EU valanalys för Norrbotten

Transkript

1 Norrbotten EU valanalys för Norrbotten

2 2 (14) Innehållsförteckning Valanalys EU-valet Engagemang... 3 Vanligaste frågorna... 4 Budskap... 4 Kandidater... 5 Personval... 6 Facklig/politiskt samarbete... 6 Valanalys, avsnitt metoder... 8 Valplanen... 8 Vilka metoder har använts?... 8 Hur har metoderna fungerat?... 8 Valstatistik... 9 Sammanfattning... 12

3 3 (14) Valanalys EU-valet 2009 Distriktsstyrelsen beslutade att tillsätta en arbetsgrupp för att göra en analys av EU-valet. Vi, som fick uppdraget, har tittat på vilka olika metoder som arbetarekommunerna har använt sig av, kandidaternas betydelse och vilka frågor som var vanligast under valrörelsen. Vi har också jämfört valresultat mellan de två senaste EU- och riksdagsvalen. För att få svar på ovanstående frågeställningar skickade vi ut en rätt omfattande enkät. Den besvarades av tolv av fjorton arbetarekommuner vilket vi tackar för. Vi kan glädjas åt ett förhållandevis gott valresultat i Norrbotten, vi fick 39,57 % av rösterna jämfört med rikets 24,41%. Målsättningen i partidistriktets valplan var att få 40 % av rösterna och att öka valdeltagandet från förra EU-valet från 36 till 40 %. Trots att vi lyckades uppnå vår målsättning är det inte helt tillfredsställande att vi i ett län där vi i riksdagsval får över 50 % ligger 10 % lägre i EU-valet. Engagemang Resurserna för att lägga upp, och organisera, EU-valrörelsen varierar ganska kraftigt mellan olika arbetarekommuner. Från många håll har det framförts att medverkan från partidistriktet varit avgörande. Särskilt i detta val, som ännu inte fått samma betydelse för väljarna som övriga allmänna val, är det av stor vikt att ledande partiföreträdare deltar i valarbetet. Från distriktet har kandidater till EU-parlamentet, riksdagsledamöterna och landstingsråden skickats ut runt om i länet. Det kan dock konstateras att det i första hand är det egna kommunalrådet som är den mest kända partiföreträdaren. Där kommunalråden haft möjlighet att delta har det visat sig vara av stor betydelse för att öka engagemanget både bland egna medlemmar och bland väljare. Det är många lokala eldsjälar runt om i distriktet som sett till att vi kunnat bedriva valrörelse och som därmed bidragit till vårt goda valresultat.

4 4 (14) Vanligaste frågorna Diskussionen om medlemskapet i EU fanns inte med på samma sätt som i tidigare val. Det var överhuvudtaget väldigt få som tog upp den frågan. Även om Ja och Nej-frågan i stort sett försvunnit så är en av de vanligaste frågorna varför man ska rösta och om det verkligen går att påverka Bryssel. Därefter kommer frågan om parlamentarikernas höga arvoden (spiller också över på övriga politiker och Wanja Lundby-Vedin och AMF-affären). Frågor om kandidater, främst om det finns lokala/regionala, var också ganska vanliga. Sakfrågor som frågan om kollektivavtal, fildelning, gränshinder mm förekom sporadiskt. I många arbetarekommuner tyckte man sig dock känna att det gick att, via samtal och diskussion, föra in politiken. Mot slutet av valrörelsen var intresset för skillnaderna mellan röd och blå politik större. Budskap I valmanifestet slog partistyrelsen fast att Europaparlamentsvalet på samma sätt som nationella val är en fråga om vilka värderingar som ska styra politiken. Att det handlar om vilket Europa och vilket Sverige vi ska leva i. Kampen för fler jobb, ett hållbart klimat och en solidarisk politik är viktig både för Sverige och för Europa.. Nästan 80 % (av de AK-representanter som svarade på enkäten) svarade ja på frågan Tycker ni att vårt politiska budskap var tydligt under valrörelsen? Däremot är det mer tveksamt om väljarna verkligen uppfattade något tydligt budskap från oss. Vi behöver bli bättre på att formulera och föra ut ett tydligt budskap. Precis som i allt politiskt arbete är det viktigt att ha tydliga budskap och att hela tiden tänka på hur vi pratar med väljarna.

