Projektavslutsrapport

Transkript

1 Projektnamn: Sociala insatsgrupper Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Styrgrupp: Förvaltningschef Kerstin Melén Gyllensten Närpolischef Patrik Isacsson Avdelningschef Jörgen Larsson Projektledare: Karin Nilsson Datum för projektets godkännande: All hjälptext (kursiv) ska tas bort när information om projektet lagts in. Introduktion Godkännande av denna rapport avslutar formellt projektet. er från Eslövs kommun ska arkiveras så att de är tillgängliga för hela organisationen. 1. Summering av projektplanen 1. Bakgrund Dagens ungdomar är framtidens vuxna. Vi vet att tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet motverkar allvarlig kriminalitet i framtiden. 1

2 Vi vet att tidiga insatser ökar möjligheterna till ett bra liv ändå dröjer det ofta innan samhället agerar. Vi vet att samverkan mellan myndigheter är en förutsättning för att hjälpa unga på glid ändå murar vi in våra verksamheter och skyller på sekretessen. Vi vet att varje ungdom har en unik situation, behöver behovsanpassat stöd och framförallt bör undvika dåligt sällskap ändå erbjuder vi färdigpaketerade lösningar och placerar problembarn i samma klass och vid samma inrättningar. Under sommaren/hösten 2012 identifierades en stor grupp ungdomar hos socialtjänsten, skolan och polisen som var i riskzon för att utveckla en kriminell livsstil. - var unga och begick många och grova brott. - ingick i grupperingar och gäng - med många riskfaktorer och få skyddsfaktorer I arbetet med dessa kunde vi konstatera att vi har behov att få till snabbare, samordnade och mer effektiva insatser. Rikspolisstyrelsen ska aktivt stödja arbetet med sociala insatsgrupper för unga som riskerar att utveckla en kriminell livsstil. De sociala insatsgrupperna riktar sig till unga som riskerar att rekryteras till kriminella nätverk eller utveckla en kriminell livsstil behöver stöd för att lämna ett kriminellt nätverk eller en kriminell livsstil 2

3 Sociala insatsgrupper kan beskrivas som en lokal samarbetsform där insatser för att förhindra att unga utvecklar en kriminell livsstil samordnas på individnivå, utifrån en åtgärdsplan som upprättas för varje ungdom. Aktuella aktörer i arbetet är framför allt socialtjänst, polis och skola. Andra aktörer som exempelvis Arbetsförmedlingen, barn- och ungdomspsykiatrin och olika frivilligorganisationer kan bli mycket betydelsefulla i det praktiska arbetet med ungdomen. Enligt regeringsbeslutet vilar huvudansvaret för arbetet med de sociala insatsgrupperna på socialtjänsten i den kommun där den unge bor. För att kunna hjälpa unga som riskerar ett livslångt utanförskap i form av en kriminell livsstil krävs att flera aktörer samverkar. Det som i mångt och mycket har varit ett bekymmer är att samordna dessa insatser. Ibland har det uppstått en gråzon, där förvaltningarnas insatser inte samordnats för bästa möjliga utfall. 2. Målbild Syfte Sociala insatsgrupper syftar inte till att vara ytterligare projekt, utan huvudsyftet är att lokala samarbetsformer utvecklas. Syftet är även att implementera sociala insatsgrupper som arbetsform och genom detta koordinera alla aktörer så att individuella åtgärdsplaner upprättas för de ungdomar som deltar. Sociala insatsgrupper bygger på att en projektledare/ samordnare, anställd av socialtjänsten, samordnar och skapar förutsättningar för samarbete. Projektledaren/samordnaren ska hålla ihop arbetet med de sociala insatsgrupperna. I implementeringsfasen av projektet även ha en operativ roll i projektet i syfte att på ett tidigt stadie medverka till att berörda aktörer samlas i en social insatsgrupp för att göra en individuell handlingsplan för varje ungdom som riskerar en kriminell livsstil. 3

