Rening av lakvatten i markbaserade växtsystem. RVF Utveckling. Vägledning vid dimensionering och drift. RVF Utveckling 2003:01 ISSN
|
|
- Ove Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rening av lakvatten i markbaserade växtsystem Vägledning vid dimensionering och drift RVF Utveckling 2003:01 ISSN RVF Utveckling
2 RVF Utveckling 2003:01 ISSN RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2003 Upplaga: 1000 ex
3 Förord Användning av till exempel avloppsvatten, avloppsslam, lakvatten m.m. vid energiskogsodling (Salixodling) kan ersätta handelsgödsel och naturliga vattenresurser. Genom odling av Salix kan också avskiljas organiska ämnen, metaller och närsalter från avloppsvatten och lakvatten eller ersätta traditionell användning av avloppsslam, kompost eller askor. Intresset för just lakvattenrening i mark-växtsystem är stort. Metoden är relativt okomplicerad och med en god driftsäkerhet. En omfattande genomgång av aktuella driftparametrar har gjorts vid ett 20- tal deponianläggningar. Syftet med sammanställningen är att utgöra en erfarenhetsbank användbar för anläggningsägare såväl som myndigheter, forskare och andra aktörer inom området. Projektet har genomförts av Kenth Hasselgren, SWECO VIAK AB, Malmö. Ett stort tack framförs också till anläggningsföreträdare och de personer vid de 20-talet deponier som välvilligt informerat om sin verksamhet och ställt material till förfogande. Malmö i februari 2003 Anders Assarsson Ordf. RVFs Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD RVF 1
4 Sammanfattning Denna rapport utgör en sammanfattande beskrivning av nuläget kring rening av lakvatten i s.k. markbaserade växtsystem. Tekniken kan sägas ha utvecklats under det senaste kvartsseklet företrädesvis i Skandinavien, Storbritannien och Nordamerika. Tonvikten i redovisningen har lagts på dimensioneringsaspekter samt drifterfarenheter från i huvudsak svenska anläggningar. I Sverige finns för närvarande knappt 40 mark-växt-system i drift. Salix (pil, vide) är det klart dominerande växtslaget och förekommer inte mindre än vid ca 70 % av anläggningarna. Salixmaterialet har systematiskt förädlats under de senaste 15 åren, bl a inom ramen för det svenska energiskogprogrammet, vilket har givit allt säkrare och bättre driftresultat i de behandlingssystem som anlagts på senare tid. I avsaknad av generella anvisningar för dimensionering av mark-växt-system redovisas några tumregler och rekommendationer i rapporten, bl a val av behandlingsyta (permeabilitetskrav, lutningar, erforderligt markdjup), val av ingående växtslag (vattenbehov, kvävebehov, salttolerans), reningsprocesser med dimensionerande lakvattenparametrar, beräkning av hydraulisk belastning med hänsyn till permeabilitet och kvävebelastning för bestämning av erforderlig behandlingsyta och säsongslagringsbehov samt vilka anläggningskomponenter som generellt kan ingå i behandlingssystemen. Redovisningen av drift- och skötselaspekter behandlar främst funktionen hos distributionssystemen, kontrollen av fördelningen av lakvattentillförseln, bevattningsmängder och hydraulisk belastning, hur den producerade biomassan utnyttjas samt inte minst hur reningseffekterna kan mätas. Att kunna mäta reningseffekter i mark-växt-system är det enskilt viktigaste och kanske också det mest problematiska området. I rapporten ges förslag till två olika förfaranden med för- och nackdelar. De svenska anläggningarna är överlag välfungerande. Automatiksystemet för distributionen av lakvattnet har få brister och får sägas vara mycket driftsäkert. Några dagars arbete krävs vid säsongsuppstart resp. -nedstängning. I övrigt är normal veckotillsyn tillräcklig för kontroll av spridarfunktioner och fördelningen av lakvatten på behandlingsytan. Sannolikt drivs många anläggningar inte optimalt beträffande lämplig hydraulisk belastning. Här kan och bör styrningen utvecklas. Vid några deponier har inte behandlingsytan skördats. Om den producerade växtbiomassan skördas med jämna mellanrum ökar anläggningens uthållighet avseende såväl avdunstningsfunktion som reningskapacitet. Redovisningen inkluderar förslag till FoU-insatser för att öka kunskapen kring flera viktiga återstående frågor. Förutom insatser av mera teknisk natur föreslås även att en praktisk handbok tas fram för dimensionering, drift och skötsel av anläggningar för lakvattenrening i markbaserade växtsystem. 2
5 INNEHÅLL 1 Inledning 4 2 Tillämpning i Sverige 5 3 Dimensionering några aspekter Allmänt Val av behandlingsyta Val av vegetation Allmänt Vattenaspekter Kväveaspekter Salttolerans Reningsprocesser Allmänt Kväve Fosfor Suspenderat material Metaller Organiska ämnen Hydraulisk belastning Allmänt Hydraulisk belastning med avseende på permeabilitet Hydraulisk belastning med hänsyn till kvävebelastning Erforderlig behandlingsyta Erforderlig lagringsvolym Anläggningsdelar Allmänt Uppsamling Uppfordring, stamledning och lateraler Spridning 19 4 Drift och skötsel några aspekter Allmänt Distributionssystemet Bevattningsmängder Behandlingsytan Användning av producerad biomassa Reningseffekter Allmänt Storlysimetrar Kloridjonen som spårparameter 25 5 Forsknings- och utvecklingsbehov 27 Bilaga 1. Information kring lakvattenrening i markbaserade växtsystem vid besökta eller kontaktade anläggningar. 3
6 1 Inledning Deponering av avfall har förändrats genom årens lopp från huvudsaklig behandlingsmetod för alla typer av avfall till vad vi idag uppfattar som ett sofistikerat behandlingsled i den integrerade avfallshanteringen. Avfallssnål produktion, avfallsreduktion, återvinning och tillämpning av nya avfallsbehandlingsmetoder till trots; deponering är och förblir en viktig komponent i avfallshanteringen inom överskådlig tid. Avfall som deponeras utsätts för fysikaliska, biologiska och kemiska processer vilka påverkas av vattenförekomsten i upplaget och storleken av vattenflödet (nettonederbörden) genom upplaget. Alla tre tillståndsfaserna förekommer i en deponi: den fasta fasen (organiskt och oorganiskt avfallsmaterial), gasfasen (primärt metangas, koldioxid och vattenånga) och den flytande fasen (lakvatten). Löst eller suspenderat organiskt och oorganiskt material från avfallet övergår till lakvattnet. Avsaknad av omhändertagande och rening av lakvattnet kan påverka omgivande mark och grundvatten i mindre eller högre grad. De föroreningar som en gång deponerats kommer i en eller annan form förr eller senare att avgå från upplaget i gas- eller vattenfas. Miljöpåverkan till följd av lakvattenutsläpp kan emellertid begränsas om lakningsbenägenheten hos det avfall som deponeras är liten, om vattentillförseln i deponin via nederbörden (direkt eller indirekt) minimeras, och om utlakningen kan styras i tiden. Lakvatten från en deponi genereras trots förebyggande åtgärder och kräver i de allra flesta fall särskilt omhändertagande för att ytterligare begränsa miljöpåverkan. Metoder för konventionell lakvattenbehandling kan klassificeras som fysikaliska/ mekaniska (t ex sedimentation, omvänd osmos), kemiska (t ex kemisk fällning, kemisk oxidation), biologiska ( t ex luftad damm, SBR) som med syftet att spara behandlingsvolymer dvs. markresurser kräver förhållandevis stora insatser av andra resurser främst energi och råvaror (material, kemikalier). De naturnära metoderna för lakvattenbehandling bygger också på fysikaliska, kemiska och biologiska processer men i högre grad än i de konventionella utnyttjas dessa där de förekommer naturligt eller tas i anspråk i anpassade eller konstruerade anläggningar. De naturliga systemen är ofta mer arealkrävande men mindre resurskrävande för övrigt. Detta medför också att de naturanpassade metoderna möjliggör lägre investerings- och driftkostnader. Exempel på naturliga behandlingsmetoder för lakvatten som tillämpas i bl a Sverige framgår av sammanställningen nedan. Exempel på metoder med naturanpassad lakvattenrening Bevattning/översilning av befintligt skogsområde, befintlig ängsmark e d Bevattning av insådd gräsyta eller yta planterad med t ex energiskog (Salixodling) Markinfiltration inom markområde med god genomsläpplighet 4