5 5 (14) Empiriska studier visar, att vi partiföreträdare bör, när vi kommunicerar med presumtiva väljare, frekvent nyttja för sammanhanget adekvata uttryck för att på ett optimalt sätt förmedla partiets ambitioner och visioner. Kandidater Våra EU-kandidater var inte särskilt väl kända bland väljarna. Vanliga frågor var om det fanns lokala/regionala kandidater. Marita Ulvskog, som var partiets 1:a namn, var det närmaste en Norrbottenskandidat vi kan komma om vi ser till de s k valbara platserna på listan. Hon var också den kandidat som distriktet förde fram som vår kandidat. I partiets centrala valanalys står det att Nästan 30 procent av väljarna i norr tycker att Socialdemokraternas toppkandidat Marita Ulvskog gjort bra insatser inför valet. I Västsverige anser bara 13 procent samma sak, vilket kan förklaras med att partiet gjorde en geografisk fördelning av kandidaternas insatser. Detta är en sanning med modifikation då vi faktiskt hade ovanligt liten medverkan från centralt håll. Däremot har nog många av våra väljare känt till henne som f d norrbottning - förutom att hon är ett känt och respekterat namn här. Förutom Marita Ulvskog var det Susanne Andersson från Kalix, Jens Nilsson från Östersund och Olle Ludvigsson, Göteborg som lyftes fram i valrörelsen i Norrbotten. Vem som var vår toppkandidat var inte helt lätt att avgöra. Om detta har varit negativt eller inte är svårt att avgöra. Det kan ju vara rätt strategi att visa upp flera kandidater men vi bör åtminstone ha diskuterat det och i så fall ha bestämt oss för detta.

6 6 (14) Personval Andelen som kryssade någon av kandidaterna på listorna var i 2009 års val (i riket) 59,23 procent, vilket är i princip lika många som i valet Av de socialdemokratiska väljarna personröstade 60,32 procent jämfört med 57 procent Avsevärt fler socialdemokratiska väljare valde att kryssa någon av kandidaterna den här gången. I Övertorneå, Pajala och Haparanda där valdeltagandet var i det närmaste oförändrat ökade valresultatet för oss med i snitt drygt 15 %. Det kan ha sin förklaring i att Centerpartiet i 2004 års val hade en lokal kandidat, Linda Ylivainio från Övertorneå som 2004 bedrev en aktiv personvalskampanj. Det gjorde hon inte denna gång, hon är numera kommunalråd i Övertorneå. Folkpartiet, det enda borgerliga parti som förbättrade sitt valresultat i Norrbotten jämfört med 2004, har förmodligen Marit Paulsen att tacka för det. Personvalet ser ut att ha kommit för att stanna och väljarna visar att de vill vara med och påverka vilka som företräder partiet. Facklig/politiskt samarbete Det arbetssätt som de fackliga förbunden har arbetat på har präglats av att dela ut material på arbetsplatserna. Fokus har legat på att valarbeta i de forum där man redan har samlat medlemmar som exempelvis arbetsplatsträffar, medlemsmöte, utbildningar och så vidare. Flertalet förbund hade tagit fram eget material och i vissa fall småsaker av typen kundvagnspoletter. Majoriteten använde material från LO vilket fanns i stor omfattning. Direktutskick i form av brev till medlemmar och annonser i medlemstidningar har använts. Ett förbund har använt sig av radioreklam. Något positivt som förbunden vittnar om är att intresset och engagemanget har ökat betydligt och då speciellt bland de yngre medlemmarna. Det aktiva deltagandet från de centrala politikerna upplevs som mycket positivt. Det har funnits ett stort engagemang från centralt håll att besöka de fackliga förbunden. Lokal medverkan, det vill säga medverkan från Arbetarekommunerna, verkar ha varit näst intill obefintlig.