4 När projekttiden löper ut ska samverkan i form av sociala insatsgrupper ha prövats samt vara en del av den ordinarie handläggningen för målgruppen. Resursavdelningens Förebyggande Enhet kommer att samordna arbetet med sociala insatsgrupper efter projekttidens slut. För att kunna hjälpa unga som riskerar ett livslångt utanförskap i form av en kriminell livsstil krävs att flera aktörer samverkar.inte så sällan ske både proaktivt och reaktivt arbete parallellt i olika system och ingen ser eller tar ansvar för helheten. I arbetet med sociala insatsgrupper har Socialtjänsten har ett övergripande ansvar, såsom att: Välja ut vilka unga som ska ingå i de sociala insatsgrupperna Motivera de unga/vårdnadshavare att lämna samtycke till informationsutbyte mellan berörda myndigheter Knyta berörda myndigheter, aktörer och organisationer till arbetet Ta fram individuella åtgärdsplaner för beslut Följa upp att åtagandena i planen genomförs Hitta fungerande samverkansformer för myndigheter som har ansvar för och kan hjälpa ungdomar som hamnat snett att hitta tillbaka till den rätta vägen igen Effektmål Ökad måluppfyllelse och behörighet till gymnasieskolan Ökad måluppfyllelse och behörighet till högskola och universitet Förbättra stödet till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa Att på lång sikt motverka rekrytering och underlätta avhopp från kriminella nätverk, genom ett förstärkt socialt nätverk kring individen. 4

5 Leverensmål Strukturerat samarbete mellan förvaltningarna och med externa aktörer på alla tre nivåer i SiG. (Styrgrupp, beredningsgrupp, sociala insatsgrupper). Att målgruppen för sociala insatsgrupper ska ha erbjudits hjälp genom att myndigheter samverkar i sociala insatsgrupper Att handläggningstiden för målgruppen kortas jämfört med nuläget genom att processen blir mer effektiv. Från samtycke till att insatser är igång, 4 veckor. I grund och botten handlar det om att barn och unga och deras familjer i Eslövs kommun ska har ett bra liv och att kommunen ska arbeta för att alla medborgare ska ges förutsättningar för att utveckla detta. Målgrupp Unga år, samt år riskerar att rekryteras till kriminella nätverk eller utveckla en kriminell livsstil behöver stöd för att lämna ett kriminellt nätverk eller en kriminell livsstil Det handlar om unga som uppvisar flertalet riskfaktorer när det gäller eget beteende, har förhållandevis få skyddsfaktorer och bedöms ha hög risk för återfall Det stöd och de insatser som ges ska vara individuellt anpassade efter behoven hos varje enskild individ För in en kort sammanfattning av projektplanen med fokus på bakgrund och målbild. 5

6 2. Resultat 2.1 Ungdomar i Eslövs kommun I Eslövs kommun finns det behov av att arbeta utifrån tidiga och tydliga insatser mot ungdomars brottslighet. Vi vet att det finns många ungdomar som behöver stöd och hjälp snabbt, då de lätt kan hamna i kriminalitet. Socialtjänst, skola och polis har identifierat en stor grupp ungdomar som begår kriminella handlingar. De ungdomarna har många riskfaktorer och få skyddsfaktorer. Riskfaktorer som exempelvis begå brott, rekryteras till kriminella nätverk, växa upp i en socialt och ekonomiskt utsatt position, att prestera dåligt i skolan, att skolka, att ha vänner och familj som sysslar med kriminalitet samt ha en läggning som kännetecknas av risktagande, impulsivitet och rastlöshet. Om flera av dessa riskfaktorer förekommer samtidigt ökar risken ytterligare eftersom riskfaktorerna kan förstärka varandra. De faktorer som har visat sig ha en skyddande inverkan trots att det finns riskfaktorer är att ha god fysisk hälsa, hög intelligens, hög social förmåga och en stor prestationsoch initiativförmåga och att vara känslomässigt stabil. 6

7 Vi har sett att de ungdomar som oftast hamnar på glid har kontakt med många olika myndigheter och därigenom behöver man få till en samverkan för att inte ungdomen ska kunna spela ut de vuxna samt att man som vuxen och ungdom ska få ett samlat begrepp kring vad som händer samt den hjälp som ska ges. Vi behöver gå utanför våra verksamheters murar och se hur vi kan samverka med varandra för den unges bästa. Att få ett samtycke från den unge och dess familj om att man häver sekretessen myndigheter mellan är det viktigaste redskapet inom sociala insatsgrupper. Vi har genom detta projekt inte sett något hinder för ett samtycke, om man noggrant förklarar vad syftet är. I något ärende har vi behövt arbeta mer för att få till ett samtycke och det har vi gjort genom ett intensivt motivationsarbete från alla olika berörda myndigheter. Sociala insatsgrupper är en hjälp för att få till snabba och samordnade insatser kring den unge, som myndighetsperson har man något att grunda sig på. Anledningen till att man inte fått till snabba, samordnade och mer effektiva insatser tidigare kan bero på att man som myndighetsperson inte vågat gå utanför sin box samt hänvisat till sekretessen. Det har även ibland uppstått en gråzon där man som myndighetsperson har en förväntning kring att det sker ett arbete inom andra verksamheter som exempelvis mellan socialtjänst frivård. Den unge berättar att den har en kontakt och hur kontakten ser ut och utifrån arbetsbelastning kan inte alltid myndighetspersonen stämma av och se om det stämmer. Samordnarrollen har blivit betydelsefull i de flesta SiG-ärende då det är dem som leder och fördelar arbetet. Utifrån utredningsenhetens sida har det underlättat för socialsekreteraren som har en stor arbetsbelastning. Med tanke på oss socialsekreterares arbetsbelastning så hade det inte funnits utrymme att arbeta så mycket med ungdomen och samordning som SiG-samordnare gör 7

8 Föräldrar och den unge anser att det är positivt att det finns en person som har det övergripande ansvaret att samordna möten, de insatser som ges samt även kontakt med den unge och dess familj minst en gång i veckan. 2.2 Projektledare/samordnare Utifrån den nationella utvärderingen som Rikspolisstyrelsen skrivit lyfter de implementering. Med implementering avses i detta sammanhang en sammansättning specifika aktiviteter som har till syfte att få en metod eller nytt program med kända effekter att bedrivas i ordnad verksamhet och det finns en mängd forskning kring detta. Implementeringens sex steg är: 1. Utforskande 2. Programinstallation 3. Inledande 4. Operationell 5. Innovation 6. Bevarande (Slutredovisning sociala insatsgrupper RPS 2014). Projektledaren/samordnare har haft en viktig roll för att implementera SiG i Eslövs kommun samt vara behjälplig i ärende. Projektledare var på studiebesök i Eskilstuna för att undersöka hur de arbetade med sociala insatsgrupper. De arbetade med SiG utifrån de ungdomar som var placerade och skulle hem från placering. De hade en övergripande samordnare som var samordnare i alla ärende men var inte behandlare. Utifrån det studiebesöket samt diskussion med styrgrupp och utredningsenhetens familjehemsgrupp beslutade vi om att ändra målgruppen för sociala insatsgrupper i Eslövs kommun. Målgruppen är följande: Unga år, samt år 8

9 Riskerar att rekryteras till kriminella nätverk eller utveckla en kriminell livsstil Behöver stöd för att lämna ett kriminellt nätverk eller kriminell livsstil Riskerar att blir placerade, är placerade samt de som ska hem från placering utifrån de två första kriterierna Anledningen till att vi valde att ändra målgruppen var att vi ville ha ett mer aktivt uppföljningsarbete när den unge är placerad samt när den ska flytta hem. Att det tidigt redan finns ett aktivt nätverk som är samordnat och som kan vara till hjälp för den unge. Grundtanken kring samordnarens roll var från början att den personen skulle hålla och samordna möten. Efter första ärendet visade det sig att det inte var hållbart då man ansåg att man inte nådde fram till ungdomen. Styrgrupp samt projektledare tog beslut kring att ändra samordnarrollen. Ändringen blev att samordnare skulle samordna ärendet samt bygga upp en relation med ungdomen och träffa den cirka två gånger i veckan. Vi såg ganska snabbt att det gav resultat i form av goda relationer och en vilja av att påbörja någon form av förändring. Projektledare tillsammans med de övriga tre samordnarna var och gjorde studiebesök i Södertälje för att få information kring hur de arbetar med SiG och hur deras samordnarroll ser ut. I Södertälje kallas samordnaren för lots och är samordnare/ungdomskontakt för max 4-5 ärende vilket innefattar deras heltidstjänst. En samordnare från Eslöv uttrycker följande; Jag tror verkligen på hela SiG-konceptet men det känns inte som kommunen riktigt vill satsa helhjärtat. För att det ska fungera optimalt behövs mer resurser i form av framförallt tid. Det går ju att lägga hur mycket tid som helst på dessa ungdomar, och det behövs, så ge oss mer utrymme till det. Mer tid till ungdomarna och bättre möjlighet till handledning. 9

10 Projektledare kan se en förlust med att ha varit samordnare i fyra individärenden då det krävs mycket tid samt att det på så sätt inte byggdes upp en klar struktur. Andra samordnare hade önskat mer handledning och diskussion i de olika ärendena för att få hjälp, tips och idéer. Socialsekreterare uttrycker att man saknar en ungdomsbehandlare med HAP kompetens. Det har och är fortfarande en diskussion kring hur samordnarrollen ska se ut, vilken funktion som ska vara samordnare, hur många samordnare man ska ha samt om man ska ha en övergripande samordnare för alla ärende samt för SiG konceptet och därefter ha en samordnare/ungdomskontakt för varje individärende. Beredningsgruppen har tyckt till i diskussionen och anser att man fortsättningsvis ska ha en övergripande samordnare och samt samordnare/ungdomskontakt i varje individärende. Beredningsgruppens kontaktperson för grundskolan uttrycker följande kring samordnarrollen; Samordnaren för ungdomen är också en mycket viktig roll som ska ha mandat att leda/samordna fler olika instanser. Borde kanske vara en-två som är anställda med detta uppdrag och som brinner för det vilket är viktigt för att de ska fungera och att de har tiden till det. Polisen uttrycker att det är tillräckligt att ha igång fyra till fem SiG ärenden samtidigt. I ett fortsatt arbete med SiG kan det vara lönsamt att samordnarna/ungdomskontakten tillsammans med den övergripande samordnare har regelbundna träffar för handledning och stöd. En fundering, hade sociala insatsgrupper fungerat om man haft en övergripande samordnare som hade samordnat alla ärende med att kalla och leda möten och att 10

