Länsförsäkringar Bank

Transkript

1 25 oktober Länsförsäkringar Bank Delårsrapport januari september Perioden i korthet, koncernen Rörelseresultatet ökade 12 procent till (1 166) och räntabiliteten på eget kapital uppgick till 9,8 (9,8) procent. Räntenettot ökade 14 procent till (2 926). Rörelseintäkterna ökade 17 procent till (2 374). Rörelsekostnaderna uppgick till (1 173). Kreditförlusterna uppgick netto till 63,9 (34,8), vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 0,03 (0,02) procent. Affärsvolymerna ökade 13 procent till 563,8 (501,1) Mdkr. Inlåningen ökade 6 procent till 105,1 (99,3) Mdkr. Utlåningen ökade 11 procent till 280,4 (251,7) Mdkr. Fondvolymen ökade 19 procent till 178,3 (150,1) Mdkr. Kärnprimärkapitalrelationen för Konsoliderad situation uppgick den 30 september till 24,4 (24,7*) procent. Antalet kunder med Länsförsäkringar som huvudbank ökade 12 procent, antalet bankkort ökade 11 procent. Enligt Svenskt Kvalitetsindex kundnöjdhetsmätning för är Länsförsäkringar Bank åter igen aktören med de mest nöjda privatkunderna. Uppgifterna inom parentes avser motsvarande period. * Avser 30 juni. Vd-kommentar Vi kan med glädje åter en gång konstatera att Länsförsäkringar Bank har Sveriges mest nöjda privatkunder. I början av oktober utsågs Länsförsäkringar Bank för trettonde gången de senaste femton åren till aktören på bankmarknaden med de mest nöjda privatkunderna i Svenskt Kvalitetsindex mätning för. Vi är övertygade att kombinationen av vår starka lokala förankring tillsammans med våra marknadsledande digitala tjänster är den främsta anledningen till den återkommande höga kundnöjdheten och ytterst ett kvitto på att kunderna uppskattar vårt erbjudande. Den positiva utvecklingen för Länsförsäkringar Bank fortsatte. Räntenettot utvecklades starkt och lönsamheten i affären är god samtidigt som låneportföljen fortsatt håller mycket hög kreditkvalitet. Vi är inne i slutfasen av en intensiv period av IT-utveckling som innebär en stor förflyttning i vår förmåga att utveckla vårt digitala erbjudande framöver. Slutfasen av detta projekt har belastat kostnaderna under innevarande kvartal och kommer även påverka nästkommande kvartal. Sven Eggefalk Vd Länsförsäkringar Bank Rörelseresultat och räntabilitet på eget kapital % , ,5 10,0 Kundutveckling Huvudbankskunder, tusental Kortutveckling Antal kort, tusental ,5 5,0 2, ,0 0 Sep 2014 Sep 2015 Sep 2016 Sep Sep 0 Sep 2014 Sep 2015 Sep 2016 Sep Sep Rörelseresultat, Räntabilitet på eget kapital, % lansforsakringar.se/finansielltbank

2 Nyckeltal Koncernen Kv 2 Jan- sep Helår Räntabilitet på eget kapital, % 8,96 10,16 10,61 9,84 9,85 10,00 Avkastning på totalt kapital, % 0,47 0,51 0,57 0,51 0,52 0,53 Avkastning på totala tillgångar, % 0,37 0,40 0,44 0,40 0,41 0,41 Placeringsmarginal, % 1,28 1,28 1,34 1,29 1,31 1,32 K/I-tal före kreditförluster 0,55 0,48 0,46 0,50 0,49 0,49 Kärnprimärkapitalrelation, bankkoncernen, % 25,8 25,9 24,2 25,8 24,2 24,3 Primärkapitalrelation, bankkoncernen, % 28,2 28,3 26,7 28,2 26,7 26,8 Total kapitalrelation, bankkoncernen, % 33,2 33,5 32,1 33,2 32,1 32,1 Kärnprimärkapitalrelation, konsoliderad situation, % 24,4 24,7 23,4 24,4 23,4 23,3 Primärkapitalrelation, konsoliderad situation, % 25,8 26,1 25,3 25,8 25,3 24,8 Total kapitalrelation, konsoliderad situation, % 28,8 29,0 29,4 28,8 29,4 28,1 Andel kreditförsämrade lånefordringar (stadie 3), % 0,19 0,18 0,19 Reserveringsgrad lånefordringar stadie 1, % 0,03 0,03 0,03 Reserveringsgrad lånefordringar stadie 2, % 1,42 1,52 1,42 Reserveringsgrad lånefordringar stadie 3, % 30,5 29,8 30,5 Reserveringsgrad lånefordringar stadie 3, inkl. innehållen länsbolagsersättning, % 35,1 36,5 35,1 Kreditförlustnivå, % 0,02 0,05 0,02 0,03 0,02 0,02 Resultaträkning, kvartal Koncernen, Räntenetto 1 134, , , , ,4 Provisionsnetto 167,2 200,1 214,2 227,8 194,6 Nettoresultat av finansiella poster 11,5 11,2 12,7 6,3 7,7 Övriga rörelseintäkter 4,8 4,9 2,8 47,7 3,8 Summa rörelseintäkter 961,0 927,8 883,1 883,3 817,0 Personalkostnader 148,9 156,1 143,0 124,6 128,2 Övriga kostnader 375,4 291,2 283,3 303,4 245,9 Summa rörelsekostnader -524,3-447,3 426,3 428,0 374,1 Resultat före kreditförluster 436,7 480,5 456,7 455,3 442,9 Kreditförluster, netto 15,0-35,6-13,4-22,9 13,8 Rörelseresultat 421,7 444,9 443,3 432,4 429,1 Marknadskommentar Kv 2 Kv 1 Kv 4 Den globala konjunkturen fortsatte att stärkas under årets tredje kvartal trots att nyhetsflödet präglades av den utdragna handelskonflikten mellan USA och Kina, tröga Brexit-förhandlingar, italiensk statsfinansiell oro samt oro på tillväxtmarknaderna bland annat drivet av den starka dollarn. Den amerikanska ekonomin utvecklades starkt med stöd av den expansiva finanspolitiken. Inflationen utvecklas stabilt och lönerna stiger, om än i måttlig takt, vilket tillsammans med det starka konjunkturläget fick den amerikanska centralbanken att i september höja styrräntan för tredje gången i år. Den penningpolitiska åtstramningen väntas successivt fortsätta framöver. Den europeiska konjunkturen fortsatte att stärkas med en tillväxt över trend trots viss avmattning i tillväxttakt under året. Penningpolitiken förblir stödjande och ECB har siktet inställt på att avsluta stödköpen av obligationer efter års skiftet och väntas inte höja räntan förrän efter sommaren nästa år. Oro kring den italienska regeringens ekonomiska politik och effekterna på statsfinanserna har bidragit till högre italienska statsobligationsräntor. I Sverige kvarstod den gynnsamma konjunkturbilden, även om tillväxten förväntas mattas av mot bakgrund av framför allt minskade bostadsinvesteringar. KPIF-inflationen ligger fortsatt kring Riksbankens mål men prisökningarna drivs till stor del av stigande energipriser och den underliggande inflationen har utvecklats svagare än Riksbanken räknat med. Riksbanken fokuserar emellertid på den starka konjunkturen samt stabila inflationsförväntningar och indikerar att de avser höja räntan i december eller februari. Den ändrade tonen avseende synen på kommande räntehöjningar