Rapport från presidentvalet i Slovenien 2012
|
|
- Sandra Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport från presidentvalet i Slovenien Inledning s styrelseledamot Tariq Bacchus och generalsekreterare Magnus Simonsson reste den 9-12 november tillsammans med en av vinnarna i föreningens medlemsvärvartävling, Jenny Grenander, och en annan medlem, Joakim Lilja, på en studieresa till Slovenien. Syftet var att på plats följa presidentvalets första omgång söndagen den 11 november och studera utformningen av Slovenien republikanska statsskick, för att samla erfarenheter som kan inspirera i arbetet för en svensk republik. Delegationen arbetade också med att få svensk media att skriva om den republikanska saken. Många studiebesök genomfördes runt om i huvudstaden Ljubljana, exempelvis på en tidningsredaktion, på två presidentkandidaters valkontor och på den officiella valvakan. Delegationen träffade och talade med ett stort antal personer aktiva i slovensk politik, inklusive den sittande presidenten. 2. Republiken Slovenien Republiken Slovenien är en liten stat, belägen i norra delen av Balkanhalvön och som gränsar till Italien, Kroatien, Österriken och Ungern. Landet är medlem av FN, Nato och EU. 2.1 Basfakta Folkmängd: 2 miljoner Yta: km² (Sverige ) Huvudstad: Ljubljana (cirka ) Språk: Slovenska, i vissa områden är även italienska och ungerska officiella språk. Statschef: President Borut Pahor (efter senaste presidentvalet) Regeringschef: Premiärminister Janez Jansa Regering: Koalitionsregering, "höger-center" bestående av SDS, DL, DeSUS, SLS och NSi Valuta: Euro BNP: 34,7 miljarder EUR ( EUR/capita 2011) Arbetslöshet: 8,2 % (2011) Inflation: 1,8 % (2011) Tillväxt: -0,2 % (2011) 2.2 Sloveniens politiska system Republiken Slovenien är en parlamentarisk demokrati med en president som huvudsakligen har representativa plikter. Presidenten väljs av folket och val hålls vart femte år. Parlamentet har två kamrar, nationalförsamlingen och nationella rådet. Val till nationalförsamlingen äger rum vart fjärde år. Av 90 ledamöter väljs 88 av samtliga väljare och två representanter väljs av den italienska respektive den ungerska minoriteten. Nationella rådet, med en rådgivande funktion, består av 40 ledamöter vilka representerar olika samhällsintressen.
2 Regeringskoalitionerna har varit bräckliga med skifte av samarbetspartner och prägel av personmotsättningar. Den globala finanskrisen ledde till slovenskt BNP-fall och växande budgetunderskott, och regeringen frös 2010 löner för offentliganställda. Strejker och protester följde, och 2011 föll mittenvänsterregeringen i en förtroendeomröstning och förlorade sedan nyvalet den 4 december En konservativ regering ledd av Janez Janša tog över i början av Parlamentspartier med mandat efter valet 2011 Positive Slovenia / Positiva Slovenien (LZJ-PS) 28 Slovenian Democratic Party / Slovenska demokratiska partiet (SDS) 26 Social Democrats / Socialdemokraterna (SD) 10 Gregor Virant's Civic List / Gregor Virants medborgarlista (DL) 8 Democratic Party of Pensioners of Slovenia / Demokratiska pensionärspartiet (DeSUS) 6 Slovenian People's Party / Slovenska folkpartiet (SLS) 6 New Slovenia Christian People's Party / Nya Slovenien (NSi) 4 Övriga (minoriteterna) Presidentämbetet Republikens president representerar Slovenien och är försvarsmaktens överbefälhavare. Presidenten väljs genom direkta val för en ämbetsperiod på fem år, för högst två perioder i följd. Presidenten väljs med en majoritet av rösterna och om ingen kandidat får mer än hälften av rösterna så möts de två främsta kandidaterna i en andra omgång. Presidenten utser statsministerkandidaten efter förhandlingar med partiernas representanter. Presidenten kan på parlamentets begäran anmodas att göra sin åsikt hörd i en viss fråga Presidentval Enligt den slovenska vallagen ska kandidater till presidentposten ha stöd av antingen: 10 medlemmar av nationalförsamlingen, en eller flera politiska partier samt antingen 3 parlamentsledamöter eller väljare, eller väljare. Varje politiskt parti kan bara stödja en kandidat. Även partier utanför parlamentet kan nominera en presidentkandidat. 3. Det slovenska presidentvalet 2012 Presidentvalets första omgång ägde rum söndagen den 11 november inför mandatperioden Den officiella kampanjen började den 12 oktober och pågick till och med den 9 november, då media skulle låta väljarna få tid att reflektera inför valdagen. Då ingen kandidat fick majoritet i den första omgången hölls en andra valomgång söndagen den 2 december. Detta var det femte presidentvalet sedan självständigheten. 1 Gow, J., Carmichael, C., Slovenia and the Slovenes
3 3.1 Kandidaterna Tre kandidater ställde upp i presidentvalet: Danilo Türk, den sittande presidenten, ställde upp för omval som oberoende kandidat. Borut Pahor, tidigare premiärminister och kandidat för Socialdemokraterna (SD). Milan Zver, kandidat för Slovenian Democratic Party (SDS) och Nova Slovenija (NSi). 3.2 Valresultatet i första omgången Totalt väljare röstade. Valdeltagandet var 48,41 procent. Borut Pahor: 39,87% Dr. Danilo Türk: 35,88% Dr. Zver: 24,25% Ingen kandidat fick mer än hälften av rösterna, och därför möttes de två främsta kandidaterna i en andra omgång den 2 december. 3.3 Valresultatet i andra omgången Totalt väljare röstade. Valdeltagandet var endast 41,95 procent och därmed det lägsta hittills i ett slovenskt presidentval. Borut Pahor: 67,37% Dr. Danilo Türk: 32,63% 4. Möten under studieresan 4.1 Dr. Dunja Jadek Pensa, Författningsdomstolen Delegationen bad om ett möte med Författningsdomstolens ordförande Ernest Petrič, men han kunde inte de dagar delegationen var på plats. I hans ställe deltog dr. Dunja Jadek Pensa, den sista i raden av domare att utses till domstolen av parlamentet. Presidenten föreslår kandidater till domare till Författningsdomstolen, som övervakar att lagarna är i enlighet med grundlagen. Parlamentet väljer sedan om kandidaten ska antas. Enligt dr. Dunja Jadek Pensa har processen ibland blivit utdragen då parlamentet avslagit flera kandidater. Den slovenska grundlagen trädde i kraft i december 1991, efter att landet förklarat sig självständigt i juni samma år. En folkomröstning om självständighet hölls i december 1990, men själva konstitutionen antogs utan folkomröstning. Den tyska konstitutionen utgjorde en inspirationskälla. Den del av konstitutionen som berör presidentens roll har inte förändrats sedan dess tillkomst. Det uppges inte finnas någon omfattande diskussion om ämbetets konstitutionella mandat eller något som skulle antyda att en förändring är nära förestående. Presidenten förväntas inte delta explicit i det politiska samtalet. I tider av kris ansåg dr. Dunja Jadek Pensa att det är viktigt att ha en president som kan samla och symbolisera nationen. Hon uppgav att en direktvald president lämpar sig väl för Slovenien.