7 Markbäddar med konstruerade filter av graderat sand- och grusmaterial Våtmarksområde med befintlig vattenväxtlighet Konstruerad våtmark planterad med anpassad vattenvegetation Denna rapport behandlar Bevattning, dvs. metoder enligt de två första punkterna. Bevattning med lakvatten, Lakvattentillförsel i mark-växt-system, Behandling av lakvatten i markbaserade växtsystem eller varianter av dessa används ofta synonymt. Man menar således ofta samma sak, men begreppet bevattning är egentligen förbehållet system där lakvatten i första hand ses som en resurs med avseende på återvinning av vatten- och näringsresurser för produktion av växtbiomassa för t ex energiändamål. Vanligtvis är det primära syftet med anläggningarna avdunstning och rening av lakvatten medan resursåtervinningen är av sekundärt intresse varför exempelvis uttrycket Behandling av lakvatten i markbaserade växtsystem i de allra flesta fall är en mer korrekt beskrivning av detta teknikområde. Det engelska begreppet phytoremediation ( phyto =växt; remediation = ung. rening, sanering, dekontaminering), ibland försvenskat till fytoremediering, betecknar i vid mening behandling/rening/sanering med hjälp av växter av vatten, jord, slam, sediment eller annat medium som är förorenat/kontaminerat. Begreppet lanserades för ca 10 år sedan och vid litteratursökning kring t ex lakvattenrening i markbaserade växtsystem kan information ofta hittas under sökordet phytoremediation. I kap. 2 redovisas deponier i Sverige som tillämpar markbaserade växtsystem som enda eller huvudsakliga teknik för lakvattenrening. Med hänsyn till att underlag för dimensionering inte finns samlat sedan tidigare görs ett försök i kap. 3 att sammanställa några tumregler kring design baserade på svenska och utländska erfarenheter. I kap. 4 redovisas några drift- och skötselaspekter baserade på bl a erfarenheter från ett 20 tal svenska anläggningar. Förslag till FoU-insatser listas avslutningsvis i kap 5. 2 Tillämpning i Sverige Behandling av lakvatten i markbaserade växtsystem har på allvar uppmärksammats internationellt de senaste åren som en kostnadseffektiv och hållbar metod att behandla lakvatten. Det är framförallt i Storbritannien, Kanada och Skandinavien som tekniken vunnit gehör. Att utbredningen är störst i dessa regioner kan bero på här rådande tempererat klimat med en förhållandevis hög nettonederbörd (nederbörd avdunstning) som genererar tämligen stora lakvattenmängder. Till följd av den höga nettonederbörden sker utspädning av lakvattnets föroreningsinnehåll och således blir resultatet ett lakvatten med låga koncentrationer i jämförelse med "källstyrkan" hos i deponin. Det finns veterligen inte något exempel med bevattning med lakvatten där innehållet av COD och BOD ligger i närheten av källstyrkan ( tals mg/l). Detta beror främst på risken för syrebrist i systemen och uppenbara risker för luktproblem. I Sverige förekommer överhuvudtaget inte så kraftigt förorenade lakvatten vid kommunala deponier. Vid nyanlagda depo- 5
8 nier kan erfordras viss förbehandling några år för reduktion av organiskt innehåll. Vanligt förekommande förbehandling såväl internationellt som i Sverige är tvångsluftade eller naturligt luftade dammar. Äldre deponier som nått metanskedet ger svagt basiska lakvatten med avsevärt lägre halter än vid nyare upplag, möjligen med undantag av innehållet av klorider och kväve som inte minskar med tiden i samma omfattning som de flesta andra parametrarna. Vid äldre deponier finns därför som regel ingen förbehandling. Behandlingsytan kan vara en befintlig äng- eller skogsmark. I Sverige har det vanligaste hittills varit att iordningställa en särskild behandlingsyta antingen på avslutad del eller avslutade delar av deponiytan eller inom ett eller flera områden utanför upplaget. Som regel har ytan såtts in med någon gräsblandning eller planterats med någon Salixklon (Salix = pil eller vide) med härkomst från det svenska programmet för förädling av energigrödor. Men det finns också exempel på att befintliga bevuxna områden i anslutning till deponin används som behandlingsyta. I sammanställningen nedan framgår de 37 anläggningar i Sverige som för närvarande finns i drift (enligt författarens vetskap) med omfattning avseende behandlingsytans areal och vegetationstyp. Anläggningarna finns i landets södra hälft, från Östersund och Nordanstig i norr till Ystad i söder. Det klart vanligaste växtslaget är Salix som förekommer vid 2/3 av anläggningarna. Många av deponierna, ca 40 %, planerar för en utvidgning av systemen. I flera kommuner, som inte har mark-växt-system idag, sker småskaliga försök för att testa tekniken inför beslut om etablering i fullskala. Anläggningar med lakvattenrening i markbaserade växtsystem Deponi (kommun) Areal, ha Vegetationstyp Angelskog (Ronneby) 3 (+) Salix Barnamossen (Kungsbacka) 4 (+) Salix Boda (Nässjö) 3 Salix Brista (Sigtuna) 4 (+) Salix Bubbetorp (Karlskrona) 9 (+) Salix Dvästa (Nordanstig) 2 Kärrartad sumpskog Filborna (Helsingborg) 13 (+) Salix, gräs, björk, (gran) Gryta (Västerås) 7 Salix Gräfsåsen (Östersund) 10 Al, hallon, mjölkört, orkidéer Hedeskoga (Ystad) 5 (+) Salix Holkesmossen (Hagfors) 1,2 Salix, björksly Hyllstofta (Klippan) 12 (+) Salix, björk, gran, + tippyta Hästeskedmossen (Munkedal) 0,6 Myrmark Högbytorp (Upplands Bro) 35 (+) Salix, blandskog, gräs, + tippyta Kattarp (Östra Göinge) 3 (+) Salix Kejsarkullen (Hultsfred) 2 Blandskog, ormbunke Kikås (Mölndal) 15 ( ) Salix Kovik (Nacka) 4 Salix 6
9 Kungsladugården (Laholm) 5 Salix Långtå (Söderhamn) 1 Tallskog Moskogen (Kalmar) 12 (+) Salix, gräs Må (Örnsköldsvik) 3 Gräs Måsalycke (Simrishamn) 1,5 Salix, skog Nolängen (Bengtsfors) 5 (+) Salix Odenslund (Gullspång)? Blandskog, gran, tall Omma (Sjöbo) 1 (+) Salix, poppel Rönneholm (Eslöv) 10 Salix, gräs Stavröd (Hörby) 1 Gräs, sly Stomsjö (Värnamo) 7 Salix, lövskog (björk) Tagene (Göteborg) 1 Salix Trönninge (Halmstad) 10 Salix Ulvberget (Hudiksvall) 2,5 Skogsmark Vankiva (Hässleholm) 4 (+) Salix Vika (Katrineholm) 5 (+) Salix Åsen (Bromölla) 1,5 (+) Salix Änglarp (Svenljunga) 5 Myrvegetation, björk Östby (Åmål) 3,5 Myrvegetation, kaveldun (+) = Planerad expansion av anläggningen (15 st) ( ) = Planerad avveckling av anläggningen (1 st, pga nedläggning av deponin) 3 Dimensionering några aspekter 3.1 Allmänt De anläggningar som finns i Sverige har ofta dimensionerats utifrån empiriskt underlag från behandlingssystem i drift. Det saknas ännu generella dimensioneringsanvisningar för anläggningar med lakvattenbevattning. Baserat på erfarenheter såväl utomlands som från svenska behandlingsanläggningar redovisas i detta kapitel några aspekter kring dimensionering. Uppgifter har även hämtats från internationell praxis kring bevattning/översilning med kommunalt avloppsvatten i de fall detta bedömts relevant. 3.2 Val av behandlingsyta Den yta som väljs för ett markbaserat växtsystem bör ha en medelgod genomsläpplighet, dvs. en infiltrationskapacitet på omkring ett par centimeter/timme, som är optimal för växten och behandlingsresultatet. Högre genomsläpplighet (> 5 à 10 cm/h) medför minskad retention av föroreningar och reducerade möjligheter för växten att tillgodogöra sig vatten och näring. Lägre genomsläpplighet (< 1 à 5 mm/h) motsvarande förhållandena i siltig lera/lera kan ge syrebrist i rotzonen på grund av att marken är vattenmättad under lång tid. Jordar med fin textur kan också resultera i pölbildning om bevattningsområdet är horisontellt, alternativt medföra ytavrinning på ytor som är sluttande eller allmänt kuperade. Sluttande marker med lutningar överstigande 1:10 bör inte användas såvida inte marken är genomsläpplig och det inte finns väl tilltagna buffertzoner i lågpunkterna. En alltför kraftig lutning kan också beroende på markens och växttäckets beskaffenhet medföra risk för erosion. Å andra sidan kan en alltför flack behandlingsyta resultera i att vatten blir stående. På 7
