufferten som ska motsvara 2,5 procent av REA uppgår den 30 september till Bruttosoliditetsgraden per 30 september uppgick till 4,6 (4,6) procent***. ***) Enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) /62 av den 10 oktober 2014 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller bruttosoliditetsgraden 1 Jämförelseperioden avser LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER

5 KAPITALRELATION BANKKONCERNEN Bankkoncernen () IRK metoden hushållsexponeringar företagsexponeringar Schablonmetoden Operativa risker REA totalt Kärnprimärkapital Primärkapital Totalt kapital Kärnprimärkapitalrelation 24,4% 23,7% Primärkapitalrelation 27,1% 26,4% Total kapitalrelation 32,8% 32,3% För mer information om kapitaltäckningsberäkningen, se not 12. Internt bedömt kapitalbehov och buffertkrav Per den 30 september uppgick det internt bedömda kapitalbehovet för den konsoliderade situation till Till detta tillkommer kapitalbehov för riskviktsgolv för svenska bolån, kapitalkonserveringsbuffert och kontracyklisk kapitalbuffert. Det kapital som möter det interna kapitalbehovet inklusive buffertkrav, det vill säga kapitalbasen, uppgick till Det internt bedömda kapitalbehovet beräknas med utgångspunkt i de metoder och modeller som använts för att beräkna kapitalkravet inom ramen för Pelare 1. Avseende Pelare 2-risker, används interna modeller. För Bankkoncernen uppgår det internt bedömda kapitalbehovet till och kapitalbasen till Ränterisk En höjning av marknadsräntorna med en procentenhet skulle den 30 september ha medfört en förändring av värdet på räntebärande tillgångar och skulder, inklusive derivat, med 34 (40). Risker och osäkerhetsfaktorer Verksamheten kännetecknas av en låg riskprofil. Bankkoncernen är exponerad mot ett antal risker, som främst består av kreditrisker, refinansieringsrisker och marknadsrisker. Det makroekonomiska läget i Sverige är avgörande för kreditriskerna då all utlåning är i Sverige. Marknadsriskerna utgörs främst av ränterisker. Kreditförlusterna är fortsatt låga och verksamhetens refinansiering fungerade väl under året. En mer utförlig beskrivning av risker finns i årsredovisningen. Det har inte skett några betydande förändringar i riskfördelningen jämfört med vad som angavs i årsredovisningen. TREDJE KVARTALET JÄMFÖRT MED ANDRA KVARTALET Rörelseresultatet ökade med 7 procent eller 23,3 till 379,7 (356,4). Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 10,3 (9,9) procent. Rörelseintäkterna uppgick till 770,3 (766,3). Räntenettot ökade med 9 procent till 898,1 (826,1) till följd av lägre refinansieringskostnader och en fortsatt positiv volymtillväxt. Placeringsmarginalen uppgick till 1,31 (1,23) procent. Provisionsintäkterna ökade med 6 procent till 398,4 (377,4) främst till följd av en positiv värdeutveckling inom fondaffären. Provisionskostnaderna uppgick till 553,2 (506,6) hänförligt till ökade förvaltningskostnader i fondaffären och ökade länsbolagsersättningar. Provisionsnettot uppgick till 154,8 ( 129,2). Nettoresultat av finansiella poster uppgick till 1,7 (40,1) och förklaras av förändringar av verkligt värde. Rörelsekostnaderna minskade med 2 procent till 387,8 (397,5). K/I-talet före kreditförluster 0,50 (0,52). Kreditförlusterna uppgick netto till 2,7 (12,3). RÖRELSERESULTAT OCH RÄNTABILITET % Q3 Q4 Rörelseresultat Q1 Q2 Räntabilitet Q3 RÖRELSEKOSTNADER OCH K/I-TAL Q3 Q4 Q1 Rörelsekostnader K/I-tal Q2 Q3 Händelser efter periodens utgång Inga väsentliga händelser har skett efter periodens utgång ,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 5 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER

6 MODERBOLAGET DOTTERBOLAGEN Januari september jämfört med januari september Utlåning till allmänheten uppgick till 38,8 (38,8) Mdr kr. Inlåning från allmänheten ökade med 10 procent eller 8,5 Mdr kr till 90,3 (81,8) Mdr kr. Emitterade värdepapper ökade med 1,0 Mdr kr till 30,1 (29,1) Mdr kr. Rörelseresultatet ökade med 26 procent eller 44,7 till 215,0 (170,3) och förklaras av ökade rörelseintäkter. Räntenettot ökade med 15 procent till 816,6 (711,6). Rörelseintäkterna ökade med 16 procent till 884,6 (763,9) och förklaras av ett ökat räntenetto. Provisionsintäkterna ökade med 4 procent till 280,7 (269,3). Provisionskostnaderna uppgick till 324,8 (327,6). Rörelsekostnaderna uppgick till 643,3 (641,6). Avräkningsmodellen, som infördes 1 januari 2014 avseende det åtagande som länsförsäkringsbolagen har när det gäller kreditförluster för förmedlad affär, innebär att länsförsäkringsbolagen vid reserveringstillfället täcker 80 procent av reserveringsbehovet genom avräkning mot en buffert av upparbetad förmedlingsersättning. Övergången till avräkningsmodellen innebär att moderbolagets reserver vid tidpunkten för införandet, successivt under två år kommer att återföras med 137. Under perioden gjordes ingen upplösning av reserver. Under motsvarande period gjordes upplösning av reserver om 52. Kreditförlusterna uppgick netto till 26 ( 48), vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 0,09 ( 0,14) procent. LÄNSFÖRSÄKRINGAR HYPOTEK Januari september jämfört med januari september Utlåningen i Länsförsäkringar Hypotek ökade med 15 procent eller 21,0 Mdr kr till 162,9 (141,9) Mdr kr. Bolån upp till 75 procent av marknadsvärdet vid lånetillfället placeras i Länsförsäkringar Hypotek och eventuella resterande delar i moderbolaget. Rörelseresultatet ökade med 39 procent till 494,4 (355,0) och förklaras av ett ökat räntenetto. Räntenettot ökade med 23 procent till 1 189,1 (968,3). Rörelsekostnaderna ökade med 3 procent till 73,7 (71,3). Avräkningsmodellen, som infördes 1 januari, 2014 avseende det åtagande som länsförsäkringsbolagen har när det gäller kreditförluster för förmedlad affär, innebär att länsförsäkringsbolagen vid reserveringstillfället täcker 80 procent av reserveringsringsbehovet genom avräkning mot en buffert av upparbetad förmedlingsersättning. Övergången till avräkningsmodellen innebär att Länsförsäkringar Hypoteks kreditreserver vid tidpunkten för införandet, successivt under två år kommer att återföras med 21. Under perioden gjordes ingen upplösning av reserver. Under motsvarande period upplöstes reserver om 8. Kreditförlusterna uppgick netto till 1,0 ( 9,5), vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 0,00 ( 0,01) procent. Antalet bolånekunder ökade med 7 procent till ( ) Balansomslutning Utlåningsvolym Räntenetto Rörelseresultat WASA KREDIT Januari september jämfört med januari september Wasa Kredits utlåningsvolym ökade med 13 procent till 17,6 (15,6) Mdr kr. Rörelseresultatet ökade 17 procent till 306,1 (261,1). Ökningen förklaras främst av lägre kreditförluster. Räntenettot är i stort sett oförändrat och uppgår till 507,1 (509,5). Rörelsekostnaderna uppgår till 304,3 (305,0) och kreditförlusterna, netto, till 9,9 (48,6) Balansomslutning Utlåningsvolym Räntenetto Rörelseresultat LÄNSFÖRSÄKRINGAR FONDFÖRVALTNING Januari september jämfört med januari september Fondvolymen ökade med 17 procent eller 19,6 Mdr kr, till 132,7 (113,1) Mdr kr hänförligt till ökade inflöden i fondaffären och positiva värdeförändringar. Fonderbjudandet sker i 39 investeringsfonder under eget varumärke med olika placeringsinriktning samt via fondtorg med externa fonder. Förvaltad volym under eget varumärke uppgår till 120,4 (103,0) Mdr kr. Rörelseresultatet uppgick till 61,3 (76,6) miljoner kronor. Sedan slutet av tredje kvartalet sker förvaltningen av två svenska aktiefonder internt på Länsförsäkringar Fondförvaltning Balansomslutning Fondvolym Nettoflöde Provisionsnetto Rörelseresultat LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER

7 RESULTATRÄKNING KONCERNEN Not Kv 2 Förändring Förändring Förändring Ränteintäkter ,6 983,8 4% 995,6 3% 2 975, ,0 5% 4 130,0 Räntekostnader 3 123,5 157,8 22% 217,3 43% 462,7 944,7 51% 1 135,7 Räntenetto 898,1 826,1 9% 778,3 15% 2 512, ,3 15% 2 994,3 Erhållna utdelningar 0,2 0,0 0,1 0,2 0,1 0,1 Provisionsintäkter 4 398,4 377,4 6% 377,5 6% 1 129, ,8 1% 1 522,2 Provisionskostnader 5 553,2 506,6 9% 491,8 12% 1 525, ,5 5% 1 963,1 Nettoresultat av finansiella poster 6 1,7 41,1 96% 19,2 91% 83,0 81,1 2% 96,6 Övriga rörelseintäkter 25,2 28,3 11% 24,0 5% 79,8 74,1 8% 97,2 Summa rörelseintäkter 770,3 766,3 1% 707,3 9% 2 280, ,9 12% 2 747,3 Personalkostnader 107,1 125,9 15% 105,2 2% 355,7 347,1 2% 462,0 Övriga administrationskostnader 260,2 252,0 3% 271,5 4% 753,7 727,8 4% 980,2 Summa administrationskostnader 367,3 377,8 3% 376,7 2% 1 109, ,9 3% 1 442,2 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar 20,5 19,7 4% 35,5 42% 58,6 100,7 42% 124,1 Summa rörelsekostnader 387,8 397,5 2% 412,2 6% 1 168, ,6 1% 1 566,3 Resultat före kreditförluster 382,4 368,8 4% 295,1 30% 1 112,0 854,3 30% 1 181,0 Kreditförluster, netto 7 2,7 12,3 78% 9,0 35,2 8,9 6,1 Rörelseresultat 379,7 356,4 7% 304,1 25% 1 076,8 863,2 25% 1 174,9 Skatt 83,6 75,2 11% 79,0 6% 233,8 188,9 24% 263,8 Periodens resultat 296,1 281,3 5% 225,1 32% 843,0 674,3 25% 911,1 Helår RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT KONCERNEN Kv 2 Förändring Förändring Förändring Helår Periodens resultat 296,1 281,3 5% 225,1 32% 843,0 674,3 25% 911,1 Övrigt totalresultat Poster som inte kan omföras till periodens resultat Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner 0,1 Skatt hänförlig till poster som inte kan återföras till periodens resultat Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat Kassaflödessäkringar 37,2 64,8 43% 8,8 27,3 77,3 34,7 Förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 58,7 38,3 53% 28,4 114,1 189,7 40% 194,3 Skatt hänförlig till poster som omförts eller kan omföras till periodens resultat 4,7 5,8 8,2 19,1 24,7 35,1 Periodens övriga totalresultat, netto efter skatt 16,8 20,7 29,0 67,7 87,7 124,4 Periodens totalresultat 312,9 260,6 20% 196,1 60% 910,7 586,6 55% 786,7 7 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER

8 BALANSRÄKNING KONCERNEN Not Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 24,0 21,5 34,1 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m 9 191, , ,7 Utlåning till kreditinstitut 5 684,3 502, ,6 Utlåning till allmänheten , , ,1 Obligationer och andra räntebärande värdepapper , , ,4 Aktier och andelar 24,3 15,5 15,5 Derivat , , ,5 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljen 914,5 815, ,9 Immateriella tillgångar 401,6 306,2 298,9 Materiella tillgångar 8,3 9,6 9,3 Uppskjutna skattefordringar 6,0 6,0 8,8 Övriga tillgångar 375,6 512,5 364,5 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 168, , ,5 Summa tillgångar , , ,8 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut , , ,9 In och upplåning från allmänheten , , ,5 Emitterade värdepapper , , ,2 Derivat , , ,8 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljen 4 626, , ,4 Uppskjutna skatteskulder 295,3 296,0 214,2 Övriga skulder 655,2 695,4 648,3 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 695, , ,9 Avsättningar 11,1 10,6 12,1 Efterställda skulder 2 595, , ,8 Summa skulder , , ,1 Eget kapital Aktiekapital, aktier 954,9 954,9 954,9 Övrigt tillskjutet kapital 7 442, , ,5 Reserver 127,0 59,2 95,9 Primärkapitalinstrument 1 200, , ,0 Balanserade vinstmedel 2 374, , ,1 Periodens resultat 843,0 911,1 674,3 Summa eget kapital , , ,7 Summa skulder och eget kapital , , ,8 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden 10 Övriga noter Redovisningsprinciper 1 Segmentsredovisning 2 Värderingsmetoder för verkligt värde 11 Kapitalbas och kapitalkrav 12 Upplysningar om närstående 13 8 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER

9 KASSAFLÖDESANALYS I SAMMANDRAG, INDIREKT METOD KONCERNEN Likvida medel vid periodens början 141, ,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten 185, ,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 161,5 92,8 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 295,5 500,1 Periodens kassaflöde 51, ,3 Likvida medel vid periodens slut 89, ,9 Likvida medel definieras som kassa och tillgodohavanden hos centralbanker, utlåning till kredit institut betalbara på anfordran samt dagslån och placeringar hos Riksbanken med förfall nästkommande bankdag. Förändring i kassaflöde från den löpande verksamheten är till största delen hänförlig till Utlåning till allmänheten ,0 ( ,3), Emitterade värdepapper11 247,7 (7 932,1), Skulder till kreditinstitut 7 199,0 (4 165,2) samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper ,0 (3 685,1). RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL KONCERNEN Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Primärkapitalinstrument Reserver Verkligt Säkringsreserv värdereserv Förmånsbestämda pensionsplaner Balanserade vinstmedel Periodens resultat Ingående balans , ,5 138,1 46,9 1,4 804,1 711, ,0 Periodens resultat 674,3 674,3 Periodens övriga totalresultat 147,9 60,2 87,7 Summa periodens totalresultat 147,9 60,2 674,3 586,6 Enligt beslut på bolagsstämman 711,9 711,9 Erhållet villkorat aktieägartillskott 500,0 500,0 Emitterat primärkapitalinstrument 1 200,0 17, ,1 Utgående balans , , ,0 9,8 107,1 1, ,1 674, ,7 Totalt Ingående balans , , ,0 9,8 107,1 1, ,1 674, ,7 Periodens resultat 236,8 236,8 Periodens övriga totalresultat 3,7 33,1 0,1 36,7 Summa periodens totalresultat 3,7 33,1 0,1 236,8 200,1 Emitterat primärkapitalinstrument 8,9 8,9 Utgående balans , , ,0 13,5 74,0 1, ,2 911, ,9 Ingående balans , , ,0 13,5 74,0 1, ,2 911, ,9 Periodens resultat 843,0 843,0 Periodens övriga totalresultat 89,0 21,3 67,7 Summa periodens totalresultat 89,0 21,3 843,0 910,7 Enligt beslut på bolagsstämman 911,1 911,1 Emitterat primärkapitalinstrument 25,5 25,5 Utgående balans , , ,0 75,5 52,7 1, ,7 843, ,1 De aktieägartillskott som utgått är villkorade och moderbolaget Länsförsäkringar AB (publ) äger rätt att erhålla återbetalning av tillskotten ur Länsförsäkringar Bank ABs (publ) disponibla vinstmedel förutsatt bolagsstämmans godkännande därom. Per var summan av erhållna villkorade aktieägartillskott 5 290,0 (5 290). 9 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER

10 NOTER KONCERNEN NOT 1 REDOVISNINGSPRINCIPER Denna delårsrapport uppfyller de krav som ställs i IAS 34 Delårsrapportering. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningar av dessa utgivna av IFRS Interpretations Committee (IFRIC), sådana som de antagits av EU. Därutöver tillämpas lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25). Koncernen följer även rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering (UFR). Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas IFRS 9 Finansiella instrument träder ikraft den 1 januari Standarden innehåller nya utgångspunkter för klassificering av finansiella instrument, en framåtblickande nedskrivningsmodell samt regler för säkringsredovisning. Banken arbetar med att analysera de finansiella effekterna mer i detalj av den nya standarden. IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers träder i kraft den 1 januari Standarden innehåller en samlad modell för intäktsredovisning avseende kundkontrakt som inte omfattas av andra standarder. Bedömningen är att standarden inte kommer ha någon väsentlig effekt på finansiella rapporter, kapitaltäckning eller stora exponeringar i institutet. IFRS 