11 man sen i varje ärende haft en ungdomskontakt vars profession är fältare, kvalificerad kontaktperson eller ungdomsbehandlare. 2.3 Effektmål/skola/praktik/sysselsättning Under projekttiden skulle vi tagit bort de två första effektmålen då de upplevs som orimliga. Sociala insatsgrupper innebär att arbeta med ungdomar i riskzon, i åldern år, med oftast en gedigen kriminell bakgrund. Det känns då som ett orimligt mål att uppnå att den unge ska ha ökad måluppfyllelse och behörighet till gymnasieskolan, när många av de ungdomar som ingår i sociala insatsgrupper kanske inte gått i skolan på många år/alternativt att de haft en problematisk skolgång. Skolan har i de flesta ärende försökt hjälpa den unge utifrån en individuell handlingsplan samt undervisning i stödklass. Av 5 kap. skollagen (2010:800) framgår att skolan har ett ansvar att främja trygghet och studiero och att skapa goda lärandemiljöer. Utifrån den gruppering ungdomar som nämndes under delen bakgrund i denna rapport gick många av de ungdomarna på Norrevångsskolan och för att minska problematiken samt få kontroll över situationen så valde skolan att förflytta alla elever till andra skolor. I ett av ärenden blev en ungdom förflyttad till en skola på landsbygden vilket resulterade i att ungdomen slutade komma till skolan. Rektor och övrig skolpersonal försökte med alla medel att hämta eleven för att få den till skolan men misslyckades. Om enbart den eleven hade fått stanna kvar på Norrevångsskolan skulle den troligtvis gå kvar i skolan då den hade en stark koppling till en av lärarna. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (3 kap. 3 skollagen). 11

12 Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn (3 kap. 9 skollagen). I gymnasieskolan gäller särskilda regler för en elev som riskerar att inte få godkända betyg. Handlar det om en enskild kurs har hen rätt att gå om kursen och om det handlar om flera kurser kan skolan behöva utreda behovet av särskilt stöd. I den nya skollagen som införts har kraven för elevhälsan skärpts ytterligare. En skola ska nu erbjuda en samlad elevhälsa med tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Att olika kompetenser samarbetar är avgörande för att effektivt kunna hjälpa elever som har behov av stöd (Samverkan i sociala insatsgrupper, 2012). Rektorers åsikter kring SiG; Jag tycker att SiG är ett bra koncept som bygger på samverkan mellan olika instanser där man lyfter sekretessen. Det bör underlätta för arbetet med ungdomen Jag tycker absolut SiG ska fortsätta men det finns vissa saker vi tillsammans bör tänka på. Vi behöver en samsyn på hur vi ska arbeta, vi behöver tydliga ledare på SiG mötena, lagom långa SiG möten där eleven orkar hela mötet samt tydlig målsättning för de som är med i SiG. Många av de ungdomar som ingår i sociala insatsgrupper har oftast missbruksproblematik, något som försvårar för ungdomen när det handlar om att börja skolan eller påbörja en praktik, då det krävs drogfrihet. Det innebär att många av de ungdomar inte har någon sysselsättning, vilket försvårar för dem att hålla sig undan kriminalitet. Den unge och familjen har oftast samtal en till två gånger i 12

13 veckan men det är inte tillräckligt med insatser. Det krävs någon form av daglig sysselsätning. I vissa kommuner finns särskilda program eller aktiviteter som riktar sig till särskilt utsatta grupper av unga. Att erbjuda ungdomar lättillgängliga och meningsfulla fritidsaktiviteter som främjar umgänget med socialt fungerande jämnåriga och vuxna är angeläget. En meningsfull fritid kan fungera som en skyddsfaktor (samverkan i sociala insatsgrupper, 2012). Citerar två ungdomar: Vad är det för mening att sluta med kriminalitet om jag inte har något annat att göra, hur ska då livet kännas kul Jag behöver en sysselsättning, något att göra på dagarna annars kommer jag aldrig bort från skiten Projektledare har börjat undersöka olika alternativ för sysselsättning för ungdomar som är påverkade av narkotika/eller för de ungdomar där provsvaren visar positivt under tiden narkotikan ska försvinna ur kroppen. Tetrahydrocannabinol, THC, sitter i fettvävnaderna och det tar olika lång tid för en individ att bli av med substanserna. Cannabis är fettlösligt vilket gör att det stannar kvar länge i kroppen, upp till sex veckor om det röks regelbundet. Det THC som man får i sig lagras i kroppens fettvävnader, som det t.ex. finns mycket av i hjärnan och i kroppens inälvor. Halveringstiden för THC i kroppen är ca 6 dagar ( Målet med att anordna en sysselsättning ska vara att uppnå drogfrihet för att påbörja skola/praktik. Projektledare har gjort förslag som lämnats till avdelningschef för resursavdelningen 13

