Rapport från presidentvalet i Slovenien 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport från presidentvalet i Slovenien 2012"

Transkript

1 Rapport från presidentvalet i Slovenien Inledning s styrelseledamot Tariq Bacchus och generalsekreterare Magnus Simonsson reste den 9-12 november tillsammans med en av vinnarna i föreningens medlemsvärvartävling, Jenny Grenander, och en annan medlem, Joakim Lilja, på en studieresa till Slovenien. Syftet var att på plats följa presidentvalets första omgång söndagen den 11 november och studera utformningen av Slovenien republikanska statsskick, för att samla erfarenheter som kan inspirera i arbetet för en svensk republik. Delegationen arbetade också med att få svensk media att skriva om den republikanska saken. Många studiebesök genomfördes runt om i huvudstaden Ljubljana, exempelvis på en tidningsredaktion, på två presidentkandidaters valkontor och på den officiella valvakan. Delegationen träffade och talade med ett stort antal personer aktiva i slovensk politik, inklusive den sittande presidenten. 2. Republiken Slovenien Republiken Slovenien är en liten stat, belägen i norra delen av Balkanhalvön och som gränsar till Italien, Kroatien, Österriken och Ungern. Landet är medlem av FN, Nato och EU. 2.1 Basfakta Folkmängd: 2 miljoner Yta: km² (Sverige ) Huvudstad: Ljubljana (cirka ) Språk: Slovenska, i vissa områden är även italienska och ungerska officiella språk. Statschef: President Borut Pahor (efter senaste presidentvalet) Regeringschef: Premiärminister Janez Jansa Regering: Koalitionsregering, "höger-center" bestående av SDS, DL, DeSUS, SLS och NSi Valuta: Euro BNP: 34,7 miljarder EUR ( EUR/capita 2011) Arbetslöshet: 8,2 % (2011) Inflation: 1,8 % (2011) Tillväxt: -0,2 % (2011) 2.2 Sloveniens politiska system Republiken Slovenien är en parlamentarisk demokrati med en president som huvudsakligen har representativa plikter. Presidenten väljs av folket och val hålls vart femte år. Parlamentet har två kamrar, nationalförsamlingen och nationella rådet. Val till nationalförsamlingen äger rum vart fjärde år. Av 90 ledamöter väljs 88 av samtliga väljare och två representanter väljs av den italienska respektive den ungerska minoriteten. Nationella rådet, med en rådgivande funktion, består av 40 ledamöter vilka representerar olika samhällsintressen.

2 Regeringskoalitionerna har varit bräckliga med skifte av samarbetspartner och prägel av personmotsättningar. Den globala finanskrisen ledde till slovenskt BNP-fall och växande budgetunderskott, och regeringen frös 2010 löner för offentliganställda. Strejker och protester följde, och 2011 föll mittenvänsterregeringen i en förtroendeomröstning och förlorade sedan nyvalet den 4 december En konservativ regering ledd av Janez Janša tog över i början av Parlamentspartier med mandat efter valet 2011 Positive Slovenia / Positiva Slovenien (LZJ-PS) 28 Slovenian Democratic Party / Slovenska demokratiska partiet (SDS) 26 Social Democrats / Socialdemokraterna (SD) 10 Gregor Virant's Civic List / Gregor Virants medborgarlista (DL) 8 Democratic Party of Pensioners of Slovenia / Demokratiska pensionärspartiet (DeSUS) 6 Slovenian People's Party / Slovenska folkpartiet (SLS) 6 New Slovenia Christian People's Party / Nya Slovenien (NSi) 4 Övriga (minoriteterna) Presidentämbetet Republikens president representerar Slovenien och är försvarsmaktens överbefälhavare. Presidenten väljs genom direkta val för en ämbetsperiod på fem år, för högst två perioder i följd. Presidenten väljs med en majoritet av rösterna och om ingen kandidat får mer än hälften av rösterna så möts de två främsta kandidaterna i en andra omgång. Presidenten utser statsministerkandidaten efter förhandlingar med partiernas representanter. Presidenten kan på parlamentets begäran anmodas att göra sin åsikt hörd i en viss fråga Presidentval Enligt den slovenska vallagen ska kandidater till presidentposten ha stöd av antingen: 10 medlemmar av nationalförsamlingen, en eller flera politiska partier samt antingen 3 parlamentsledamöter eller väljare, eller väljare. Varje politiskt parti kan bara stödja en kandidat. Även partier utanför parlamentet kan nominera en presidentkandidat. 3. Det slovenska presidentvalet 2012 Presidentvalets första omgång ägde rum söndagen den 11 november inför mandatperioden Den officiella kampanjen började den 12 oktober och pågick till och med den 9 november, då media skulle låta väljarna få tid att reflektera inför valdagen. Då ingen kandidat fick majoritet i den första omgången hölls en andra valomgång söndagen den 2 december. Detta var det femte presidentvalet sedan självständigheten. 1 Gow, J., Carmichael, C., Slovenia and the Slovenes

3 3.1 Kandidaterna Tre kandidater ställde upp i presidentvalet: Danilo Türk, den sittande presidenten, ställde upp för omval som oberoende kandidat. Borut Pahor, tidigare premiärminister och kandidat för Socialdemokraterna (SD). Milan Zver, kandidat för Slovenian Democratic Party (SDS) och Nova Slovenija (NSi). 3.2 Valresultatet i första omgången Totalt väljare röstade. Valdeltagandet var 48,41 procent. Borut Pahor: 39,87% Dr. Danilo Türk: 35,88% Dr. Zver: 24,25% Ingen kandidat fick mer än hälften av rösterna, och därför möttes de två främsta kandidaterna i en andra omgång den 2 december. 3.3 Valresultatet i andra omgången Totalt väljare röstade. Valdeltagandet var endast 41,95 procent och därmed det lägsta hittills i ett slovenskt presidentval. Borut Pahor: 67,37% Dr. Danilo Türk: 32,63% 4. Möten under studieresan 4.1 Dr. Dunja Jadek Pensa, Författningsdomstolen Delegationen bad om ett möte med Författningsdomstolens ordförande Ernest Petrič, men han kunde inte de dagar delegationen var på plats. I hans ställe deltog dr. Dunja Jadek Pensa, den sista i raden av domare att utses till domstolen av parlamentet. Presidenten föreslår kandidater till domare till Författningsdomstolen, som övervakar att lagarna är i enlighet med grundlagen. Parlamentet väljer sedan om kandidaten ska antas. Enligt dr. Dunja Jadek Pensa har processen ibland blivit utdragen då parlamentet avslagit flera kandidater. Den slovenska grundlagen trädde i kraft i december 1991, efter att landet förklarat sig självständigt i juni samma år. En folkomröstning om självständighet hölls i december 1990, men själva konstitutionen antogs utan folkomröstning. Den tyska konstitutionen utgjorde en inspirationskälla. Den del av konstitutionen som berör presidentens roll har inte förändrats sedan dess tillkomst. Det uppges inte finnas någon omfattande diskussion om ämbetets konstitutionella mandat eller något som skulle antyda att en förändring är nära förestående. Presidenten förväntas inte delta explicit i det politiska samtalet. I tider av kris ansåg dr. Dunja Jadek Pensa att det är viktigt att ha en president som kan samla och symbolisera nationen. Hon uppgav att en direktvald president lämpar sig väl för Slovenien.

4 4.2 Blaž Petkovič, Dnevnik Den slovenska presidenten har idag främst en representativ roll, men de vänsterintellektuella uppges vilja öka presidentens makt enligt journalisten Blaž Petkovič. Det relativt svaga mandatet kan förstås mot bakgrund av de politiska striderna under det slovenska uppbrottet från Jugoslavien. Då den forne kommunistledaren Milan Kučan bedömdes vinna det första presidentvalet agerade olika intressen för att skriva ner betydelsen av presidenten i konstitutionen. Ingen märkbar politisering av presidentämbetet har ägt rum under dr. Danilo Türks tid som president. Presidentposten anses i olika förtroendeundersökningar vara bland de viktigaste institutionerna. I tider av kris likt den Slovenien nu genomlider ökar förtroendet för presidentämbetet. Valdeltagandet följer dock en nedåtgående trend. Det finns en etablerad bild av att presidenten ska stå bortom politiken. Valkampanjens stående budskap från alla kandidaterna - att motverka splittringen i partilandskapet - ligger lite i linje med det. Den ekonomiska krisen och dess följder för olika grupper i samhället har haft en åtstramande effekt på kampanjernas utformning och ekonomiska förutsättningar. Kampanjfinansieringen omgärdas av tämligen strikta krav på öppenhet såväl som riktlinjer för storleken på bidrag från enskilda finansiärer. Bidrag som överstiger tre gånger den slovenska medelinkomsten måste redovisas. Kandidaterna söker finansiärer innan valet och kompenseras sedan efteråt med statliga medel. Den sittande presidenten Türk har som exempel samlat in ungefär euro. Blaž Petkovič uppgav att taket för en enskild kandidats kampanjutgifter i första omgången uppgår till euro och i andra omgången euro. 4.3 Petra Arsic, Borut Pahors kampanjstab Türk uppges önska ett presidentämbete med större konstitutionell tyngd men Socialdemokraterna (SD) och Borut Pahor driver ingen sådan linje. Ersättningen för kampanjkostnader sker enligt en modell där en viss ersättning utgår per väljare. Ett särskilt konto öppnas för kampanjintäkter och varje kandidat upprättar en budgetrapport. Petra Arsic uppgav att det har förekommit diskussioner i media om att slopa presidentämbetet på grund av den utbredda tröttheten på det politiska systemet. Bilden av att presidenten upplevs stå bortom politiken bekräftas dock även i samtal med SD:s representant. Sociala medier används inte så mycket i presidentvalrörelsen, men SD använder sig dock av ett digert bildmaterial på Facebook från Pahors kampanjandet.

5 4.4 Borut Mekina, Mladina Journalisten Borut Mekina berättade om det första presidentvalet i Slovenien, med en första omgång den 8 april 1990 och en andra omgång den 22 april. Valet vanns av Milan Kučan. Konstitutionen strävar efter en balans mellan parlamentet och presidenten, som normalt har hög trovärdighet och stor popularitet. Enligt Borut Mekina önskar den politiska vänstern att presidenten ska ha utnämningsmakten, medan högern vill att denna ska finnas i parlamentet. Det finns inga konstitutionella frågor kring presidentämbetet som diskuteras, men frågor på senare år har gällt om tidigare presidenter ska få ha ett kansli och om den sittande presidenten ska ha ett residens. 4.5 Ksenija Koren, Finance (sedermera premiärminister Jansas stab) Journalsten Ksenija Koren ansåg att Türk, den sittande presidenten, har betett sig som en kung. Han har tidigare varit diplomat och varit van vid att åka i flotta bilar. Han önskade ett residens för presidenten, men har fått bo kvar i sin lägenhet. We hope Pahor will be cheaper for us. 4.6 Anže Zorman, frilansjournalist Angående konstitutionens föreskrivna roll för presidenten så är den vad den ska vara. Känslan av presidentämbetet är det av en obunden position. Tillförs mer makt dras presidenten in den av väljarna illa ansedda dagspolitiken. En del vill ge presidenten mindre makt och därigenom stärka regeringens autonomi i styret av landet. Det styrande SDS företräder den här positionen men det är inget som debatteras. Att likt till exempel Tyskland låta presidenten utses indirekt är inte en fråga som är på dagordningen. Sociala medier används mer flitigt under parlamentsvalen än under presidentvalen. Anže Zorman problematiserade modellen för kampanjfinansiering. Om kandidaterna istället för att driva in sina egna kampanjmedel hade en specifik summa bestående av någon form av partistöd skulle det kunna ha en negativ effekt. Det får inte uppfattas som en möjlighet att tillskansa sig egna resurser från det offentliga genom att ställa upp i valet. 4.7 Petra Skrinjar, Milan Zvers kampanjstab Presidenten ses som moraliskt föredöme. Ämbetet ska inte tillföras mer makt, snarare mindre makt. SDS har dock ingen stark uppfattning i frågan. Angående förhållandet mellan regering och president finns det ingen skillnad i det avseendet mellan en mittenvänster- eller mittenhögerregering. Presidenten ska utses av folket. Här röstar du på en person. Det är svårt att säga hur utfallet av annan modell för kampanjfinansiering med på förhand mer förutsägbara resurser att tillgå, skulle se ut. Det är möjligt att det då gör det svårare att avgöra vad som är en bra kandidat. Mycket pengar kan hamna hos få personer.