10 täta jordar med bestående pölar under längre perioder (flera veckor) kan vissa gräsarter hämmas och även dödas. En idealisk yta bör ligga i lutningsintervallet 1:10 1:30 och helst inte vara flackare än 1:50. Detta gäller främst gräsvegetation. För buskar eller träd kan ytan även på finare jordarter i princip vara horisontell förutsatt att rotsystemet är okänsligt för höga vattenhalter. Ytans beskaffenhet när det gäller vald lutning och marktyp är också beroende av om avsikten är uppsamling av överskottsvatten före punktutsläpp eller om det perkolerade vattnet avses följa områdets naturliga dränering. Markdjupet bör vara minst 1 m. Områdets geologi bör inte utgöras av sprickig berggrund med mindre än att markprofilen är tämligen mäktig. Som generell tumregel gäller att minsta avstånd till grundvattenytan bör vara 1 m. En mäktighet av den omättade zonen på minst 1 m medför att rotzonen kan bibehållas aerob så att växterna kan utvecklas normalt och en rimlig behandlingsnivå kan uppnås. En allmän restriktion för val av behandlingsyta är att det inte finns grundvattentäkter i närheten av området. Avstånd till vattentäkter och potentialen för spridning av eventuella föroreningar till grundvattnet får värderas från fall till fall. Åkermark med välfungerande dräneringsledningar bör normalt inte användas på grund av risken för alltför snabb vattentransport ut från systemet. Om avställd åkermark kommer till användning bör således dräneringar eventuellt brytas såvida rimlig infiltrationskapacitet bedöms kunna uppnås. Markområden gränsande till bostäder, betesmarker, rekreationsområden, vägar eller vattendrag bör inte utnyttjas som behandlingsytor om inte tillräckliga skyddszoner kan anordnas. Omfattningen av skyddszonerna är inte uttalad och finns normalt inte heller reglerade i myndighetsvillkoren. Analys av lokaliseringen av behandlingsytan är något som bör inkluderas i miljökonsekvensbeskrivningen. De första markbaserade växtsystemen som etablerades i Sverige för år sedan anlades inom deponiområdet (innanför systemen för lakvattenuppsamlingen) på avslutade etapper eller på etapper som var temporärt avtäckta eller ännu inte var påbörjade. På den tiden var detta ofta ett krav från myndigheternas sida för att begränsa eventuell miljöpåverkan i deponins omgivning. Vid de anläggningar om än få som gjort uppföljningar av reningseffekter med hjälp av exempelvis lysimetrar i rotzonen över avfallet har man konstaterat goda resultat. Bl a därför har det på senare år blivit mer allmänt att ta i anspråk behandlingsytor utanför deponin och dess dräneringssystem. Härvid har frihetsgraderna ökat och samtidigt har möjliggjorts att fler deponier kunnat tillämpa tekniken som alternativ till annan lokal hantering eller överledning till avloppsreningsverk. System som anläggs på upplagsytan i samband med avslutningsarbeten bör ske med en växtbädd som är minst en halv meter för att inte riskera skador på tätskiktet till följd av rotnedträngning. Om vatten- och näringstillgången är tillräcklig i växtbädden finns det inte anledning för växten att utveckla djupgående rötter. Det har exempelvis visat sig att en bevattnad, välgödslad och fullvuxen (4-5 m hög) Salixodling kan ha rotsystem som är grundare än 0,5 m utan att stabiliteten äventyras. 8
11 3.3 Val av vegetation Allmänt En generell utgångspunkt är att man av kostnadsskäl önskar minimera behandlingsområdets areal. Ofta kan också tillgången på lämplig mark i nära anslutning till deponin vara begränsad. Detta medför att viktiga parametrar vid dimensionering av system med lakvattenbevattning är dels den hydrauliska belastningen, dels belastningen av kväve. De växtslag som ingår i ett mark-växt-system skall därför i första hand kännetecknas av: Stort vattenbehov Hög tolerans mot hög fukthalt i rotzonen Högt kväveupptag Hög tolerans mot hög salthalt i rotzonen Av mera underordnad betydelse är normalt faktorer som: Rotsystemets bidrag till ökad infiltrationsförmåga Växtens krav på vattenkvaliteten med avseende på eventuellt växttoxiska effekter Möjligheten till inkomst från skördat växtmaterial Vattenaspekter Vegetationstyper som är vatten- och kvävekrävande och även vanligast förekommande i lakvattensammanhang är framförallt olika gräs- och lövträdsarter. Även barrskog kan utnyttjas men har visats vara relativt känslig för kraftiga variationer i vattentillförsel och inte lika fukttolerant som gräs- och lövträdsvegetation. En väletablerad lövskog har överlag en hög vattenförbrukning och kan konsumera upp till 30 % mer vatten än en barrskogsvegetation under ett år. Barrträd har på en del håll haft svårt att växa till och även befintlig granskog har visat tendenser att dö bort efter några års lakvattentillförsel. Såväl fleråriga gräs som träd med en relativt lång växtsäsong kan utnyttjas för lakvattenbehandling under en stor del av året. Härvid begränsas behovet av lakvattenlagring under icke växtsäsong. Salix är det vanligaste förekommande växtslaget i svenska anläggningar, se sammanställningen över deponier, kap. 2. Salix är troligtvis också den lämpligaste växttypen för deponier i sydligaste Sverige. I de nordligare delarna av landet är Salix mindre vanlig vilket delvis kan bero på att det Salixmaterial som hittills använts varit frostkänsligt. Idag finns det dock kommersiella Salixkloner som är avsevärt mer frosthärdiga. Metoder för plantering, drift och skötsel av Salixodlingar är etablerade och välkända sedan flera år tillbaka. Om man väljer att låta den iordningställda ytan självetableras med spontan vegetation erhålls en behandlingsyta som är anpassad till rådande klimat och kan tåla de förhållanden som uppstår med lakvattentillförseln. Detta ger dock sannolikt en sämre behandlingseffekt på sikt 9
12 än om en specifik växt med god renings- och avdunstningsförmåga används. I det senare fallet är det emellertid viktigt att i etableringsfasen bekämpa eventuell ogräsförekomst. När det gäller Salix så måste ogräsbekämpning tillämpas under planteringsåret (Salix planteras lämpligast på våren). Om detta lyckas väl är det i det allra flesta fallen inga problem i fortsättningen eftersom Salix som utvecklas normalt växer högre än de vanligaste ogräsen redan under det andra året och konkurrerar ut annan växtlighet. Vattenbehovet varierar beroende på växtslag, årstid och klimatzon. En Salixodling kan i södra och mellersta Sverige konsumera ca mm vatten per år motsvarande den dubbla normalårsnederbörden. Härvid avses den totala vattenförbrukningen eller evapotranspirationen, dvs. transpiration från växten, evaporation från markytan och interception (direktavdunstning av nederbörd från växtytan). Maximalt kan evapotranspirationen i en Salixodling uppgå till 7 8 mm/d med en medelavdunstning på 4 5 mm/d under växtperioden. För gräsvegetation är evapotranspirationen lägre beroende på att den sammanlagda bladytan är mindre än i ett Salixbestånd. Från en gräsyta uppgår evapotranspirationen till 2 3 mm/d i medeltal under växtsäsongen i södra delen av landet. Erfarenhetsmässigt är tendensen till pölbildning (och därmed ytavrinning) högre i en gräsvegetation än i en Salixodling. Detta