7 7 (14) Det finns ett missnöje med att de olika LO-förbunden inte enat sig. Var och ett utav förbunden har bedrivit en egen valrörelse. Mycket av materialet har varit likartat då ingen håller ihop vilket material som ska tas fram. Det kan skönjas en besvikelse över att det valcentra som startades i LO:s regi inte blev vad det var tänkt. Samarbetet med partiet lokalt varierar mycket mellan de olika orterna. En del förbund meddelar att Arbetarekommunen inte gjort någonting medan en del rapporterar om ett mycket bra samarbete. En förbättring av arbete och engagemang i de fackliga utskotten - både de lokala och det på distriktsnivå efterlyses. Den generella bilden är att samarbetet på distrikt och central nivå fungerat bra. Det finns en viss efterfrågan om mer kända kandidater till europavalet. Det kan konstateras att inför framtiden måste fokus ligga på samordning. Samordning mellan förbunden men också mellan förbund, LO och partiet. Ett stort ansvar kommer här att ligga på LO-distriktet. För att aktiviteter och material skall kunna samordnas är det viktigt att planeringen börjar i god tid. Det behövs också en tydlig rollfördelning. Vad ska Partiet genomföra, vad ska LO göra och vad ska respektive förbund göra. Det är viktigt med korta och tydliga budskap för att skapa ett intresse på de olika arbetsplatserna. Partiet genomför flertalet utbildningar i en valrörelse, eventuellt kan dessa även erbjudas de fackliga förbunden. På det sättet skulle i alla fall grunden bli densamma för alla, vilket torde bana väg för en bättre samverkan. En genomgripande diskussion bör äga rum kring de olika kandidaterna. Det finns en viss förvirring kring vilka som ska lanseras, det fanns exempelvis ett LO-namn på andra plats på listan dock var det nog inget förbund som aktivt arbetade för detta namn. Vi hade en lokal kandidat från länet medan fokus mest låg på kandidaten för norra skogslänen. Sammanfattningsvis så finns en stämning i länet som tyder på goda förutsättningar för ett bra fackligt/politiskt samarbete och bra valrörelser i framtiden.

8 8 (14) Valanalys, avsnitt metoder Valplanen I valrörelsen inför europaparlamentet valde Norrbottens partidistrikt att i sin valplan lyfta de metoder som ger en direktkontakt med väljare. De metoder som lyftes upp var dörrknackning, telefonbearbetning och hemma hos/ eller fika på jobbet möten. Distriktet valde också att fokusera på direktbrev via e-post där adresserna skulle komma från aktiviteter och själva breven uppmana till aktivitet eller kommunikation. Partidistriktet har även valt att prioriterat fyra kommuner, Piteå, Luleå, Gällivare och Boden. Priokommunerna har fått fler dagar med kandidater, större andel betalda hushållsutskick och uppgifter till barnfamiljer att ringa på. Motiveringen till valet av priokommuner har varit olika och handlat om antalet väljare, kommuner med lågt valdeltagande och där vi vill satsa för en förstärkning till kommande val. Vilka metoder har använts? De prioriterade metoderna har använts i olika utsträckning, där dörrknackning har använts mest, av de arbetarekommuner som svarat på vår enkät (12/14) har 85 % använt sig av denna metod. 39 % har använt sig av hemma hos besök och 23 % av telemarketing. Förutom de prioriterade metoderna har mer traditionella metoder använts i stor utsträckning. Det kan vara torgmöten, stå utanför matbutiker, lägga material i brevlådor och ha möten när kandidater kommer till kommunen. Hur har metoderna fungerat? Arbetarekommunerna har en positiv bild av de prioriterade metoderna. Kvalitativt rankas arbetsplatsbesök, dörrknackning och hemma hos besök högst av dem. När det gäller kvantitet så framträder de mer traditionella metoderna där torgmöten, flygbladsutdelning och valaffischering rankas högst. För en tredjedel av dem som testat dörrknackning och hemma hos besök var det första gången arbetarekommunen använde sig av metoden. De sämsta metoderna enligt arbetarekommunerna är valaffischering och flygbladsutdelning. Hälften av arbetarekommunerna tycker att internet är den naturlig del av valrörelsen, men fler tycker att det var svårt än de som tyckte det var roligt.