6 4.8 Finance Journalisterna Petra Sovdat och Jurij Šimac tog emot på finanstidningen Finance. Under föregående presidentval 2007 var kandidaterna fyra fler än Finance menar att minskningen i antalet kandidater beror på den utbredda tröttheten på politiken. Presidentämbetet är inget som direkt finns på den politiska dagordningen, det finns exempelvis ingen diskussion om att avskaffa det. Däremot diskuteras dess utgifter som anses för höga och verklighetsfrånvända i jämförelse med slovenernas genomsnittliga levnadsstandard. Ämbetet rankas högre i jämförelse med andra institutioner. Det skulle göra presidentämbetet gott om det tillfördes mer makt. Finance bevakar inte presidentvalet i samma utsträckning som parlamentsvalet. Så kallad negative campaigning som bland annat innebär att en kandidat svärtar ner sina motståndares kampanjer förekommer mycket sällan. 4.9 Alenka Krašovec, statsvetare Mötet ägde rum dagen efter den första valomgången. Ingen direkt diskussion har förekommit om att öka eller minska presidentens makt på senare år. Journalister behandlar båda förhållandena och frågade ut kandidaterna om det under valet. I början av 1990-talet diskuterades semipresidentialism men då Milan Kučan förväntades vinna det första presidentvalet blev alternativet ett parlamentariskt system. Att avskaffa ämbetet är inget som behandlas i det offentliga samtalet. Förtroendet för politiska institutioner går ner men presidentämbetet har haft större förtroende. Alenka Krašovec ansåg att en direktvald president är en fördel. Det ger denne en position som moraliskt föredöme. Presidenten är avsedd att stå bortom politiken eller så ser i alla fall väljarna på det hela. Från en statsvetenskapligt horisont ser det ut som att de åtminstone försöker positionera sig bortom politiken. En del presidenter har valt att frysa sitt medlemskap i partierna. Både Milan Kučan och Janez Drnovšek lät sitt partimedlemskap vila. Doneringar till kandidaters kampanjer kritiseras men överskrider de tre gånger medelinkomsten (3 000 euro) måste det göras offentligt. Under euro finns ingen öppenhet. 5. Kuriosa kring en rojalistisk kandidat Enligt uppgifter från olika personer önskade en Martina Valenčič 2 ställa upp som presidentkandidat för det minimala Peoples Monarchy Party, som lär ha som mål att göra hennes make till slovenernas kung. Detta perifera rojalistiska inslag var det dock ingen som tog seriöst. En intressant detalj är att stabschefen för den rojalistiska kandidaten menade att fem namnunderskrifter, inte som konstitutionen uppger, skulle räcka för att ställa upp i presidentvalet då en av undertecknarna var av rojalistisk börd. Under slutet av kommunisttiden förekom bland de många slagord som prydde husfasaderna till och med sådana som gav uttryck för en önskan om en återgång till den Habsburgska monarkin. Betydelsen var emellertid ironisk och handlade mer om ett uttryck för en provokativ inställning till kommunistregimen 3. Vi ställde frågan till flera väljare om hur de såg på ett Slovenien som monarki. Föga förvånande gav ingen uttryck för en sådan önskan Gow, J, Carmichael, C, Slovenia and the Slovenes, (Hurst & Company 2000), s.93.

7 6. Media under studieresan Inför och under studieresan gjorde delegationen flera intervjuer och skrev en debattartikel för svensk media. På valvakan intervjuades Tariq Bacchus av direktsänd slovensk TV. Intervju: Intervju: default.aspx Intervju: Ystads Allehanda Intervju: TT Debattartikel: 7. Erfarenheter från Slovenien i det fortsatta arbetet för en svensk republik Under fyra dagar genomfördes tio möten samt flera informella sammankomster med både journalister och politiker samt samtal med väljare och allmänhet i stort. Kontaktvägarna är ganska naturligt ofta kortare i mindre länder. Både olika nyckelpersoner såväl som den senaste informationen om olika kandidater och deras förehavanden föll utan tvekan inom ramen för begreppet tillgängligt. Vi hann inte bara se tre av presidentkandidater utan också utväxla några korta ord med två av dem. Den sittande presidenten Türk ville av naturliga skäl inte säga något om sin inställning till den svenska monarkin när vi berättade om vår republikanska studieresa. Med tanke på det gedigna antalet personer vi träffade tror vi oss ha fått en ganska god inblick i slovenska politiska systemet och i synnerhet presidentämbetet. Det är en styrka att presidentens ämbetsperiod inte sammanfaller med parlamentsvalet som hålls vart fjärde år. Detta innebär att ämbetet ges goda förutsättningar att utgöra en mer obunden position i förhållande till majoriteten i parlamentet. Mats Einarsson och Jesper Svensson för ett liknande resonemang om detta i sin grundlagsutredning. I det svenska fallet anser de att en president med huvudsakligen representativa uppgifter bör kunna fungera oavsett riksdagens sammansättning 4. Om just detta har vi inte hört några andra synpunkter. Presidentens mandatperiod i Slovenien är fem år, ett år mindre än föreslaget till mandatperiod i grundlagsutredningen. Det korta besöket i Slovenien gör det svårt att bedöma om fem år skulle vara tillräckligt i det avseendet att man skulle önska en president av ett mer obundet slag. Det är i hög grad rimligt att presidenten på parlamentets begäran ges en möjlighet att adressera ett särskilt ärende inför parlamentet. Det bör begrundas om detta inte också bör vara en möjlighet även med en indirekt vald president. Även om det inte utgör någon form av maktdelning kan ett sådant tal intressera väljarna, inte minst genom den uppmärksamhet det lär röna i media. Just frågan om hur media behandlar de tillfällen presidenten inkallas på detta sätt var tyvärr inget som vi sökte svar på. 4 Einarsson, M., Svensson, J.,...bara ett penndrag, (Hjalmarsson & Högberg Bokförlag AB, 2012), s.76.

8 I Slovenien finns begränsade skilda meningar om hur mycket eller lite makt presidenten ska ha, men det är ingen djupt splittrande fråga. Den samfällda bedömningen utifrån de möten och samtal med väljare vi har haft är att slovenerna är relativt nöjda med presidentens nuvarande roll. I något enstaka fall eftersträvas mindre makt och i något eller några fall mer makt. Det slovenska partilandskapet är djupt polemiserat. Flera av de personer vi träffade upplevade en frustration kring detta och såg det som en anledning att behålla presidentämbetet i dess nuvarande form för att undvika att det dras i den mycket konfliktfyllda partipolitiken. Det upplevs som en fördel att presidenten står över och bortom det dagspolitiska spelet. Det tåls i sammanhanget att påminna om att Slovenien under de senaste åren genomlidit en turbulent period ekonomiskt, men även politiskt. Ett fyradagarsbesök är inte tillräckligt för att dra säkra slutsatser om hur detta kan påverka inställningen till presidentämbetet. Valdeltagandet var med råge det lägsta någonsin, men samtidigt lyfte i stort sett samtliga personer vi träffade, även en statsvetare, att förtroendet är högt för presidenten i jämförelse med andra institutioner. Även om blockpolitiken på senare år gjort sig påfallande i Sverige tror vi inte att merparten av väljarna är lika uppgivna som vi ibland fått intrycket av att de är i Slovenien. Ett koncept om en stark president i en svensk kontext skulle säkert bemötas med skepsis från vissa håll men inte riktigt av samma anledningar. Även om det är att anse som naturligt är det överhuvudtaget glädjande att diskussionen förs. En övergång till republik i Sverige kommer att fördjupa samtalet om hur vår demokrati ska gestaltas. Det är ett samtal som fortgår även när republiken är genomförd. Vi har inte synat hur transparent reglerna för kampanjfinansiering är men de förefaller gedigna. På det här planet ligger vi överhuvudtaget långt efter inte bara Slovenien utan många andra länder. Om den svenska republiken innebär en direktvald president är det angeläget att också lägga fram ett förslag på regelverk som säkerställer en god transparens ifråga om hur kandidaterna finansierat sina kampanjer och med stöd av vem eller vilka. Huruvida en svensk president ska frysa eller avsäga sig sitt medlemskap i ett politisk parti under en ämbetsperiod är inget vi ägnat någon närmare eftertanke. Både Milan Kučan och Janez Drnovšek frös som bekant sina partimedlemskap. Det bör diskuteras ytterligare hur frågan om partimedlemskap under innevarande ämbetsperiod ska hanteras med grund i hur andra republikanska statsskick behandlar denna fråga. Det är positivt att vallagen medger att personer utanför partierna kan kandidera till presidentposten. Även svenska medborgare bör kunna kandidera till en eventuell presidentpost, utan en explicit partitillhörighet eller ett politiskt partis stöd. Det sistnämnda gäller i det fall vi skulle ha en direktvald president. Grundlagsutredningen föreslår till exempel att en nomineringsgrupp om personer ges rätten att nominera en person till valet. I Slovenien är siffran Med ett indirekt val i Sverige bör principen vara att partier även kan nominera personer utan partitillhörighet men som kan anses ha ett högt förtroende bland allmänheten.

9 8. Källor Presidentkandidaternas webbplatser: Danilo Türk: Borut Pahor: Milan Zver: Den nationella valkommissionen: Mladina, Sloveniens nyhetsmagasin: Svenska ambassaden i Wien: The Slovenia Times: Einarsson, M., Svensson, J.,...bara ett penndrag, (Hjalmarsson & Högberg Bokförlag AB, 2012) Gow, J., Carmichael, C., Slovenia and the Slovenes, (Hurst & Company 2000: London)

10 9. Bilagor 9.1 Program för studieresan Fredagen den 9 november 14:50 Delegationen anlände till Ljubljana med tåg 16:00 Möte med dr. Dunja Jadek Pensa, Författningsdomstolen, Beethovnova ulica 10 17:00 Möte med Blaž Petkovič, Dnevnik, City Hotel Ljubljana, Dalmatinova 15 19:00 After work med ett flertal journalister, England Pub, Mala ulica 8 20:00 Delegationen såg på den avslutande TV-debatten mellan presidentkandidaterna Lördagen den 10 november 11:00 Möte med Petra Arsic, Borut Pahors kampanjhögkvarter, Kongresni trg 13 14:30 Möte med Borut Mekina, Mladina, City Hotel Ljubljana, Dalmatinova 15 16:00 Möte med Ksenija Koren, Finance, City Hotel Ljubljana, Dalmatinova 15 17:00 Möte med Anže Zorman, LP Bar, Novi trg 2 Söndagen den 11 november 10:00 Besök i valkontor och samtal med president Danilo Türk 10:45 Hämta ackreditering till valvakan, Presidential Elections Press Centre, Cankarjev dom 11:00 Möte med Petra Skrinjar, Milan Zvers kontor, Presernova 9 14:00 Möte med Slovensk TV, City Hotel Ljubljana, Dalmatinova 15 17:30 Möte med Petra Sovdat och Jurij Šimac, Finance, Dalmatinova 2 19:00 Valvaka på Borut Pahors kampanjhögkvarter, Kongresni trg 13 20:00 Valvaka på Presidential Elections Press Centre, Cankarjev dom 21:00 Intervju i direktsänd Slovensk TV Måndagen den 12 november 10:00 Möte med Alenka Krašovec, Fakulteta za druzbene vede, Kardeljeva pl. 5 14:33 Delegationen reste från Ljubljana med tåg 9.2 Kort presentation av personerna delegationen träffade Dunja Jadek Pensa, domare vid Författningsdomstolen. Blaž Petkovič, journalist på den dagliga tidningen Dnevnik. Petra Arsic, socialdemokrat som arbetade med Borut Pahors kampanj. Borut Mekina, journalist på Sloveniens nyhetsmagasin Mladina. Ksenija Koren, tidigare journalist på finanstidningen Finance. Anže Zorman, sociolog och frilansande journalist. Danilo Türk, sittande president. Petra Skrinjar, assistent till presidentkandidaten Milan Zver. Petra Sovdat och Jurij Šimac, journalister på finanstidningen Finance. Alenka Krašovec, professor på Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Ljubljanas universitet.

11 9.3 Valresultat presidentvalet 2007 Kandidat Första omgången Andra omgången Danilo Türk röster, 24,47% röster, 68,03% Lojze Peterle röster, 28,73% röster, 31,97% Mitja Gaspari röster, 24,09% Zmago Jelinčič Plemeniti röster, 19,16% Darko Krajnc röster, 2,18% Elena Pečarič röster, 0,89% Monika Piberl röster, 0,48% Totalt (inklusive ogiltiga) röster röster 9.4 Valresultat presidentvalet 2012 Kandidat Första omgången Andra omgången Borut Pahor röster, 39,87% röster, 67,37% Danilo Türk röster, 35,88% röster, 32,63% Milan Zver röster, 24,25% Totalt (inklusive ogiltiga) röster röster

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet

Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Den 4-7 juni kan ungefär 375 miljoner européer välja sina representanter till Europaparlamentet för en femårsperiod. Den ekonomiska situationen och klimatfrågan

Läs mer

Svenska regeringspartier (våra största partier)

Svenska regeringspartier (våra största partier) Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati

Läs mer

Rapport från studieresa till presidentvalet i Frankrike 2012

Rapport från studieresa till presidentvalet i Frankrike 2012 Rapport från studieresa till presidentvalet i Frankrike 2012 Styrelseledamoten Tariq Bacchus och ersättaren Leonard Heed åkte den 5 maj 2012 till Paris för att studera presidentvalet på plats. Några av

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Samordnare av rapporten Mona Abou- Jeib Broshammar Republikanska Föreningen Inledning I offentlig

Läs mer

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen 30.9.2009 EB71.3 EU-VALET 2009 Eftervalsundersökning Landsprofil:

Läs mer

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett Vad är Demokrati Finland är en demokrati. Demokrati är ett grekiskt ord som betyder att folket bestämmer. Vi som bor i Finland får vara med och välja vilka som ska bestämma i vårt land. Vi får rösta på

Läs mer

FRÅGA QK3a OM "RÖSTADE", KOD 1 i QK1 - ÖVRIGA GÅ TILL QK3b

FRÅGA QK3a OM RÖSTADE, KOD 1 i QK1 - ÖVRIGA GÅ TILL QK3b QK EU-parlamentsvalet hölls den 7 juni. Av en eller annan anledning var det en del i Sverige som inte röstade i detta val. Röstade du själv i EU-parlamentsvalet? Röstade Röstade inte FL Q TREND MODIFIED

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Stockholm 2016-05-26 Dnr 1030 2015/16

Stockholm 2016-05-26 Dnr 1030 2015/16 Stockholm 2016-05-26 Dnr 1030 2015/16 Resans syfte Konstitutionsutskottet beslutade den 17 december 2015 att med en delegation från konstitutionsutskottet besöka Washington DC och Columbia, South Carolina,

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

Valet av republikens president 2012

Valet av republikens president 2012 Valet av republikens president 2012 Lättläst Presidentval Den här broschyren berättar om presidentvalet, som ordnas i Finland år 2012. Presidentens uppgifter Presidenten leder Finlands utrikespolitik tillsammans

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Presidentval i USA. Mars 2012

Presidentval i USA. Mars 2012 ! Presidentval i USA Mars 2012 Obama vinner i Europa Föga förvånande skulle Barack Obama vinna i de fyra länder vi undersökt. Dock skiljer sig Storbritannien åt en hel del då de i högre utsträckning skulle

Läs mer

Innehåll. Förord Monarken och demokratin... 11

Innehåll. Förord Monarken och demokratin... 11 Innehåll Förord... 9 1. Monarken och demokratin.... 11 Kungamakt och demokratins framväxt... 14 Arvriket, adeln och kungligt envälde... 14 Bernadotte... 17 Från ståndsriksdag till allmän rösträtt.... 21

Läs mer

Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON

Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON Den Svenska Monarkins Legitimitet, Journalisterna och Riksdagsledamöterna Lennart Nilsson

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

Europaparlamentsvalet

Europaparlamentsvalet Europaparlamentsvalet 25.5.2014 Valarrangemangen Parlaments verksamhet och uppgifter Valdeltagande 1 Europaparlamentsvalet Ordnas vart femte år Parlamentet är unionens enda beslutsorgan vars uppsättning

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009. Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys

EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009. Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Bryssel den 24 juli 2009 EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009 Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande

Läs mer

Supervalåret 2014 LINDA BERG HENRIK OSCARSSON. Svenska valforskningsprogrammet Göteborgs universitet.

Supervalåret 2014 LINDA BERG HENRIK OSCARSSON. Svenska valforskningsprogrammet Göteborgs universitet. Supervalåret 2014 LINDA BERG HENRIK OSCARSSON Svenska valforskningsprogrammet Göteborgs universitet Valundersökningar 2014 SCB/Valforskningsprogrammet #26 Europaparlamentsvalundersökningen 2014 #27 Valundersökningen

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

Återrapportering om folkomröstningen (KS/2012:377)

Återrapportering om folkomröstningen (KS/2012:377) ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen 2014-11-10 Dnr KS/2012:377 Återrapportering om folkomröstningen (KS/2012:377) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige har tagit

Läs mer

Möjligheternas Örebro bygger vi tillsammans. Här hittar du allt du behöver veta om valet Lena Baastad, kandidat till kommunstyrelsens ordförande

Möjligheternas Örebro bygger vi tillsammans. Här hittar du allt du behöver veta om valet Lena Baastad, kandidat till kommunstyrelsens ordförande Framåt Örebro Möjligheternas Örebro bygger vi tillsammans Här hittar du allt du behöver veta om valet 2011 Här har vi samlat information för dig som vill hjälpa till att vinna valet 2011. Jag hoppas att

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

Source: http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2009/20090273 Access date: 15-12-2014. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Source: http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2009/20090273 Access date: 15-12-2014. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. 24.4.2009/273 Lag om kandidaters valfinansiering Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens tillämpningsområde och syfte I denna lag föreskrivs

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets

KF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets KF Ärende 9 Löpnummer i Politikerrummet: 22 Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets Tjänsteskrivelse 2013-09-30 KS 2012.0210 Handläggare: Karin Jirénius

Läs mer

Sydnytt, SVT1, 2013-04-22, kl. 18.10 och Sverige idag, SVT1, 2013-04-24, inslag om en opinionsundersökning; fråga om opartiskhet och saklighet

Sydnytt, SVT1, 2013-04-22, kl. 18.10 och Sverige idag, SVT1, 2013-04-24, inslag om en opinionsundersökning; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2013-09-16 Dnr: 13/01041 och 1072 SAKEN Sydnytt, SVT1, 2013-04-22, kl. 18.10 och Sverige idag, SVT1, 2013-04-24, inslag om en opinionsundersökning; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT

Läs mer

RAPPORT Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel

RAPPORT Ordföranden för diskussionscirkeln om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 8 maj 2003 (3.5) (OR. fr) CONV 730/03 CERCLE III 7 RAPPORT från: till: Ärende: Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel Konventsledamöterna Slutrapport

Läs mer

Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK

Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG IGEN! 3 Innehåll. 1. Förord...4 2. Inledning...5 3. Äldrefrågorna i partierna...6

Läs mer

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning Gagnefs kommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-09-30 Dnr 2013:701/00 Sida 17 Kf 109 Motion om ny politisk organisation Kommunfullmäktiges beslut 1. Remittera motionen till

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

Rapport från studieresa till presidentvalet i USA

Rapport från studieresa till presidentvalet i USA Rapport från studieresa till presidentvalet i USA 1. Inledning En grupp från reste i november 2012 till Washington DC för att på plats studera presidentvalet i USA. Gruppen bestod av Anna Steele och Anne-Lie

Läs mer

9101/16 /ss 1 DG C 1

9101/16 /ss 1 DG C 1 Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. fr) 9101/16 COAFR 136 CFSP/PESC 402 RELEX 410 COHOM 52 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 23 maj 2016 till: Delegationerna Föreg.

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012

MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 Medlemsundersökning 2012 S Utgåva 1 2013-01-04 2 MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 Presentation av resultat från medlemsundersökningen Förord S genomförde vid årsskiftet 2008/2009 en undersökning

Läs mer

Politisk Målsättning 3 (8)

Politisk Målsättning 3 (8) 2013-10-04 2 (8) Innehåll Politisk Målsättning... 3 Kommunikativa målgrupper... 5 Vår bild av verkligheten... 6 Politiska prioriteringar... 6 Vår bild av oss... 7 Våra kännetecken... 8 Praktiska prioriteringar...

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina

Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina P7_TA(2010)0035 Situationen i Ukraina Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,

Läs mer

STADGAR. Antagna på årsmöte 2014-11-22. Kapitel 1 - Allmänt

STADGAR. Antagna på årsmöte 2014-11-22. Kapitel 1 - Allmänt STADGAR Antagna på årsmöte 2014-11-22 Kapitel 1 - Allmänt 1. Definition PUSH Sverige - plattformen där unga samarbetar för hållbarhet, som i dessa stadgar 1 benämns nätverket, är ett nationellt nätverk

Läs mer

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011 ' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 211:1 3.5.211 Riksdagsvalet 211 Lägre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 51 procent, vilket var 6 procentenheter lägre än 27. Kvinnornas

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Studiecirkel om Sveriges statsskick: Därför är jag republikan!

Studiecirkel om Sveriges statsskick: Därför är jag republikan! Studiecirkel om Sveriges statsskick: Därför är jag republikan! Rubriken på studiecirkelmaterialet anknyter till Vilhelm Mobergs kända kampskrift från 1955 riktad emot Sveriges statsskick och därmed också

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Rapport till Stiftelsen Sverige i Europa och Svensk Tidskrift om EU-valet maj/juni 2014

Rapport till Stiftelsen Sverige i Europa och Svensk Tidskrift om EU-valet maj/juni 2014 -research Stiftelsen Sverige i Europa och Svensk Tidskrift om EU-valet maj/juni 14 SKOP har på uppdag av intervjuat ett slumpmässigt urval av svenskar om deras röstande och attityder i samband med EU-valet

Läs mer

Verksamhetsberättelser från lokalavdelningar till RepF-kongressen

Verksamhetsberättelser från lokalavdelningar till RepF-kongressen Verksamhetsberättelser från lokalavdelningar till RepF-kongressen 12 november 2011 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsberättelse Republikanska Föreningen Sjuhärad 2010-2011... 2 2. Verksamhetsberättelse

Läs mer

Stadgar för Hela Sverige ska leva

Stadgar för Hela Sverige ska leva Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens

Läs mer

Varken kung eller president. Den onödiga statschefen.