14 Utifrån målet att förbättra stödet till barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa har vi genom sociala insatsgrupper utvecklat goda samverkansformer mellan olika myndigheter och aktörer vilket underlättar för den unge och dess familj. Arbetsförmedlingen uttrycker följande; Jag är över lag mycket positiv till SIG-konceptet. I Eslöv har jag bara varit involverad i två ärenden. Om det beror på att övriga SIG-ärende har varit yngre än 16 år eller om man inte har tyckt att det har varit aktuellt med AF vet jag inte. Det är dock viktigt att AF är med så tidigt som möjligt i processen för att kunna göra en bedömning om lämpliga insatser. Bättre att vara med från början och sedan backa än tvärtom tycker jag. I samverkan med myndigheten för skolutveckling och rikspolisstyrelsen har socialstyrelsen utformat en övergripande strategi för samverkan i frågor som rör barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. I strategin har faktorer som bidrar till att skapa en stabil, uthållig och effektiv samverkan sammanfattats. Viktiga faktorer för att kunna skapa en väl fungerade samverkan som lyfts fram i den framtagna strategin är: Tydlig och aktiv ledning Tydlig struktur och samordning Samsyn och gemensamma utgångspunkter (samverkan i sociala insatsgrupper, 2012). Sociala insatsgrupper i Eslövs kommun, har trots bristfällig styrgrupp samt avsaknad av chefen för socialtjänstens utredningsenhet 0-18 år, fungerat bra. Det har funnits ett genuint intresse hos medarbetarna att prova samt arbeta kring samverkansformen. Projektledare har drivit projektet och påvisat dess styrka för att få intressanter samt få lov att undersöka metoden. 14

15 Kriminalvården uttrycker sig nedan kring samverkan: BRA med samverkan mellan myndigheterna som är aktuella hos en individ som är på glid, BRA kommunikation mellan myndigheterna ex mail som går ut till oss alla om vad som händer i ärendet Socialtjänstens utredningsenhet 0-18 år; Jag tror det är jätte viktigt att arbeta med samverkan och ha en helhetssyn kring en ungdom. Får man ett ansikte på varandra inom de olika instanserna tror jag även det främjar ett bättre samarbete. Det är lättare att lyfta luren och ringa till någon man träffat förr. Det kan vara svårt med att få till möten där alla kan men i slutänden tror jag ändå det är tidssparanden. Alla har vi olika bilder kring den unge och dess familj beroende på vilken roll man har som myndighetsperson men det handlar om att få till en samlad bild för att få till snabbare och mer samordnade insatser. Projekttiden samt RPS (rikspolisstyrelsen) slutredovisning för SiG kan man se att det finns ett behov att socialtjänsten borde reglera sina arbetstider för att vara tillgängliga för kommuninvånarna ett exempel är fältsekreterares arbete, där man befinner sig på ungdomarnas arenor dag/kväll samt helger (Slutredovisning sociala insatsgrupper, 2014). 2.3 SiG ärende Det sistnämnda effektmålet innebär att försöka motverka rekrytering till kriminella nätverk samt underlätta avhopp. Under projektet hade vi en ung vuxen som hade ett svagt intresse för att medverka i sociala insatsgrupper, projektledare arbetade intensivt med den unge för att motivera den till SiG, dock tog den en annan väg mot gängkriminalitet och missbruk. Utifrån information kring det kriminella gänget samt information från andra kontakter kunde projektledare hitta information kring det 15

16 nybildade gänget och snabbt informera polisen samt förhoppningsvis förhindra nyrekrytering och etablering hos andra ungdomar. Polisen tycker till om SiG; En bra samverkansform, där samtliga aktörer får en gemensam lägesbild. Ett bra sätt för en motiverad ungdom att få hjälp med att bryta ett negativt beteende och slussas vidare mot nya utmaningar/mål. I det första ärendet vi hade utifrån SiG märkte vi att det fanns oklarheter kring struktur, samordnarens roll samt att informationen om SiG till de andra berörda myndigheterna som skola inte varit tillräcklig. Ärendet blev komplicerat och skapade förvirring för såväl familjen och den unge som för de myndigheter som deltog. Samordnaren formulerar på följande sätt; Inte ultimat start med inte genomtänkt uppstart eller förberedelse av personer som ingick i gruppen. Hade med personer i ärendet som familjen/den unge hade en dålig relation till. Samordnarens roll var otydlig. Fanns personer i ärendet som inte jobbade tillsammans med övrig person. HUR: et var väldigt oklart Skolan uttrycker; Vi fick en ganska dålig start, vi på skolan var dåligt informerade om vad SiG egentligen är och vem som gör vad i detta. Skolan hade en annan syn på vad som var viktigt för eleven och hur vi skulle samarbeta än andra som satt i gruppen. Föräldrar Föräldrarna till eleven var ganska stridiga och ville gärna skylla på någon att det inte gick bra för pojken i skolan. Vi från skolan upplevde att det sista mötet vi hade lät den som var ledare för mötet föräldrarna skälla ut skolan inför pojken vilket inte var bra. Dessutom kom det fram flera felaktigheter men det avstyrdes aldrig utan det blev ett negativt möte. Ledaren borde bryta mötet och hänvisa till syftet med 16

17 varför vi satt där. Det låter säkert som att jag är negativ till SIG men det är jag inte, vi fick helt enkelt inte en bra start och det finns saker man måste tänka på. Vi hade tillsammans en utvärderingsdag på Elisefarm vilken var jätte bra! Här kom vi ett steg närmare varandra! Första ärendet gav oss information som vi kunde utveckla och skapa struktur efter. Vi byggde exempelvis upp en struktur kring vilka möten som är viktiga innan man startar upp ett SiG ärende för att förbättra kommunikationen myndigheter emellan. Detta arbetssätt har underlättat för kommunikation, struktur, tydlighet samt innebörden med sociala insatsgrupper i kommande SiG-ärende. 17

18 2.4 Leveransmål Utifrån leveransmålen kan man se några goda resultat och några brister. Vi har lyckats få till ett bra arbete i beredningsgruppen, utifrån bra och samarbetsvilliga nyckelpersoner som representerar olika myndigheter. Beredningsgruppen har varit grunden för att sociala insatsgrupper har fungerat i Eslöv. Precis som alla nya projekt/ytvecklingsinsatser tar det tid att få igång och få att fungera. Beredningsgruppen har kommit igång och fungerar bättre och bättre. Viktigt med en övergripande samordnare. Under workshopen som anordnades under hösten 2014 kom det fram att det fanns en otydlighet kring rollen i beredningsgruppen. Det fanns ett behov av att förtydliga 18

19 rollerna för dem som ingår i beredningsgruppen. Styrgruppen bestämde att de som ingick i beredningsgruppen hade som uppgift att; Ta med info från den egna verksamheten till beredningsgruppen Sprida/marknadsföra samverkansformen SiG i den egna verksamheten Projektledare tar emot ärende men alla har rätt att ta in samtycke från den unge och dess familj Den sociala insatsgrupp som bildas kring den unge har fungerat bra utifrån att projektledare informerat kring sociala insatsgrupper inom olika verksamheter, dock tar det tid att få ett projekt att vara synligt/ att alla ska få information kring det. Detta var en av de punkter som uppkom på den workshop som anordnades under hösten, att man fått för lite information kring sociala insatsgrupper samt vad det innebar. Det krävs information kontinuerligt för att andra myndigheter/verksamheter ska förstå innebörden samt kunna använda sig av det. Utifrån SiG gruppen har vi genom de ärenden vi haft sett att det är svårt att få med oss representanter från bup. Projektledare har byggt upp ett samarbete med sjuksköterskorna på bup, att de kan närvara samt ta med sig den info som berörd läkare har, vilket har fungerat. I några ärenden har vi även sett en avsaknad av polisen, detta kan vara en tillfällighet med att man arbetar oregelbundna tider. Att målgruppen för sociala insatsgrupper ska ha erbjudits hjälp, visade sig vara ett svårare arbete än man trott. Projektledare hade endast två möten med utredningsenheten 0-18 år, ett under hösten 2013 och ett under hösten Det visade sig vara för lite då det är ansvarig socialsekreterare som äger ärende.. Projektledare flaggade länge för att det fanns många individer inom utredningsenheten där man kunde använda sociala insatsgrupper men det tog lång tid innan det kom till stånd. 19

20 Av 5 kap. 1 SoL framgår att socialnämnden bland annat ska verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och ungdom. Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma och följa utvecklingen hos barn och ungdom som har visat tecken till en ogynnsam utveckling och i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet. Det fanns en del skillnader i strukturen/engagemanget och lusten att vara med i ett nytt projekt hos socialtjänsten 0-18 och socialtjänsten över 18 år. Det var smidigare att bygga upp en struktur för socialtjänst över 18 år, det fanns ett driv/engagemang och tydliga ramar från chefen. Det gick ganska fort att göra flödesschema (se bilaga) då alla involverade återkopplade snabbt. På socialtjänsten 0-18 år ansåg en del socialsekreterare att det var ännu ett projekt och det krävdes mer från projektledare att förklara vikten kring SiG. Projektledare blev även samordnare i fyra individärenden vilket socialsekreterare upplevde som bra, att det var samma person. Trots motvind på socialtjänst 0-18 år upplever de socialsekreterare som varit involverade i SiG att det är en bra samverkansform. Kommer igång snabbt, bra relationer till ungdomarna men också deras föräldrar, flexibelt, tydlig struktur/kan bli effektivt när alla samlas kring en klient/familj, bra att SiG följer en ungdom även om denne placeras (är med hela vägen) Utifrån de ärende vi har inom sociala insatsgrupper så har vi lyckats korta handläggningstiden och hållt ramen att få till insats i ett tidigt stadie, 4 veckor efter det att samtycke inhämtats. 20

21 Utifrån den sekretess olika myndigheter har utformade projektledare tillsammans med kommunens jurist en gedigen samtyckesblankett, vilken innefattar allt som berör sekretess och möjligheten att när som helst avsäga sig att ingå i SiG (se bilaga). Det som fungerat mindre bra eller inte alls, är styrgruppen. Projektledare har haft ett styrgruppsmöte under året 2014, tidigare projektledare hade ett styrgruppsmöte under hösten Det har funnits en stor avsaknad av styrgruppen/ledning för att kunna känna sig trygg i rollen som projektledare samt att få vägledning åt vilket håll man ska gå. Styrgruppen är viktig för att få till en bra grund för en god implementering i verksamheten. Detta skildrar att vi i nuläget inte vet exakt vem som ska bli övergripande samordnare för sociala insatsgrupper samt vem som ska vara ungdomskontakt i individärende. Det blev även synligt på workshopen där avdelningschefen för resursavdelningen ansåg att projektet hade tagit ett steg tillbaka istället för att gå framåt. Vi har gjort en förändring i styrgruppen vilket innebär att även andra chefer från andra myndigheter är med; Camilla Munther Socialtjänst över 18 år Johan Holmqvist Gymnasiet Lena Planken Grundskolan Socialtjänst över 18 år uttrycker ett minus i projektet kring deras medverkan i planeringen inledningsvis. De anser dock att det är positivt att ha en projektledare som kan hanteverket samt att bytet mellan projektledare inte märktes i projektet. Projektledare har en förmåga att involvera alla aktörer, en tydlig metod har utvecklats. 21