4 4.2 Blaž Petkovič, Dnevnik Den slovenska presidenten har idag främst en representativ roll, men de vänsterintellektuella uppges vilja öka presidentens makt enligt journalisten Blaž Petkovič. Det relativt svaga mandatet kan förstås mot bakgrund av de politiska striderna under det slovenska uppbrottet från Jugoslavien. Då den forne kommunistledaren Milan Kučan bedömdes vinna det första presidentvalet agerade olika intressen för att skriva ner betydelsen av presidenten i konstitutionen. Ingen märkbar politisering av presidentämbetet har ägt rum under dr. Danilo Türks tid som president. Presidentposten anses i olika förtroendeundersökningar vara bland de viktigaste institutionerna. I tider av kris likt den Slovenien nu genomlider ökar förtroendet för presidentämbetet. Valdeltagandet följer dock en nedåtgående trend. Det finns en etablerad bild av att presidenten ska stå bortom politiken. Valkampanjens stående budskap från alla kandidaterna - att motverka splittringen i partilandskapet - ligger lite i linje med det. Den ekonomiska krisen och dess följder för olika grupper i samhället har haft en åtstramande effekt på kampanjernas utformning och ekonomiska förutsättningar. Kampanjfinansieringen omgärdas av tämligen strikta krav på öppenhet såväl som riktlinjer för storleken på bidrag från enskilda finansiärer. Bidrag som överstiger tre gånger den slovenska medelinkomsten måste redovisas. Kandidaterna söker finansiärer innan valet och kompenseras sedan efteråt med statliga medel. Den sittande presidenten Türk har som exempel samlat in ungefär euro. Blaž Petkovič uppgav att taket för en enskild kandidats kampanjutgifter i första omgången uppgår till euro och i andra omgången euro. 4.3 Petra Arsic, Borut Pahors kampanjstab Türk uppges önska ett presidentämbete med större konstitutionell tyngd men Socialdemokraterna (SD) och Borut Pahor driver ingen sådan linje. Ersättningen för kampanjkostnader sker enligt en modell där en viss ersättning utgår per väljare. Ett särskilt konto öppnas för kampanjintäkter och varje kandidat upprättar en budgetrapport. Petra Arsic uppgav att det har förekommit diskussioner i media om att slopa presidentämbetet på grund av den utbredda tröttheten på det politiska systemet. Bilden av att presidenten upplevs stå bortom politiken bekräftas dock även i samtal med SD:s representant. Sociala medier används inte så mycket i presidentvalrörelsen, men SD använder sig dock av ett digert bildmaterial på Facebook från Pahors kampanjandet.
5 4.4 Borut Mekina, Mladina Journalisten Borut Mekina berättade om det första presidentvalet i Slovenien, med en första omgång den 8 april 1990 och en andra omgång den 22 april. Valet vanns av Milan Kučan. Konstitutionen strävar efter en balans mellan parlamentet och presidenten, som normalt har hög trovärdighet och stor popularitet. Enligt Borut Mekina önskar den politiska vänstern att presidenten ska ha utnämningsmakten, medan högern vill att denna ska finnas i parlamentet. Det finns inga konstitutionella frågor kring presidentämbetet som diskuteras, men frågor på senare år har gällt om tidigare presidenter ska få ha ett kansli och om den sittande presidenten ska ha ett residens. 4.5 Ksenija Koren, Finance (sedermera premiärminister Jansas stab) Journalsten Ksenija Koren ansåg att Türk, den sittande presidenten, har betett sig som en kung. Han har tidigare varit diplomat och varit van vid att åka i flotta bilar. Han önskade ett residens för presidenten, men har fått bo kvar i sin lägenhet. We hope Pahor will be cheaper for us. 4.6 Anže Zorman, frilansjournalist Angående konstitutionens föreskrivna roll för presidenten så är den vad den ska vara. Känslan av presidentämbetet är det av en obunden position. Tillförs mer makt dras presidenten in den av väljarna illa ansedda dagspolitiken. En del vill ge presidenten mindre makt och därigenom stärka regeringens autonomi i styret av landet. Det styrande SDS företräder den här positionen men det är inget som debatteras. Att likt till exempel Tyskland låta presidenten utses indirekt är inte en fråga som är på dagordningen. Sociala medier används mer flitigt under parlamentsvalen än under presidentvalen. Anže Zorman problematiserade modellen för kampanjfinansiering. Om kandidaterna istället för att driva in sina egna kampanjmedel hade en specifik summa bestående av någon form av partistöd skulle det kunna ha en negativ effekt. Det får inte uppfattas som en möjlighet att tillskansa sig egna resurser från det offentliga genom att ställa upp i valet. 4.7 Petra Skrinjar, Milan Zvers kampanjstab Presidenten ses som moraliskt föredöme. Ämbetet ska inte tillföras mer makt, snarare mindre makt. SDS har dock ingen stark uppfattning i frågan. Angående förhållandet mellan regering och president finns det ingen skillnad i det avseendet mellan en mittenvänster- eller mittenhögerregering. Presidenten ska utses av folket. Här röstar du på en person. Det är svårt att säga hur utfallet av annan modell för kampanjfinansiering med på förhand mer förutsägbara resurser att tillgå, skulle se ut. Det är möjligt att det då gör det svårare att avgöra vad som är en bra kandidat. Mycket pengar kan hamna hos få personer.
6 4.8 Finance Journalisterna Petra Sovdat och Jurij Šimac tog emot på finanstidningen Finance. Under föregående presidentval 2007 var kandidaterna fyra fler än Finance menar att minskningen i antalet kandidater beror på den utbredda tröttheten på politiken. Presidentämbetet är inget som direkt finns på den politiska dagordningen, det finns exempelvis ingen diskussion om att avskaffa det. Däremot diskuteras dess utgifter som anses för höga och verklighetsfrånvända i jämförelse med slovenernas genomsnittliga levnadsstandard. Ämbetet rankas högre i jämförelse med andra institutioner. Det skulle göra presidentämbetet gott om det tillfördes mer makt. Finance bevakar inte presidentvalet i samma utsträckning som parlamentsvalet. Så kallad negative campaigning som bland annat innebär att en kandidat svärtar ner sina motståndares kampanjer förekommer mycket sällan. 4.9 Alenka Krašovec, statsvetare Mötet ägde rum dagen efter den första valomgången. Ingen direkt diskussion har förekommit om att öka eller minska presidentens makt på senare år. Journalister behandlar båda förhållandena och frågade ut kandidaterna om det under valet. I början av 1990-talet diskuterades semipresidentialism men då Milan Kučan förväntades vinna det första presidentvalet blev alternativet ett parlamentariskt system. Att avskaffa ämbetet är inget som behandlas i det offentliga samtalet. Förtroendet för politiska institutioner går ner men presidentämbetet har haft större förtroende. Alenka Krašovec ansåg att en direktvald president är en fördel. Det ger denne en position som moraliskt föredöme. Presidenten är avsedd att stå bortom politiken eller så ser i alla fall väljarna på det hela. Från en statsvetenskapligt horisont ser det ut som att de åtminstone försöker positionera sig bortom politiken. En del presidenter har valt att frysa sitt medlemskap i partierna. Både Milan Kučan och Janez Drnovšek lät sitt partimedlemskap vila. Doneringar till kandidaters kampanjer kritiseras men överskrider de tre gånger medelinkomsten (3 000 euro) måste det göras offentligt. Under euro finns ingen öppenhet. 5. Kuriosa kring en rojalistisk kandidat Enligt uppgifter från olika personer önskade en Martina Valenčič 2 ställa upp som presidentkandidat för det minimala Peoples Monarchy Party, som lär ha som mål att göra hennes make till slovenernas kung. Detta perifera rojalistiska inslag var det dock ingen som tog seriöst. En intressant detalj är att stabschefen för den rojalistiska kandidaten menade att fem namnunderskrifter, inte som konstitutionen uppger, skulle räcka för att ställa upp i presidentvalet då en av undertecknarna var av rojalistisk börd. Under slutet av kommunisttiden förekom bland de många slagord som prydde husfasaderna till och med sådana som gav uttryck för en önskan om en återgång till den Habsburgska monarkin. Betydelsen var emellertid ironisk och handlade mer om ett uttryck för en provokativ inställning till kommunistregimen 3. Vi ställde frågan till flera väljare om hur de såg på ett Slovenien som monarki. Föga förvånande gav ingen uttryck för en sådan önskan Gow, J, Carmichael, C, Slovenia and the Slovenes, (Hurst & Company 2000), s.93.
7 6. Media under studieresan Inför och under studieresan gjorde delegationen flera intervjuer och skrev en debattartikel för svensk media. På valvakan intervjuades Tariq Bacchus av direktsänd slovensk TV. Intervju: Intervju: default.aspx Intervju: Ystads Allehanda Intervju: TT Debattartikel: 7. Erfarenheter från Slovenien i det fortsatta arbetet för en svensk republik Under fyra dagar genomfördes tio möten samt flera informella sammankomster med både journalister och politiker samt samtal med väljare och allmänhet i stort. Kontaktvägarna är ganska naturligt ofta kortare i mindre länder. Både olika nyckelpersoner såväl som den senaste informationen om olika kandidater och deras förehavanden föll utan tvekan inom ramen för begreppet tillgängligt. Vi hann inte bara se tre av presidentkandidater utan också utväxla några korta ord med två av dem. Den sittande presidenten Türk ville av naturliga skäl inte säga något om sin inställning till den svenska monarkin när vi berättade om vår republikanska studieresa. Med tanke på det gedigna antalet personer vi träffade tror vi oss ha fått en ganska god inblick i slovenska politiska systemet och i synnerhet presidentämbetet. Det är en styrka att presidentens ämbetsperiod inte sammanfaller med parlamentsvalet som hålls vart fjärde år. Detta innebär att ämbetet ges goda förutsättningar att utgöra en mer obunden position i förhållande till majoriteten i parlamentet. Mats Einarsson och Jesper Svensson för ett liknande resonemang om detta i sin grundlagsutredning. I det svenska fallet anser de att en president med huvudsakligen representativa uppgifter bör kunna fungera oavsett riksdagens sammansättning 4. Om just detta har vi inte hört några andra synpunkter. Presidentens mandatperiod i Slovenien är fem år, ett år mindre än föreslaget till mandatperiod i grundlagsutredningen. Det korta besöket i Slovenien gör det svårt att bedöma om fem år skulle vara tillräckligt i det avseendet att man skulle önska en president av ett mer obundet slag. Det är i hög grad rimligt att presidenten på parlamentets begäran ges en möjlighet att adressera ett särskilt ärende inför parlamentet. Det bör begrundas om detta inte också bör vara en möjlighet även med en indirekt vald president. Även om det inte utgör någon form av maktdelning kan ett sådant tal intressera väljarna, inte minst genom den uppmärksamhet det lär röna i media. Just frågan om hur media behandlar de tillfällen presidenten inkallas på detta sätt var tyvärr inget som vi sökte svar på. 4 Einarsson, M., Svensson, J.,...bara ett penndrag, (Hjalmarsson & Högberg Bokförlag AB, 2012), s.76.
8 I Slovenien finns begränsade skilda meningar om hur mycket eller lite makt presidenten ska ha, men det är ingen djupt splittrande fråga. Den samfällda bedömningen utifrån de möten och samtal med väljare vi har haft är att slovenerna är relativt nöjda med presidentens nuvarande roll. I något enstaka fall eftersträvas mindre makt och i något eller några fall mer makt. Det slovenska partilandskapet är djupt polemiserat. Flera av de personer vi träffade upplevade en frustration kring detta och såg det som en anledning att behålla presidentämbetet i dess nuvarande form för att undvika att det dras i den mycket konfliktfyllda partipolitiken. Det upplevs som en fördel att presidenten står över och bortom det dagspolitiska spelet. Det tåls i sammanhanget att påminna om att Slovenien under de senaste åren genomlidit en turbulent period ekonomiskt, men även politiskt. Ett fyradagarsbesök är inte tillräckligt för att dra säkra slutsatser om hur detta kan påverka inställningen till presidentämbetet. Valdeltagandet var med råge det lägsta någonsin, men samtidigt lyfte i stort sett samtliga personer vi träffade, även en statsvetare, att förtroendet är högt för presidenten i jämförelse med andra institutioner. Även om blockpolitiken på senare år gjort sig påfallande i Sverige tror vi inte att merparten av väljarna är lika uppgivna som vi ibland fått intrycket av att de är i Slovenien. Ett koncept om en stark president i en svensk kontext skulle säkert bemötas med skepsis från vissa håll men inte riktigt av samma anledningar. Även om det är att anse som naturligt är det överhuvudtaget glädjande att diskussionen förs. En övergång till republik i Sverige kommer att fördjupa samtalet om hur vår demokrati ska gestaltas. Det är ett samtal som fortgår även när republiken är genomförd. Vi har inte synat hur transparent reglerna för kampanjfinansiering är men de förefaller gedigna. På det här planet ligger vi överhuvudtaget långt efter inte bara Slovenien utan många andra länder. Om den svenska republiken innebär en direktvald president är det angeläget att också lägga fram ett förslag på regelverk som säkerställer en god transparens ifråga om hur kandidaterna finansierat sina kampanjer och med stöd av vem eller vilka. Huruvida en svensk president ska frysa eller avsäga sig sitt medlemskap i ett politisk parti under en ämbetsperiod är inget vi ägnat någon närmare eftertanke. Både Milan Kučan och Janez Drnovšek frös som bekant sina partimedlemskap. Det bör diskuteras ytterligare hur frågan om partimedlemskap under innevarande ämbetsperiod ska hanteras med grund i hur andra republikanska statsskick behandlar denna fråga. Det är positivt att vallagen medger att personer utanför partierna kan kandidera till presidentposten. Även svenska medborgare bör kunna kandidera till en eventuell presidentpost, utan en explicit partitillhörighet eller ett politiskt partis stöd. Det sistnämnda gäller i det fall vi skulle ha en direktvald president. Grundlagsutredningen föreslår till exempel att en nomineringsgrupp om personer ges rätten att nominera en person till valet. I Slovenien är siffran Med ett indirekt val i Sverige bör principen vara att partier även kan nominera personer utan partitillhörighet men som kan anses ha ett högt förtroende bland allmänheten.
9 8. Källor Presidentkandidaternas webbplatser: Danilo Türk: Borut Pahor: Milan Zver: Den nationella valkommissionen: Mladina, Sloveniens nyhetsmagasin: Svenska ambassaden i Wien: The Slovenia Times: Einarsson, M., Svensson, J.,...bara ett penndrag, (Hjalmarsson & Högberg Bokförlag AB, 2012) Gow, J., Carmichael, C., Slovenia and the Slovenes, (Hurst & Company 2000: London)
10 9. Bilagor 9.1 Program för studieresan Fredagen den 9 november 14:50 Delegationen anlände till Ljubljana med tåg 16:00 Möte med dr. Dunja Jadek Pensa, Författningsdomstolen, Beethovnova ulica 10 17:00 Möte med Blaž Petkovič, Dnevnik, City Hotel Ljubljana, Dalmatinova 15 19:00 After work med ett flertal journalister, England Pub, Mala ulica 8 20:00 Delegationen såg på den avslutande TV-debatten mellan presidentkandidaterna Lördagen den 10 november 11:00 Möte med Petra Arsic, Borut Pahors kampanjhögkvarter, Kongresni trg 13 14:30 Möte med Borut Mekina, Mladina, City Hotel Ljubljana, Dalmatinova 15 16:00 Möte med Ksenija Koren, Finance, City Hotel Ljubljana, Dalmatinova 15 17:00 Möte med Anže Zorman, LP Bar, Novi trg 2 Söndagen den 11 november 10:00 Besök i valkontor och samtal med president Danilo Türk 10:45 Hämta ackreditering till valvakan, Presidential Elections Press Centre, Cankarjev dom 11:00 Möte med Petra Skrinjar, Milan Zvers kontor, Presernova 9 14:00 Möte med Slovensk TV, City Hotel Ljubljana, Dalmatinova 15 17:30 Möte med Petra Sovdat och Jurij Šimac, Finance, Dalmatinova 2 19:00 Valvaka på Borut Pahors kampanjhögkvarter, Kongresni trg 13 20:00 Valvaka på Presidential Elections Press Centre, Cankarjev dom 21:00 Intervju i direktsänd Slovensk TV Måndagen den 12 november 10:00 Möte med Alenka Krašovec, Fakulteta za druzbene vede, Kardeljeva pl. 5 14:33 Delegationen reste från Ljubljana med tåg 9.2 Kort presentation av personerna delegationen träffade Dunja Jadek Pensa, domare vid Författningsdomstolen. Blaž Petkovič, journalist på den dagliga tidningen Dnevnik. Petra Arsic, socialdemokrat som arbetade med Borut Pahors kampanj. Borut Mekina, journalist på Sloveniens nyhetsmagasin Mladina. Ksenija Koren, tidigare journalist på finanstidningen Finance. Anže Zorman, sociolog och frilansande journalist. Danilo Türk, sittande president. Petra Skrinjar, assistent till presidentkandidaten Milan Zver. Petra Sovdat och Jurij Šimac, journalister på finanstidningen Finance. Alenka Krašovec, professor på Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Ljubljanas universitet.
11 9.3 Valresultat presidentvalet 2007 Kandidat Första omgången Andra omgången Danilo Türk röster, 24,47% röster, 68,03% Lojze Peterle röster, 28,73% röster, 31,97% Mitja Gaspari röster, 24,09% Zmago Jelinčič Plemeniti röster, 19,16% Darko Krajnc röster, 2,18% Elena Pečarič röster, 0,89% Monika Piberl röster, 0,48% Totalt (inklusive ogiltiga) röster röster 9.4 Valresultat presidentvalet 2012 Kandidat Första omgången Andra omgången Borut Pahor röster, 39,87% röster, 67,37% Danilo Türk röster, 35,88% röster, 32,63% Milan Zver röster, 24,25% Totalt (inklusive ogiltiga) röster röster
Åren var det krig mellan Sverige och
FINLAND Finland har inte alltid varit ett självständigt land. I ungefär 600 år tillhörde vi Sverige. På den tiden var Sveriges kung också vår kung, Sveriges lagar var våra lagar och Stockholm var vår huvudstad.
Läs merVanliga frågor om valet till Europaparlamentet
Vanliga frågor om valet till Europaparlamentet Den 4-7 juni kan ungefär 375 miljoner européer välja sina representanter till Europaparlamentet för en femårsperiod. Den ekonomiska situationen och klimatfrågan
Läs merPartier och intresseorganisationer
Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.
Läs merRapport från studieresa till presidentvalet i Frankrike 2012
Rapport från studieresa till presidentvalet i Frankrike 2012 Styrelseledamoten Tariq Bacchus och ersättaren Leonard Heed åkte den 5 maj 2012 till Paris för att studera presidentvalet på plats. Några av
Läs merSvenska regeringspartier (våra största partier)
Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati
Läs merStatschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick
Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Samordnare av rapporten Mona Abou- Jeib Broshammar Republikanska Föreningen Inledning I offentlig
Läs merGeneraldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen
Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen 30.9.2009 EB71.3 EU-VALET 2009 Eftervalsundersökning Landsprofil:
Läs merDemokrati. Folket bestämmer
Demokrati Folket bestämmer Demokratins grundpelare Alla människors lika värde Regelbundna och allmänna val Rättssäkerhet Fri opinionsbildning, tryckfrihet och yttrandefrihet Majoritetsprincipen Hänsyn
Läs merJA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP
JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP Lättläst Guide till det aktiva medborgarskapet Om du är medborgare i ett EU-land är du också EU-medborgare. Den 26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet i Sverige.
Läs mer.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett
Vad är Demokrati Finland är en demokrati. Demokrati är ett grekiskt ord som betyder att folket bestämmer. Vi som bor i Finland får vara med och välja vilka som ska bestämma i vårt land. Vi får rösta på
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll
Läs merUpptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?
Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man
Läs merEU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER
EU-VALET 2019 EU PÅ 10 MINUTER Det här är EU Sverige är en av 28 * medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige
Läs merFRÅGA QK3a OM "RÖSTADE", KOD 1 i QK1 - ÖVRIGA GÅ TILL QK3b
QK EU-parlamentsvalet hölls den 7 juni. Av en eller annan anledning var det en del i Sverige som inte röstade i detta val. Röstade du själv i EU-parlamentsvalet? Röstade Röstade inte FL Q TREND MODIFIED
Läs merVALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 15/09/2008 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 69) Våren 2008 De första obearbetade
Läs merd) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma.