Varken kung eller president. Den onödiga statschefen. Varken kung eller president. Den onödiga statschefen. av Mats Lindberg Professor i statsvetenskap Örebro universitet Debattartikel, Aktuella frågor, Sydsvenskan, 21 mars 2009 (Redigerad och lätt omarbetad

Läs mer

Appendix 1. Valresultatet i kommuner och landsting

Appendix 1. Valresultatet i kommuner och landsting Appendix 1 Valresultatet i kommuner och landsting Valresultatet i kommunerna Moderaterna Moderaterna går kraftigt bakåt i kommunsverige. Partiet ökar sina mandat i 18 kommuner men tappar mandat i 230.

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

ZA4453. Flash Eurobarometer 189a White Paper on Communication - Public at large. Country Specific Questionnaire Sweden

ZA4453. Flash Eurobarometer 189a White Paper on Communication - Public at large. Country Specific Questionnaire Sweden ZA4453 Flash Eurobarometer 189a White Paper on Communication - Public at large Country Specific Questionnaire Sweden Flash EB 189 White Paper on Communication Questionnaire Public at large God morgon/eftermiddag,

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Bilderna på omslaget finns också inne i broschyren. Där kan du läsa vad de föreställer. Sveriges riksdag på lättläst svenska Innehåll Sveriges riksdag och demokratin...3

Läs mer

Stadgar. för. Svensk Handels Arbetslöshetskassa

Stadgar. för. Svensk Handels Arbetslöshetskassa Stadgar för Svensk Handels Arbetslöshetskassa gällande från den 23 juli 2013 Innehållsförteckning Kassans ändamål och firma 1 3 Kassans verksamhetsområde 2 3 Kassans säte 3 3 Anmälan om arbetslöshet, ansökan

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper

4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper 1 Förbundets namn 1.1 Förbundets namn är Unga Republikaner. 2 Ändamål 2.1 Unga Republikaner är en partipolitisk obunden förbund som skall verka för att Sverige skall införa ett demokratiskt valt statsskick.

Läs mer

Politiska system i jämförande perspektiv. Bo Persson, Linköpings universitet

Politiska system i jämförande perspektiv. Bo Persson, Linköpings universitet Politiska system i jämförande perspektiv Bo Persson, Linköpings universitet Varför studera andra länder? Lära av andra, förstå andra, umgås med andra Djupare självförståelse, lägger grund för förändring

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om anmälan av kandidaters valfinansiering PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om

Läs mer

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet. 01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt

Läs mer

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Bosniskhercegovinsk - Svenska kvinnoförbundet i Sverige Värnamo 16 februari 2013 2 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 NAMN OCH SÄTE 1. Organisationens namn är: Bosniskhercegovinsk - Svenska

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Lättläst: innehållet och språket är anpassat för att ge lite lättare texter till dem som behöver det. Sveriges riksdag Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges

Läs mer

Klubbens verksamhetsområde omfattar alla som arbetar inom organisationens område.

Klubbens verksamhetsområde omfattar alla som arbetar inom organisationens område. Nuvarande arbetsordning för Klubb Tunnelbanan SEKO Stockholm 1 Verksamhetsområde Klubbens verksamhetsområde omfattar alla som arbetar inom organisationens område. 2 Sektioner Klubben är uppdelad i sektioner.

Läs mer

Stockholm 2015-10-13 Dnr 2014/15:3359

Stockholm 2015-10-13 Dnr 2014/15:3359 Stockholm 2015-10-13 Dnr 2014/15:3359 Resans syfte Näringsutskottet beslutade den 26 mars 2015 att med en delegation besöka New York och Washington, D.C., USA den 6 13 september 2015. Det övergripande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i sametingslagen (1992:1433); SFS 2006:803 Utkom från trycket den 19 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om sametingslagen

Läs mer

2016-02-04. Gora) Norr: Bosnien och Hercegovina, Serbien Öst: Kosovo Söder: Albanien Väst: Kroatien. Gränser:

2016-02-04. Gora) Norr: Bosnien och Hercegovina, Serbien Öst: Kosovo Söder: Albanien Väst: Kroatien. Gränser: Promemoria Sid. 1(9) Landfakta Montenegro Officiellt namn: Gränser: Storlek: Huvudstad (med antal invånare): Större städer (med antal invånare): Folkmängd: Ålder: Republiken Montenegro (Crna Gora) Norr:

Läs mer

Juridiska föreningen vid Umeå universitet

Juridiska föreningen vid Umeå universitet Juridiska föreningen vid Umeå universitet Om föreningen 1. Juridiska föreningen vid Umeå universitet är en underförening till samhällsvetenskapliga sektionen (Samsek) och ytterst till Umeå studentkår (US).

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(9) Mnr HONG/20100116-1 2010-01-16. Hongkong. Generalkonsul Lars Danielsson UD-ASO

Telemeddelande (A) Sid. 1(9) Mnr HONG/20100116-1 2010-01-16. Hongkong. Generalkonsul Lars Danielsson UD-ASO Telemeddelande (A) Sid. 1(9) Mnr HONG/20100116-1 2010-01-16 Hongkong Generalkonsul Lars Danielsson UD-ASO Skall det verkligen behöva ta 35 år att införa full demokrati i Hongkong? Processen mot allmän

Läs mer

STADGAR för Svenska folkpartiet i Finland r.p. Godkända av partidagen 2013

STADGAR för Svenska folkpartiet i Finland r.p. Godkända av partidagen 2013 STADGAR för Svenska folkpartiet i Finland r.p. Godkända av partidagen 2013 1 NAMN, HEMORT OCH VERKSAMHETSOMRÅDE Föreningens namn är Svenska folkpartiet i Finland r.p., i finsk översättning Suomen ruotsalainen

Läs mer

Tabell 1. Valdeltagande på Åland vid riksdagsvalen 2011 och 2015, procent. Löfström vald som den yngsta åländska riksdagsledamoten

Tabell 1. Valdeltagande på Åland vid riksdagsvalen 2011 och 2015, procent. Löfström vald som den yngsta åländska riksdagsledamoten ' Kenth Häggblom, statistikchef, tel. 25497 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. 25495 Val 2015:1 29.4.2015 Riksdagsvalet 2015 Högre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 58 procent,

Läs mer

Valstrategi. Tillsammans skapar vi möjligheternas. Västra Götaland. Biskopsgården. för Socialdemokraterna i Biskopsgården 2011-03-30

Valstrategi. Tillsammans skapar vi möjligheternas. Västra Götaland. Biskopsgården. för Socialdemokraterna i Biskopsgården 2011-03-30 Biskopsgården 2011-03-30 Valstrategi för Socialdemokraterna i Biskopsgården Tillsammans skapar vi möjligheternas Västra Götaland Socialdemokraterna i Biskopsgården www.socialdemokraterna.se/biskopsgarden

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans

Läs mer

Demokrati Folket styr

Demokrati Folket styr Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från

Läs mer

Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige

Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige Svensk Nato-opinion i förändring? Svensk Nato-opinion i förändring? Ulf Bjereld Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 13 om att Sverige endast hade militär förmåga att försvara begränsade

Läs mer

Ett öppet parti. i takt med tiden. SSU:s plan för en öppen process. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Stockholm 25 januari 2012

Ett öppet parti. i takt med tiden. SSU:s plan för en öppen process. Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Stockholm 25 januari 2012 Ett öppet parti i takt med tiden SSU:s plan för en öppen process Stockholm 25 januari 2012 Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund Sammanfattning Många kräver att Socialdemokraterna utser sin partiordförande

Läs mer

Så svarade. Medborgarpanelen. LORE Laboratory of Opinion Research

Så svarade. Medborgarpanelen. LORE Laboratory of Opinion Research Så svarade Medborgarpanelen LORE Laboratory of Opinion Research 2 april 1 Tack för alla era svar! I denna rapport presenteras resultat från Medborgarpanelen där våra panelmedlemmar har varit med och bidragit

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism

Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism Upplägg Valsystem och röstbeteende Det parlamentariska statskicket: riksdag och regering Intressegrupper, föreningar, det sociala kapitalet

Läs mer

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen 10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer

Läs mer

krig i Kaukasus? Ulf Bjereld

krig i Kaukasus? Ulf Bjereld Ökat stöd för Nato efter Rysslands krig i Kaukasus? Ökat stöd för NATO efter Rysslands krig i Kaukasus? Ulf Bjereld N atten till den 8 augusti 2008 omringade georgiska soldater utbrytarrepubliken Sydossetiens

Läs mer

2015-03-24 Karin Nelsson. Kristdemokraterna och olika politiska frågor

2015-03-24 Karin Nelsson. Kristdemokraterna och olika politiska frågor 2015-03-24 Karin Nelsson Kristdemokraterna och olika politiska frågor Kristdemokraterna och olika politiska frågor Sverige Tycker har genomfört en undersökning om olika politiska frågor bland allmänheten

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

REGLER FÖR. Antagna på årsmöte 2013-02-03. Kapitel 1 - Allmänt

REGLER FÖR. Antagna på årsmöte 2013-02-03. Kapitel 1 - Allmänt REGLER FÖR Antagna på årsmöte 2013-02-03 Kapitel 1 - Allmänt 1 Definition PUSH Sverige - Plattformen där unga samarbetar för hållbarhet, som i dessa stadgar 1 benämns nätverket, är ett nationellt nätverk

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

Läget i Haiti - 208 år efter självständigheten, snart 2 år efter jordbävningen 2010

Läget i Haiti - 208 år efter självständigheten, snart 2 år efter jordbävningen 2010 2012-01-02 UF2012/ Port-au-Prince p.t. Stockholm Ambassadör Claes Hammar Läget i Haiti - 208 år efter självständigheten, snart 2 år efter jordbävningen 2010 Sammanfattning Haiti är 208 år efter sin självständighet,

Läs mer

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03392 SAKEN Ring P1, 2015-12-09, inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister

Läs mer

Europavalet 2009: Ett genombrott för nya kampanjmetoder?

Europavalet 2009: Ett genombrott för nya kampanjmetoder? Europavalet 2009: Ett genombrott för nya kampanjmetoder? Europaval är inte som andra val Betydligt lägre valdeltagande än i riksdagsval 45,5 % valdeltagande mot 37,9 % EUP 2004 Viss ökning i Sverige, trots

Läs mer

Slutrapport Valsamordnare Mikael Holm

Slutrapport Valsamordnare Mikael Holm Slutrapport Valsamordnare Mikael Holm Den 27 december meddelade regeringen att man inte kommer fatta beslut om extra val (http://www.regeringen.se/sb/d/18989/a/252138). Med det beslutet anser jag att mitt

Läs mer

ANDERS FOGELKLOU 2010-11 NR 4

ANDERS FOGELKLOU 2010-11 NR 4 ANDERS FOGELKLOU Fredrik Sterzel, Författning i utveckling Tjugo studier kring Sveriges författning, Iustus Förlag, 2009, 420 s. samt Thomas Bull och Fredrik Sterzel, Regeringsformen en kommentar, SNS

Läs mer

Riksdagen. en kort vägledning

Riksdagen. en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och

Läs mer

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Utrikesutskottets betänkande 2015/16:UU14 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen från riksdagens delegation vid OSSE:s

Läs mer

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET!

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Nu är det snart skolval! Hösten 2010 hålls riksdags-, landstings- och kommunalval samtidigt

Läs mer

Makten är din! Glynnis Jones/Shutterstock.com. EU-valet på 5 minuter

Makten är din! Glynnis Jones/Shutterstock.com. EU-valet på 5 minuter Makten är din! Glynnis Jones/Shutterstock.com EU-valet på 5 minuter Europeiska unionen 2014 - Europaparlamentet Vad är Europaparlamentet? Europaparlamentet är världens enda gränsöverskridande parlament

Läs mer