har bidragit till att kronan stärkts mot både den amerikanska dollarn och euron. Det oklara parlamentariska läget i Sverige efter valet har inte haft någon nämnvärd effekt på finansmarknaden då finanspolitiken inte väntas påverkas i någon större utsträckning av utfallet i regeringsbildningen. Långa statsobligationsräntor har generellt stigit under tredje kvartalet, främst mot bakgrund av att centralbankerna fortsatt indikera en större övertygelse om att konjunkturen utvecklas åt rätt håll vilket kan möjliggöra fortsatt nedtrappning av de penningpolitiska stimulanserna. Även räntorna på säkerställda obligationer steg under kvartalet. Aktiemarknaderna har globalt sett utvecklats starkt under det tredje kvartalet och Stockholmsbörsen samt börserna i USA har utvecklats starkare än globala index medan tillväxtmarknader och Europa utvecklats svagare. Trenden med en stabilisering av bostadspriserna fortsatte och prisnivån steg svagt under kvartalet. Delårsrapport januari september 2 Länsförsäkringar Bank

3 Januari september jämfört med januari september Affärsvolymer Affärsvolymerna ökade med 13 procent eller med 62,7 Mdkr till 563,8 (501,1) Mdkr. Utlåningen ökade med 11 procent eller 28,7 Mdkr till 280,4 (251,7) Mdkr med fortsatt hög kreditkvalitet. Utlåningen i Länsförsäkringar Hypotek ökade med 14 procent eller 26,6 Mdkr till 215,6 (189,0) Mdkr. Utlåningen i Wasa Kredit ökade med 7 procent eller med 1,5 Mdkr till 22,4 (20,9) Mdkr. Inlåningen ökade med 6 procent eller 5,8 Mdkr till 105,1 (99,3) Mdkr. Fondvolymen ökade med 19 procent eller 28,2 Mdkr till 178,3 (150,1) Mdkr. Affärsvolym Mdkr Sep 2014 Sep 2015 Sep 2016 Sep Sep Bolån Inlåning Lantbruksutlåning Fond Övrig utlåning, bank och Wasa Kredit Kunder Antalet kunder med Länsförsäkringar som huvudbank ökade med 12 procent till ( ) och genomsnittligt antal produkter per kund uppgick till 5. Bland de kunder som har banken som huvudbank är 91 procent sedan tidigare försäkringskunder i Länsförsäkringar. Antalet bankkort ökade med 11 procent till ( ). Resultat och lönsamhet Rörelseresultatet ökade med 12 procent till (1 166) vilket främst förklaras av ett ökat räntenetto. Placeringsmarginalen uppgick till 1,29 (1,31) procent. Resultatet före kreditförluster ökade med 14 procent till (1 201). Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 9,8 (9,8) procent. Räntenetto Intäkter Rörelseintäkterna ökade med 17 procent till (2 374) vilket främst förklaras av ett ökat räntenetto. Räntenettot ökade med 14 procent till (2 926) främst till följd av ökade volymer. Nettoresultat av finansiella poster uppgick till 12,4 ( 43,0) och förklaras av förändringar i verkligt värde. Det underliggande provisionsnettot, exklusive utbetalda länsbolagsersättningar, ökade med 6 procent till 588,7 (553,3). Provisionsnettot uppgick till 581,5 ( 522,5), vilket förklaras av ökade ersättningar till länsförsäkringsbolagen beroende på en god volymutveckling och stärkt lönsamhet i affären. Provisionsintäkterna förändrades med 30 procent till 924,2 (1 325) främst till följd av omklassificering av provisionskostnader om 527,4 i Länsförsäkringar Fondförvaltning hänförligt till IFRS 15. Provisionskostnaderna minskade i motsvarande mån. Kostnader Rörelsekostnaderna ökade med 19 procent till (1 173). Arbetet med att ersätta bankens plattform för inlåning, utlåning och betalningar närmar sig sitt slutskede och befinner sig i en intensiv fas. Den nya plattformen innebär en stor förflyttning i vår förmåga att utveckla det digitala erbjudandet och möjliggör för banken att ytterligare flytta fram positionen inom detta område. Under det tredje kvartalet har slutfasen av projektet belastat kostnaderna med 98,1. Den underliggande kostnadsökningen rensat för dessa kostnader uppgår till 9 procent. Kostnaderna beräknas även under det fjärde kvartalet ligga på en högre nivå. K/I-talet före kreditförluster uppgick till 0,50 (0,49) och K/I-talet efter kreditförluster uppgick till 0,53 (0,51). K/I-talet före kreditförluster oaktat kostnaderna för IT-satsningen uppgick till 0,47. K/I-tal före kreditförluster 0,8 0,7 0,6 0,5 0, Kreditförluster Kreditförlusterna i bankkoncernen är fortsatt låga och är främst hänförliga till Wasa Kredit. Kreditförlusterna uppgick netto till 63,9 (34,8), vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 0,03 (0,02) procent. Bankkoncernen tillämpar från och med den 1 januari IFRS 9 Finansiella instrument. Denna redovisningsstandard har ersatt IAS 39 och störst finansiell effekt på bankkoncernen hade den nya modellen för beräkning av kreditförlustreserv. Enligt IFRS 9 ska kreditförlustreserven baseras på förväntade förluster. Reserven för kreditförluster beräknas således enligt IFRS 9 redan vid det första redovisningstillfället, vilket skiljer sig från de tidigare reglerna i IAS 39 där beräkning skedde i samband med att en särskild förlusthändelse inträffade. Kreditförsämrade lånefordringar (stadie 3) före reserveringar uppgick till 769,6, vilket motsvarar en andel kreditförsämrade lånefordringar om 0,19 procent. Uppskattat värde på säkerheter avseende kreditförsämrade lånefordringar uppgick till 455,7. Den totalt redovisade förlustreserven för lånefordringar enligt IFRS 9 uppgick till 406,5, varav 235,1 avser kreditförsämrade lånefordringar. Reserveringsgraden för kreditförsämrade lånefordringar uppgick till 30,5 procent. Utöver de redovisade kreditförlustreserverna för lånefordringar innehålls 73,3 av länsbolagsersättningarna i enlighet med avräkningsmodellen hänförligt till länsförsäkringsbolagens åtaganden avseende kreditrisk för genererade affärer, varav 34,8 avser kreditförsämrade lånefordringar. Inklusive de innehållna länsbolagsersättningarna uppgick kreditförlustreserven för lånefordringar totalt till 479,9. Reserveringsgraden för kreditförsämrade lånefordringar, inklusive innehållen länsbolagsersättning, uppgick till 35,1 procent. Delårsrapport januari september 3 Länsförsäkringar Bank