1. a) En statschef definieras internationellt som landets främsta företrädare att representera landet. I Sverige har Statschefen ej någon politisk makt, däremot i exempelvis USA är den folkvalda presidenten
Läs merStockholm 2016-05-26 Dnr 1030 2015/16
Stockholm 2016-05-26 Dnr 1030 2015/16 Resans syfte Konstitutionsutskottet beslutade den 17 december 2015 att med en delegation från konstitutionsutskottet besöka Washington DC och Columbia, South Carolina,
Läs merNordöstra Skåne röstar
Nordöstra Skåne röstar Europa Direkt Hässleholm En del av EU-kommissionens informationsnätverk på lokal och regional nivå. Informerar om EU:s lagar, politik, program och fonder. Fokusområden för kontoret
Läs merSource: http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2009/20090273 Access date: 15-12-2014. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.
24.4.2009/273 Lag om kandidaters valfinansiering Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens tillämpningsområde och syfte I denna lag föreskrivs
Läs merSå styrs Sverige. #Idas-plugg-akut
Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten
Läs merVALET TILL EUROPAPARLAMENTET Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB Standard 69.2) Våren 2008 Analytisk sammanfattning
Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Förbindelser med medborgarna ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 15/09/2008 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Eurobarometerundersökning
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0276/2017 24.4.2017 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om situationen i Venezuela
Läs merValet av republikens president 2012
Valet av republikens president 2012 Lättläst Presidentval Den här broschyren berättar om presidentvalet, som ordnas i Finland år 2012. Presidentens uppgifter Presidenten leder Finlands utrikespolitik tillsammans
Läs merSydnytt, SVT1, 2013-04-22, kl. 18.10 och Sverige idag, SVT1, 2013-04-24, inslag om en opinionsundersökning; fråga om opartiskhet och saklighet
1/5 BESLUT 2013-09-16 Dnr: 13/01041 och 1072 SAKEN Sydnytt, SVT1, 2013-04-22, kl. 18.10 och Sverige idag, SVT1, 2013-04-24, inslag om en opinionsundersökning; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT
Läs mersvenska valrörelsen Ulf Bjereld
Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Ulf Bjereld D e borgerliga partierna vill under namnet Allians för Sverige samordna sin politik och inför den svenska
Läs merValet av republikens president Det ordnas presidentval vart sjätte år. Då väljer Finlands medborgare president. Valets första omgång:
Valet av republikens president 2018 Det ordnas presidentval vart sjätte år. Då väljer Finlands medborgare president. Valets första omgång: Valdagen är söndag 28.1.2018 Förhandsröstningen i Finland pågår
Läs merFrån val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?
Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet
Läs merHur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?
Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala
Läs merInnehåll. Förord Monarken och demokratin... 11
Innehåll Förord... 9 1. Monarken och demokratin.... 11 Kungamakt och demokratins framväxt... 14 Arvriket, adeln och kungligt envälde... 14 Bernadotte... 17 Från ståndsriksdag till allmän rösträtt.... 21
Läs merSupervalåret 2014 LINDA BERG HENRIK OSCARSSON. Svenska valforskningsprogrammet Göteborgs universitet.
Supervalåret 2014 LINDA BERG HENRIK OSCARSSON Svenska valforskningsprogrammet Göteborgs universitet Valundersökningar 2014 SCB/Valforskningsprogrammet #26 Europaparlamentsvalundersökningen 2014 #27 Valundersökningen
Läs merJUS syfte är att stötta judiskt barn- och ungdomsliv i Sverige. JUS högsta beslutande organ är årsmötet och därefter styrelsen.
JUS Stadga 1 Syfte JUS syfte är att stötta judiskt barn- och ungdomsliv i Sverige. 2 Organisation (JUS) Ungdomsförbundets juridiska namn är Judiska Ungdomsförbundet i Sverige JUS har sitt säte på den ort
Läs merPolitik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt
Vad är politik? Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Alla kan tyvärr inte få det precis som de vill - KOMPROMISSER
Läs merVerksamhetsberättelser från lokalavdelningar till RepF-kongressen
Verksamhetsberättelser från lokalavdelningar till RepF-kongressen 12 november 2011 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsberättelse Republikanska Föreningen Sjuhärad 2010-2011... 2 2. Verksamhetsberättelse
Läs merDemokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012
Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här
Läs merEuropaparlamentsvalet
Europaparlamentsvalet 25.5.2014 Valarrangemangen Parlaments verksamhet och uppgifter Valdeltagande 1 Europaparlamentsvalet Ordnas vart femte år Parlamentet är unionens enda beslutsorgan vars uppsättning
Läs merEFTERVALSUNDERSÖKNING 2009. Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys
Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Bryssel den 24 juli 2009 EFTERVALSUNDERSÖKNING 2009 Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande
Läs merKommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning
Gagnefs kommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-09-30 Dnr 2013:701/00 Sida 17 Kf 109 Motion om ny politisk organisation Kommunfullmäktiges beslut 1. Remittera motionen till
Läs merMer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014
Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder
Läs merSverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.
EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merEU-Valet 2009. Hur går valet till?
EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande
Läs merRapport till Stiftelsen Sverige i Europa och Svensk Tidskrift om EU-valet maj/juni 2014
-research Stiftelsen Sverige i Europa och Svensk Tidskrift om EU-valet maj/juni 14 SKOP har på uppdag av intervjuat ett slumpmässigt urval av svenskar om deras röstande och attityder i samband med EU-valet
Läs merBILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
Läs merPresidentvalet Kenth Häggblom, statistikchef Tel Val 2012:
' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 2012:1 21.2.2012 Presidentvalet 2012 Valdeltagandet minskade, mest för kvinnor Valdeltagandet på Åland i årets presidentval var 56 procent i båda omgångar,
Läs merJA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP
JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP GUIDE TILL DET AKTIVA MEDBORGARSKAPET Om du är medborgare i ett EU-land är du också automatiskt EUmedborgare. Den 26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet i Sverige.
Läs merFolkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON
Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON Den Svenska Monarkins Legitimitet, Journalisterna och Riksdagsledamöterna Lennart Nilsson
Läs merDärför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati
Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör
Läs merKenth Häggblom, statistikchef, tel Val 2018:
' Kenth Häggblom, statistikchef, tel. 25497 Val 2018:1 13.2.2018 Presidentvalet 2018 Valdeltagandet ökade något Valdeltagandet på Åland i årets presidentval var 59 procent, vilket var högre än vid förra
Läs merÅterrapportering om folkomröstningen (KS/2012:377)
ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen 2014-11-10 Dnr KS/2012:377 Återrapportering om folkomröstningen (KS/2012:377) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige har tagit
Läs merStadgar Union to Union
Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen
Läs merDemokrati medborgardialog och governance
Demokrati medborgardialog och governance 8 februari 2017 Innehåll Demokrati i förändring Analys och slutsatser Governance Kritik mot medborgardialog Demokratiteori Demokrati i förändring Problem idag Färre
Läs merSå styrs Sverige. 8 a och c
Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa
Läs merMöjligheternas Örebro bygger vi tillsammans. Här hittar du allt du behöver veta om valet Lena Baastad, kandidat till kommunstyrelsens ordförande
Framåt Örebro Möjligheternas Örebro bygger vi tillsammans Här hittar du allt du behöver veta om valet 2011 Här har vi samlat information för dig som vill hjälpa till att vinna valet 2011. Jag hoppas att
Läs merRiksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011
' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 211:1 3.5.211 Riksdagsvalet 211 Lägre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 51 procent, vilket var 6 procentenheter lägre än 27. Kvinnornas
Läs mer5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.
01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt
Läs mer9101/16 /ss 1 DG C 1
Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. fr) 9101/16 COAFR 136 CFSP/PESC 402 RELEX 410 COHOM 52 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 23 maj 2016 till: Delegationerna Föreg.
Läs merLättläst VALET AV REPUBLIKENS PRESIDENT
Lättläst VALET AV REPUBLIKENS PRESIDENT 2018 Presidentval Det ordnas presidentval vart sjätte år. Då väljer Finlands medborgare president. Valets första omgång: Valdagen är söndag 28.1.2018 Förhandsröstningen
Läs merPresidentval i USA. Mars 2012
! Presidentval i USA Mars 2012 Obama vinner i Europa Föga förvånande skulle Barack Obama vinna i de fyra länder vi undersökt. Dock skiljer sig Storbritannien åt en hel del då de i högre utsträckning skulle
Läs merSTADGAR. Antagna på årsmöte 2014-11-22. Kapitel 1 - Allmänt
STADGAR Antagna på årsmöte 2014-11-22 Kapitel 1 - Allmänt 1. Definition PUSH Sverige - plattformen där unga samarbetar för hållbarhet, som i dessa stadgar 1 benämns nätverket, är ett nationellt nätverk
Läs merI augusti 2017 demonstrerade många för
ANNELIE DREWEN & LINA PILO IDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om hur verige styrs. Du kommer att få veta hur ett val går till och vad som är skillnaden mellan regering och riksdag.
Läs merDEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16
DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns
Läs merStandard Eurobarometer 90
Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska
Läs merAnalys väljarrörlighet sedan valet
Analys väljarrörlighet sedan valet Analysen är baserad på Novus väljarbarometrar sedan valet 2014, där vi tittat på nettoflöden mellan partier över tid. Bakgrund Det har varit en minst sagt turbulent mandatperiod.
Läs merFN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Läs merPolitisk Målsättning 3 (8)
2013-10-04 2 (8) Innehåll Politisk Målsättning... 3 Kommunikativa målgrupper... 5 Vår bild av verkligheten... 6 Politiska prioriteringar... 6 Vår bild av oss... 7 Våra kännetecken... 8 Praktiska prioriteringar...
Läs merSveriges riksdag på lättläst svenska
Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-79
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för konstitutionella frågor 8.5.2013 0000/2013(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-79 Förslag till betänkande Andrew Duff (PE508.212v01-00) Att förbättra organisationen av valet
Läs merFörklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.
Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras
Läs merEftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014
Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:
Läs merDe viktigaste valen 2010
SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.
Läs merÄldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK
Äldrefrågor på undantag igen! UPPFÖLJNING AV PRO-RAPPORTEN ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG I SVENSK POLITIK ÄLDREFRÅGOR PÅ UNDANTAG IGEN! 3 Innehåll. 1. Förord...4 2. Inledning...5 3. Äldrefrågorna i partierna...6
Läs merStina. Studieinspiratörerna. Stadgar för den ideella föreningen Studieinspiratörerna. Ändringar gjorda på årsmöte 140526 medtagna
Stina Studieinspiratörerna Stadgar för den ideella föreningen Studieinspiratörerna Ändringar gjorda på årsmöte 140526 medtagna Föreningen 1 Föreningens namn är Studieinspiratörerna. 2 Föreningen och dess
Läs merVarken kung eller president. Den onödiga statschefen.
Varken kung eller president. Den onödiga statschefen. av Mats Lindberg Professor i statsvetenskap Örebro universitet Debattartikel, Aktuella frågor, Sydsvenskan, 21 mars 2009 (Redigerad och lätt omarbetad
Läs merMaterial till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt
Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans
Läs merSveriges riksdag på lättläst svenska
Sveriges riksdag på lättläst svenska Lättläst: innehållet och språket är anpassat för att ge lite lättare texter till dem som behöver det. Sveriges riksdag Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges
Läs merStadgar för Hela Sverige ska leva
Stadgar för Hela Sverige ska leva Antagna vid årsmötet 2011-05-10 1 Föreningens namn Föreningens namn är Hela Sverige ska leva. Föreningen är ideell och partipolitiskt och religiöst obunden. 2 Föreningens
Läs merFortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon. Ulf Bjereld
Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinion Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon Ulf Bjereld S verige samarbetar allt närmare med Nato. Under året har den svenska Natodebatten främst kretsat kring Sveriges
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i sametingslagen (1992:1433); SFS 2006:803 Utkom från trycket den 19 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om sametingslagen
Läs merAppendix 1. Valresultatet i kommuner och landsting
Appendix 1 Valresultatet i kommuner och landsting Valresultatet i kommunerna Moderaterna Moderaterna går kraftigt bakåt i kommunsverige. Partiet ökar sina mandat i 18 kommuner men tappar mandat i 230.
Läs merLäget i Haiti - 208 år efter självständigheten, snart 2 år efter jordbävningen 2010
2012-01-02 UF2012/ Port-au-Prince p.t. Stockholm Ambassadör Claes Hammar Läget i Haiti - 208 år efter självständigheten, snart 2 år efter jordbävningen 2010 Sammanfattning Haiti är 208 år efter sin självständighet,
Läs merpå IAEA:s verifikationsarbete i Iran. Samtalet med CTBTO fokuserade på uppbyggnaden av den verifikationsregim som ska kunna upptäcka
Stockholm 2015-05-05 Den 12 mars 2015 beslutade utrikesutskottet att genomföra en delegationsresa till Wien. Syftet med resan var att utbyta information med representanter för Österrikes parlament och
Läs mer17196/09 akb/ell/am 1 DQPG
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 4 december 2009 (7.12) (OR. es,fr) 17196/09 POLGEN 232 FÖLJENOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Coreper/rådet Översyn av fördragen Övergångsåtgärder avseende
Läs mer4.1 Unga Republikaner är en riksorganisation. Verksamheten består av - Kongress - Förbundsstyrelse - Lokalföreningar - Arbetsgrupper
1 Förbundets namn 1.1 Förbundets namn är Unga Republikaner. 2 Ändamål 2.1 Unga Republikaner är en partipolitisk obunden förbund som skall verka för att Sverige skall införa ett demokratiskt valt statsskick.
Läs merKF Ärende 9. Löpnummer i Politikerrummet: 22. Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets
KF Ärende 9 Löpnummer i Politikerrummet: 22 Motion angående minskning av antal ledamöter i fullmäktige samt reducering till en valkrets Tjänsteskrivelse 2013-09-30 KS 2012.0210 Handläggare: Karin Jirénius
Läs merEtt material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET!
Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Nu är det snart skolval! Hösten 2010 hålls riksdags-, landstings- och kommunalval samtidigt
Läs merSCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008
SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor
Läs merVi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i
Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Internet - rädslor och möjligheter Uppgift: 1. 2 och 2 ska ni skapa en enkät. 2. Använd er keynote om USA och lägg
Läs merPolitiska system i jämförande perspektiv. Bo Persson, Linköpings universitet
Politiska system i jämförande perspektiv Bo Persson, Linköpings universitet Varför studera andra länder? Lära av andra, förstå andra, umgås med andra Djupare självförståelse, lägger grund för förändring
Läs merALLMÄNNA BESTÄMMELSER
1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Bosniskhercegovinsk - Svenska kvinnoförbundet i Sverige Värnamo 16 februari 2013 2 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 NAMN OCH SÄTE 1. Organisationens namn är: Bosniskhercegovinsk - Svenska
Läs mer2015-03-24 Karin Nelsson. Kristdemokraterna och olika politiska frågor
2015-03-24 Karin Nelsson Kristdemokraterna och olika politiska frågor Kristdemokraterna och olika politiska frågor Sverige Tycker har genomfört en undersökning om olika politiska frågor bland allmänheten
Läs merDemokratipolitiskt program
Demokratipolitiskt program 2017 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21 23 april 2017 i Stockholm. Programmet behandlar Centerstudenters syn på staten och demokratin samt redogör
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
Läs merBästa lärare i samhällslära och religion i gymnasiet
1 Bästa lärare i samhällslära och religion i gymnasiet I läroplanen för gymnasiet lyfts studerandes delaktighet och demokratiska verksamhet upp på följande sätt: Delaktighet och demokratisk verksamhet
Läs merStockholm 2015-10-13 Dnr 2014/15:3359
Stockholm 2015-10-13 Dnr 2014/15:3359 Resans syfte Näringsutskottet beslutade den 26 mars 2015 att med en delegation besöka New York och Washington, D.C., USA den 6 13 september 2015. Det övergripande
Läs merStadgar. för. Svensk Handels Arbetslöshetskassa
Stadgar för Svensk Handels Arbetslöshetskassa gällande från den 23 juli 2013 Innehållsförteckning Kassans ändamål och firma 1 3 Kassans verksamhetsområde 2 3 Kassans säte 3 3 Anmälan om arbetslöshet, ansökan
Läs merRAPPORT Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 8 maj 2003 (3.5) (OR. fr) CONV 730/03 CERCLE III 7 RAPPORT från: till: Ärende: Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel Konventsledamöterna Slutrapport
Läs merKlass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009
Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009 Maria Oskarson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Demokrati bygger på allas lika möjligheter att delta Detta innebär att strukturella
Läs merRiksdagen en kort vägledning
Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.
Läs merVikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera
Vikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera upp argumenten inför folkomröstningen för de väljare
Läs mer