9 9 (14) Bilden från de som varit drivande i att lära ut metoderna är att de fungerar, men att de fortfarande inte är fullt utvecklade. Att fråga efter e-postadresser när man ringer, eller att skapa kontakt till ett hemma-hos-besök när man knackar dörr är inte naturligt för de som är ute och genomför kampanjerna. Det är också metoder som kräver att alla som genomför dem ska vilja och våga ta en diskussion med en osäker väljare. Valstatistik Valdeltagande ,00% 9,00% 45,00% 8,00% 40,00% 7,00% 35,00% 6,00% Valdeltagande % 30,00% 25,00% 20,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% Förändring % Valdelt % 2009 Valdelt % 2004 Förändring 15,00% 1,00% 10,00% 0,00% 5,00% -1,00% 0,00% Arje Arvid Bod plog sjaur en Gälli vare Hap aran da Jokk mok Kalix Kiru na k Lule å Pajal Piteå Älvs Över Norr Över Rike torn botte a byn kalix t eå ns -2,00% Valdelt % ,6 41,6 43,0 32,4 28,6 37,7 37,4 32,0 44,5 33,7 46,3 36,9 38,0 34,9 40,4 45,5 Valdelt % ,1 39,2 37,9 25,9 28,4 33,6 35,1 28,4 38,4 33,7 42,1 38,0 33,6 34,8 36,1 37,8 Förändring -0,50 2,42 5,06 6,55 0,20 4,03 2,27 3,52 6,06 0,02 4,17-1,14 4,46 0,10 4,25 7,68 Tabell valdeltagande Valdeltagandet, som ökade med 8 % i riket, ökade något i alla kommuner utom Arjeplog (-0,50%) och Älvsbyn (-1,14%). I Gällivare ökade valdeltagande mest + 6,55% i länet, därefter kom Luleå + 6,06% och Boden + 5,60%. I genomsnitt ökade valdeltagandet i länet med 4 % i enlighet med vår målsättning.

10 10 (14) Bland de tio kommuner i landet med lägst valdeltagande låg Haparanda lägst med 28,63 %, Kiruna på fjärde plats med 32 % och Gällivare på 6:e plats med 32,47 %. Röster på S 60,00% 20,00% 50,00% 15,00% 40,00% 10,00% S v 'ä ljare 30,00% 5,00% F ö rä n d rin g S % 2009 S % 2004 Förändring 20,00% 10,00% 0,00% 0,00% Arjeplo g Arvidsj aur S % ,45% 43,04% 38,94% 42,93% 39,56% 39,16% 49,12% 36,08% 35,16% 38,33% 43,84% 38,95% 53,37% 36,69% 39,57% 24,41% S % ,93% 32,80% 30,22% 24,44% 27,36% 26,11% 37,53% 25,43% 29,11% 21,74% 35,11% 31,64% 35,22% 18,62% 30,25% 24,56% Förändring 3,52% 10,24% 8,72% 18,49% 12,20% 13,05% 11,59% 10,65% 6,05% 16,59% 8,73% 7,31% 18,15% 18,07% 9,32% -0,15% Tabell Röster på S Boden Gällivar e Hapara nda Jokkm okk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsby n Överka lix Norrbot Övertor tens neå län Riket -5,00% Valresultatet ökade mest i Gällivare med 18,25% (från 24,43% till 42,93%) därefter Överkalix + 18,15% (från 35,22% till 53,37 %).