beror sannolikt på att Salixrötter är förhållandevis grova vid markytan medan finare rötter finns först längre ner i markprofilen. Gräs har ett grundare och mer fintrådigt rotsystem vilket kan medföra att pölar bildas redan vid måttligare regn eller då överbevattning tillfälligtvis sker. Detta gör att en större del av den omättade zonen i en lövskogsvegetation kan utnyttjas som tillfälligt utjämningsmagasin innan fältkapacitet uppnås och pölbildning eller ytavrinning uppstår Kväveaspekter Växtupptag av kväve kan beroende på kvävetillförseln i systemet (kvävebelastningen) svara för en större eller mindre del av kvävereduktionen. Växter kan assimilera både ammonium och nitrat. De flesta växter tar upp ammonium något snabbare än nitrat eftersom upptag av nitrat är mest energikrävande för växten. Däremot har man i försök inte kunnat visa att enbart tillgång till nitrat i markvätskan resulterar i lägre tillväxthastighet trots en förmodad högre energiförlust totalt sett. Det torde således inte ha någon avgörande betydelse för växten och dess tillväxt i vilken form det tillgängliga kvävet förekommer. För att växtens upptag av kväve skall vara intressant ur kvärereningssynpunkt måste växten skördas och bortföras från behandlingsytan. I Storbritannien finns flera exempel på bevattning med lakvatten av betesvall varvid således en relativt hög reduktion av kväve kan anses uppnås via upptaget i vallgräset. Om inte gräset betas eller skördas utgör växtupptaget inget egentligt bidrag till kvävereningen. Dock sker en temporär uppbindning till organiska kväveföreningar av de oorganiska mer lättrörliga fraktionerna ammonium och nitrat. Detta ger dels en fördröjning av utlakningen, dels bättre förutsättningar för nitrifikation och denitrifikation i marken till följd av den delvis minskade kvävebelastningen på systemet. För en uthållig kvävereduktion måste emellertid den kvävemängd som binds upp i vegetationen omhändertas och tas ur systemet. Trädvegetation såväl barr- som lövskog har ett högre värde som material eller energiråvara varför förutsättningarna för avsättning av den producerade biomassan i dessa system är större än för anläggningar baserade på gräsvegetation. Detta betyder att kvävereningspotentialen också är större i system med trädvegetation. 10
13 Växtupptag av kväve varierar beroende på växtslag. Gräs i vårt klimat av typen rajgräs och olika svingel omsätter mellan 100 och 250 kg N/ha/år medan hundäxing, ett av våra vanligaste vallgräs, har ett kvävebehov på mellan 300 och 350 kg N/ha/år. Träd har ett något lägre kväveupptag, kg N/ha/år. Ett lövträdsbestånd har överlag ett något större kvävebehov än barrträdsvegetation Salttolerans All vegetation är känslig för höga salthalter i rotzonen. Det är inte lakvattnets salthalt som är dimensionerande utan den faktiska salthalten i rotzonen. Om jorden torkar ökar salthalten vilket leder till högre osmotiskt tryck och en högre salthalt i rotsystemet. En alltför hög salthalt medför svårigheter för växten att ta upp vatten. För svenska förhållanden är detta i allmänhet självreglerande eftersom salter tvättas ut från växtsystemet under vinterperioden. Enstaka somrar med långvarig torka kan dock salthalten påverka växterna negativt. Under sådana omständigheter kan bevattningsmängden ökas temporärt. Om man befarar problem långsiktigt kan det vara idé att styra lakvattentillförseln efter markvattenhalten genom att installera fukthaltsmätare. Informationen är bristande beträffande olika växters salttolerans i lakvattensammanhang. Vid kloridhalter i lakvattnet överstigande mg/l bör dock försiktighetsåtgärder vidtas oavsett vilken vegetation det gäller. Om lakvattnet finns att tillgå bör salttoleransen hos det aktuella växtslaget testas i fält under verkliga förhållanden och/eller på laboratorium. I laboratoriet ger test i spädningsserier värdefull information om växtens respons vid olika salthalter i rotzonen. Vanligtvis utgör inte salt några problem i markbaserade växtsystem i Sverige. Kloridhalterna brukar sällan överstiga 500 mg/l. I ett fall rapporteras dock kloridhalter på mg/l. Här har bevattningsintensiteten varit relativt måttlig, mm/år, vilket kan vara en förklaring till att inga växtskador noterats. 3.4 Reningsprocesser Allmänt Aktiva delar och processer som karakteriserar bevattning med lakvatten eller markbaserade växtsystem som tillförs lakvatten framgår i tablån nedan. Aktiva delar och processer i ett markbaserat växtsystem Markpartiklar filtrerar suspenderat material och fixerar lösta komponenter kemiskt genom adsorption, jonbyte och utfällning Makro- och mikroorganismer transformerar och stabiliserar organiskt material samt transformerar kväveföreningar Vegetationen utnyttjar makro- och näringsämnen i lakvattnet för sin celltillväxt, bidrar till att bibehålla den hydrauliska kapaciteten i marken samt reducerar lakvattenmängden genom transpiration 11
14 3.4.2 Kväve Kväve är oftast den parameter i lakvatten som är mest problematisk ur recipientsynpunkt. Beroende på aktuellt växtupptag och utnyttjande av den producerade växtbiomassan samt förutsättningarna för kvävereningsmekanismerna i marken, kan kvävebelastningen på systemet vara dimensionerande för kväveutläckaget från systemet. Väsentliga processer för kvävereduktionen i markbaserade växtsystem är mineralisering, nitrifikation, denitrifikation och växtupptag. Aspekter avseende växtupptag framgår av kap Mineralisering. Kväve i "normala" lakvatten föreligger till ca 90 % som ammonium medan resten är organiskt bundet. Mineraliseringen, eller nedbrytningen av det organiska materialet, går tämligen snabbt i aerob miljö varför man i växtsystem med en tillräckligt tilltagen omättad zon (> 1 m) kan förvänta sig en i princip fullständig mineralisering av det organiskt bundna kvävet. Det organiskt bundna kvävet omformas till ammoniumkväve som sedan kan oxideras till nitrat mikrobiellt via nitrifikation och vidare reduceras via denitrifikation. Nitrifikation av ammonium till nitrat är en aerob process som sker i två steg där nitrifikationsbakterierna utnyttjar de reducerade kväveformerna ammonium resp. kvävedioxid som energikälla och behöver därför ingen tillgång till organiskt kol. Däremot behöver de koldioxid som kolkälla för sin celluppbyggnad. Nitrifikation är en tämligen snabb process och huvuddelen sker i det översta markskiktet (0-10 cm). Liksom andra biologiska processer ökar nitrifikationsaktiviteten med temperaturen. Av speciellt intresse i vårt klimat är emellertid att betydande nitrifikation också påvisats vid temperaturer i intervallet 0 5 o C i anläggningar med avloppsbevattning. Surhetsgraden är en viktig faktor för nitrifikationen. Optimum är kring ph 7 à 8 och under ph 6 hämmas nitrifikationen markant. Eftersom vätejoner produceras vid nitrifikation måste ph-sänkningen kompenseras på något sätt. Genom att systemet omväxlande dränks och dräneras till följd av bevattningens intermittens sker också denitrifikation, dvs. nitrat övergår till kvävgas. Vid denitrifikation bildas hydroxidjoner som kompenserar försurningen. Denitrifikation av nitrat sker med nitrit och dikväveoxid (lustgas) som intermediära former, och har således molekylärt kväve som slutprodukt. Denitrifikation sker endast under syrgasfria förhållanden. Denitrifikationsbakterierna är fakultativt aeroba organismer, vilket innebär att de kan använda nitrat som slutlig elektronacceptor vid oxidation av organiskt material, men att de övergår till aerob metabolism så snart syre finns tillgängligt. Liksom vid konventionell kvävereduktion är tillgången på lätt nedbrytbar kolkälla avgörande för denitrifikationen. Kolkälletillgången utgör normalt inga begränsningar i markbaserade växtsystem till följd av närvaro av förna och döda rotdelar samt utsöndring av lättillgängliga organiska sk exudat från rötterna. Denitrifikationen i växtsystem som tillförs lakvatten gynnas också av en hög bevattningsfrekvens, dvs. återkommande växling mellan syrefattig (denitrifikationsdrivande) och syrerik (nitrifikationsdrivande) markmiljö. Nitrifikation/denitrifikation är lätt att åstadkomma i markbaserade växtsystem. Detta gör att systemet kan belastas med kväve som till mängden vida överstiger växtens behov. Begränsande är graden av perkolation av kväve till grundvattnet i de fall då behandlingsytan är placerad utanför deponin. 12
15 Andra kvävereducerande processer är markfixering (nettoimmobilisering) och ammoniakavdunstning. Det är väldokumenterat att någon uthållig nettoackumulation av ammonium och/eller nitrat till markpartiklar inte sker och kan därför i praktiken bortses från ur kvävereduktionssynpunkt. Avdunstning av ammoniak från marken kan ske vid ph-värden överstigande 8 då ammonium (NH 4 + ) teoretiskt övergår till ojoniserad gasformig ammoniak (NH 3 ). Från amerikanska undersökningar har rapporterats avgång av ammoniak vid avloppsbevattning med upp till 20 % av den tillförda kvävemängden vid ph 8 à 8.5. I mark med låg katjonbyteskapacitet, dvs. relativt sandiga eller organiska jordar, gynnas ammoniakavdunstning. Ammoniak- avdunstning kan utgöra en väsentlig del av kväveavskiljningen, men bör begränsas så långt möjligt. Ammoniak som avgår till atmosfären utgör ingen hållbar avskiljning utan kvävet återkommer via atmosfäriskt nedfall och/eller nederbörd och belastar markytan på nytt Fosfor Innehållet av fosfor i lakvatten generellt är lågt och är snarare tillväxtbegränsande i växtsystem än problematiskt ur föroreningssynpunkt. Det finns exempel på att fosforinnehållet i lakvatten motsvarar endast 1 à 2 % av växtens behov vid normal lakvattenbevattning. Vanligtvis är markens fosforförråd tillräckligt de första åren medan på sikt fosforgödselmedel måste tillföras för att kompensera upptaget i växten. Ibland har detta skett genom gödsling med kemfällt slam från reningsverk. Dosering av fosforlösning via bevattningssystemet til - lämpas vid några anläggningar Suspenderat material Suspenderat material avskiljs primärt genom filtrering i markens ytskikt. Från anläggningar i England baserade på recirkulation (återpumpning till upplagsytan utan vegetation) med hög föroreningsbelastning har rapporterats att markytan med några års mellanrum måste luckras upp för att bemästra tilltagande igensättning av markporerna. Ett annat exempel med ett lakvatten med tämligen höga järnhalter, > 50 mg Fe/l, har resulterat i järnutfällningar som markant reducerat infiltrationskapaciteten. Det finns inga rapporter om igensättning i markytan vid svenska anläggningar varför suspenderat material i lakvatten i normalfallet inte torde vara en begränsande parameter vid dimensioneringen Metaller Innehållet av tungmetaller i lakvatten är oftast lågt och inte dimensionerande med hänsyn till miljöpåverkan eller växttoxisk påverkan. I det metanogena skedet, som tidsmässigt är det helt dominerande för processerna i en deponi, är lakvattnet basiskt och metaller i hög grad bundna till svårlösta sulfidkomplex. Detta gäller så länge nedbrytningen av organiskt material pågår och det råder syrebrist i deponin. När syreinträngningen ökar efter hand kan metaller börja lösas ut med lakvattnet. Flerårig lakvattentillförsel till växtsystem kan medföra ackumulation av metaller i marken eller upptag i vegetationen. Uppföljning av metallhalter i marken i anläggningar som drivits flera år visar inte på förhöjda halter. 13
16 3.4.6 Organiska ämnen Partikulärt organiskt material filtreras tämligen effektivt i det övre markskiktet medan lösta organiska ämnen kan adsorberas till markpartiklar och rotdelar på vilka mikroorganismer, som bryter ner organiska ämnen, är fastsittande. Organiskt material (BOD eller COD) bryts snabbast ner genom aerob mikrobiell oxidation: Organiskt material + Syrgas ==> Koldioxid + Vatten + Energi Istället för att forcerat tillföra luft som vid exempelvis konventionell aktivt slam behandling, sker syretillförseln naturligt i det markbaserade växtsystemet genom att man håller en låg grundvattennivå, växlar mellan dränkta och dränerade förhållanden, eller åstadkommer en så god dränering att markprofilen alltid är luftad. Om de fria syret förbrukas eller då markprofilen är tillfälligt dämd (efter regn eller bevattningstillfälle) kan det organiska materialet omsättas av denitrifikationsbakterier genom att nitrat utnyttjas som elektronacceptor. Icke flyktiga organiska spårämnen (t ex biocider) adsorberas i de flesta jordar och bryts ner mikrobiellt mer eller mindre snabbt. Kunskaperna är begränsade när det gäller innehållet av dessa ämnen i lakvatten. Innehållet kan självfallet variera med vad som deponerats men sannolikt sker en god nedbrytning i själva deponin. I anläggningar med bevattning med kommunalt avloppsvatten är innehållet av biocider lägre än vad som används i jordbruket normalt. För vanliga lakvatten med BOD- och COD-halter på upp till som mest 600 à 800 mg/l är den organiska belastningen erfarenhetsmässigt sällan dimensionerande. 3.5 Hydraulisk belastning Allmänt Avgörande för den erforderliga bevattnings-/behandlingsytans storlek är den hydrauliska belastningen och indirekt såväl markens permeabilitet som eventuella begränsningar av kvävebelastningen till grundvattenzonen. Vid etablering av behandlingsyta på deponin eller på område innanför lakvattenuppsamlingen är inte kvävebelastningen lika kritisk som då markbaserat växtsystem etableras utanför upplaget. Nedan redovisas arbetsgången vid dimensioneringen Hydraulisk belastning med avseende på permeabilitet En enkel vattenbalansekvation för lakvattenbevattning, förutsatt att ingen ytavrinning förekommer framgår nedan (Ekv. 1). Den maximala lakvattentillförseln kan bestämmas enligt följande: L P = E N + P (Ekv. 1) där L P = Lakvattentillförsel, mm/månad 14
17 E = Evapotranspiration, mm/månad N = Nederbörd, mm/månad P = Perkolation, mm/månad 1. Bestäm dimensionerande nederbörd (N), helst från lokal nederbördsstatistik. Alternativt hämtas uppgifter från närmaste SMHI-station som anpassas till de lokala förhållanden. 2. Uppskatta evapotranspirationen (E) från det aktuella växtsystemet, se kap Viss information kan erhållas från SMHI. Lokala förhållanden är dock oftast helt avgörande. 3. För att bestämma perkolationen (P), bestäm den minsta permeabiliteten i markprofilen genom infiltrationstest inom det aktuella området. Använd om möjligt det aktuella lakvattnet. Alternativt, uppskatta permeabiliteten i samband med jordartbestämning. Reducera uppskattad permeabilitet med hänsyn till markens heterogenitet. 4. Beräkna den månatliga hydrauliska belastningen med hjälp av Ekv. 1 och summera för att erhålla den möjliga årliga lakvattentillförseln, L P Hydraulisk belastning med hänsyn till kvävebelastning I område med risk för påverkan av kväve (nitrat) beträffande närliggande vattentäkter kan kvävebelastningen på växtsystemet vara begränsande. Följande kontroll kan göras för att beräkna om kvävetillförseln blir dimensionerande: 1. Beräkna den maximala hydrauliska belastningen med hjälp av Ekv. 2: L N = C P x (N E) + U x 10 / {(1 A) x C N C P } (Ekv. 2) där L N = Lakvattentillförsel, mm/år C P = Dimensionerande kvävehalt i perkolerat lakvatten, mg N/l N = Nederbörd, mm/år E = Evapotranspiration, mm/år U = Upptag av kväve i vegetation, kg N/ha/år 15
18 A = Andel av tillförd kvävemängd som avgår via denitrifikation och ammoniakavdunstning C N = Kvävehalt i tillfört lakvatten, mg N/l Som extra säkerhet vid beräkningen kan det konservativt förutsättas att: all perkolerad kväve till grundvattenzonen är nitrat kväve inte fastläggs i marken inte utspädning/blandning av omgivande grundvatten sker. 2. Den dimensionerande kvävehalten i perkolerat lakvatten, C P, antages vara den tillåtna halten för nitratkväve, 10 mg NO 3 -N/l, för såväl enskild vattentäkt som allmän vattenförsörjningsanläggning med avseende på hälsoaspekter. 3. Bestäm dimensionerande nederbörd (N), helst från lokal nederbördsstatistik. Alternativt hämtas uppgifter från närmaste SMHI-station som anpassas till lokala förhållanden. 4. Uppskatta evapotranspirationen (E) från det aktuella växtsystemet, se kap Viss information kan erhållas från SMHI. Lokala förhållanden är dock oftast helt avgörande. 5. Bedöm upptaget av kväve i den aktuella växten/växterna (U). Här utnyttjas oftast erfarenhetsvärden, se kap Lokala förhållanden är bestämmande i hög grad. 6. Den andel kväve som avgår till atmosfären, A, bedöms från fall till fall. Det finns inte tillgång till vederhäftiga data, varken i Sverige eller i utlandet. Vid avloppsbevattning brukar kväveförlusterna i normala fall uppgå till 25 à 30 % som mest, i extremfall mer än 90 %. Lakvatten har som regel högre kväveinnehåll än avloppsvatten varför förlusterna sannolikt är högre vid lakvattenbevattning än avloppsbevattning. Ett konservativt antagande är givetvis att sätta A = 0, men eftersom denitrifikation vanligtvis eftersträvas i markbaserade växtsystem kan A = 0,25 föreslås som ett rimligt värde. 7. Kvävehalten i lakvattnet, C N, är som regel känd från befintliga data. Eventuella kvalitetsförändringar med tiden bedöms från fall till fall. Vid nyanlagd deponi utan tillgång på relevant lakvatten används erfarenhetsvärden. 8. Lakvattentillförseln, L N, beräknas enligt Ekv Den dimensionerande lakvattentillförseln blir således den minsta av L N resp. L P enligt kap Om L N blir dimensionerande, beräkna L N månad för månad med månadsvärden för U och (N E) och jämför med L P månad för månad. Välj det minsta värdet av de två för varje månad och summera för att erhålla ett årligt värde på den dimensionerande lakvattentillför- 16
19 seln i växtsystemet. Detta ger en extra säkerhet om man bedömer situationen kräva en sådan. 3.6 Erforderlig behandlingsyta Den erforderliga behandlingsytan beräknas med följande samband: A B = (Q + dv) / (L x 10 4 ) (Ekv. 3) där A B = Erforderlig behandlingsyta, ha Q = Lakvattenproduktion (årsmedelvärde), m 3 /år dv = Nettoförändring av lagringsvolym, m 3 /år L = Dimensionerande lakvattenmängd, m/år Den erforderliga behandlingsytan, A B, är egentligen den yta som faktiskt bevattnas. I modellen finns goda säkerhetsmarginaler inbyggda till följd av den konservativa beräkningen av den dimensionerande lakvattentillförseln. Det är möjligt att skyddszoner och ev. körvägar samt utjämnings- och säsongslagringsmagasin även kan inrymmas inom ytan A B. Generella anvisningar kan inte ges utan de lokala förutsättningarna är helt avgörande. Lakvattenproduktionen, Q, är vanligtvis känd. Om så inte är fallet och om dimensioneringen avser etablering av ny deponi, får lakvattenbildningen uppskattas med hjälp av vattenbalansen över upplaget. Den naturliga förändringen av mängden lakvatten som mellanlagras, dv, kan normalt försummas genom att tillskott från nederbörden kompenseras med avdunstningen från den fria vattenytan, dvs. dv = 0. Den dimensionerande hydrauliska belastningen, L, beräknas enligt kap Erforderlig lagringsvolym Om lagring av lakvatten säsongsvis är aktuellt, dvs. då ingen annan lakvattenhantering finns att tillgå under den period som bevattning inte kan ske, kan erforderlig lagringsvolym lämpligen beräknas genom att den dimensionerande hydrauliska belastningen månad för månad, framräknad enligt kap. 3.5, jämförs med den faktiska lakvattenproduktionen månad för månad. Den månad som ger den största ackumulerade volymen, sannolikt mars alt. april (södra Sverige), maj alt. juni (norra Sverige), ger den dimensionerande volymen för lakvattnets säsongsmässiga utjämning. Denna enkla beräkning torde i de flesta fall ge tillräcklig noggrannhet. 17
20 3.8 Anläggningsdelar Allmänt Anläggningar för lakvattenbevattning, förutom behandlingsytan, består i princip av komponenter enligt nedan. Dessa komponenter är inte särskilt tekniskt avancerade utan dimensioneras med enkel ingenjörskonst. Just enkelheten och robustheten är en av fördelarna med markbaserade växtsystem. Anläggningsdelar Uppsamling av lakvatten med hjälp av diken runt deponin eller dräneringssystem under deponin som leds till pumpsump eller uppsamlingsdamm/utjämningsmagasin Pumpar, dränkbara eller torruppställda, för uppfordring av uppsamlat lakvatten från pumpsump eller uppsamlingsdamm/utjämningsmagasin Stamledning till området som bevattnas Lateraler, sekundärt ledningssystem, fördelade inom den bevattnade ytan Spridning, roterande sprinklers, perforerad slang, droppslang eller ventilförsedda rör som fördelar lakvattnet jämnt över behandlingsytan Uppsamling I Sverige är det vanligast med uppsamlingsdiken som leder lakvattnet till damm för korttidsutjämning/uppfordingsvolym och/eller säsongslägring (eventuellt med luftning). Vid vissa anläggningar finns lagringsmöjligheter för lakvattenproduktionen under vinterhalvåret medan andra har tillstånd att släppa ut lakvatten utan behandling i växtfilter under den för recipienten mindre känsliga vinterperioden. Vid några deponier som tidigare har överlett hela årsmängden lakvatten till avloppsreningsverk, har detta alternativ bibehållits för att utnyttjas under perioder då klimatet inte är gynnsamt för bevattning/växtbehandling Uppfordring, stamledning och lateraler Utföranden med såväl dränkbara som torruppställda pumpar förekommer. Vid större anläggningar har vanligtvis traditionella nedgrävda pumpstationer byggts. Stamledning och det sekundära ledningssystemet dimensioneras enligt traditionell va-teknik. Stamledningen grävs som regel ner medan lateraler ibland läggs ovan mark för högre flexibilitet. Det kan finnas behov av ändrad utformning av spridningen efter hand varför lateraler kan behöva flyttas. Normalt är intagsledningen till bevattningspumpstationen försedd med någon typ av sil eller filter för att minska igensättningsrisken i stamledning, lateraler och spridare. 18
Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)
Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige) Thomas Rihm Rådgivare RVF Avfall Norge 2006-10-12 Pengar till forskning och utveckling RVF Utveckling 1 SEK/pers = ca 9 miljoner SEK/år Utvecklingssatsning
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merBILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak
2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå
Läs merHur reningsverket fungerar
Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten
Läs merSÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens
Läs merExempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi
Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Pär Elander par@elandermiljoteknik.com 072-217 08 77 1 Pilotförsök sluttäckning med användning av avfall 2 Villkor
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merUndersökning av nedlagda deponier. Nedlagda deponier. MIFO fas 1 - inventering
Undersökning av nedlagda deponier David Ekholm, Sweco Nedlagda deponier MIFO fas inventering och platsbesök Provtagning Vanliga företeelser tungmetaller samt vägsalt och relikt havsvatten Spridningsförutsättningar
Läs merVegetation som föroreningsfilter
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation
Läs merVatten från Spillepengs avfallsanläggning
Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet
Läs merBDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.
Ordlista avlopp Aktivt slam Biologiskt slam för rening av avloppsvatten bestående av bakterier och andra mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnets innehåll av organiskt material vid tillgång på syre.
Läs merOBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.
Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk:
Läs merDränering och växtnäringsförluster
Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,
Läs merTvå presentationer, 29/
Två presentationer, 29/11 2016 1. Markbaserad rening Kunskapsläge 2. Markretention Återkoppling från träff i Kungsbacka 28-29/9 2016 Björn Eriksson, redaktör Avloppsguiden Markbaserad rening Kunskapsläge
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid
Läs merLakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin
Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet
Läs merRENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)
RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN Seth Mueller (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) 1 BOLIDEN TEKNIK I FOKUS Teknik är nyckeln till Bolidens framgång som företag (1924-2014) Samarbeta med utrustningsleverantörer
Läs merKompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund
Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Bakgrund Denna VA utredning kompletterar den MKB som är framtagen för Detaljplan Åviken 1:1. Nedan beskrivna utredningar/förslag för dricksvatten
Läs merNitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker
Nitratprojektet i Kristianstad kommun 1989-2009 Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Bakgrund Flertal hot mot grundvattnet Sverige har generellt låga halter av nitrat Höga halter av
Läs merPassiva system Infiltrationer och markbäddar. nafal ab. Naturens egen reningsmetod
Passiva system Infiltrationer och markbäddar Effektiva Robusta Minimal skötsel Minimalt underhåll Kräver: Bra förundersökning Rätt design Noggrann installation Infiltration TILLOPPSLEDNING SLAMAVSKILJARE
Läs merSkandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64
Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion
Läs merVattenförsörjning. Jordens vatten. Sötvatten. Grundvatten. Vattnets kretslopp. Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3. 97% saltvatten 3% sötvatten
Jordens vatten Vattenförsörjning Totalt vatten på jorden 1454 milj km 3 97% saltvatten 3% sötvatten 2012-06-04 2 Sötvatten Ytvatten och atmosfäriska vatten 71% grundvatten 28,5% polarisar, glaciärer 0,5
Läs mer2014 / 2015. Terana. Biomoduler. Läggningsanvisning. läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration
2014 / 2015 Terana Biomoduler Läggningsanvisning läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration Egenskaper och dimensionering Terana biomoduler är framtagna för effektivare rening av avloppsvatten.
Läs merDränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket
Dränering och växtnäring Katarina Börling Jordbruksverket Dränering och växtnäring Vad händer vid dålig dränering? Denitrifikation och lustgas Vad händer då dräneringen förbättras? Kalkfilterdiken Underhåll
Läs merInformationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef
Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,
Läs merStockholms framtida avloppsrening MB Komplettering
Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt
Läs merVAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar
Läs merChemimix VRU, framtidens mobila reningsanläggning levererad av Chemical Equipment AB för olika typer av förorenade vatten.
Chemimix VRU, framtidens mobila reningsanläggning levererad av Chemical Equipment AB för olika typer av förorenade vatten. Allmänt Chemical Equipment levererar alla typer av reningsutrustningar och hela
Läs merVälkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk
Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening
Läs merGår igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när
Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när man projekterar ett enskilt avlopp speciellt om man
Läs merGrundvattenkvaliteten i Örebro län
Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...
Läs merMer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor
Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Lena Niemi Hjulfors Jordbruksverket Energigrödor ur samhällets perspektiv Stärker företagens konkurrenskraft Effektiv användning av mark som
Läs merSluttäckning deponi 2015-02-16 MY2014.2338
Miljöinspektör: Therese Andersson Tfn: 0481-453 82 E-post: therese.andersson@nybro.se 2015-02-16 MY2014.2338 Sluttäckning deponi Beslut Myndighetsnämnden i Nybro kommun (nedan förkortad MYN) har inga invändningar
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merRAPPORT. Härjedalen Tillstånd HÄRJEDALENS KOMMUN ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ SAMRÅDSUNDERLAG UPPDRAGSNUMMER 1644764000 2015-12-22
HÄRJEDALENS KOMMUN Härjedalen Tillstånd UPPDRAGSNUMMER 1644764000 SAMRÅDSUNDERLAG 2015-12-22 ÖSTERSUND VATTEN OCH MILJÖ JESSICA RAFTSJÖ LINDBERG Sammanfattning Enligt Härjedalens översiktsplan för Funäsdals-området
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,
Läs merProjekt Johannishusåsen. För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida
Projekt Johannishusåsen För säkerhet och kvalitet i Karlskronas framtida vattenförsörjning Försök med infiltration i Johannishusåsen Sedan en tid tillbaka pågår försöksverksamhet med infiltration av vatten
Läs merBiologisk råvattenbehandling med avseende på järn och mangan vid dricksvattenproduktion
Biologisk råvattenbehandling med avseende på järn och mangan vid dricksvattenproduktion -Reningskapacitet i fullskaligt diskfilter och pilotfilter med expanderad lera Mårten Winkler, 2018-05-22 Syfte Utvärdera
Läs merBILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB
BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB Malin Engström Uppdragsnummer 2292762 ra01s 2008-06-03 SWECO Lineborgsplan
Läs merPilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per
Läs merStatens naturvårdsverks författningssamling
Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merSmå avloppsanläggningar
Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning
Läs merHur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU
Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU Läckage av bekämpningsmedel till vattenmiljön (Dos, interception) Adsorption Nedbrytning Hydrologin Hur mycket
Läs merVattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand
Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster
Läs merSer du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
Läs merReningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT
SORTIMENT ÖVERSIKT Reningsverk för små hus, villor och flerbostadsområden. För permanent och fritidsboende Parametrar Modellbeteckning BioPlus-5 BioPlus-9 BioPlus-15 Befolkningsekvivalent (PE) PE 5 9
Läs merEnskilda avlopp lagstiftning och teknik
Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Ola Palm Enskilda avlopp i kretslopp För Kiladalen - I tiden 090207 Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka
Läs merVÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING
VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING Varför vägvalsutredning? Denna typ av alternativstudie krävs vid tillståndsprövning, Miljöbalken säger att man ska utvärdera och välja Bästa Möjliga Teknik utifrån de lokala
Läs merKväve, människa och vatten i en hållbar framtid
Kväve, människa och vatten i en hållbar framtid Manneken Pis, Bryssel Inledande översikt Prof em Bengt Nihlgård Ekologiska inst., LU Kväve är kemiskt mångformigt! Kvävgas (N 2 ) är mycket inert, men NH
Läs merDagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta.
Örebro, 2015-10-20 Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Förslag till detaljplan för Bålsta 1:35, 1:36 och del av Bålsta 1:614, Lyckebo, i Bålsta. Källa: Håbo kommun K e n n e t h B e r g l u
Läs merHållbar dagvattenhantering
Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel; beslutade den 11 juni 2015 Utkom från trycket den 25 juni 2015
Läs merExempel på olika avloppsanordningar
Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att
Läs merTänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?
Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra
Läs merMöjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk
Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Referens NJ Granskad av TS, PH Godkänd av TS Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Förutsättningar... 3 2 Nuvarande anläggning...4
Läs merUPPRÄTTAD: KOMMUN. Upprättad av Granskad av Godkänd av. Sign Sign Sign
PM- DAGVATTENUTREDNING BOSTÄDER VID SKJUTBANEVÄGEN UTREDNING DP PERMANENTHUSOMRÅDE AVSEENDE FASTIGHETERNA BJÖRKFORS 1:29, 1:449, 1:593 OCH 1:626 - HEMAVAN, STORUMANS KOMMUN UPPRÄTTAD: 2015-12-15 Upprättad
Läs merMagnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall
Da rfo r anva nder vi processmodeller praktisk anva ndning och exempel pa resultat Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall Linköpings avloppsreningsverk COD / N / P GHG Hälsa Resursanv.
Läs merMILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN
PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk
Läs merÅtervinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?
Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av
Läs merRening vid Bergs Oljehamn
Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd
Läs merDOM meddelad i Nacka Strand
1 NACKA TINGSRÄTT DOM 2009-11-24 meddelad i Nacka Strand Mål nr SÖKANDE Söderhalls Renhållningsverk Aktiebolag (SÖRAB), 556197-4022 Box 63 186 00 VALLENTUNA Ombud: Advokat Mats Björk, Alrutz' Advokatbyrå
Läs merSammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras.
Bilaga Sammanställning över objekt som ingår i samt hur dessa eventuellt ska regleras. Objekt som ingår i Materialtäkt 1 Sannolikheten att materialtäkt i grus ska påverka grundvattenkvaliteten i området
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merVATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD
MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs merFramtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Läs merBilaga 1 Dagvattenutredning för Hällby etapp Exempel på system för dagvattenhantering
.1 (7) 1. Exempel på system för dagvattenhantering Nedan följer exempel på, för planområdet lämpliga, åtgärder som kan implementeras för att fördröja, reducera, rena och avleda dagvatten inom utredningsområdet.
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3
Läs merUTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING
UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merIN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader
FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni
Läs merMarkavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merFörslag till VA-lösning för del av Sundet 5:1 Torsö, Mariestads kommun
Förslag till VA-lösning för del av Sundet 5:1 Torsö, Mariestads kommun Jan Bertilsson 2011-12-15 Vatten och avlopp Bakgrund Syftet med följande dokument är att redogöra för hur vatten och avloppsfrågan
Läs merReningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT
SORTIMENT ÖVERSIKT Reningsverk för små hus, villor och flerbostadsområden. För permanent och fritidsboende Parametrar Modellbeteckning BioPlus-5 BioPlus-9 BioPlus-15 Befolkningsekvivalent (PE) PE 5 9
Läs merGÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING
LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes
Läs merExempel på olika avloppsanordningar
Exempel på olika avloppsanordningar De tekniska lösningar som beskrivs nedan ska kombineras för att fullgod rening ska uppnås. På vilket sätt som de kan kombineras anges i texten. Det går även bra att
Läs merHur en slambrunn/slamavskiljare fungerar
Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)
Läs merBiomoduler. Läggningsanvisningar, drift och skötsel. www.baga.se
Biomoduler Läggningsanvisningar, drift och skötsel www.baga.se Baga Water Technology AB Fiskhamnen 3 371 37 Karlskrona Tel: 0455-61 61 50 E-mail: info@baga.se Biomoduler Läggningsanvisningar Figur 1. BAGA
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Värmland
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska
Läs merMiljövård med luftens egna beståndsdelar
Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder
Läs merBilaga 4 Alternativa metoder för snöhantering
Bilaga 4 1 Landtippar Det främsta alternativet till sjötippningen är landdeponering. Erfarenheter av landdeponering finns bland annat från Gävle kommun, Sundsvalls kommun och Oslo kommun. Nedanstående
Läs merSyntesrapport lakvatten
Syntesrapport lakvatten En sammanställning av utvecklingsprojekt finansierade av RVF och Avfall Sverige under 20 år RAPPORT D2011:02 ISSN 1103-4092 Förord Avfall Sverige har under flertalet år finansierat
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merUtvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy
Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren
Läs merGenomgång av BAT (bästa möjliga teknik)
Handläggare Ulrika Thörnblad Datum 2015-05-28 Uppdragsnr 585779 1 (5) Vetlanda Energi och Teknik AB Flishults avfallsanläggning Genomgång av BAT (bästa möjliga teknik) För bedömning av bästa tillgängliga
Läs merKontrollprogram för länshållningsvatten under byggtiden
Sida 1 (7) Exploateringskontoret Dokumentnamn Projekteringsskede Delområde BYGGHANDLING Övergripande Entreprenad - Ansvarig part Dokumenttyp Konstruktör KD - Kontrolldokument Maria Wessberg Upprättad datum
Läs merdrift av små, privata avloppsreningverk
drift av små, privata avloppsreningverk Agenda: Vad kan hända i en aktivslamanläggning Verksamhetsmodell för driftavtal Driftavtal Vs. Serviceavtal Driftavtal verksamhetsmodell Felavhjälpning 2:a linjens
Läs merPrövotidsredovisning, lakvatten Löt avfallsanläggning, SÖRAB
2013-05-31 Prövotidsredovisning, lakvatten Löt avfallsanläggning, Samrådsmöte referensgruppen Plats Löt avfallsanläggning, Tid 31 maj 2013 kl 13 Deltagare Erland Nilsson Rickard Cervin Emma Breitholtz
Läs merRiktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar
C4 Teknik och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar Innehåll Bakgrund... 3 Vem gör vad?... 4 Definitioner... 4 Generella riktlinjer... 5 Riktlinjer för större
Läs merRAPPORT. Geoteknisk deklaration Fastighet 1:205 HÄLLBACKEN ETAPP 3. 2014-07-01, rev 2014-10-28. Uppdragsnummer: 13512320192
HÄLLBACKEN ETAPP 3 Geoteknisk deklaration Fastighet 1:205 Framställd för: Luleå kommun RAPPORT Uppdragsnummer: 13512320192 Innehållsförteckning 1.0 ALLMÄNT... 1 2.0 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 1 3.0 GEOTEKNISKA
Läs merSäfsen 2:78, utredningar
SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin
Läs merRiktlinjer mellan djurhållning och bebyggelse
MHN 62 Riktlinjer mellan djurhållning och bebyggelse MHN 2016/1619 -SBF 2 juni Au 43 Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens förslag på
Läs merFöroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson
Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Preliminär rapport 2006-12-21 Dnr M2005:03/2006/39
Läs merMinireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp
Minireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp Temadag små avlopp minireningsverk, arbetsmiljö och fosforfällor Örnsköldsvik den 13 mars 2013 Marika Palmér Rivera WRS Uppsala AB marika@wrs.se
Läs merHänger grundvatten och ytvatten ihop?
Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning
Läs merfördelningsbrunn Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress Internetadress Tanums kommun
FAKTABLAD ANLÄGGANDE AV INFILTRATIONSANLÄGGNINGAR ALLMÄNT OM INFILTRATIONSANLÄGGNINGAR Infiltrationsanläggningar är ett enkelt och vanligt sätt att rena avloppsvatten. En vanlig infiltrationsanläggning
Läs merInventering undersökning klassning av nedlagda deponier
Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier Renare marks vårmöte 25-26 mars 2015 Peter Flyhammar SGI, avd. Markmiljö Mötesnamn etc 1 Avdelning Markmiljö Exempel på arbetsområden: Förorenad
Läs merEn låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merMembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening
MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening Om membranseparation Slammet avskiljs från det renade vattnet genom att vattnet filtreras genom ett membran med en porstorlek
Läs mer