4 För ytterligare information avseende påverkan av IFRS 9 samt kreditförluster och kreditförsämrade lånefordringar se noterna 1, 6, 7 och 8. Inlåning och sparande Inlåning från allmänheten ökade med 6 procent eller 5,8 Mdkr till 105,1 (99,3) Mdkr. Småföretagsinlåningen uppgick till 11,1 (10,9) Mdkr. Antalet inlåningskonton ökade med 9 procent. Marknadsandelen avseende hushållsinlåning ökade enligt SCBs statistik till 4,9 (4,8) procent per den 31 augusti. Fondvolymen ökade med 19 procent eller 28,2 Mdkr, till 178,3 (150,1) Mdkr hänförligt till positiva värdeförändringar samt ökade inflöden i fondaffären. Utlåning All utlåning sker i Sverige, i svenska kronor samt med en god geografiskt spridning. Utlåning till allmänheten ökade med 11 procent eller 28,7 Mdkr till 280,4 (251,7) Mdkr. Utlåningen fortsätter att hålla en god kreditkvalitet. Den viktade genomsnittliga belåningsgraden (LTV) i bankkoncernens bolåneportfölj uppgick till 61 (59) procent. Utlåningen i Länsförsäkringar Hypotek ökade med 14 procent eller 26,6 Mdkr till 215,6 (189,0) Mdkr. Bostadsutlåningens andel av den totala utlåningsportföljen uppgick till 77 procent. Marknadsandelen avseende bostadsutlåning stärktes enligt SCBs statistik till 6,6 (6,1) procent per den 31 augusti. Lantbruksutlåningen ökade med 6 procent till 28,1 (26,5) Mdkr. Lantbruksutlåningen består främst av bottenlån till familjeägda lantbruk och det genomsnittliga engagemanget är lågt och uppgick till 2,3. Bottenlån för lantbruksfastigheter uppgår till 26,4 (24,7) Mdkr, motsvarande 94 (93) procent av lantbruksutlåningen. Lantbruksutlåningen fortsätter växa i lägre takt än övrig utlåning och dess andel av den totala utlåningen minskar. Småföretagsutlåningen uppgick till 2,1 (1,8) Mdkr den 30 september. Utlåningen i Wasa Kredit ökade med 7 procent till 22,4 (20,9) Mdkr. Utlåningsportfölj, procentuell fördelning Produktfördelning, % Bolån 77,1 75,2 Lantbruk 10,0 10,5 Flerbostadsfastigheter 2,7 3,1 Leasing & Avbetalning 6,0 6,4 Blancolån 3,1 3,3 Övrigt 1,1 1,5 TOTALT Fördelning av bostadsutlåning i bankkoncernen på belåningsgrad* Kapitalfordran Total Belåningsgrad Volym, Andel, % 0 50% ,5% 51 60% ,7% 61 70% ,1% 71 75% ,8% 75% ,9% TOTALT ,0% * Avser utlåning med villa, bostadsrätt och fritidshus som säkerhet. Upplåning Koncernen har en låg refinansieringsrisk och en välfördelad förfallostruktur. Emitterade värdepapper ökade med 15 procent eller 26,3 Mdkr till nominellt 201,8 (175,5) Mdkr, varav säkerställda obligationer uppgick till 161,6 (139,7) Mdkr, icke säkerställd långfristig upplåning uppgick till 40,2 (35,3), Mdkr och kortfristig upplåning uppgick till 0,0 (0,5) Mdkr. Genomsnittlig återstående löptid för den långfristiga upplåningen uppgick den 30 september till 3,6 (3,5) år. Under perioden emitterades säkerställda obligationer med en volym uppgående till nominellt 31,8 (28,9) Mdkr. Återköpta säkerställda obligationer uppgick till nominellt 9,8 (3,9) Mdkr och förfall av säkerställda obligationer uppgick till nominellt 7,0 (6,8) Mdkr. Länsförsäkringar Bank emitterade under perioden icke säkerställda obligationer om nominellt 10,4 (12,2) Mdkr samtidigt som förfall uppgick till nominellt 5,6 (6,9) Mdkr. I september emitterade Länsförsäkringar Bank en 5-årig icke-säkerställd Euro-obligation med nominellt belopp om EUR 500 miljoner. Transaktionen var ett ytterligare steg i en långsiktig strategi att bygga upp en investerarbas på Euro-marknaden även i icke säkerställd skuld. Riksgälden beslutade i juni att de skulder som Länsförsäkringar Bank i konsoliderad situation använder för att uppfylla minimikravet för nedskrivningsbara skulder ska vara efterställda. Volymen efterställda skulder får successivt byggas upp fram till Rating Förfallostruktur Mdkr Säkerställda obligationer Icke säckerställda obligationer Likviditet Den 30 september uppgick likviditetsreserven till 53,6 (46,9) Mdkr. Likviditetsreserven är placerad i värdepapper med mycket hög kreditkvalitet och som är belåningsbara hos Riksbanken och i förekommande fall i ECB. Genom att utnyttja likviditetsreserven kan kontrakterade åtaganden mötas i över två år utan ny upplåning på kapitalmarknaden. Likviditetstäckningsgraden (LCR) för Konsoliderad situation per den 30 september uppgick till 294 (305) procent. Stabil nettofinansieringskvot (NSFR) för Konsoliderad situation uppgick per 30 september till 116 (116) procent**. ** Beräkningen baseras på Länsförsäkringar Banks tolkning av Baselkommitténs senaste förslag avseende stabil nettofinansieringskvot. Jämförelsetalet avser Likviditetsreserv *** 33% 8% 3% 1% 6% Svenska säkerställda obligationer Svenska statspapper Svenska obligationer med kreditbetyg AAA/Aaa Obligationer emitterade/garanterade av europeiska stater/multinationella utvecklingsbanker Nordiska AAA/Aaa-ratade covered bonds Placeringar hos Riksgälden och Riksbanken *** Avser 99% AAA-ratade obligationer. Bolag Institut Långfristig rating Korfristig rating Länsförsäkringar Bank Standard & Poor s A/Stable A 1(K 1) Länsförsäkringar Bank Moody s A1/Stable P 1 Länsförsäkringar Hypotek Standard & Poor s AAA/Stable Länsförsäkringar Hypotek Moody s Aaa 49% Avser bolagets säkerställda obligationer. Delårsrapport januari september 4 Länsförsäkringar Bank

5 Rating Länsförsäkringar Banks kreditbetyg är A/Stable från Standard & Poor s och A1/Stable från Moodys. Länsförsäkringar Hypoteks säkerställda obligationer har högsta kreditbetyg, Aaa från Moody s och AAA/Stable från Standard & Poor s. Kapitaltäckning Konsoliderad situation 1 Den konsoliderade situationen omfattar i enlighet med CRR (575/2013) förutom bankkoncernen även det blandade finansiella moderholdingföretaget Länsförsäkringar AB. Banken anser att den verkliga risken och kapitalsituationen bäst framgår genom bankkoncernens kapitalrelationer och därför publiceras dessa parallellt med kapitalrelationerna enligt den konsoliderade situationen. Konsoliderad situation () IRK metoden hushållsexponeringar företagsexponeringar Schablonmetoden Operativa risker REA totalt Kärnprimärkapital Primärkapital Totalt kapital Kärnprimärkapitalrelation 24,4% 24,7% Primärkapitalrelation 25,8% 26,1% Total kapitalrelation 28,8% 29,0% Kärnprimärkapitalrelationen i Konsoliderad situation uppgick till 24,4 (24,7) procent. Den 30 september uppgick det totala riskexponeringsbeloppet (REA) till (67 157) för Konsoliderad situation. REA har ökat under kvartalet med vilket främst är hänförligt till volymtillväxt i utlåningen. Kreditkvaliteten i utlåningen är fortsatt god och har inte gett någon väsentlig påverkan av REA under kvartalet. Internt bedömt kapitalbehov och buffertkrav Per den 30 september uppgick det internt bedömda kapitalbehovet för Konsoliderad situation till 7 728, vilket består av minimikapitalkravet enligt Pelare 1 och kapitalbehov för risker hanterade inom Pelare 2. Det internt bedömda kapitalbehovet beräknas med utgångspunkt i de metoder och modeller som använts för att beräkna kapitalkravet inom ramen för Pelare 1. Avseende Pelare 2-risker används interna modeller. Till detta tillkommer kapitalbehov för riskviktsgolv för svenska bolån, kontracyklisk kapitalbuffert och kapitalkonserveringsbuffert. Riskviktsgolvet för bolån på 25 procent medför ett kapitalkrav per den 30 september på Finansinspektionen har beslutat att ändra metoden för tillämpning av det nuvarande riskviktsgolvet så att kravet flyttas från Pelare 2 till Pelare 1. Ändringen träder ikraft från och med den 31 december. Den kontracykliska bufferten på 2 procent av REA uppgick den 30 september till och kapitalkonserveringsbufferten på 2,5 procent av REA uppgick till Det kapital som möter det interna kapitalbehovet inklusive buffertkrav, det vill säga kapitalbasen, uppgick till Bruttosoliditetsgraden per 30 september uppgick till 4,8 (4,8 procent). Bankkoncernen () IRK metoden hushållsexponeringar företagsexponeringar Schablonmetoden Operativa risker REA totalt Kärnprimärkapital Primärkapital Totalt kapital Kärnprimärkapitalrelation 25,8% 25,9% Primärkapitalrelation 28,2% 28,3% Total kapitalrelation 33,2% 33,5% Kärnprimärkapitalrelationen i Bankkoncernen uppgick till 25,8 (25,9) procent. För Bankkoncernen uppgick det internt bedömda kapitalbehovet till och kapitalbasen till För mer information om kapitaltäckningen, se not 12. 1) Jämförelseperioden avser Periodisk information enligt Finansinspektionens föreskrifter om tillsynskrav och kapitalbuffertar, (FFFS 2014:12) och hantering och offentliggörande av likviditetsrisker (FFFS 2010:7) lämnas i detta avsnitt, avsnitten om upplåning och likviditet samt i not 12. Ränterisk En höjning av marknadsräntorna med en procentenhet skulle den 30 september ha medfört en förändring av värdet på räntebärande tillgångar och skulder, inklusive derivat, med 83,4 (58,9). Risker och osäkerhetsfaktorer Verksamheten kännetecknas av en låg riskprofil. Bankkoncernen är exponerad mot ett antal risker, som främst består av kreditrisker, refinansieringsrisker och marknadsrisker. Det makroekonomiska läget i Sverige är avgörande för kreditriskerna då all utlåning är i Sverige. Marknadsriskerna utgörs främst av ränterisker. Kreditförlusterna är fortsatt låga och verksamhetens refinansiering fungerade väl under året. En mer utförlig beskrivning av risker finns i årsredovisningen. Det har inte skett några betydande förändringar i riskfördelningen jämfört med vad som angavs i årsredovisningen. Tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet Rörelseresultatet uppgick till 421,7 (444,9). Räntabiliteten på eget kapital uppgick till 9,0 (10,2) procent. Rörelseintäkterna ökade med 4 procent 961,0 (927,8). Räntenettot ökade med 2 procent till (1 112). Placeringsmarginalen uppgick till 1,28 (1,28) procent. Provisionsintäkterna ökade med 19 procent till 333,8 (280,6) och provisionskostnaderna uppgick till 501,0 (480,7). Provisionsnettot uppgick till 167,2 ( 200,1). Nettoresultat av finansiella poster uppgick till 11,5 (11,2). Rörelsekostnaderna ökade med 17 procent till 524,3 (447,3). K/I-talet före kreditförluster uppgick till 0,55 (0,48). Kreditförlusterna uppgick netto till 15,0 (35,6). Rörelseresultat och räntabilitet % Kv 4 Kv 1 Kv 2 Rörelseresultat, Räntabilitet, % Rörelsekostnader och K/I-tal Kv 4 Rörelsekostnader, Kv 1 Kv 2 K/I-tal Övriga händelser Den 10 september tillträdde Fredrik Bergström som ny styrelseordförande i Länsförsäkringar Bank ,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Händelser efter periodens utgång Den 8 oktober tillträdde Thomas Högväg tjänsten som ny verkställande direktör i Wasa Kredit. Delårsrapport januari september 5 Länsförsäkringar Bank

6 Moderbolaget Januari september jämfört med januari september Utlåning till allmänheten uppgick till 42,4 (41,8) Mdkr. Inlåning från allmänheten ökade med 6 procent eller 5,8 Mdkr till 105,5 (99,7) Mdkr. Emitterade värdepapper ökade med 14 procent till 39,7 (34,9) Mdkr. Rörelseresultatet uppgick till 144,3 (212,1). Räntenettot uppgick till 883,0 (824,8). Rörelseintäkterna ökade med 8 procent till (963,6). Provisionsintäkterna ökade med 15 procent till 413,0 (359,4). Provisionskostnaderna uppgick till 367,8 (318,2). Rörelsekostnaderna ökade med 22 procent till 916,8 (754,4) och förklaras främst av ökade kostnader relaterade till slutfasen av det pågående projektet avseende byte av IT-plattform. Kreditförlusterna uppgick netto till 16,3 ( 2,9), vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 0,01 ( 0,01) procent. Moderbolagets risker och osäkerhetsfaktorer sammanfaller med Bankkoncernens i enlighet med beskrivningen på sida 5. Dotterbolagen Januari september jämfört med januari september Länsförsäkringar Hypotek Utlåningen i Länsförsäkringar Hypotek ökade med 14 procent eller 26,6 Mdkr till 215,6 (189,0) Mdkr. Bolån upp till 75 procent av marknadsvärdet vid lånetillfället placeras i Länsförsäkringar Hypotek och eventuella resterande delar i moderbolaget. Rörelseresultatet ökade med 42 procent till 819,1 (575,4) och förklaras av ett ökat räntenetto. Räntenettot ökade med 18 procent till (1 539) hänförligt till ökade volymer och lägre refinansieringskostnader. Kreditförlusterna uppgick netto till 1,2 ( 0,6), vilket motsvarar en kreditförlustnivå på 0,00 ( 0,00) procent. Antalet bolånekunder ökade med 9 procent till ( ) Balansomslutning Utlåningsvolym Räntenetto Rörelseresultat Wasa Kredit Wasa Kredits utlåningsvolym ökade med 7 procent till 22,4 (20,9) Mdkr. Rörelseresultatet uppgick till 291,4 (308,6). Räntenettot ökade med 11 procent till 623,5 (562,2) främst hänförligt till ökade volymer. Rörelsekostnaderna uppgick till 363,9 (320,6). Kreditförlusterna, netto, uppgick till 82,3 (38,3), delvis beroende på övergången till IFRS Balansomslutning Utlåningsvolym Räntenetto Rörelseresultat Länsförsäkringar Fondförvaltning Fondvolymen ökade med 19 procent eller 28,2 Mdkr, till 178,3 (150,1) Mdkr hänförligt till positiva värdeförändringar samt ökade inflöden i fondaffären. Fonderbjudandet sker i 38 investeringsfonder under eget varumärke med olika placeringsinriktning samt via fondtorg med externa fonder. Tre svenska aktiefonder förvaltas i egen regi på Länsförsäkringar Fondförvaltning. Förvaltad volym under eget varumärke uppgår till 155,5 (132,2) Mdkr. Rörelseresultatet uppgick till 54,3 (70,3) Balansomslutning Fondvolym Nettoflöde Provisionsnetto Rörelseresultat Delårsrapport januari september 6 Länsförsäkringar Bank

7 Resultaträkning Koncernen Not Kv 2 Förändring Förändring Förändring Ränteintäkter 1 334, ,3 2% 1 169,9 14% 3 889, ,2 16% 4 568,6 Räntekostnader -200,0-192,6 4% -154,5 29% -561,5-423,1 33% -572,4 Räntenetto , ,7 2% 1 015,4 12% 3 328, ,2 14% 3 996,3 Erhållna utdelningar - 0,1 0,1 0,1 0,1 42,3 Provisionsintäkter 333,8 280,6 19% 445,0-25% 924, ,4-30% 1 789,4 Provisionskostnader -501,0-480,7 4% -639,6-22% , ,9-19% ,7 Provisionsnetto 4-167,2-200,1-16% -194,6-14% -581,5-522,5 11% -750,3 Nettoresultat av finansiella poster 5-11,5 11,2-7,7 49% 12,4-43,0-49,4 Övriga rörelseintäkter 4,8 4,9-2% 3,8 26% 12,5 13,4-7% 18,6 Summa rörelseintäkter 961,0 927,8 4% 817,0 18% 2 771, ,1 17% 3 257,5 Personalkostnader -148,9-156,1-5% -128,2 16% -447,9-424,4 6% -549,0 Övriga administrationskostnader -343,5-259,4 32% -224,5 53% -862,4-684,3 26% -960,4 Summa administrationskostnader -492,4-415,5 19% -352,7 40% , ,6 18% ,3 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar -31,9-31,8-21,4 49% -87,7-64,2 37% -91,5 Summa rörelsekostnader -524,3-447,3 17% -374,1 40% , ,9 19% ,9 Resultat före kreditförluster 436,7 480,5-9% 442,9-1% 1 373, ,2 14% 1 656,6 Kreditförluster, netto 6-15,0-35,6-58% -13,8 9% -63,9-34,8 84% -57,7 Rörelseresultat 421,7 444,9-5% 429,1-2% 1 309, ,4 12% 1 598,9 Skatt -92,8-98,9-6% -94,4-2% -289,2-256,6 13% -361,9 Periodens resultat 328,9 345,9-5% 334,7-2% 1 020,6 909,8 12% 1 237,0 Helår Rapport över totalresultat Koncernen Kv 2 Förändring Förändring Förändring Periodens resultat 328,9 345,9-5% 334,7-2% 1 020,6 909,8 12% 1 237,0 Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till periodens resultat Kassaflödessäkringar 15,2-62,5-25,8-57,1 146,2 61% -131,9 Förändring i verkligt värde på skuldinstrument som värderas till verkligt värde över övrigt totalresultat -29,0 7,2-6,1-17,9 44,8 56,5 Skatt hänförlig till poster som omförts eller kan omföras till periodens resultat 3,0 12,2 75% 7,0 57% 16,5 22,3 26% 16,6 Summa -10,8-43,1-75% -24,9-57% -58,5-79,1-26% -58,8 Poster som inte kan omföras till årets resultat Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner ,8 Förändring i verkligt värde på egetkapitalinstrument som värderas till verkligt värde över övrigt totalresultat 1,6-8,1 - -4,8 - - Skatt hänförlig till poster som inte kan återföras till årets resultat -0,3-0,3 - -1,1 - -0,4 Summa 1,3-8,4 - -5,9-1,3 Summa övrigt totalresultat för året, netto efter skatt -9,5-51,5-82% -24,9-62% -64,3-79,1-19% -57,5 Periodens totalresultat 319,4 294,4 8% 309,8 3% 956,2 830,7 15% 1 179,5 Helår Delårsrapport januari-september 7 Länsförsäkringar Bank

8 Balansräkning Koncernen Not Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 22,0 17,0 17,5 Belåningsbara statsskuldförbindelser m m , , ,1 Utlåning till kreditinstitut ,2 265, ,3 Utlåning till allmänheten , , ,1 Obligationer och andra räntebärande värdepapper , , ,2 Aktier och andelar 42,4 38,3 46,8 Derivat , , ,7 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljen 141,3 248,0 305,4 Immateriella tillgångar 1 185,0 969,3 805,9 Materiella tillgångar 10,4 10,5 10,2 Uppskjutna skattefordringar 44,8 30,0 34,6 Övriga tillgångar 576,5 546,8 510,3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 448,3 422,5 399,5 Summa tillgångar , , ,5 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut , , ,8 In och upplåning från allmänheten , , ,7 Emitterade värdepapper , , ,5 Derivat 9 882, , ,2 Förändring av verkligt värde för räntesäkrade poster i säkringsportföljen 739, , ,3 Uppskjutna skatteskulder 507,9 508,0 420,0 Övriga skulder 817,6 791,6 772,4 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 403, , ,2 Avsättningar 27,4 9,9 12,0 Efterställda skulder 2 592, , ,2 Summa skulder , , ,4 Eget kapital Aktiekapital 2 864,6 954,9 954,9 Övrigt tillskjutet kapital 7 442, , ,5 Reserver -47,3 26,5 4,9 Primärkapitalinstrument 1 200, , ,0 Balanserade vinstmedel 3 504, , ,0 Periodens resultat 1 020, ,0 909,8 Summa eget kapital , , ,1 Summa skulder och eget kapital , , ,5 Noter Redovisningsprinciper 1 Segmentsredovisning 2 Ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden 10 Värderingsmetoder för verkligt värde 11 Kapitalbas och kapitalkrav 12 Upplysningar om närstående 13 Finansiell effekt vid byte av redovisningsprincip från IAS 39 till IFRS 9 14 Delårsrapport januari-september 8 Länsförsäkringar Bank

9 Kassaflödesanalys i sammandrag, indirekt metod Koncernen Jan sep Jan sep Likvida medel vid periodens början ,1 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 1 309, ,3 Justering för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultatet -51,7-384,0 Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar Förändring räntebärande värdepapper , ,8 Förändring utlåning till allmänheten , ,9 Förändring övriga tillgångar , ,2 Förändring av den löpande verksamhetens skulder Förändring in- och upplåning från allmänheten 5 657, ,8 Förändring emitterade värdepapper , ,2 Förändring övriga skulder 7 068, ,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten -432,0 364,1 Investeringsverksamheten Förändring av materiella anläggningstillgångar -3,2-5,5 Förändring av immateriella anläggningstillgångar -300,1-377,7 Förändring av övriga finansiella tillgångar -4,2-21,4 Lämnade aktieägartillskott - - Kassaflöde från investeringsverksamheten -307,4-404,6 Finansieringsverksamheten Amortering av förlagslån - Förändring efterställda skulder -2,0 0,8 Erhållna aktieägartillskott 800,0 0,1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 798,0 0,9 Periodens kassaflöde 58,6-39,6 Likvida medel vid periodens slut 202,6 82,5 Likvida medel definieras som kassa och tillgodohavanden hos centralbanker, utlåning till kredit institut betalbara på anfordran samt dagslån och placeringar hos Riksbanken med förfall nästkommande bankdag. Delårsrapport januari-september 9 Länsförsäkringar Bank

10 Rapport över förändringar i eget kapital Koncernen Reserver Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Primärkapitalinstrument Verkligt värdereserv Säkringsreserv Förmånsbestämda pensionsplaner Balanserade vinstmedel Periodens resultat Ingående balans , , ,0 88,2-3,0-1, , , ,2 Periodens resultat 909,8 909,8 Periodens övriga totalresultat 35,0-114,1-79,1 Summa periodens totalresultat 35,0-114,1 909,8 830,7 Enligt beslut på bolagsstämman 1 136, ,5 - Emitterat primärkapitalinstrument -24,9-24,9 Utgående balans , , ,0 123,2-117,1-1, ,0 909, ,1 Totalt Ingående balans , , ,0 123,2-117,1-1, ,0 909, ,1 Periodens resultat 327,2 327,2 Periodens övriga totalresultat 9,1 11,3 1,3 21,7 Summa periodens totalresultat 9,1 11,3 1,3 327,2 348,9 Emitterat primärkapitalinstrument -8,5-8,5 Utgående balans , , ,0 132,3-105, , , ,4 Ingående balans , , ,0 132,3-105, , , ,4 Effekt av byte av redovisningsprincip 2-9,5-77,7-87,2 Ingående balans efter justering för byte av redovisningsprincip 954, , ,0 122,7-105, , , ,2 Periodens resultat 1 020, ,6 Periodens övriga totalresultat -19,8-44,5-64,3 Summa periodens totalresultat -19,8-44, ,6 956,3 Enligt beslut på bolagsstämman 1 237, ,0 - Emitterat primärkapitalinstrument -25,2-25,2 Erhållet ovillkorat aktieägartillskott 800,0 800,0 Fondemission 1 909, ,7 - Realiserat resultat aktieförsäljning 12,7 12,7 Utgående balans , , , ,9-150, , , ,9 1 Det emitterade primärkapitalinstrumentet bedöms uppfylla villkoren för ett eget kapitalinstrument då: - Instrumentet enligt villkoren inte har någon fastställd tidpunkt för förfall, vilket innebär att emittenten har en ovillkorad rättighet att avstå från att erlägga återbetalning. - Emittenten av instrumentet har full diskretion beträffande räntebetalningarna, d v s ingen skyldighet att erlägga ränta. 2 Effekt av byte av redovisningsprincip från IAS 39 - Finansiella Instrument: Redovisning och värdering till IFRS 9 - Finansiella Instrument. Säkringsredovisning sker däremot i enlighet med IAS 39 - Finansiella Instrument: Redovisning och värdering. Delårsrapport januari-september 10 Länsförsäkringar Bank

11 Noter Koncernen Belopp i om inget annat anges. Not 1 Redovisningsprinciper Denna delårsrapport uppfyller de krav som ställs i IAS 34 Delårsrapportering. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningar av dessa utgivna av IFRS Interpretations Committee (IFRS IC), sådana som de antagits av EU. Därutöver tillämpas lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25). Koncernen följer även rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering (UFR). ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER SOM TILLÄMPAS FRÅN OCH MED 1 JANUARI Från och med den 1 januari tillämpar koncernen nedanstående redovisningsprinciper för redovisning av finansiella instrument (IFRS 9) och intäkter från avtal med kunder (IFRS 15). IFRS 9 Finansiella instrument IFRS 9 har ersatt IAS 39 och innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkringsredovisning. Klassificering och värdering Finansiella tillgångar klassificeras enligt någon av de tre värderingskategorierna upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultatet baserat på koncernens affärsmodeller för förvaltningen av finansiella tillgångar och tillgångarnas avtalsenliga villkor. Koncernens finansiella tillgångar består av: Eget kapitalinstrument Derivatinstrument Skuldinstrument Eget kapitalinstrument Ett eget kapitalinstrument är varje form av avtal som innebär en residual rätt i ett företags tillgångar efter avdrag för alla dess skulder. De eget kapitalinstrument som finns i bankkoncernen är aktier och andelar. Koncernen har valt att tillämpa den möjlighet som finns i IFRS 9 som innebär att samtliga innehav av strategisk karaktär redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Resultat från försäljning av eget kapitalinstrument som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat redovisas som en omklassificering inom eget kapital och påverkar således inte resultaträkningen. Derivatinstrument Derivatinstrument redovisas till verkligt värde via resultatet såvida de inte omfattas av reglerna för säkringsredovisning. IFRS 9 innebär således ingen förändring av hur derivatinstrument redovisas. Skuldinstrument Det som avgör klassificering av ett skuldinstrument är affärsmodellen för att förvalta instrumentet och egenskaperna i instrumentets avtalsenliga kassaflöden. Om skuldinstrumentet hanteras enligt en affärsmodell vars mål är att realisera instrumentets kassaflöden genom att erhålla avtalsenliga kassaflöden som endast utgörs av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet värderas instrumentet till upplupet anskaffningsvärde. Koncernen har bedömt att affärsmodellen för de poster som enligt IAS 39 låg i kategorin Lånefordringar och kundfordringar motsvarar kriterierna för att klassificeras till upplupet anskaffningsvärde enligt IFRS 9. Om affärsmodellen innebär att skuldinstrumentets kassaflöden realiseras genom att både erhålla avtalsenliga kassaflöden och genom att sälja ska instrumentet värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Koncernens slutsats är att affärsmodellen för innehaven av belåningsbara statsskuldförbindelser, obligationer och andra räntebärande värdepapper överensstämmer med kriterierna för att klassificeras till verkligt värde via övrigt totalresultat. I IAS 39 klassificerades motsvarande innehav som Finansiella tillgångar som kan säljas. Om målet med affärsmodellen är att realisera skuldinstrumentets kassaflöden genom att sälja instrumentet, värderas det till verkligt värde via resultatet. Koncernen saknar innehav där syftet är att sälja. Ett krav för att en finansiell tillgång ska kunna redovisas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat är att de avtalsenliga kassaflödena enbart utgörs av återbetalning på utestående fordran och ränta på utestående fordran. Tillgångar som inte uppfyller kravet värderas till verkligt värde via resultatet oavsett vilken affärsmodell tillgången är hänförlig till. Resultat från försäljning av skuldinstrument redovisas i resultaträkningen på raden nettoresultat av finansiella poster. Finansiella skulder För finansiella skulder är reglerna i IFRS 9 i huvudsak desamma som reglerna i IAS 39 vilka beskrivs i not 2 i årsredovisningen för. Den största skillnaden avser poster som frivilligt värderats till verkligt värde enligt den så kallade verkligt värde-optionen. Då bankkoncernen inte tillämpat verkligt värde-optionen innebär IFRS 9 inte någon förändring av redovisningen för finansiella skulder. Bankkoncernens klassificering av finansiella tillgångar och skulder enligt IFRS 9 och skillnad jämfört med IAS 39 framgår i not 14. Säkringsredovisning Koncernen har valt att tillämpa möjligheten som innebär att reglerna i IAS 39 även fortsättningsvis tillämpas för samtliga säkringsförhållanden. De redovisningsprinciper som koncernen tillämpar avseende säkringsredovisning framgår av not 2 i årsredovisningen för. Förväntade kreditförluster Reserv för kreditförluster redovisas för finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde, skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, samt finansiella garantier och kreditåtaganden. Den initiala reserven för kreditförlust beräknas redan vid det första redovisningstillfället och justeras sedan löpande över den finansiella tillgångens löptid. Det första redovisningstillfället definieras inom koncernen som det finansiella instrumentets beviljningstillfälle, det vill säga då de ursprungliga lånevillkoren sätts. Metoden skiljer sig från IAS 39 där reserv för kreditförlust beräknades först när en kreditförsämrande händelse inträffat. Enligt IAS 39 beräknades inte heller några reserver på finansiella garantier, kreditåtagande och skuldinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Vid beräkning av kreditförlustreserv enligt IFRS 9 tar koncernen hänsyn till flera olika framtidsscenarion, inklusive makrofaktorer. Detta är en förändring jämfört med IAS 39 då koncernen främst tog hänsyn till det mest troliga utfallet. Delårsrapport januari-september 11 Länsförsäkringar Bank

12 Modell och definitioner Modellen för kreditförlustreserveringar bygger på en indelning av finansiella tillgånger i tre olika stadier. Stadie 1 utgörs av tillgångar där det inte har skett någon betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället. Stadie 2 utgörs av tillgångar där det har inträffat en betydande ökning av kreditrisk sedan första redovisningstillfället, men som inte är kreditförsämrade. Den valda ansatsen för bedömning av betydande ökning i kreditrisk är att jämföra probability of default (PD) vid aktuellt rapporteringstillfälle med PD från första rapporteringstillfället. Därutöver anses även en betydande ökning i kreditrisk ha skett för tillgångar som är mer än 30 dagar förfallna. Stadie 3 utgörs av tillgångar som är kreditförsämrade, eller som var kreditförsämrade vid första redovisningstillfället. Definitionen av kreditförsämrad överensstämmer med bankkoncernens regulatoriska definition av fallissemang. Beräkningen av kreditförlustreserv för stadie 1 ska motsvara den förväntade förlusten kommande 12 månader. För stadie 2 och 3 ska beräkningen av kreditförlustreserv motsvara den förväntade förlusten för tillgångens hela återstående löptid. Beräkningarna utgår i huvudsak från befintliga interna riskklassificeringsmodeller och tar hänsyn till framåtblickande information. Kreditförlustreserveringarna erhålls genom beräkning av den förväntade kreditförlusten för tillgångarnas kontrakterade kassaflöden. För varje tidpunkt i respektive kassaflöde beräknas nuvärdet av den förväntade kreditförlusten genom att multiplicera den återstående exponeringen med sannolikheten för fallissemang (PD) och förlust givet fallissemang (LGD). För stadie 1 beräknas kreditförlustreserven som nuvärdet av den förväntade kreditförlusten kommande 12 månader medan kreditförlusten för stadie 2 och 3 beräknas som nuvärdet av den förväntade kreditförlusten för hela den återstående löptiden. Alla beräkningar av kreditförlustreserv inklusive skattningar av exponering, PD och LGD beaktar framåtblickande information och baseras på en sammanvägning av minst tre olika möjliga makroekonomiska scenarier. För att bestämma hur respektive makroekonomiskt scenario påverkar bedömd framtida exponering, PD och LGD har ett antal statistiska makromodeller utvecklats. Reserv för finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde redovisas som en minskning av redovisat bruttovärde för tillgången. För finansiella garantier och kreditåtaganden redovisas reserven som en avsättning. Reserv för skuldinstrument värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat redovisas som verkligt värde reserv inom eget kapital och påverkar ej tillgångens redovisade värde. En bortskrivning minskar det redovisade bruttovärdet för den finansiella tillgången. I resultaträkningen presenteras reserveringar för kreditförluster och bortskrivningar för konstaterade kreditförluster som kreditförluster, netto. Modifierade lån Modifierade lån definieras som ett lån där de kontraktsenliga villkoren förändrats och där villkorsförändringen påverkar tidpunkt och/eller storlek för fordrans kontraktsenliga kassaflöden. Modifierade lån tas bort från balansräkningen om villkoren i ett befintligt avtal modifierats väsentligt. Ett nytt lån med de nya avtalsvillkoren läggs därefter upp i balansräkningen. Vinst eller förlust till följd av en modifiering beräknas som skillnaden mellan nuvärdet av återstående kassaflödena beräknade under de förändrade villkoren och diskonterade med den ursprungliga effektivräntan och det diskonterade nuvärdet av återstående ursprungliga kassaflöden. Effekt av övergång till IFRS 9 Koncernen tillämpar IFRS 9 retroaktivt men i linje med övergångsreglerna har jämförelsetal inte räknats om. Effekten av övergången från IAS 39 till IFRS 9 redovisas som en justering av eget kapital (efter skatt) i den ingående balansen för, se tabell Rapport över förändring i eget kapital. Effekten på balansräkningen i sin helhet presenteras i not 14. Effekten av övergången till IFRS 9 på kapitalbasen är marginell och koncernen har valt att inte tillämpa de kapitaltäckningsregler som tillåter infasning av förväntade kreditförluster i kapitalbasen. IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder Intäkter från avtal med kunder IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder har från och med den 1 januari ersatt samtliga tidigare utgivna standarder och tolkningar som hanterar intäkter. Standarden innehåller en samlad modell för intäktsredovisning avseende kundkontrakt som inte omfattas av andra standarder (till exempel IFRS 9). I koncernen omfattar standarden poster som rapporteras inom provisionsintäkter och övriga intäkter. Intäkterna redovisas vid den tidpunkt när prestationsåtagandet mot kunden är uppfyllt, vilket är när kontrollen av varan eller tjänsten är överförd till kunden. Koncernens åtaganden mot kunden uppfylls dels vid transaktionstidpunkten och dels löpande över tid. Intäkt för åtaganden som uppfylls över tid fördelas jämt över den period som åtagandet uppfylls. För koncernen innebär standarden följande omklassificering: Den del av kostnaden för värdepappersprovisioner som enligt IFRS 15 ska minska transaktionspriset redovisas som en avdragspost inom provisionsintäkter. Koncernen tillämpar den framåtriktade övergångsmetoden, vilket innebär att effekten av IFRS 15 ska redovisas som en justering av ingående balans för balanserade vinstmedel. Någon sådan effekt har inte uppkommit. Metoden innebär även att jämförelsetalen för inte har räknats om. Delårsrapporten har i övrigt upprättats enligt samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som tillämpades i årsredovisningen för. NYA IFRS OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU INTE BÖRJAT TILLÄMPAS IFRS 16 Leasing IFRS 16 Leasingavtal ersätter från och med den 1 januari 2019 IAS 17 Leasingavtal. Standarden medför framförallt att de leasingavtal där koncernen är leasetagare och som idag klassificeras som operationell leasing istället kommer behöva redovisas i balansräkningen. Koncernen kommer att tillämpa övergångsmetoden modifierad retroaktivitet som innebär att den marginella låneräntan vid övergången 1 januari 2019 används för beräkning av leasingskulden och att jämförelseår redovisas enligt nuvarande standard IAS 17. Vid övergången kommer leasingtillgångar som redovisas i balansräkningen att motsvara leasingsskulden. Koncernen kommer vid övergången att presentera de väsentliga avtal som tidigare klassificerats som operationell leasing i balansräkning. Delårsrapport januari-september 12 Länsförsäkringar Bank

13 Not 2 Segmentsredovisning Resultaträkning, jan sep, Bank Hypotek Finansbolag Fond Eliminering / Justering Räntenetto 883, ,7 623, ,2 Erhållna utdelningar 0, ,1 Provisionsintäkter 413,0 1,9 159,0 415,6-65,3 924,2 Provisionskostnader -367,8-913,8-54,5-234,8 65, ,6 Nettoresultat av finansiella poster 23,1-10, ,4 Koncerninterna intäkter 89,8-0, ,5 - Övriga intäkter 3,6-8, ,5 Summa rörelseintäkter 1 044,8 899,2 737,5 180,8-90, ,8 Koncerninterna kostnader 6,1-65,3-8,7-22,6 90,5 - Övriga administrationskostnader -855,5-15,9-335,3-103, ,3 Av och nedskrivningar -67,4-0,1-19,9-0, ,7 Summa rörelsekostnader -916,8-81,3-363,9-126,5 90, ,0 Resultat före kreditförluster 128,0 817,9 373,6 54, ,8 Kreditförluster, netto 16,3 1,2-82,3-0,8-63,9 Rörelseresultat 144,3 819,1 291,4 54,3 0, ,9 Totalt Balansräkning Summa tillgångar , , ,7 657, , ,4 Skulder , , ,1 195, , ,4 Eget kapital , , ,6 462, , ,9 Summa skulder och eget kapital , , ,7 657, , ,4 Resultaträkning, jan sep, Räntenetto 824, ,1 562,3 0, ,2 Erhållna utdelningar 0, ,1 Provisionsnetto 41,1-832,0 92,6 176,3-0,5-522,5 Nettoresultat av finansiella poster 11,7-54,7-0,0 0,0-43,0 Koncerninterna intäkter 84,7-0, ,2 0,0 Övriga intäkter 1,3-12,2-0,0 13,4 Summa rörelseintäkter 963,6 652,4 667,5 176,3-85, ,1 Koncerninterna kostnader 6,2-61,6-8,4-21,9 85,7 0,0 Övriga administrationskostnader -705,9-15,8-303,1-83, ,6 Av och nedskrivningar -54,8-0,1-9,1-0, ,2 Summa rörelsekostnader -754,4-77,6-320,6-106,0 85, ,9 Resultat före kreditförluster 209,2 574,8 347,0 70, ,2 Kreditförluster, netto 2,9 0,6-38, ,8 Rörelseresultat 212,1 575,4 308,6 70, ,4 Balansräkning Summa tillgångar , , ,2 563, , ,5 Skulder , , ,3 163, , ,4 Eget kapital , , ,9 400, , ,1 Summa skulder och eget kapital , , ,2 563, , ,5 Intäkterna och anläggningstillgångarna är i sin helhet hänförliga till Sverige. Uppdelningen i segment per juridisk person speglar den interna rapporteringen till högste verkställande beslutsfattare, dvs koncernledningen. Den juridiska strukturen inom Länsförsäkringar Bankkoncernen följer produktutbudet mot externa kunder. Den del av tillgångar och skulder som inte fördelas per segment består av koncerninterna elimineringar inom bankkoncernen. För mer information se not 4 Provisionsnetto. Delårsrapport januari-september 13 Länsförsäkringar Bank