11 11 (14) Valresultat ,00% 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% Riket Norrbottens län 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% M C FP KD S V MP JL SD PP FI ÖVR Tabell Valresultat i Norrbotten och Riket 2009 Valresultatet för S i Norrbotten 39,57 % jmfr med riktes 24,41%. Ökning i Norrbotten ca 10% jmfr med valet Valresultatet ligger ca 10% lägre i alla kommuner jmfr med senaste riksdagsvalet (51,48%). V tappar hälften, eller mer, i alla kommuner. De borgerliga partierna minskar något eller ökar upp till ca 4,5% utom i Pajala, Övertorneå och Haparanda där de minskar kraftigt. (se ovan) Piratpartiet tar mellan 4,15 och 9,38% i snitt 7%. Sd tar mellan 1,08 och 3,79 % (Kiruna) i snitt 2,3%.

12 12 (14) Sammanfattning Valet till Europaparlamentet skiljer sig från de allmänna valen genom att det ännu inte blivit lika etablerat som val till kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen. I övrigt är det samma engagemang, hårt arbete och glatt humör som krävs för att få ett bra valresultat. Samtal med väljarna är det enskilt mest betydelsefulla instrumentet vi har. Det visar sig bland annat i enkäten där det framgick att det gick att, via samtal och diskussion, föra in politiken trots att samtalet kan ha börjat med frågor om arvoden mm. Att frågorna till stor del har handlat om sådant som inte berör Europaparlamentet borde kunna gå att påverka genom att föra fram ett tydligare budskap. Vi måste bli bättre på att formulera och föra ut vårt budskap. När det gäller våra kandidater visar både svaren från arbetarekommunerna och analysen från den fackliga sidan att vi behöver fundera över hur vår kandidatlansering ska se ut i framtiden. I denna valrörelsen var det olika kandidater som lyftes fram i olika kommuner och bland olika grupper. Oavsett vad vi tycker om personval så har det kommit för att stanna och börjar vara väletablerat bland väljarna. Det facklig-politiska arbetet kan förbättras betydligt genom mer gemensam planering. En tydligare rollfördelning efterfrågas också från fackligt håll. Ser vi på arbetarekommunernas svar så kan vi se att en del av de prioriterade metoderna börjar användas i de flesta arbetarkommuner. Ofta som ett komplement till de mer traditionella metoderna. Nästan alla arbetarkommuner har använt sig av dörrknackning eller hemma hos besök. Inför kommande val vill vi lyfta vikten av att ge många valarbetare kunskap om de nya metoderna och möjligheten att pröva på. Vi ser också att de metoder vi inte prioriterat, som vi använt i många valrörelser, fortfarande används. Arbetarekommunerna är vana vid dem och vet hur de genomförs på bästa sätt.

13 13 (14) Vi ser en stor skillnad i vad arbetarekommunerna ser som kvalitativa och kvantitativa metoder. De kvalitativa tror vi måste utvecklas mer, men vi ska inte glömma bort de kvantitativa som påminner väljarna om att det är val. Sammanfattningsvis så finns en stämning i länet som tyder på goda förutsättningar för ett bra fackligt/politiskt samarbete och bra valrörelser i framtiden. Inför valrörelsen 2010 är vi övertygade om att vi har ett partidistrikt som är duktig på många olika metoder som ger bra kontakter med väljarna. Det är viktigt att fortsätta utbildningsinsatserna så att fler kan och vågar använda sig av dem. För Norrbottens EU-valanalysgrupp Kristina Zakrisson, ordförande Tobias Baudin Åsa Junkka Norrbotten,

14 Socialdemokraterna i Norrbotten Västra Varvsgatan Luleå T: F: