Förslag till VA-lösning för del av Sundet 5:1 Torsö, Mariestads kommun

Transkript

1 Förslag till VA-lösning för del av Sundet 5:1 Torsö, Mariestads kommun Jan Bertilsson

2 Vatten och avlopp Bakgrund Syftet med följande dokument är att redogöra för hur vatten och avloppsfrågan kommer att lösas på del av Sundet 5:1. Där planeras ett fritidshusområde att anläggas. Exploateringen är tänkt att delas upp i fyra etapper. Den första etappen omfattar 5 stycken fastigheter. Nästkommande etapper omfattar 5-6 fastigheter vardera, totalt 22st. Befintliga förhållanden. Området som ska bebyggas är idag i princip oexploaterat, ett befintligt fritidshus (Sundet2:8) finns sedan tidigare. Söder om området finns ett äldre fritidshusområde som omfattar 11 stycken fastigheter. Dessa byggdes på 1950/1960- talet och har idag endast en enkel VA försörjning. Dricksvattenförsörjningen till 10 av fastigheterna utanför planen sker genom en gemensam brunn markerad vid H belägen på fastigheten Sundet 5:1. Endast fastigheten Sundet 2:8 har egen brunn markerad vid F. (Se karta bilaga 1). Fastigheten har också ett enkelt BDT avlopp och torrklosset. Övriga avlopp har varierande standard och exploatören har avsatt områden (vid G) för framtida sanering av dessa. Liknande avloppslösning som redovisas i aktuell plan kan användas för de befintliga fastigheterna om så önskas. Förslag till VA-lösning. Dricksvatten. De nya fastigheterna kommer att försörjas via en ny gemensam djupborrad brunn. Brunnen placeras vid punkten A på VA-kartan och skyddsavstånd till närmaste infiltrationsanläggning kommer att vara minst 100m. Ledningar dras från brunnen till varje husgrupp och fördelas där. Brunnens dimension ska vara ca 160mm och bör producera 5000liter per dygn. För ytterligare kapacitet borras en ny brunn vid punkt B på kartan. Ett alternativ till ännu en brunn kan vara att öka den första brunnens kapacitet till 7500liter per dygn genom att trycka in vatten och öppna upp sprickor i berget. Samtidigt monteras större pumpar och tryckkärl. Behövs ännu mer kapacitet anordnas en sjövattenanläggning för bevattning.

3 Spillvatten Spillvattnet behandlas gemensamt för varje husgrupp genom att vattnet avleds till gemensam mekanisk rening i slamavskiljare på ca 6m 3. Slamavskiljarna placeras så att självfall erhålls från samtliga hus. Därefter behandlas vattnet i ett biosteg som har en kapacitet för ca 20 personer. Spillvattenrening i biosteg Kemisk förfällning av P förbereds i samband med bygget av reningsverken. Om inte utsläppsvärdena håller den nivå som efterfrågas används förfällningen av P med polyaluminiumklorid. Avluftning av reningsverket sker vid varje bostadshus genom avluftning på taket. Skyddsavstånd till bostadshusen kommer att vara ca 30meter. Spillvattnet ska uppnå gränsvärden för högskyddsnivå. Det innebär att N reduktionen kommer att vara minst 50%. och BOD7 reduceras med minst 90%. Totalfosfor reduceras med > 90%. N och P reduceras ytterligare genom att installera toaletter med urinseparering på varje enskild tomt. Detta för att skapa förutsättningar för att sluta kretsloppen av närsalter. Urinen lagras i en sluten tank på ca 3m 3. Urinen kommer då att spridas på exploatörens mark vid vår och höstbruk med släpslangsspridare.(marken arrenderas av en ekologiskt producerande mjölkbonde i närheten). En alternativ plan för urinspridning finns. Där urinen gödslar en energiskog på exploatörens mark. Kapacitet av mellanlagring av urin finns (Se bilaga för urinhantering) Efter mekanisk och biologisk rening pumpas det renade vattnet till tre olika infiltrationer där vattnet finpoleras och återförs till grundvattnet igen. Infiltrationsplatserna förstärks med dräneringsgrus och vanlig

4 konventionell självfallsspridning sker. Nivån på spridarrören läggs 900mm över högsta grundvatten yta. Infiltrationen återfylls med fyllnadsmassor för köldisolering. Dagvatten Dagvatten från taken leds undan till öppna diken där vattnet infiltreras där. Vid mycket höga flöden filtrerar växtligheten i diket dagvattnet. Dräneringsvatten leds ut i öppna diken där merparten av vattnet infiltrerar till grundvattnet utom vid mycket höga flöden då en del av dräneringsvattnet kan nå Vänern efter finpolering i de växtbeklädda öppna dikena. Öppna diken med växtlighet för dagvatten Geoteknik Provgrävning av infiltrationsplatserna har skett och materialet undersöks med siktanalys av BGAB (bilaga 3). Den hydrauliska kapaciteten för marken är minst 37 l/m 2 /dygn och erforderlig yta för det renade avloppsvattnet är 80, 90 respektive 150m 2. Provgrävning har skett vid platserna för de planerade avloppsreningsverken för att kontrollera grundvattennivån och att det är minst 2200mm från inkommande rör till berget. Provgrävning har skett på de platser där grundläggning av husen ska ske. Marken består av jordarten sandig morän på berg. Jordmånen är podsol vilket är vanligt i barrskog. Sandig morän och nära till berg ger ett stabilt underlag för grundläggning av husen. Ca mm morän ligger på berget. Viss sprängning kan behövas vid ledningsdragningarna men i möjligaste mån används värmekabel vid begränsad köldisolering. /Jan Bertilsson

5 Bilagor Karta G

6 Bilaga till VA-lösning på Sundet 5:1 Hantering av urin från 22 fritidshus på Sundet 5:1 i Mariestads kommun. Planen är att i första hand ta hand om ca 60m 3 humanurin för att återföra näringsämnen i det naturliga kretsloppet. Detta är inte helt enkelt för det finns vissa risker med denna hantering. Om de boende har salmonella eller listeria kan dessa bakterier gå igenom njurarna ut i urinen. Vid mellanlagring av urin på ca 6 månader dör dessa av. Även vid spridning i samband med vårbruk har bakterierna svårt att klara sig fram till att växterna etablerat sig. Även läkemedelsrester kan vara ett problem. Även i all annan hantering av toalettavfall så är detta ett problem. Återgår urinen till reningsverket hamnar de i vattendragen vilket är fallet vid kommunala reningsverk. Samma vatten som vi sedan tar in till dricksvatten. När humanurin mellanlagring erhålls nedbrytning av läkemedelsrester. Nedbrytningstiden och hur restsubstanserna påverkar omgivningen finns det olika uppfattningar om. Klart är att påverkan på miljön i torrare miljöer som vid vårbruk är mindre än vid utsläpp i vattendrag. Mjölkbonden Mats Johansson har ledig kapacitet att mellanlagra vår urin i en av sina lediga urinbrunnar som står tomma i samband med de rationaliseringar som genomförs på gården. Vi kan tömma tankarna på tomterna med hjälp av exempelvis XRs slambilar och forsla det dit för mellanlagring. Sedan sprids det på vår energiskogsodling som vi anlägger vid Nolgården våren Där planterar vi ca 4-5 ha poppel som växer snabbt och behöver extra näringstillskott. Planteringen sker i rader så att vi kan köra mellan varannan rad. Spridningen sker på försommaren när tillväxten är som störst. Spridningen sker med en skotare med urintunna och 6 släpslangsspridare med en bredd av ca 2,5m. Undervegetationen, som kommer att etableras i samband med popplarna börjar växa, tar hand om eventuellt överskott av närsalter. Denna vegetation skördas och flisas under tiden som popplarna växer och efter ca år är skogen uppväxt och skördas med vanliga skogsmaskiner. De första åren kommer givan vara lägre för vi kommer att bygga ut i ettapper. Avtal om mellanlagring har upprättas med Mats Johansson Backebolet Torsö februari Beräkning av givan av humanurin i skogmark. Efter samråd med Mariestads kommun och skosstyrelsen den 24 januari 2012 (närvarande Lars Sylvén, Sven Brock, Jan Bertilsson, Håkan Colliander och Jan Svensson) framkom att det behövs en komplettering av hur spridningen av humanurin ska ske över tid. En begränsande faktor är skogsstyrelsens norm för gödsling av skog på 150 kg N /ha per omloppstid. Poppel har en omloppstid på mellan år. Vi väljer att skörda den efter 18 år. Varvid mängden tillförd N kan beräknas enligt följande. 150 x 5,5ha = 825kg N/omloppstid. Utbyggnaden av området sker i etapper. På ca 10 år är medelutbyggnaden beräknad till 6 hus med en årlig maxproduktion av humanurin på 3m 3. 6x3=18m 3 urin son innehåller 2,5kg N per ton. 18x 2.5=45 kg N (kväve) per år vilket ger totalt 450 kg N på 10år. Ytteliggare utrymme för urinspridning är då 375 kg. de följande 5åren är medelvärdet för utbyggnaden beräknad till 13 hus vilket ger 13x3x2,5=97kg N per år. Det ger utrymme för knappt 4 år till innan vi nått upp till max gränsen. Vi kommer att anlägga ett område till med poppel skog på 4-5 ha på fastigheten Bölstad4:5 ca 3 km därifrån. Där resten av urinen ska placeras. Sedan hugger vi ner den första skogen och börjar om igen. Under denna tid kommer vi att arbeta för en spridning av urinen på våra åkrar i samband med vår och höstbruket.

7 När Arla eller andra aktörer på marknaden släpper på sina restriktioner kommer vi att avbryta försöket med skogsodlingen. Både Torsömjölk och Fågelögård är intresserade av att ta emot vår humanurin för att få näringsämnen i kretslopp. Arla har ett liknade projekt i Östergötland på en gård utanför Linköping. Min kontakt på Arla där är Peter Bohman Bilaga BGAB:s Siktanalys för infiltrationskapacitet. Prov 1

8 Prov 2

9 Prov 3

10 Prov 4

11 Bilaga 4 Hantering av urin Tanken är att i första hand ta hand om ca 60m 3 humanurin för att återföra näringsämnen i det naturliga kretsloppet. Detta är inte helt enkelt för det finns vissa risker med denna hantering. Om de boende har drabbats av t.ex. salmonella eller listeria, kan dessa bakterier gå igenom njurarna ut i urinen. Vid mellanlagring av urin på ca 6 månader dör dessa bakterier av. Även vid spridning i samband med vårbruk har bakterierna svårt att klara sig fram till att växterna etablerat sig. Som i all hantering av toalettavfall så är även läkemedelsrester ett problem. Återgår urinen till reningsverket hamnar de i vattendragen vilket är fallet vid kommunala reningsverk. Samma vatten som vi sedan tar in till dricksvatten. När humanurin mellanlagras erhålls nedbrytning av läkemedelsrester men hur stor nedbrytningen är och hur restsubstanserna påverkar omgivningen finns det olika uppfattningar om. Klart är att påverkan på miljön är mindre i torrare miljöer än vid utsläpp i vattendrag. Mjölkproducenter i omgivningen (Arla och Torsö mjölk AB ) har ledig kapacitet att mellanlagra vår urin i sina lediga urinbrunnar som står tomma i samband med de rationaliseringar som genomförs på gårdarna. Vi kan tömma tankarna på tomterna med hjälp av exempelvis XRs slambilar och forsla det för mellanlagring. Sedan sprids det antingen på producentens åkrar eller på vår energiskogsodling som vi anlägger vid Nolgården våren Där planterar vi 4-5 hektar poppel som växer snabbt och som behöver extra näringstillskott. Planteringen sker i rader så att vi kan köra mellan varannan rad. Under tiden till att ett avtal kan träffas med Arla och Torsö mjölk AB om spridning på deras åkrar sprider vi m3 urin per hektar i vår energiskog. Spridningen sker på försommaren när tillväxten är som störst. Mängden är halva den rekommenderade givan som lantbrukare sprider på sina åkrar och motsvarar det näringsbehov som popplarna har av närsalter. Spridningen sker med en skotare med urintunna och 6 släpslangsspridare med en bredd av ca 2,5m. Undervegetationen, som kommer att etableras i samband med att popplarna börjar växa, tar hand om eventuellt överskott av närsalter. Denna vegetation skördas och flisas under tiden som popplarna växer och efter ca år är skogen uppväxt och skördas med vanliga skogsmaskiner. De första åren kommer givan vara lägre då vi kommer att bygga ut i etapper, full giva kan kanske väntas om 5-8 år. Avtal om mellanlagring ska upprättas under januari Planering för spridning på åkermark kommer att fortgå tills vi lyckas få ett avtal på plats. Arla har ett liknade projekt i Östergötland på en gård utanför Linköping. Min kontakt på Arla i Linköping är Göran Bohman (tel. 013/240860).