16 Leases väntas träda i kraft den 1 januari Den största förändringen som den nya standarden medför är att en leasetagare ska redovisa leasingavtal i sin balansräkning. Förändringar som påverkat de finansiella rapporterna Från och med 3 juli tillämpas ESMAs (European Securities And Markets Authority) Riktlinjer Alternativa nyckeltal. I enlighet med dessa riktlinjer har upplysningarna utökats om finansiella mått som inte definieras av IFRS. Flertalet nyckeltal finns definierade i årsredovisningen. De nyckeltal som ej återfinns i årsredovisningen är definierade löpande i förvaltningsberättelsen där nyckeltalet omnämns. Delårsrapporten har i övrigt upprättats enligt samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som tillämpades i årsredovisningen för. 10 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER

11 NOT 2 SEGMENTSREDOVISNING Resultaträkning, jan sep, Bank Hypotek Finansbolag Fond Eliminering / Justering Totalt Räntenetto 816, ,1 507,1 0,1 0, ,8 Erhållna utdelningar 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 Provisionsnetto 44,1 678,3 37,3 289,5 0,0 395,7 Nettoresultat av finansiella poster 26,9 56,1 0,0 0,0 0,0 83,0 Koncerninterna intäkter 80,5 0,0 0,8 0,0 81,3 0,0 Övriga intäkter 4,5 0,1 75,2 0,0 0,0 79,8 Summa rörelseintäkter 884,6 567,1 620,4 289,3 81, ,1 Koncerninterna kostnader 6,2 58,1 7,8 21,6 81,3 0,0 Övriga administrationskostnader 599,2 15,4 288,7 206,1 0, ,5 Av och nedskrivningar 50,3 0,1 7,9 0,3 0,0 58,6 Summa rörelsekostnader 643,3 73,7 304,3 228,0 81, ,0 Resultat före kreditförluster 241,3 493,4 316,0 61,3 0, ,0 Kreditförluster, netto 26,3 1,0 9,9 0,0 0,0 35,2 Rörelseresultat 215,0 494,4 306,1 61,3 0, ,8 Balansräkning Summa tillgångar , , ,0 509, , ,1 Skulder , , ,1 175, , ,0 Eget kapital , , ,9 333, , ,1 Summa skulder och eget kapital , , ,0 509, , ,1 Resultaträkning, jan sep, Räntenetto 711,6 968,3 509,5 0,1 0, ,3 Erhållna utdelningar 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 Provisionsnetto 58,3 604,2 34,4 313,4 0,0 314,7 Nettoresultat av finansiella poster 28,3 52,7 0,1 0,0 0,0 81,1 Koncerninterna intäkter 78,2 0,0 0,8 0,1 79,1 0,0 Övriga intäkter 4,0 0,0 70,1 0,0 0,0 74,1 Summa rörelseintäkter 763,9 416,8 614,9 313,4 79, ,9 Koncerninterna kostnader 5,5 56,4 7,5 20,6 79,0 0,0 Övriga administrationskostnader 558,7 14,8 285,8 215,9 0, ,9 Av och nedskrivningar 88,4 0,1 11,9 0,3 0,0 100,7 Summa rörelsekostnader 641,6 71,3 305,2 236,8 79, ,6 Resultat före kreditförluster 122,3 345,5 309,7 76,6 0,2 854,3 Kreditförluster, netto 48,0 9,5 48,6 0,0 0,0 8,9 Rörelseresultat 170,3 355,0 261,1 76,6 0,2 863,2 Balansräkning Summa tillgångar , , ,5 407, , ,8 Skulder , , ,3 147, , ,8 Eget kapital , , ,2 260, , ,0 Summa skulder och eget kapital , , ,5 407, , ,8 11 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER

12 NOT 3 RÄNTENETTO Kv 2 Förändring Förändring Förändring Helår Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut 1,0 0,7 43% 2,9 66% 4,4 1 4,9 3,3 Utlåning till allmänheten 1 244, ,3 3% 1 236,4 1% 3 670, ,3 2% 4 978,4 Räntebärande värdepapper 79,1 90,6 13% 108,8 27% 262, ,2 28% 464,3 Derivat 301,4 320,3 6% 346,7 13% 952,6 981,5 3% 1 316,1 Övriga ränteintäkter 0,0 0,1 0,0 0,0 0,1 0,1 Summa ränteintäkter 1 021,6 983,8 4% 995,6 3% 2 975, ,0 5% 4 130,0 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut 5,6 4,5 24% 3,5 60% 13,7 1 3,0 1,4 In- och upplåning från allmänheten 44,1 47,6 7% 68,3 35% 145,0 246,5 41% 308,6 Emitterade värdepapper 489,2 498,6 2% 558,5 12% 1 524, ,9 16% 2 347,2 Efterställda skulder 13,9 24,8 44% 19,5 29% 57,6 61,3 6% 80,6 Derivat 438,9 438,8 456,3 4% 1 345, ,1 5% 1 728,8 Övriga räntekostnader inklusive insättningsgaranti 20,8 30,0 31% 30,8 32% 95,1 97,1 2% 126,7 Summa räntekostnader 123,5 157,8 22% 217,3 43% 462,7 944,7 51% 1 135,7 Summa räntenetto 898,1 826,1 9% 778,3 15% 2 512, ,3 15% 2 994,3 Ränteintäkter på osäkra fordringar 2,4 2,3 4,9 13,5 13,9 17,2 Medelränta på utlåning till allmänheten inklusive leasingnetto, % 2,3 2,3 2,6 2,3 2,7 2,6 Medelränta på inlåning från allmänheten 0,2 0,2 0,3 0,2 0,4 0,4 1 Varav negativ ränta på utlåning till kreditinstitut om -15,7 samt räntebärande värdepapper om -20,7 och skulder till kreditinstitut om 26,6 mkr och emitterade värdepapper om 5,0 mkr. NOT 4 PROVISIONSINTÄKTER Kv 2 Förändring Förändring Förändring Helår Betalningsförmedling 20,5 23,9 14% 18,7 10% 62,4 54,5 14% 73,4 Utlåning 29,8 29,9 28,4 5% 87,3 83,0 5% 112,3 Inlåning 2,3 2,4 4% 2,9 21% 8,5 9,0 6% 11,9 Finansiella garantier 0,4 0,4 Värdepapper 298,8 278,4 7% 283,0 6% 843,8 876,0 4% 1 159,8 Kort 46,7 42,4 10% 44,2 6% 126,5 121,1 4% 163,0 Övriga provisioner 0,8 0,0 0,3 1,3 1,2 8% 1,8 Summa provisionsintäkter 398,4 377,4 6% 377,5 6% 1 129, ,8 1% 1 522,2 NOT 5 PROVISIONSKOSTNADER Kv 2 Förändring Förändring Förändring Helår Betalningsförmedling 22,5 23,4 4% 22,6 68,4 67,5 1% 88,1 Värdepapper 163,5 145,8 12% 151,1 8% 457,1 459,0 612,6 Kort 29,3 24,0 22% 22,9 28% 75,9 70,0 8% 93,9 Ersättning till länsförsäkringsbolag 335,5 310,9 8% 292,9 15% 916,3 856,2 7% 1 159,3 Övriga provisioner 2,5 2,6 4% 2,3 9% 7,7 6,8 13% 9,2 Summa provisionskostnader 553,2 506,7 9% 491,8 12% 1 525, ,5 5% 1 963,1 12 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER

13 NOT 6 NETTORESULTAT AV FINANSIELLA POSTER Kv 2 Förändring Förändring Förändring Räntebärande tillgångar och skulder och relaterade derivat 9,8 26,6 4,5 46,8 28,4 65% 30,6 Andra finansiella tillgångar och skulder 0,0 0,4 100% 0,3 100% 0,4 0,5 20% 0,5 Ränteskillnadsersättning 11,5 14,1 18% 15,0 23% 35,8 52,2 31% 65,5 Summa nettoresultat av finansiella poster 1,7 41,1 96% 19,2 91% 83,0 81,1 2% 96,6 Helår NOT 7 KREDITFÖRLUSTER OCH OSÄKRA LÅNEFORDRINGAR Kreditförluster, netto, Specifik reservering för individuellt värderade lånefordringar Kv 2 Förändring Förändring Förändring Periodens kostnad för bortskrivning för konstaterade kreditförluster 25,2 44,3 43% 21,3 18% 87,4 76,8 14% 111,4 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som redovisats som konstaterade kreditförluster 24,9 43,2 42% 21,9 14% 86,2 77,1 12% 111,1 Periodens nedskrivning för kreditförluster 32,2 16,5 95% 23,1 39% 75,7 95,3 21% 121,5 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 28,5 2,1 14,6 95% 46,8 37,5 25% 41,4 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster 2,5 5,4 53% 16,2 84% 9,7 65,9 85% 66,6 Periodens nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar 1,4 10,2 86% 8,3 20,4 8,4 13,8 Gruppvist värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad risk Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster 1,4 2,2 38% 0,6 14,9 0,4 7,5 Periodens nettokostnad för gruppvist värderade fordringar 1,4 2,2 38% 0,6 14,9 0,4 7,5 Periodens nettokostnad för infriande av garantier 0,0 0,1 39% 0,1 55% 0,2 0,1 61% 0,2 Periodens nettokostnad för kreditförluster 2,7 12,3 78% 9,0 35,2 8,9 6,1 Samtliga uppgifter avser fordringar på allmänheten. Reserveringsgrad Total reserveringsgrad för osäkra lånefordringar, % 103,7 101,8 112,3 103,7 112,3 116,3 Reserveringsgrad exklusive gruppvisa reserveringar, % 66,6 67,2 80,0 66,6 80,0 83,9 Helår Osäkra lånefordringar, Brutto Individuell reserv Gruppvis reserv Netto Brutto Individuell reserv Gruppvis reserv Netto Brutto Individuell reserv Gruppvis reserv Netto Företagssektor 78,9 69,5 17,6 8,3 73,7 82,0 16,5 24,9 83,3 92,4 23,7 32,8 Hushållssektor 186,6 112,7 75,4 1,4 167,5 120,4 61,6 14,5 180,4 118,6 61,5 0,3 varav privatpersoner 149,8 95,9 41,6 12,3 132,2 107,3 45,1 20,2 136,4 108,1 48,5 20,2 Totalt 265,6 182,2 93,1 9,7 241,1 202,4 78,1 39,4 263,7 211,0 85,2 30,6 Avräkningsmodellen som infördes 1 januari 2014 avseende det åtagande som länsförsäkringsbolagen har när det gäller kreditförluster för genererad affär innebär att länsförsäkringsbolagen vid reserveringstillfället täcker 80 procent av reserveringsbehovet genom avräkning mot upparbetad ersättning. Övergången innebär att bankkoncernens kreditreserver hänförliga till länsförsäkringsbolagsaffären vid tidpunkten för införandet, successivt kommer att återföras med 158. Per 30 september återstår 23,3 att återföra för bankkoncernen. 13 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER

14 NOT 8 UTLÅNING TILL ALLMÄNHETEN Lånefordringarna är i sin helhet geografiskt hänförliga till Sverige Utlåning till allmänheten före reserveringar Offentlig sektor 512, , ,9 Företagssektor , , ,9 Hushållssektor , , ,8 Övriga 0,2 0,0 0,7 Totalt , , ,3 Reserveringar 275,3 280,5 296,2 Utlåning till allmänheten , , ,1 Återstående löptid på högst 3 månader , , ,7 Återstående löptid mer än 3 månader men högst 1 år , , ,2 Återstående löptid mer än 1 år men högst 5 år , , ,8 Återstående löptid mer än 5 år 2 128, , ,4 Summa , , ,1 Definition Återstående löptid definieras som återstående räntebindningstid i de fall lånet löper med periodvis bundna villkor. NOT 9 DERIVAT Nominellt belopp Verkligt värde Nominellt belopp Verkligt värde Nominellt belopp Verkligt värde Derivatinstrument med positiva värden Derivat i säkringsredovisning Ränterelaterade , , , , , ,4 Valutarelaterade , , , , , ,7 Övriga derivat Valutarelaterade 934,5 24,6 41,1 0,8 123,9 1,4 Summa derivatinstrument med positiva värden , , , , , ,5 Derivatinstrument med negativa värden Derivat i säkringsredovisning Ränterelaterade , , , , , ,9 Valutarelaterade 4 936,0 355, ,7 777, ,4 595,0 Övriga derivat Valutarelaterade 165,8 15,7 803,2 6,2 957,0 13,9 Summa derivatinstrument med negativa värden , , , , , ,8 För att skydda sig mot de ränte- och valutarisker som koncernens upplåningsprogram ger upphov till ingår Länsförsäkringar ekonomiska säkringar. Med derivat uppnår bolaget säkring av såväl verkligt värde i de utställda obligationerna till följd av förändringar i marknadsränta, samt säkring av kassaflöde hänförlig till framtida flöden i utländsk valuta. Säkringsinstrument utgörs främst av ränte- och valutaränteswappar. 14 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER

15 NOT 10 STÄLLDA SÄKERHETER, EVENTUALFÖRPLIKTELSER OCH ÅTAGANDEN För egna skulder ställda säkerheter Pantsatta värdepapper i Riksbanken 2 500, , ,0 Pantsatta värdepapper hos Euroclear 2 000, , ,0 Lämnade säkerheter avseende derivat 0,0 18,8 10,0 Lånefordringar, säkerställda obligationer , , ,0 Lånefordringar, fyllnadssäkerheter 9 675, , ,0 Lämnade säkerheter till följd av återköpsavtal 5 068,3 104, ,7 Övriga säkerheter för värdepapper 20,0 20,0 5,0 Summa för egna skulder ställda säkerheter , , ,7 Övriga ställda säkerheter Inga Inga Inga Eventualförpliktelser Ansvarsförbindelser Garantiförbindelser 37,6 27,6 24,8 Förtida uttag vid 62 års ålder enligt pensionsavtal 6,5 6,1 15,7 Summa ansvarsförbindelser 44,1 33,7 40,5 Åtaganden Beviljade men ej utbetalda lån , , ,9 Beviljade men ej utnyttjade räkningskrediter 2 162, , ,9 Beviljade men ej utnyttjade kortkrediter 1 363, , ,1 Summa åtaganden , , ,9 15 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER

16 NOT 11 VÄRDERINGSMETODER FÖR VERKLIGT VÄRDE I tabellen framgår finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde i balansräkningen utifrån använda värderingsmodeller där: Nivå 1 avser värden som fastställs från noterade kurser på en aktiv marknad Nivå 2 avser värden som fastställs genom beräknade värden på observerbara marknadsnoteringar Nivå 3 avser värden som bygger på egna antaganden och bedömningar Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser 9 191, ,5 Obligationer och andra räntebärande värdepapper , ,0 Aktier och andelar 0,1 4,9 19,3 24,3 Derivat 6 972, ,3 Skulder Derivat 1 936, , Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser 8 824, ,0 Obligationer och andra räntebärande värdepapper , ,3 Aktier och andelar 15,5 15,5 Derivat 4 414, ,4 Skulder Derivat 2 394, , Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Tillgångar Belåningsbara statsskuldförbindelser 4 852, ,7 Obligationer och andra räntebärande värdepapper , ,4 Aktier och andelar 15,5 15,5 Derivat 5 320, ,5 Skulder Derivat 2 419, ,8 Det har inte gjorts några väsentliga överföringar mellan nivå 1 och nivå 2 under perioden. Under perioden har det inte heller förekommit några överföringar från nivå LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER

17 NOT 11 VÄRDERINGSMETODER FÖR VERKLIGT VÄRDE, FORTSÄTTNING Förändring i nivå 3 Aktier och andelar Öppningsbalans ,5 Aktieägartillskott 3,8 Utgående balans ,3 Förändring i nivå 3 Aktier och andelar Öppningsbalans ,7 Aktieägartillskott 3,8 Utgående balans ,5 Förändring i nivå 3 Aktier och andelar Öppningsbalans ,7 Aktieägartillskott 3,8 Utgående balans , Bokfört värde Verkligt värde Bokfört värde Verkligt värde Bokfört värde Verkligt värde Finansiella tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 24,0 24,0 21,5 21,5 34,1 34,1 Belåningsbara statsskuldförbindelser 9 191, , , , , ,7 Utlåning till kreditinstitut 5 684, ,3 502,7 502, , ,6 Utlåning till allmänheten , , , , , ,6 Obligationer och andra räntebärande värdepapper , , , , , ,4 Aktier och andelar 24,3 24,3 15,5 15,5 15,5 15,5 Derivat 6 972, , , , , ,5 Övriga tillgångar 172,5 172,5 186,5 186,5 253,1 253,1 Summa , , , , , ,5 Finansiella skulder Skulder till kreditinstitut , , , , , ,9 In- och upplåning från allmänheten , , , , , ,07 Emitterade värdepapper , , , , , ,3 Derivat 1 936, , , , , ,8 Övriga skulder 116,6 116,6 112,7 112,7 184,5 184,5 Efterställda skulder 2 595, , , , , ,7 Summa , , , , , ,9 Aktier och andelar i nivå 3 värderas initialt till sitt anskaffningsvärde eftersom aktierna inte tillförlitligt kan värderas till verkligt värde, och skrivs ner om det finns objektiva belägg för en nedskrivning. Bedömningen baseras på senaste årsredovisning och prognostiserat resultat. För aktier och andelar inom nivå 2 som avser onoterade B-aktier med konverteringsrätt till börsnoterade A-aktier utan restriktion bestäms verkligt värde utifrån A-aktiens kurs på balansdagen. Derivat i nivå 2 avser i allt väsentligt swappar för vilka verkligt värde beräknas med diskontering av förväntade framtida kassaflöden. Det verkliga värdet på kassa och tillgodohavanden hos centralbanker, övriga tillgångar, utlåning till kreditinstitut, skulder till kreditinstitut och övriga skulder utgörs av en rimlig approximation av verkligt värde utifrån tillgångarnas och skuldernas anskaffningsvärden då dessa tillgångar respektive skulder har korta löptider. Verkligt värde på in- och utlåning från/till allmänheten har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella in- respektive utlåningsränta som tillämpas (inklusive rabatter). Huvudprincipen för värdering till verkligt värde av emitterade värdepapper är att värdering sker till priser från extern part per boksluts datum alternativt senaste handelsdag. När externa priser saknas alternativt bedöms som marknadsavvikande samt för värdering av verkligt värde av efterställda skulder har schablonmetod alternativt värderingsmetod baserad på bedömd eller ursprunglig emissions-spread använts. Vinster och förluster redovisas i resultaträkningen under nettoresultat av finansiella poster. För upplysningar om fastställande av verkligt värde samt värderingstekniker och indata, se även noten Redovisningsprinciper i årsredovisningen per. 17 LÄNSFÖRSÄKRINGAR BANK DELÅRSRAPPORT JANUARI-SEPTEMBER